Skolan förr
Läs- och skrivkunnigheten var i allmänhet dålig långt in på 1800-talet. Kyrkolagen år 1686 gjorde gällande att prästerna skulle intressera sig för att barnen skulle lära sig att läsa och skriva. Det ansågs viktigt för att kunna lära sig Luthers katekes. Först 1842 när folkskolestadgan kom började undervisningen att anta organiserade former. Till en början skedde skolundervisningen i olika hem med ambulerande lärare. På 1860-talet höll sävastborna skolundervisning, i en bagarstuga. Barnen hade varsin pulpet med sand i, och skrev med en pinne i sanden.
1877 byggdes den första fasta skolbyggnaden i Sävast, belägen i Ostibyn, nära järnvägen och Berglunds gård. I mitten av bilden ser vi Berglunds, skolan, missionshuset och Emil Larssons "Gusta Emel". Till vänster bakom "Lärsh Persha"-uthuset skymtar en åttakantig loge som idag står i Storrödjningen. I förgrunden står det gamla banmästarbostället. När barnantalet växte blev skolan för liten och undervisningen hölls i olika boningshus och baracker tills en ny skola byggdes 1930 i Västibyn, bredvid Risbergs gård. Den första skolbyggnaden finns nu i Norra Svartbyn.
Skolläraren Magnus Persson med en skolklass.
I denna skola bedrevs undervisning ända fram till 1970 när Sävast exploaterades första gången och en större skola byggdes, Brönjaskolan. Båda skolorna användes en tid i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet då barnantalet var stort. Idag är den gamla skolan nedbrunnen.
upp
Skolan idag
De tre skolorna i Sävast har sammanlagt cirka 650 elever. Brönjaskolans annex tar emot elever i år 0-3, Brönjaskolan har elever i år 7-9 och på Mårängsskolan huserar elever i år 0-6.
De tre förskolorna Örtavallen, Golfkullen och Tallbacken i Sävast har sammanlagt cirka 150 barn. Skolorna och förskolorna har tillsammans ungefär 140 anställda.
År 2004 startade Fria Emilia en friskola i byggnader kring folktandvården.
upp
