* Farväl min älskade vän*

Luffe var inte ägd av oss, men han var en väldigt speciell vän för oss och han fick ibland vara hos oss. Han var den som fick mig att förstå den riktiga kärleken som bara finns mellan hund och människa. Han var också den som fick oss att välja rasen Pyrenéer, och det är jag honom evigt tacksam för. Luffe hade ett sådant otroligt tålamod att till och med änglarna var avundsjuka på honom! Nu vilar han i Nangijala, fri från Epilepsi och sjukdom.Evigt älskad evigt saknad, men i ljust och tacksamt minne bevarad.

Sov så gott min älskade Luffepojke. Vi ses snart igen...