Biografisk översikt
Härstammande från filistéerna har Bonifatius varit med om att grunda Utica, kolonin som sedermera blev Kartago. Bonifatius är en sökare som lever i föreställningen om att hans klan blivit förrådd och utsatt av konspiratoriska krafter. De Brujah som idag vänt sig mot krigen och den världsliga makten på bekostnad av det eviga sökandet betraktar Bonifatius som förrädare. Bonifatius är en odödlig sökare, fri från humnor men besitter en stark avsky trots sin inneboende cynism. Bonifatius är oerhört fascinerad av branta, utmanade berg.
Om Bonifatius känner vi icke till mycket. Det som ger mig störst huvudbry är osäkerheten i huruvida denna brujah var en ättling till Troile eller icke. Flera betydande källor hävdar bestämt att Bonifatius var ättling till Brujah själv. Detta förefaller dock orimligt eftersom denna ursprungliga filistée tillbringade minst ett sekel i Kartago. Bonifatius är ett mysterium. Enligt en källa invid ruinerna av Semiramis hängande trädgårdar skall Bonifatius j själva verket haft egyptiskt ursprung. Likaledes skulle denna brujah, enligt samma källa, haft en svuren allians med mumiefolket. Troligtvis tillbringade Bonifatius merparten av 1000-talet f.kr i ruinerna av det gammelbabylonska riket.
Citat
"För våra ögon har det med tiden framvuxit hittintills osedda barn av Caine, representanter för härskarkulturen, utan varesig medkänsla för sällskapet eller i besittning av världsomfamnande respekt för mänskligheten. Jag förverkligar dess ledande tanke och är dömd att för dem strida för en lång tid framöver. Och jag beklagar den förödelse som måste övergå mina vänner innan de slutat:"
"Min Sire var ett kräk. Inte förstod han det fördömda upphovet till Troile´s förräderi, icke heller drivkrafterna bakom lögnen. Inte heller tycktes någon av Trojas krigare kunna förstå vad Troile iscensatt gentemot klanen. Det förefaller mig än idag obegripligt hur belit-sheris avkommor ständigt låtit sig luras genom historien. Inte för att jag på något sett därmed skulle försvara vad som skedde i kolonierna, men det obegripliga kvarstår i mina förfaders anletens blod. Nu när minervas ugglor stigit mot gryningen reduceras min existens enbart till att fyllas med förakt, inte ett förakt mot Tribunalen som faktiskt gjorde vad de kunde för att återupprätta klanhedern, utan en ilska mot de grenar inom vårt släkte som i förnekelsens tecken gjorde det oförlåtliga."