Cannabisodling:

V 1.1 - maj 1999 - Endast för personligt bruk! (Ja du får skriva ut och tapetsera med den)

Förord:
Den här guiden är skriven på svenska för att förklara hur Cannabisodling går till i teorin,
tyvärr tillåter inte Sveriges lagar sådant så vi uppmanar givetvis inte någon att genomföra
detta.

Guiden är dels skriven av mig och dels rakt av stulen från andra guider, men detta gör den
inte sämre. Jag har försökt att få den så lättförståelig som möjligt eftersom det är svårt att
hitta bra material om odling på svenska.

1. Grundkurs:
Det är väldigt enkelt att odla cannabis. Eftersom det är ett ogräs, växer det som ett.
Alla kan lyckas mer eller mindre bra beroende på hur mycket man känner till om odlingen
och allt som hör till.

Ett vanligt missförstånd är att man röker själva löven som vi alla lärt oss att känna igen,
dessa ger oftast inte i närheten det rus du får av blommorna på honplantan.
Det som odlaren vill åt är sk sinsemilla eftersom det ger ett mycket mer potent gräs än
torkade blad eller pollenkapslar. Vad är då sinsemilla frågar du dig då, jo det är hon-blommor
som inte tillåts bli befruktade av någon hanplantas pollen. Detta ger blommor (sk "buds")
som ofta är täckta med kristalliserat resin (THC-haltig kåda), eftersom blommorna inte
tillåts bli befruktade tillverkar dom inga frön som förbrukar mycket av plantans energi,
kapslarna som är tänkta att tillverka frön fylls istället med resin som ger ruset vi alla vill åt.

Om man tänker odla tex inomhus i en garderob eller liknande utrymme är det ett par saker
som man bör tänka på innan man sätter igång.

1. Förberedelser

	1.1	Utrymmet
	1.1.2	Färgen i utrymmet
	1.1.3	Fläkt
	1.2	Belysning
	1.2.1	Timer

2. Att välja frö

	2.1	Fröer
	2.2	Cannabisarter
	2.3	Släktforskning
	2.4	Hybrider

3. Odlingens A-B-C

	3.1	Krukor
	3.2	Jord
	3.2.1	Näring
	3.2.2	Gödsling
	3.2.3	Undernäring
	3.2.4	Bladmatning
	3.2.5	Jordens pH-värde
	3.3	Luft
	3.3.1	Temperatur och fuktighet
	3.3.2	Koldioxid (CO2)
	3.4	Vatten
	3.4.1	Vattning
	3.5	Ljus
	3.5.1	Ljusperiod
	3.5.2	Lampornas avstånd

4. Cannabis livscykel

	4.1	Att så ett frö
	4.2	Vegetativ tillväxt
	4.2.1	Toppning
	4.3	Blomning
	4.3.1	Hona eller hane?
	4.3.2	Skörd
	4.4	Fortplantning
	4.4.1	Frötillverkning
	4.4.2	Sticklingar (kloner)

5. Användningsområden

	5.1	Torkning
	5.1.1	Mikrovågstorkning
	5.1.2	Lagring
	5.2	Vattenbong
*	5.3	Cannabis-extrakt (olja)
	5.4	Hasch
*	5.5	Matlagning

6. Problem

*	6.1	Skadedjur
*	6.2	Lukt

* = Under konstruktion

1. Förberedelser 1.1 Utrymmet: Är det tilltänkta odlingsutrymmet tillräckligt högt för att få plats med en fullvuxen planta? Även om man använder sig av tekniken "sea of green" som innebär att man låter fler plantor växa på ett begränsat område istället för att dom skjuter i höjden och blir långa, så kan man sätta dom i blomning tidigt (redan när plantorna är runt 30cm) och då få en lika stor skörd som ett fåtal långa. Men man får räkna med att dom (beroende på vilken sort) växer sig åtminstonde dubbelt eller 2/3 så långa efter att dom är satta i blomning. Anledningen till att man använder "sea of green" inomhus är att plantorna inte får tillräckligt med ljus runt hela växten om dom får växa sig långa, ljuset når då inte ner till dom nedre bladen (i naturen så kan ju plantorna växa sig långa och ändå få ljus även längre ned efter som solen hela tiden rör sig, inomhus kan det vara svårt att härma men det finns dyra apparater som gör det.) Ett alternativ kan vara att binda ner plantorna så att även dom nedre regionerna av plantan blir väl belysta, detta ger även fler toppskott eftersom när någon av sidogrenarna kommer högre upp än själva toppen producerar plantan ett speciellt hormon som får den att göra toppskott av den gren som är högst upp. (toppskotten är den mest potenta del av plantan som växer sig större än resten av "budsen") Ta det försiktigt bara så att du inte råkar bryta av plantan, skulle detta ske av någon anledning så stötta genast upp den avbrutna grenen med något som finna nära tillhands och försök lägg ett bandage runt såret fort. Bilden visar en garderob som gjorts iordning för odling och uppdrivning. < Här driver man upp fröer/kloner. Belysningen är på konstant, ljuset är avskärmat för utrymmet längst ner som är till för blomning. Givetvis kan man ha helt skilda utrymmen för detta ändamål. < I detta utrymme ger man dom plantor som ska sättas i blomning endast 12 timmar ljus och 12 timmar ABSOLUT mörker. Det kan räcka med så lite ljus som en fullmåne ger för att rubba blomningen som i sin tur ger en mindre skörd och förmodligen längre blomningstid. I värsta fall blir din planta hermafrodit (både han och hon kön) och detta vill man inte! 1.1.2 Färgen i utrymmet: En viktig detalj med utrymmet är också färgen på insidan, måla allt vitt eller få den ljus på valfritt sätt (lakan, papper el plast tex.) Detta gör du för att ljuset ska få en bra spridning och att den ska reflekteras så mkt som möjligt. Om du använder dig av aluminiumfolie så ha den matta sidan utåt eftersom speglar "äter ljus" och kan ge brännpunkter som skadar din växt så är det inte lämpligt med en helt spegelblank yta. 1.1.3 Fläkt: Lite beroende på belysningen blir det lite olika varmt, men en fläkt rekomenderas varmt : ) av fler orsaker än att reglera värmen. Den ger en bra luftcirkulation och drar in din utandningsluft (koldioxid) som den andas och ger dig syre till dig att andas tillbaka. Eftersom plantan förbrukar mer koldioxid än den släpper ut vid förbränning så hjälper du världen att dra ner på växthuseffekten som vi ställt till med. Om dom små plantorna får lite fläktande på sig så stärks stammen väldigt mkt och ger dig en kompaktare och kraftigare planta som inte går av om man råkar peta på den. I stora utrymmen är det förmodligen bäst med en större fläkt som normalt används till människor (en sån som vrider sig). Men i det lilla utrymmet blir det till att använda sig av mindre varianter, tex datorfläktar som finns i både 12V och 230V varianter. Om du vill dra ner på varvtalet och därmed ljudet en aning så går det utmärkt att koppla en dimmer mellan 230V fläkten och uttaget, eller eventuellt ha en timer som bara låter fläkten blåsa på lite när det inte stör. Använder du en HPS så behövs två fläktar, en för att blåsa in kall luft och en för att blåsa ut varm luft. Effektivast blir ens anordning om man placerar fläkten som blåser in luft på golvnivå och den som blåser ut varmluft så högt uppe som möjligt, eftersom varm luft stiger uppåt. En termometer är obligatoriskt och går att få för runt 7:- på Clas Ohlson där även fläktar finns för runt 100:-. 1.2 Belysning: Ju ljusare desto bättre (till en rimlig gräns givetvis), det som gäller nu för proffsodling är HPS-lampor (High Pressure Sodium = Högtrycksnatrium) som ger ett enormt ljusflöde och inte så mycket värme som tex halogenlampor, men fortfarande krävs det ventilering om du planerar att använda en HPS i tex garderoben. Normalt brukar man använda en 150W-400W HPS till en garderob. Nackdelen med HPS är priset, men detta tjänar du lätt in eftersom det ger en enormt mkt större och bättre skörd än om du skulle använda tex lysrör eller lågenergilampor. Vanliga glödlampor kan du ta att glömma direkt! Dom ger alldeles för mycket värme och fel sorts ljus, då är några 20W lågenergilampor att föredra (motsvarar ca 100W och 1200 lumens) Dom finns att köpa på tex Clas Ohlson för 59:- (beställ katalog snarast om du inte har en.) Om du är förstagångsodlare kan det nog ändå vara på sin plats att prova att odla under något billigare lampor, lågenergilampor duger finfint till att få upp en stor planta men under själva blomningen är dom mycket mer krävande. Det går givetvis men det blir en mindre skörd och förmodligen lite längre blomningstid. Om intresset håller i sig (och ekonomin) så går det ju att investera i en HPS när det är dags för blomning. En 400W HPS går att inhandla på tex www.smartdrugstore.com och kostar i skrivandes stund 1698:- Det lönar sig inte att spendera dyra pengar på lysrör som är specialgjorda för växtbelysning. Dessa emitterar visserligen ett spektrum som växterna bättre kan tillgodogöra sig, men de producerar normalt bara ca. hälften så mycket ljus som motsvarande vanliga lysrör. Denna reducerade ljusmängd försämrar tillväxten hos växterna mera än ett något onaturligt spektrum. Bästa möjliga resultat uppnår du genom att använda lysrör av typen varm-vit (mjukt ljus) och kall-vit (dagsljus) i förhållandet 3:1. Det kalla spektrat innehåller mera blått ljus vilket växten behöver för att utveckla stam, blad och blommor. Om du bara har en smal, hög garderob och begränsat med pengar till ditt förfogande eller redan har tillgång till lysrör/lågenergilampor (råkat hitta eller liknande =) så kan du göra det bästa av situationen genom att ställa lysrör stående lodrätt och ha tex några 20W lågenergilampor i taket. Med stående lysrör sprids ljuset jämnt över hela växten så att även de lägst belägna bladen får rikligt med ljus. Under blomningsperioden så lönar det sig att flytta lamporna dagligen vart efter plantan växer, så att dom hela tiden är placerade så nära växternas toppar som möjligt. Om en blommande växt inte får tillräckligt med ljus så utvecklar den mest blad och bara små mängder blommor. Lamporna skall installeras vågrätt t.ex fastspända i en spånskiva. Du kan justera höjden på denna genom att fästa skivan i taket med kedjor eller rep fastsatta i S-krokar el liknande konstruktioner. Odlingen borde få 1000-3000 lumen per kvadratfot (30x30 cm). Växter som får 3000 lumen växer naturligtvis bättre än växter som får mindre ljus. De flesta framgångsrika trädgårdar använder en belysningsintensitet på 1500-2000 lumen per kvadratfot cm. I tabellen nedan anges total belysningseffekt, verkningsgrad samt belyst areal för de vanligaste typerna av lampor. Belysning (effekt och typ) Totaleffekt (lumen) Verkningsgrad (lumen / 100 W) Belyst area (kvadratfot) Lysrör 120 cm (40 W) 3000 7500 1-2 Lysrör 240 cm (75 W) 6000 8000 2-4 Metall-halid 175 W 14000 8000 5-10 Metall-halid 400 W 40000 10000 12-20 Metall-halid 1000 W 125000 12500 35-70 Högtrycksnatrium 100 W 9500 9500 3-6 Högtrycksnatrium 150 W 16000 10500 5-10 Högtrycksnatrium 400 W 50000 12500 15-30 Högtrycksnatrium 1000 W 140000 14000 40-80 Lågenergilampor: Dom billigaste lågenergilamporna är inte nödvändigtvis sämre. Bilden ovan visar Clas Ohlsons billigaste lågenergilampor, längst till höger ser du en 20W lampa med E27 sockel (normal glödlampsockel) order Nr: 32-8079, längd 149 mm och priset är endast 59:- Philips har ett sortiment lågenergilampor som är lite dyrare, 15W, 20W och 23W lamporna har elektronisk tändning och kallas för PLE-T dessa kan tändas o släckas ofta utan att dom behöver vila. Livslängd ca 12000 timmar. 23W har order Nr: 32-8089 och är betydligt dyrare än dom utan märke, priset är 110:-. Längst till höger ser du en reflektor som förmodligen passar alldeles utmärkt till dom billigare lamporna, order Nr: 32-8086 och priset är 65:- Philips kapslade varianter kallas för SL Comfort och SL Prisma. Dessa har lite andra krav än elektroniska lågenergilampor, dom bör vara på i ljusintervaller om 3 timmar för att inte få onormalt slitage, detta passar ju fint till växter. En nakdel är höljet som gör att du får mindre ljus, en 25W SL Prisma ger enligt Philips lika många lumens som en 20W lågenergilampa utan hölje. Enligt obekräftad uppgift går det utmärkt att försiktigt såga bort höljet. Det är inte säkert att detta ger mkt mer ljus men det låter ju troligt. Miljö: Philips lågenergilampor innehåller en mindre mängd kvicksilver (upp till 0,005g), förmodligen gäller detta även andra märken och innebär att dom INTE ska slängas i vanliga soporna. Lämna in trasiga lampor till återförsäljaren eller din lokala miljöstation. Samtliga order Nr och priser är från Clas Ohlsons katalog 1999. 1.2.1 Timer: En timer är ett måste eftersom man måste härma växtens naturliga ljuscykel som innebär att när dagsljuset blir kortare och vintern närmar sig så måste plantan blomma och föröka sig innan den dör. För att härma detta betende ställer man in en timer som låter ljuset vara på 12 timmar och släckt 12 timmar. Inomhusodlaren vill ju åt blommorna eftersom dom är den mest potenta delen på plantan och inte ha några fröer, men detta vet ju inte den stackars plantan som hoppas på att bli befruktad och istället kommer att hamna i pipan på en mycket stolt odlare. Givetvis hittar du även en bra digital-timer på Clas Ohlson för runt 80:- eller en analog ännu billigare, fördelen med digital-timers är att dom inte låter något som analoga kan göra.

2. Att välja frö 2.1 Fröer: Att få tag på fröer av bra kvalité är idag inga större problem för den som har tillgång till Internet, det finns hundratals företag som poppar upp hela tiden som just specialiserat sig på att sälja fröer till mycket potenta Cannabissorter. Vilken sort du ska välja beror helt och hållet på dina krav och ekonomi och vilket rus du helst vill åt, Indica och Sativa skiljer sig åt på olika sätt (se Cannabisarter.) Flera av dom mer kända och berömda sorterna kan kosta ganska mycket i inköpspris, tio stycken för 300 - 500:- och till och med mer är inte alls ovanligt. Om du satsar seriöst på din hobby så kan det ju vara en tröst att du gör en investering eftersom det inte är speciellt svårt att få sin planta producera flera 100 nya fröer men mer om detta senare, om du avser att producera fröer så tänk på att det måste vara en stabil sort och inte en F1-hybrid (se 2.4 Hybrider). Varifrån du beställer spelar inte så stor roll bara det är en seriös fröbutik du köper av, det finns fall av amerikanska företag som har sålt industrihampa* och gett dom namn som påminner om mer kända varianter. Vill du helst köpa i sverige så har SmartDrugstore några varianter man kan beställa (helt lagligt.) Nästan samtliga frötillverkare ligger i Holland och det är oftast därifrån dom importeras. Tänk på att välja ett frö som är lämpligt för inomhusodling om detta är syftet, en utomhusvariant kan ju bli flera meter hög(!) och brukar inte få plats i garderober. Green man har en gjort en lista på vilka försäljare som är pålitliga och vilka som inte levererar vad dom lovar eller helt enkelt bara luras. Seedbank Ratings by green man. [* Industrihampa är framavlad för att INTE kunna rökas utan till framställning av papper, tyg, olja, fågelfrö, kosmetika, bildelar, packmaterial och säkert många fler områden. Hampafrö som man matar fåglar med går att hitta lite överallt men är inte lämpligt till odling av hampa om man tänker göra något så banalt som att röka plantan. För det första så ger det inte något bra resultat (THC-innehållet är väldigt lågt) och fröerna har steriliserats med hjälp av värme eller strålning för att inte växa (eftersom Cannabis är så livskraftigt kan man ändå få en del av fröerna att gro.) ] Storlek och färg på dina fröer kan variera ganska mycket. Ditt frö ska helst vara stort mörkt och hårt, inte grönt. Spräckliga/randiga sorter förekommer men säger inte något om själva växten förutom möjligen dess ursprung (se 2.2 Cannabisarter nedan.) 2.2 Cannabisarter: Ordet Cannabis kommer från uråldriga lokala namn för hampa, tillexempel det grekiska ordet Kannabis. Dom flesta forskningar hänvisar endast till en art nämligen Cannabis Sativa L. Sativa betyder kultiverat på latin (kultiverat = framodlat). L. står för Linné som var den en botaniker som gav namnet till plantan. Men enligt ny forskning av tex Richard Schultes så finns det åtminstone tre olika arter som har kommit fram naturligt, alltså inte med hjälp av människans selektiva kultivering som har funnits i 10.000 år, här följer en förklaring till arterna. Cannabis Sativa 1. Plantorna är vanligtvis långa (1.5m till 5.5m), glesa grenar. Fröerna är släta och saknar oftast melerat mönster. 2. Blommningstiden är oftast mycket lång. Med tanke på att plantan växer sig lång är den oftast inte speciellt lämplig för inomhusodling, men om man ändå vill så går det utmärkt att binda ner plantan 180° med tex ett snöre så att den inte växer uppåt. Detta ger dig också en fördel, när något grenparti kommer högre upp än den riktiga toppen på plantan producerar den ett hormon som får sidogrenen att bete sig som ett toppskott. Toppskotten är alltid större och växer mer än resten av plantan. 3. Ruset är oftast energiskt och många upplever det vara ett klarare rus än Indicans. 4. Blommorna brukar vara långa och smala, lukten är söt och fruktig oftast mycket mild smak på röken. Cannabis Indica 1. Plantorna är oftast korta (1.5m eller mindre), grenarna sitter tätare och fröerna har ofta ett starkt melerat mönster på ett ytterlager som kan ramla av när dom mognar. 2. Blommningstiden är oftast mycket kortare än Sativas och producerar många blommor på kort tid. Eftersom den blir kort och ger stor skörd är den perfekt för inomhusodling. 3. Ruset är mer drömlikt och tyngre än Sativan vilket inte alla uppskattar, men hybrider mellan dessa två arter kan ge ett utmärkt rus. 4. Blommorna brukar vara kompakta och ger ifrån sig en stark "skunkig" lukt, röken är oftast tjock och lite svårare för lungorna än Sativa. Cannabis Ruderalis (Finns enbart i ett fåtal delar av asien, ryssland och polen.) 1. Plantorna har mindre grenar och blir vanligtvis knappt en meter som fullvuxen. Frökapseln får en liten köttig tillväxt vid frö-fästet. 2. Används främst för utomhusodling. Blommningstid: fakta saknas. 3. Fakta saknas. Höjden på plantan beror på dess ursprung och genetik men kan variera från lite över en halvmeter ända upp till otroliga 10.5 meter. Dom flesta plantor har löv med sju till nio blad men ibland dyker det upp sorter som endast har ett till tre blad per löv, men detta brukar inte säga hurvida den är bra att röka. Bredden på bladen har heller inte någon betydelse och att försöka bestämma ursprunget av en planta genom att titta på löven säger heller inte hela sanningen. Jag har ändå valt att ta med bilder som kan hjälpa dig att gissa sig till varifrån ett frö du planterat kan komma ifrån. 2.3 Släktforskning 2.4 Hybrider: Hybrider är en korsning mellan två helt skilda sorters arter eller varianter Cannabis tex Indica/Sativa. Första generationens hybrider kallas för F1-Hybrider och ger ofta en mer kompakt, buskig, stor och bra skörd. Anledningen till att avkomman från två helt skilda arter ger ett så bra resultat är okänt. F1-hybrider som korsas med syskon från samma F1-mamma får mindre THC och i vissa fall gror inte ens fröet. För att undvika detta korsar man plantan med en annan sorts Sativa/Indica eller hybrid när man vill tillverka frö.

3. Odlingens A-B-C 3.1 Krukor: Cannabis behöver stort utrymme att växa i, det är ingen mening att byta upp sig flera gånger medans plantan växer eftersom en transplanterad planta kan bli chockad. Det idealiska är att först köpa torvkrukor, dom ser ut som en liten mörkbrun brickett som dränks i vatten och sedan sväller upp i storlek. Torvkrukor brukar kosta ca 50öre och är en perfekt miljö för små plantor att växa upp sig för att senare sättas ned i en större kruka som fylls med jord, eftersom det bara är ett tunt lager väv runt torven tränger rötterna lätt igenom detta och på så vis blir det ingen skada som kan ske när man planterar om från en mindre vanlig kruka. Det tar oftast 2-3 veckor innan man måste placera torvkrukan i en större bostad, ser du att rötterna börjar tränga igenom torvskalet så är det ett tecken på att den ska sättas i jorden snarast. Det minsta rekommenderbara kärl som garanterar ett godkänt slutresultat är en kub med måtten 15x15x15 cm. Cannabis växer bättre ju mera rotutrymme som finns till förfogande. Det måste finnas hål i botten på krukorna så att överflödigt vatten kan rinna ut, annars är det lätt att rötterna möglar eller dör av syrebrist. En metod som ger krukan god dränering är att lämna ett lager grus eller t.ex. krukskärvor i botten av krukan. Även i toppen av krukan kan man lägga ett några centimeter tjockt lager av dräneringsmaterial för att hindra svampar och insekter från att få fotfäste. Självvattnande krukor är duger utmärkt för cannabisodling och är speciellt lämpliga om du blir tvungen att lämna plantorna för sig själva i perioder på mer än någon dag. 3.2 Jord: Jorden skall vara luftig och väldränerad. Detta åstadkommer du enklast genom att blanda jorden med t.ex lättgrus eller vermikulit. Vanligt grus eller sand fungerar lika bra men gör krukan tyngre och svårare att förflytta. Blomjord Kommersiella mullblandningar innehåller vanligen förutom matjord också bark, sand, torv, aska och liknande ämnen. Blandningarna är oftast också gödslade och färdigkalkade. Jordens PH-värde och näringsinnehåll finns oftast deklarerat på förpackningen men kan variera en hel del. Torv Torv är organiska fiber som innehåller rikligt med näringsämnen. Torvens pH är mellan 4-4.5, dvs den är ganska sur och kan därför användas för att sänka pH-värdet på allt för basisk jord. Torvens vattenupptagningsförmåga är utmärkt och torv kan därför användas som en buffert mot övergödsling. Sommartid kan torv köpas i stora säckar från t.ex servicestationer och trädgårdshoppar. Kommersiell torv är oftast färdigt kalkad och gödslad. Lättgrus (lättklinker) Lättgrus är bränd lera. Dess pH är neutralt, det innehåller inga näringsämnen och dess ojämna yta binder både vatten och luft bra och hjälper därför till att hålla jorden luftig. Lättklinker köps billigast från byggnadsaffärer i en 50 liters säck medans blomsteraffärer tar ofta lika mycket betalt för några liter. Perlit Perlit är ett sandliknande, ultralätt pulver framställt ur vulkaniskt glas. Det är neutralt och innehåller inga näringsämnen. Perlit blandad med blomjord gör jorden porös och luftig. Tack vare sin struktur kan perlit användas vid vattenodling (hydropontics) utan andra komponenter. Perlit säljs i välutrustade blomaffärer. 3.2.1 Näring: Huvudnäringsämnena som Cannabis behöver är kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Cannabis förbrukar enorma mängder kväve och man måste därför ibland ge plantan mera kväve flera gånger under dess livstid. Tillräcklig kvävetillförsel ger snabb tillväxt och en frodig planta. Fosfor behöver plantan främst medan den gror och under blomningscykeln. Kalium behövs medan plantan är ung för att den skall utveckla en robust stam och även senare för att utveckla blommor. Andra näringsämnen är kalcium (Ca), svavel (S) och magnesium (Mg). kalcium och svavel behöver sällan tillsättas men magnesiumbrist kan förekomma. Spårämnen som hampa behöver för att växa normalt är bla. bor (B), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), zink (Zn), molybden (Mo), klor (Cl) och kobolt (Co). Spårämnen är sådana ämnen som plantan behöver i mycket små mängder för att må bra. Normalt så innehåller blomjord alla spårämnen som behövs och spårämnen behöver inte tillsättas senare. Vid behov kan man blanda en nypa aska med lite havstångsextrakt om man behöver grundgödsla jorden. 3.2.2 Gödsling: Om det är första gången du ger dig in på odling och du har köpt blomjord behöver du inte tänka på gödsling om du tycker det verkar krångligt, det brukar fungera alldeles utmärkt ändå. Om du ändå skulle misstänka undernäring se tabellen i 3.2.3 Undernäring. Kommersiella gödselblandningars NPK-värde nämns alltid på förpackningen. NPK är ett värde som berättar i vilka proportioner gödseln innehåller huvudnäringsämnena kväve, fosfor och kalium. Den idealiska NPK-blandningen för Cannabis är lite svår att definiera och olika källor ger väldigt varierande svar. Ännu mer komplicerat blir svaret om man tar i beaktande det faktum att vi i norden mäter fosfor- och kaliuminnehåll på ett annat sätt än det oxidvärde som länder utanför norden använder sig av. Därför måste fosforvärden som nämns i utländska guider multipliceras med talet 0.436 och kaliumvärden med 0.83 för att de skall kunna jämföras med de NPK-värden som används i norden. Generellt sätt så lämpar sig preparat som är gjorda för grönväxter (tex. Substral) mycket bra för hampa i vegetativ tillväxt, men inte alls för blommande växter pga. allt för högt kväveinnehåll. Under blommningen bör man istället använda ett gödningsmedel som är till för blommande Cannabis tex FCFs PK-elixir som saluförs av Fabulous Paradise Tobacco ltd. PK-elixir består av två specialkomponenter som kan användas i olika proportioner för att ge växten lämplig näring under hela dess livscykel. Med produkten följer bruksanvisning och doseringsråd. Om du inte har tillgång till PK-elixir så kan tex. monokaliumfosfat (NPK 0-22-28) användas som huvudgödsel under blomningsperioden. Sensi Seed Bank har även ett sortiment med gödningsmedel tex Sensi Aarde Bloem som ska användas tillsammans med sjögräs extrakt. För att undvika magnesiumbrist så kan man med några veckors mellanrum blanda en halv tesked magnesiumsulfat (MgSO4•7H2O) per liter vatten när man vattnar. Magnesiumsulfat fås billigt från apotek. Vid gödsling måste man definitivt använda sig av sunt förnuft. Det är bättre att gödsla litegrann men ofta än att ge plantan enorma mängder näring med långa intervaller. Brist på näringsämnen är en lätt sak att kurera och plantan berättar nog för dig om den behöver någonting, men en överdosering av t.ex. kväve kan ta livet av en planta på en natt. Man skall alltså noggrant följa de doseringsråd som ges på förpackningen. Om man planterar i bra, färdiggödslad blomjord så behöver man normalt inte gödsla överhuvudtaget under den första månaden. En lätt kalkning räcker bra. 3.2.3 Undernäring: Om man börjar se tecken på undernäring hos en planta så måste man först kontrollera att symptomen inte beror på någonting annat än undernäring. Väldigt ofta kan plantans sjukdomssymptom bero på för sur eller för basisk jord, olämplig lufttemperatur, överbevattning eller övergödsling. Om plantan fått en överdos av något ämne kan detta nämligen förhindra upptagningen av något annat ämne, vilket kan ge undernäringssymptom trots att orsaken är den motsatta. Speciellt vid övergödsling så kommer ytterligare näring naturligtvis bara att försämra plantans tillstånd. Om detta sker så kan plantan räddas endast genom att man sköljer igenom jorden ordentligt med vatten och övergår till bladmatning. Tabellen nedan beskriver de vanligaste symptomen på bristsjukdomar och näringsrubbningar samt vad som sannolikt orsakat dem. De näringsämnen som är skrivna med fet stil är de vanligaste syndabockarna. Symptom N P K Mg Fe Cu Zn B Mo Mn Övergödsling Växtdelar gulnar :      - unga blad X X      - mittblad X      - gamla blad X X X X      - mellan ådrorna på bladen X X Gamla blad faller av X Blad skrumpnar uppåt X Blad skrumpnar neråt X X X Bladspetsar ser brända ut :      - hos unga blad X      - hos gamla blad X X Unga blad skrynklar sig X X X X Död vävnad X X X X X Bladtillväxten avstannar X X Mörkgröna/violetta blad och stam X Ljusgröna blad X X Fläckighet X Lång, tunn stam X Mjuk stam X X Spröd och bräcklig stam X X De växande topparna dör X X Rötterna slutar växa X Plantan vissnar X 3.2.4 Bladmatning: Förutom via rötterna så upptar plantorna även näring och vätska genom bladen (speciellt via bladens undersidor). Detta kan man dra nytta av genom bladmatning, vilket innebär att man sprayar plantorna med en utspädd näringslösning. Den näringslösning som används vid bladmatning skall vara 2-3 gånger mer utspädd än den som används vid vanlig bevattning eftersom näringen upptas så mycket snabbare. Bladmatning är speciellt användbart om växtens förmåga att uppta näring ur jorden är nedsatt på grund av t.ex. ett avvikande pH-värde eller för hög salthalt i jorden. Vid bladmatning så skall bladen även regelbundet sprayas med vanligt vatten som inte innehåller näring. Undvik att ge växten näring via både bladmatning och bevattning på samma gång eftersom detta lätt leder till övergödning. 3.2.5 Jordens pH-värde: Jordens surhet/alkalitet beskrivs av dess pH-värde. pH varierar enligt definition mellan 1-14, där 1 motsvarar mycket stark surhet medan 14 motsvarar mycket stark alkalitet. Ett pH värde på 7 är helt neutralt. Ett lämpligt pH-värde för jord som används vid odling av hampa är 6.3-7.0, eller aningen sur jord. Jordens pH-värde påverkar växtens förmågan att uppta näring ; ett felaktigt pH-värde gör att plantan inte får den näring den behöver trots att jordens näringsinnehåll kan vara rikligt. Blomjord och odlingstorv är ofta lite för sur och måste därför neutraliseras en aning med tex. dolomitkalk. Dolomitkalk har ett pH-värde på 7, dvs. det är helt neutralt. Detta gör dolomitkalk till ett idiotsäkert sätt att neutralisera blomjord ; oberoende av hur mycket kalk du tillsätter så stiger jordens pH-värde inte över 7. För mycket kalkning kan dock försämra näringsupptagningen, så det lönar sig inte att kalka mer än nödvändigt. Dolomitkalk köper du billigast i 40kg säckar från trädgårdsshoppar. Kalken skall vara så finfördelad som möjligt. Allt för grov kalk löser sig så långsamt att växten inte hinner tillgodogöra sig den under sin livstid. Äggskal är en förmånlig och naturvänlig kalkkälla. Skalen tvättas, krossas och blötläggs över natten. Sedan är det bara att blanda skalen och vattnet i blomjorden. Träaska är ett annat effektivt sätt att höja jordens pH-värde. Aska innehåller även näringsämnen och spårämnen, men är en mycket stark bas och måste användas med försiktighet. Bäst resultat når du genom att använda en blandning av aska och kalk, eftersom kalken neutraliserar askan en aning. Om jorden är alltför sur så kan man sänka dess pH-värde med hjälp av t.ex. gips eller en extremt utspädd lösning av salpetersyra eller ättika och vatten. Blomsterhandlare och gardenshoppar säljer behändiga pH-mätare som kostar från några tior uppåt. Det finns mätare som förutom pH också mäter ljusstyrka samt jordens fuktighet och näringsinnehåll. Det billigaste sättet att mäta pH är med lakmuspapper som kan köpas på apotek. 3.3 Luft 3.3.1 Temperatur och fuktighet: Temperaturen ska vara 18-25 ºC, om det blir kallare än 18ºC så fördröjs tillväxten och fotosyntesen, vid 13ºC så avstannar tillväxten så gott som helt. Om temperaturen överstiger 25ºC så fördröjs tillväxten också eftersom plantan börjar använda största delen av sin energi till att upprätthålla vätsketryck och inre temperatur. En temperatur på ungefär 30 grader kan ändå faktiskt få en planta att växa ännu snabbare, förutsatt att den får intensiva mängder ljus och koldioxid. Plantor som växer vid 25 grader har dock högst THC-halt ; när temperaturen blir högre än så så börjar THC brytas ner till andra ämnen. Fotosyntes och tillväxt avstannar nästan totalt vid 35 grader celcius. Under de perioder då plantan inte får ljus så avbryts fotosyntesen och plantan börjar använda de produkter som insamlats under fotosyntesen till att bilda energi och växtfiber. Då trivs plantan bäst om temperaturen är sval, men detta sker ju oftast av sig själv så länge utrymmet är väl ventilerat eftersom största delen av värmen i odlingsutrymmet produceras av lamporna, som då är avstängda. Idealisk luftfuktighet för växande hampa är 40-65%. En högre luftfuktighet leder lätt till att svampar och mögel börjar växa på jorden medan en väldigt torr luft är en perfekt omgivning för skadeinsekter. Vanlig rumsluft är i allmänhet ganska torr och det är därför bra om man med jämna mellanrum sprayar plantorna ordentligt med vatten. Om man använder sig av gasurladdningslampor måste man dock vara försiktig så att inte brännaren får vattendroppar på sig ; en enda vattendroppe kan förstöra din dyrt införskaffade brännare. 3.3.2 Koldioxid (CO2): Grönväxter behöver rikliga mängder koldioxid (CO2) för fotosyntes. I små starkt belysta utrymmen använder plantorna snabbt upp all koldioxid och om man inte tillsätter mera så upphör plantornas fotosyntes. Brist på koldioxid är alltså en faktor som starkt begränsar plantornas tillväxt. Koldioxidnivån i vanlig luft ligger på ungefär 0.03% ute på landsbygden och 0.035-0.040% i industrialiserade områden. Om man höjer koldioxidnivån till 0.15% så sker fotosyntes och tillväxt mycket snabbare. Koldioxidnivån kan höjas på flera sätt. Om pengar inte är ett hinder så är det bästa och effektivaste sättet en CO2-flaska (kan hyras från tex AGA) med automatisk regulator som håller CO2-nivån konstant. Ett annat alternativ är att med jämna mellanrum spraya plantorna med sodavatten (får inte innehålla natrium!), men detta blir snabbt dyrt om odlingen är stor. Ett billigare alternativ är att ställa in mäskdunken i odlingsutrymmet eller vid fläktinsuget. Ett enkelt recept på mäsk: - 4 liter ljummet vatten (25ºC) - 1 kilo socker - 1/4 paket öl eller vinjäst (vanlig jäst går utmärkt också, däremot INTE turbojäst) En dunk på några liter producerar tillräckligt med koldioxid för ett litet utrymme. För att hålla koldioxidproduktionen konstant så måste jästen matas med 1-2 dygns mellanrum. Detta sker genom att man tömmer ut hälften av blandningen och ersätter den med rent vatten och 1/4-1/2 kg socker. Jäst behöver inte läggas till eftersom den ursprungliga jästen fortsätter att föröka sig så länge det finns socker att bryta ner. Ett vattenlås är inte nödvändigt men det hjälper till att kontrollera jäsningshastigheten. V A R N I N G ! Som en biprodukt vid ovan nämnda koldioxidframställning uppstår alkohol, som är en ytterst farlig och beroendeframkallande drog. Förvaras utom räckhåll för barn och djur! Koldioxid är tyngre än luft, så koncentrationen av koldioxid är alltid högst på golvnivå. Detta kan man använda sig av genom att installera en akvariepump som konstant pumpar upp luft från golvet och släpper ut den ovanför växterna. Akvariepumpar och slangar säljs tex. i djuraffärer. Om din odling inte är så stor och är placerad i ett rum där du tillbringar mycket tid (tex. om du bor i en etta) så räcker den mängd koldioxid som du själv producerar när du andas alldeles utmärkt till för att tillfredsställa dina plantors CO2-behov. Prata med dom lite så får ni båda ett trevligt utbyte! 3.4 Vatten 3.4.1 Vattning: Vattnet som du ger till dina växter skall vara rumstempererat och rikt på syre. Bra vatten får du lättast genom att tappa upp kranvatten ett dygn före bevattningen och låta det stå och dra under natten. För att ytterligare förbättra kvaliteten på vattnet (syrehalten) är det bra att sätta en bubbelsten i vattenbehållaren och pumpa in luft med en akvariepump medan vattnet står och drar men detta är inte ett måste givetvis. Medan plantorna ännu är små måste man vattna med återhållsamhet, eftersom skotten lätt drunknar om krukan överbevattnas, speciellt om du använder stora krukor. Tänk även på att dom nyfödda små plantorna inte heller får torka ut helt. Vart eftersom växten blir större så ökar dess vattenbehov markant. Det är då bättre att ge plantorna ordentligt med vatten på en gång och sedan låta jorden torka upp till ett djup av några centimeter än att vattna lite hela tiden. Under blomningsstadiet är det speciellt viktigt att man låter jorden torka upp ordentligt innan man vattnar på nytt, eftersom växterna annars mycket lätt börjar ruttna. Om jordytan hålls konstant fuktig så angrips den lätt av parasiter och mögel vilket kan vara ödesdigert. Trots detta skall du vattna rikligt för att växten skall kunna utveckla så mycket blommor som möjligt. De första tecknen på överbevattning är att växtens blad börjar sloka och hänga slappt neråt istället för att vitalt sträcka sig mot ljuset. Om överbevattningen fortsätter så börjar de nedre bladen vissna för att så småningom dö bort. 3.5 Ljus 3.5.1 Ljusperiod: Cannabis behöver mycket ljus för att växa. Medan de små plantorna gror, under hela det vegetativa tillväxtskedet och medan nya sticklingar rotar sig så behövs 18-24 timmar ljus per dygn. Men snabbast växer plantorna om de får ljus dygnet runt ; något behov av vila har plantan inte under denna del av sin livscykel. När man odlar inomhus så kan man själv bestämma när plantorna skall börja blomma. Detta händer när ljuscykeln förkortas så att odlingen får minst 12 timmar oavbrutet mörker per dygn. Plantan växer då saktare och börjar istället utveckla blomställningar. Efter 1-2 veckor kan de första tecknena på blomning märkas. Det är ytterst viktigt att ljuscykeln hålls regelbunden utan några som helst avbrott. Oregelbunden belysning kan leda till att växterna inte börjar blomma, eller till att honväxterna börjar utveckla pollenställningar. Mörkercykeln får inte under några omständigheter avbrytas när den en gång satts igång. Om du absolut måste hantera växterna efter det att belysningen släckts för dagen så måste det göras under svagt grönt ljus. Eftersom plantorna inte absorberar just grönt ljus alls så stör ljus av den våglängden inte plantorna lika mycket som vitt ljus. 3.5.2 Lampornas avstånd till växterna: Eftersom lysrör och lågenergilampor sprider sitt ljus åt alla håll så måste de placeras mycket nära plantorna för att ge tillräcklig belysning. Medan fröna gror och under den första tillväxtsperioden så kan lysrören lämpligen placeras 5-10 cm ifrån plantorna. När tillväxten så småningom sätter igång på allvar så kan lysrören sättas ännu närmare ; 2-5 cm från topparna. Eftersom Cannabis växer med en väldig fart så är det nödvändigt att flytta lysrören ofta under den intensivaste tillväxtsperioden, ibland upp till en gång om dagen. Det är blandade kännslor när man finner att plantan har växt många cm sen dagen innan men att den är bränd och en fin blomma är allvarligt skadad. Gasurladdninglampor (HPS tex) utstrålar stora mängder värme och måste därför placeras betydligt längre bort från plantorna för att inte bränna dem eller torka ut dem. Till en början är 40-60 cm ett lämpligt avstånd, senare 15-45 cm, beroende på lampornas effekt.

4. Cannabis livscykel Hampans livcykel kan delas upp i fyra delar ; groningen, den vegetativa tillväxten, blomningsperioden och fortplantningsperioden. Plantans egenskaper och behov varierar mycket från period till period. 4.1 Att så ett frö: Att få ett frö att gro är inte speciellt svårt men olika metoder passar olika bra beroende på vilka krav man har. En metod att separera livsdugliga frön från döda är att sätta dem i ett glas ljummet vatten över natten. Endast livsdugliga frön sjunker till botten. Vanligtvis brukar man säga att ungefär 90% av alla fröer gror. Andra metoder som med säkerhet säger att det är ett frö som du planterar kommer att gro är tillexempel pappersmetoden. Pappersmetoden: En vanlig metod är att man placerar fröerna man avser att plantera mellan fuktigt papper, bomull eller kaffefilter sedan lägger man det pappret mellan två stycken djupa tallrikar som får stå på ett rumstempererat eller möjligen lite varmare utrymme. Efter några dagar till en vecka så har den begynnande roten knäckt sönder skalet och så ska man genast placera den försiktigt med utväxten nedåt på ungefär en halv cm djup i den tilltänkta krukan. Medan fröerna är emellan papper så är det mycket viktigt att det är fuktigt hela tiden och att man är uppmärksam på vilka som har börjat gro, titta till dagligen några gånger. I jorden så skall det groende fröet och jorden precis runt hållas fuktigt hela tiden, du ska inte övervattna nu utan bara koncentrera dig på att hålla just jorden runt fuktig. När dom första bladparen kommer upp ur jorden ska du vara lite mer försiktig med vattnandet, låt jorden torka ur lite innan du vattnar igen. Den här metoden brukar oftast användas om man avser att odla en större odling och inte vill att någon kruka skall stå tom utifall fröet inte skulle gro. Torvkrukemetoden: Numera kan man få tag på billiga torvkrukor som är till för att gro upp en växt iinomhus för att sen plantera ut hela krukan som sedan rötterna växer igenom, det är en billig investering (kostar ca 50öre styck) och så slipper du hantera dom sköra små begynnande utväxterna som kan ta skada. Torvkrukorna ser ut som små sammanpressade briketter med ett litet utstansat hål i ena änden. Ställ briketten på ett fat med höga kanter och dränk in det i ljummet vatten, det tar en stund innan den absorberar allt vatten och det kan behöva tillsättas mer efter en stund. Krukan sväller flera gånger i storlek och när den inte kan absorbera mer är det dags att flytta den till ett annat fat. Lägg ett frö i varje kruka på ungefär samma djup som fröets storlek och täck försiktigt med lite av den uppblötta torven i krukan. Vanligtvis brukar man driva upp plantorna under ett lysrör eller en lågenergilampa, om du ställer en "nyfödd" planta direkt under en 400W HPS är det stor risk att bränna sönder den. Ett lämpligt avstånd om man måste börja med HPS är 40-60cm. När dom första bladparen spretar sig upp ur jorden kan det hända att dom har lite problem med att komma ur fröet, men naturens ultimata nötknäckare klarar det oftast så pilla inte! Det kan hjälpa om du försiktigt med tex en pipett droppar lite vatten på den men om du väntar så brukar det oftast lösa sig. När nu plantan börjar komma upp kan man placera hela torvkrukan i den kruka som den ska leva resten av sitt liv i eller vänta tills den växt till sig lite. Skulle du se små vita rötter tränga igenom torvkrukan är det ett tecken på att du bör plantera torvkrukan snarast. Direktplantering: Det går givetvis att bara plantera fröet direkt i krukan som den ska växa i men eftersom det faktiskt är en levande organism så kan det ju hända att inget kommer upp, och då är det tråkigt att ha en tom kruka med jord som bara står. Vilken metod du nu väljer att använda så brukar det gå bra och plantan växer sig in i nästa växtfas. 4.2 Vegetativ tillväxt: När ditt dom första bladparen kommit upp över jorden inleds den vegetativa tillväxten. Den första veckan kan gå lite saktare än det tog dom första bladen att komma upp eftersom den lilla grodden har lite energi som är lagrat i fröet för att det ska kunna ta sig ur fröet och börja utveckla rötter. Innan rötterna hunnit utvecklas helt hinner plantan inte med att ta upp så mycket näring och vätska. När nu plantan växt till sig lite växer det med en hisnande fart. På en månad kan plantan nå en höjd uppåt 30-50cm och någon vila behöver den inte, en del säger sig nå bättre resultat med 18 timmar ljus per dygn eftersom det efterliknar plantans naturliga ljusperiod men alla odlare som försökt båda vet att om man har 24 timmar dvs du har ljuset på dygnet runt ger snabbare tillväxt och en mer buskig planta. Cannabis är inte så krävande när det gäller ljus i detta stadium så lysrör eller en kraftig lågenergilampa duger fint. Men idealiskt är en flermetallampa eller högtrycksnatrium men dessa drar en hel del mer ström och kostar således mer att ha i drift. Under tillväxtfasen slukar plantan väldiga mängder kväve och koldioxid för att kunna växa sig stor och frisk. Plantan kan behöva extra kväve för att växa optimalt, en gödning till grönväxter som innehåller mycket kväve går bra att använda tex Substral. 4.2.1 Toppning: Cannabis styr sin egen tillväxt genom att utsöndra hormoner. De översta delarna av plantan utsöndrar hormoner som får de nedre delarna att växa långsammare, för att på detta sätt se till att sidogrenarna inte växer för snabbt och börjar skugga toppen. Om man kapar av den högsta toppen på en planta så ersätts den av två nya toppar, vilka så småningom växer ut ur stammen vid plantans högst belägna bladförgreningen. Plantan stam delar alltså på sig så att det uppstår två huvudstammar som båda växer ungefär lika snabbt. Även dessa producerar i sin tur hormoner för att bromsa tillväxten hos de lägre grenarna, men denna inverkan är inte lika stor. Lägre belägna sidoskott växer betydligt snabbare hos toppade plantor än hos otoppade och plantan får ett mera buskigt utseende. Att binda ner plantan kan ibland vara bättre än att börja klippa i den. Om du binder ner plantans topp 180° med ett snöre, börjar ett nytt toppskott växa ut från den punkt av stammen som är högst belägen. Var försiktig så att du inte råkar knäcka stammen när du binder ner växten. En toppad planta breder ut sig betydligt mer än en otoppad planta och begränsar därför utrymmet för de övriga plantorna. Det lönar sig därför oftast inte att toppa plantor som växer inomhus - man kan lika gärna plantera fler plantor på samma utrymme för att få lika stor skörd. Å andra sidan så är toppning ett bra sätt att bromsa ner tillväxten hos en planta som växer betydligt snabbare än alla andra. När ska man då toppa sin planta om man ändå bestämmer sig för att göra det, en bra regel är att vänta tills det är minst 3-4 bladpar på plantan. En anledning till att man toppar kan vara att man vill klona sin planta utifall den skulle vara en hona så kan man få upp en identisk genetisk kopia som får samma egenskaper som mamman men mer om detta senare. Man vinner inte på att toppa fler gånger även om detta ger fler toppskott så blir dom mindre och mindre ju fler gånger stammen delar på sig, det är givetvis en stor stress för plantan som kan fara illa av behandlingen. Toppa aldrig plantorna efter att blomningsperioden har startat. 4.3 Blomning: När ljusperioden ändras från 18 eller 24 timmars ljus till 12 timmar ljus och 12 timmar totalt mörker tror Cannabis att vintern är på väg. (En timer är nästan obligatorisk i detta skede.) Eftersom Cannabis är en ettårig växt vars ända hopp att föra sin avkomma vidare är att producera fröer som klarar en övervintring, den måste då genast bli könsmogen och fortplanta sig genom pollinering. Belysningen och utrymmet är ofta ganska begränsat iinomhus, om plantan växer sig allt för lång kan den bli allt för lång för att få plats som fullvuxen, räkna med att den kan bli nästan dubbelt så lång från det att du inleder blomningen tills det är dags för skörd. Ett annat problem är att belysningen inte orkar sig ner genom alla blad ända ner till botten, vänta tills plantan har växt sig ca 30 cm lång sedan kan du ändra ljusperioden till 12 timmar ljus resp. 12 timmar ABSOLUT mörker. Låt under inga omständigheter något ljus belysa plantorna under mörkerperioden, det kan räcka med så lite ljus som du ser under en fullmåne på natten för att rubba blomningen och detta kan leda till bland annat hermafrodism vilket inte är kul. Efter ca 1-2 veckor börjar plantorna utveckla pollenkapslar resp. blommor. Proffsodlare som livnär sig på odling vill oftast inte ha fröer i sina honblommor eftersom detta tar något längre tid att blomma färdigt och att eventuella köpare inte vill betala för den extra vikt som fröerna innebär. Det kan också upplevas som irriterande att plocka bort fröer från blommorna innan dom kan rökas (tänk dig att någon lägger popcorn i din cigarett, inte kul va?) Därför är det viktigt att genast ta bort hanplantorna direkt när dom upptäcks. Det är inte speciellt svårt att se skillnad på en hona och en hane när man väl sett en hona vet man direkt vad man ska titta efter. 4.3.1 Hona eller hane?: Om man inte tidigare sett hur hon och hanplantorna ser ut i ett tidigt skede är det alltid lite nervöst när man ska lista ut vilka plantor som är av honkön. Om du studerar nedanstående bilder ser du att honan har ett par små vita spröt som sticker ut mellan en förgrening, dessa är väldigt lätt att känna igen. Eventuellt kan en liten begynnande frökapsel komma fram först och sedan kommer spröten sticka ut. Hanplantan kommer däremot endast att utveckla små ljusgröna kulor, om du är osäker på om det är en kula eller pollensäck så vänta någon dag tills du är riktigt säker. Här ser du en begynnande pistill som tillhör en hona. Det här som ser ut som en liten oskyldig boll avslöjar att det är en hane. Om du vill se fler illustrationer hur de båda könen ser ut så titta även här: "what sex?" 4.3.2 Skörd: Honplantorna blommar i 4-12 veckor beroende på plantans art. Blommorna är mogna när 70-80% av pistillerna antar en brun eller rödaktig färg och börjar dra sig tillbaka in mot fröboet. I detta skede är alla de små blad och blommor som bildar plantans topp täckta med små prickar som genom förstoringsglas ser ut som små pärlformade utbuktningar. Dessa små droppar består till största del av harts med extremt hög THC-halt. Om du har ett förstoringsglas och tittar rikttigt noga så ser du att även dessa ändrar färg, det är en mycket bättre indikering än att titta på pistillernas färg. Även där gäller det att ca 80% av kristallerna ska ha fått en brun/röd/orange färg.   Blommande Cannabis kan se lite olika ut beroende på sort, belysning och hur bra du sköter om plantan.   4.4 Fortplantning: När honplantan blir könsmogen och börjar utveckla pistiller är den mottaglig för hanens pollen, en hanplanta kan producera över 500 miljoner små pollenkorn och om en stor honplanta i naturen som blir ordentligt pollinerad kan den få uppåt 10.000 frön. Pollen sprids från hanplantan med hjälp av vinden, det kan räcka med små vindpustar för att det ska bli en pollinering men inomhusodlaren vill oftast inte att honplantan ska få allt för mycket frön, en planta som får för mycket frön producerar upp till 50% mindre rökbart material medan en som har fått en lätt manuell pollinering kan ge en mycket starkare skörd. Vissa mästerodlare i staterna pollinerar sina mognande Cannabisblommor två till tre dagar innan beräknad skörd, på den tiden hinner inte plantan utveckla fröer. Frökapseln sväller istället upp lite och fylls med kåda som på så vis ger ett starkare gräs. Fröer blir vanligtvis livsdugliga två veckor efter pollinering även om dom inte har fått rätt färg, färgen kan ta flera veckor till att utvecklas. När dom väl är mörka hårda och stora kommer över 90% att kunna gro med bra resultat. 4.4.1 Frötillverkning: Om du bestämmer dig för att göra fröer så gör du klokast i att pollinera den manuellt istället för att låta naturen ha sin gång. Detta gör du genom att genast flytta ut hanplantan när du har upptäckt den. Kraven på belysningen för en blommande hane är inte lika stora som för honan, det räcker gott med något lysrör, lågenergilampa eller solljus tills den släpper sitt pollen. För att lättast samla upp det har du en glasskiva eller liknande under plantan. En annan metod är att du låter dom växa tills kapslarna nästan ska öppna sig och kapar plantan vid roten, häng sedan plantan uppochned i ett utrymme med lite ljus och inte så mycket temperatur eller fuktighet. Placera rena tallrikar, glasplattor eller liknande under som samlar upp fallande pollen. Oftast finns det tillräckligt med vatten i plantan för att dom oöppnade pollenkapslarna ska mogna och öppna sig och släppa sitt pollen. Några av dom större kan öppna sig redan nästa dag, det tar som längst två veckor. Pollen kan samlas in från hanplantorna och sparas i tex en filmburk för att sedan manuellt pollinera honplantan eller bara en gren med en målarpensel eller tops tex. En annan metod är att man samlar upp pollen genom att trä på en plastpåse på en blommande hanväxt som du givetvis inte har på samma ställe som honplantan för att sedan trä på samma plastpåse över en hon-gren och skaka kraftigt men försiktigt en liten stund. Låt plastpåsen sitta kvar en stund och avlägsna den försiktigt, tänk på att om du har en fläkt som blåser mot plantan så kommer säkerligen ett o annat pollenkorn att landa på en annan blomma så den utvecklar något eller några fröer. Pollen förlorar med tiden sin förmåga att befrukta honor, det går att spara i ca tre veckor utan att förasämra kvaliteten på dom färdiga fröerna. Det kan tillockmed påverka könet på plantorna som växer upp av fröerna, i ett Cannabisexperiment 1961 var det 20% fler honor än i kontrollodlingen (naturlig pollinering) när 14 till 17 dagar gammalt pollen användes. En mindre ökning av honor fick man även när färskt pollen användes (6 timmar eller mindre.) Åldern på honblommorna verkade inte ha någonting med könet att göra. Förvara ditt pollen i en ren torr burk (en glas eller filmburk duger fint). Det går även att frysa sitt pollen så det håller lite längre. När pollineringen ägt rum så bör man byta ut blomsternäringen till en sort som innehåller rikligt med kväve och kalium men bara lite fosfor. Fröerna mognar på 4-12 veckor. Att plocka fröna för tidigt kan vara fatalt ; vänta tills de fullmogna fröna börjar synas genom sina gröna "fodral". För tidigt plockade frön saknar delvis eller helt livskraft. Mogna, välmående frön är mörka, hårda och stora. 4.4.2 Sticklingar (kloner): Att skapa nya plantor med hjälp av sticklingar, eller skott tagna från plantor i vegetativ tillväxt, är ett mycket intressant sätt att fortplanta växter. Plantor som växer från sticklingar är kloner av moderplantan och ärver således alla dess genetiska egenskaper (tex. storlek, mognadsperiod och styrkan på ruset). Plantor som gror från frö kan skilja sig markant från varandra även om de har samma "föräldrar" eller åtminstone tillhör samma art. Sticklingarnas THC-halt är identisk med moderplantans och därför kan man välja ut sin favoritplanta och låta den leva vidare generation efter generation via kloner som alla kommer att ha samma högkvalitativa egenskaper. Sticklingar tagna från honplantor är självfallet i sin tur också honplantor vilket underlättar en eventuell sinsemillaproduktion eftersom man inte spenderar värdefull tid och utrymme på att odla hanplantor. Könsfördelningen vid odling från frö är ungefär 50-50. Sticklingar skall tas av den grönaste, mjukaste delen av plantan, eftersom torrare, mera träaktiga delar inte rotar sig så bra. Skott som plockats från en vital växt under dess mest intensiva vegetativa tillväxt rotar sig allra bäst. Sticklingarna bör ha en längd på 5-15 cm och bestå av flera uppsättningar blad. När man skär bort ett skott skall man använda en mycket vass kniv och inte till exempel en sax som lätt orsakar skador på sticklingen. Snittet skall vara rent och fint. Sticklingarna bör genast placeras med stammen i ljummet vatten. Om du vill vara helt säker på att göra så liten skada som möjligt på sticklingen bör man skära under vatten, det kan vara lite svårare att utföra praktiskt kan man tycka men om man först försiktigt skär loss sticklingen och sendan omedelbart skär av den nedersta delen under vatten skadas inte vävnaden så allvarligt. När alla sticklingar är plockade så snittar man bort de största och lägst belägna bladen från dem, så att endast de översta lagren blad lämnas kvar tillsammans med en rejäl bit växande stam. Om de bortgallrade bladen lämnas kvar på skottet så upptar de lätt mer vatten än vad stammen kan suga i sig innan de första rötterna börjar bildas. Som följande kan man preparera en rotningslösning. Rotningslösningar i flytande form är de bästa, eftersom de aktiva ämnena då säkert kommer i kontakt med stammens snittyta. Rotningskemikalier i pulverform lossnar lätt från snittytan när stammen sätts i vatten för att rota sig. Rotningslösning kan införskaffas från välutrustade blomsterhandlar. Använd rotlösningen enligt de proportioner som i bruksanvisningen anges för träaktiga växter. Rotningslösning är på intet sätt en nödvändighet och dina sticklingar kan mycket väl rota sig snabbt och effektivt även helt utan tillsatskemikalier. Cannabis är en mycket livskraftig växt. Snittade sticklingar kan placeras antingen i vatten eller i ett material som lämpar sig för rotninglösningar, tex. vermikulit. Även vanlig torv kan fungera utmärkt. Sticklingens stam "planteras" i rotningsmaterialet på ett djup av några centimeter, så att en ordentlig del av stammen och alla blad befinner sig i luften. För att sticklingarna inte skall torka ut bör de förvaras i en fuktigt omgivning. Ett sätt är att tex. klä behållarens torv/vermikulit-yta med genomskinlig plastfolie och att ofta spraya jorden med vatten. Sticklingar som rotar sig i vatten får all den fuktighet de behöver, men gillar ändå att bli sprayade ibland. Belysningen medan sticklingen rotar sig skall vara moderat. Två lysrör räcker bra för att täcka en yta som är 60 cm bred. Om man låter sticklingarna rota sig i vatten så mår de bäst om vattnet byts ut ofta och innehåller mycket syre. En bra ide är att förse vattenbehållaren med en bubblande akvariesten som konstant levererar syre till vattnet. Om rotningsmedel används tillsammans med annat material så skall rotningsmaterialet alltid hållas mycket fuktigt, dock inte så vått att skottet drunknar. Sticklingarna rotar sig snabbare och säkrare om man några veckor före plockningen täcker över de ställen på moderväxten varifrån skotten skall tas med tex. svart plast. En lämplig temperatur för sticklingar som rotar sig är varm rumstemperatur, 21-24 °C. Om temperaturen är lägre så tar rotningen längre tid och klonerna blir mer känsliga för skador. Under tillfredsställande omständigheter så rotar sig sticklingarna på 1-2 veckor, och kan sedan omplanteras på vanligt sätt.

5. Användningsområden 5.1 Torkning: Små mängder Cannabis kan torkas i tex ett löst hoprullat tidningspapper eller en papperspåse, helst ska det finnas bra ventilation och det ska inte vara för packat. Gäller det en lite större mängd så bör man hänga upp grenarna med endast honblommor i snören eller lägga dom på nät i ett mörkt och välventilerat utrymme, en garderob med ett par snören sträckta över duger alldeles utmärkt. Vanligt är att man först tar bort alla löv och sedan delar upp grenarna i lite mer lätthanterligare storlekar och fäster dom i små ståltrådsbitar som sedan kan böjas till krokar, dessa hänger man sen enkelt upp i torkutrymmet. Miljön i garderoben har också betydelse för det slutgiltiga resultatet, "feltorkad" Cannabis ger ofta en rivig och stark smak medans ett gräs som fått lite mer tid på sig och rätt förutsättning ger en mildare och mer behaglig smak. Det viktigaste man ska tänka på är bra luftcirkulation och mörker, extrem värme eller kyla är något man bör akta sig för. Normal rumstemperatur och inte för mycket luft (låt inte fläkten blåsa direkt på grenarna.) Räkna med att det tar 1-2 veckor innan du har rökbart material, tiden är viktig eftersom plantan fortsätter att omvandla klorofyll och stärkelse och vissa ämnen bryts ner och bildar socker som ger en lite sötare smak. Bilden visar en stor skörd som har hängts uppochned för torkning. Utrymmet ska vara väl ventilerat, svalt och mörkt. Torkning i vanlig ugn är inget att rekommendera eftersom THC bryts ner av värme (så FY PÅ DIG Ulf Lundell!!!.) Vissa guider säger att man bör slita upp plantan med rötter och allt sedan doppa rötterna i en kastrull med kokande vatten, därefter hänga den uppochned för att torka. Detta ger dig inget mer än en jordig kastrull och ett taskigt torkat gräs, rötterna innehåller inga trevliga psykoaktiva ämnen. Vid torkning av honplantor bör alltid bladen avlägsnas direkt vid skörd, annars lägger sig bladen över honblommorna när vätsketrycket minskar, bladen slaknar och gör i sin tur att honblommorna får mer fukt på sig och torkar saktare. Fukten kan även ge dig mögel i värsta fall. Planerar du att göra olja eller något bakverk av hanbladen så torka dessa med fördel sönderklippta/hackade på ett tidningspapper med lite fläktande luft över rör om några gånger så att fukten kan absorberas av pappret och avdunsta. Är det stora mängder så kan pappret behöva bytas någon gång. 5.1.1 Mikrovågstorkning: Den här metoden är ingenting jag rekomenderar även om det är något som kan behövas om man bara måste torka en mindre mängd fort. Tyvärr smakar det oftast som nyklippt gräs (ja från en gräsmatta) och styrkan kan också påverkas negativt. Enligt gräsgurun Kyle på High Times förlorar man 25-50% styrka och kan få 50-75% försämrad smak. En förutsättning är att du har en mikrovägsugn som du kan ställa in effekten på många olika lägen (alltså inte "AV" eller "Fullt ös".) Avlägsna allt onödigt såsom kvistar, blad och fröer (torka aldrig blad och blommor samtidigt.) Klipp ner honblommorna i mindre bitar ~2-3cm och placera på något som suger upp fukt bra, tex några lager hushållspapper. Nu kommer den svåra delen att inte ge för mycket effekt så att blommorna krymper ihop för fort och tar eld. Börja med mycket låg effekt och håll koll på gräset hela tiden, håll ett finger på "stop" knappen och så fort du ser lite ånga eller att pappret suger upp lite fukt stanna ugnen och flytta på gräset till en torr del av pappret. Vill du vara riktigt nogrann så ställ in tallriken med papper och gräs på i frysen någon minut mellan "mikringarna". Testa att bryta av en liten bit gräs efter några omgångar och när du känner att det är torrt och när den bryts av lätt är gräset färdigt att göra vad man nu tänkt göra med det. 5.1.2 Lagring: Cannabis bör förvaras torrt och mörkt i en tätslutande förpackning, antingen i en "klassisk knarkpåse" eller kanske mer känd som självförslutande plastpåse. Det går även bra att frysa in gräset om man ska lagra det någon längre tid. 5.2 Vattenbong: Att bygga en egen bong är inte det minsta komplicerat om man bara vet vilka delar som kan tänkas passa. Det svåraste momentet brukar vara att hitta en lämplig "kopp", alltså behållaren där tobaken (VARNING tobak skadar din hälsa allvarligt!!!) eller diverse trevliga örter placeras. Koppen: En mycket smidig lösning är att använda sig av en avsågad kolsyre/lustgas (CO2/N2O) patron, dessa hittar man i tex gräddsifoner, kolsyrepistoler och vissa cykelpumpar. Tänk på att inte såga hål på en oanvänd patron eftersom detta kan leda till köldskador. Om hålet i "halsen" på patronen är för litet borras det upp (ju större desto bättre), finns det ingen borrmaskin att tillgå kan man enkelt slå upp det med hjälp av tex en spik eller en mindre stjärnskruvmejsel och en hammare. Nätet: Koppen sett ovanifrån med ett nät från en vattenkran. För att undvika att allt som läggs i koppen ska åka ner i hålet brukar man ha ett nät eller något som stopp, en extremt enkel lösning är att bara ta lite folie och rulla till en liten boll som man sedan sätter för hålet. Men det bästa är att ta ett nät från en vattenkran, oftast sitter det inbakat i en plasthylsa och i den finns det 3-4st nät för att filtrera dricksvatten men med dessa kan du istället bygga 3-4 bongar. =) Om du råkar hitta nät som är avsedda för pipor och bongar går ju det också alldeles utmärkt (se bilden ovan till vänster "SMOKIN' SCREENS) fast dessa brukar gå sönder mycket fortare än nät från vattenkranar, en fördel kan tänkas vara att dom är såpass tunna att man kan klippa till en lämplig form med en vanligt sax. Har du ett lite grövre nät går det alldeles utmärkt att forma det skålformat så det passar i koppen. Kork: Principen är att du får en slang att suga i dig röken med (A), en slang från koppen som går ner under vattenytan i flaskan (B) och ett hål som tillåter frisk luft att komma in i flaskan när den är rökfylld (C) sk. "zipphål". Passande slangar hittar du som vanligt på Clas Ohlson, till slang (A) och (B) har vi använt en 7mm genomskinlig slang av oljebeständig PVC (Nr: 49-370-5, 5 meter kostar 33:-) och till "zipphålet" (C) en 6mm slang (med order Nr: 49-369-5, 5 meter kostar 23:-). Börja med att märka upp var hålen ska vara i korken använd en OH-penna, håll slangen mot korken och rita runt slangen, inte för nära kanten och inte för nära varandra. Lättast är att använda sig av en mattkniv, kartongkniv eller skalpell och fösiktigt skära små hål runt markeringarna tills det går att slå ut mittendelen med tex en skruvmejsel. Tänk på att det inte gör något om hålen är lite mindre än slangen, det ger en tätare bong och underlättar mycket om du vill undvika läckage. Det kan vara lite svårt att få rätt storlek på hålen i korken första gången, men som i allt annat så ger övning färdighet. Skulle hålen bli snea eller för stora så ta en ny kork och försök igen. Antingen fäster man koppen direkt i slangen eller så sätter man dit ett rör som distans som den högra bilden. Distansen gör att röken hinner kylas ner en aning innan den kommer ner i plastslangen, det ger bongen en längre livstid och gör att tätningen håller mycket bättre. Lämpliga rör hittar du i närmaste hobby affär där byggsatser och liknande säljs, röret i bild är ett med 7mm ytterdiameter som passar perfekt i ovan nämda slang. Tätningen sker lättast med en limpostol eftersom limmet torkar snabbt och är giftfritt, om du använder dig av distansen (se högra bilden ovan) behöver du inte heller oroa dig för att limmet ska smälta. Rökteknik: Det är mycket enkelt att röka i denna bong: Förberedelser - fyll flaskan halvfull med iskallt vatten och skruva på den modifierade korken. 1) Fyll koppen med örter av eget val. 2) Sätt dig i en skön soffa eller på en stol. 3) Håll tummen på "zipphålet" (C) och stoppa slangen (A) i munnen. 4) Håll en tänd tändare eller tändsticka över koppen samtidigt som du suger kraftigt i slangen (A) tills flaskan är fylld med rök. 5) Har du fortfarande ork i lungorna så släpp "zipphålet" (C) och sug allt vad du orkar. 6) Håll andan tills du inte orkar mer, andas uuuut och sjunk ner i soffan. 7) Upprepa från steg 1 om nödvändigt. 5.3 Cannabis-extrakt (olja): UNDER KONSTRUKTION 5.4 Hasch: Tills vidare får ni nöja er med en länk till en artikel från Illustrerad Vetenskap "Hasch i en handvändning" Här beskrivs med några bilder hur hasch tillverkas. (Greken i bild vill förbli anonym så skriv inte och fråga!) 5.5 Matlagning: UNDER KONSTRUKTION