Livets ögonblick
|
Jag rusade emot henne och jublade: -Jag har det!! Jag har det!! Jag var så full av iver att jag inte kunde stå still. Det märktes tydligt att min entusiasm smittade av sig. -Vad? Vad? ropade hon upphetsat. -Jag vet inte riktigt, men något måste det vara. En aning sanning, om så bara för en stund. -Vad? Vad pratar du om? Nu studsade hon lika okontrollerat som jag. Vi pratade fort och högt så att männiksor tittade på oss. -Livet! Livet min vän! Jag vet inte varifrån det kom, men plötsligt var det bara där. Livet! Vad är poängen och vad ska vi eftersträva? Jovisst, jag har inte på något sätt löst gåtan för evigt, inte ens inom överskådlig tid, men just nu!! Konsten med livet är att skapa situationer ur det oväntade. Omvandla alltihop med de förutsättningar man har. Skapa nya av gamla. Vända fel till rätt. Göra smått till stort och stort till smått. Det, min vän måste vara en av livets poänger. Hon öppnade munnen för att säga något men hann inte, jag hade bara gjort ett avbrott för att andas. -Jamen alltså, låt mig dra lite exempel. Du och jag, när vi skulle till Stockholm. Vad var det tänkt att vara? 7 timmars bussfärd och en väntande fest. Så vad händer? Situationen förändras drastiskt när vi rååkar missa bussen i Ödeshög. Mitt i ingenstans står vi, bara halvvägs till Stockholm. Med bussen far all din packning, alla våra planer och hela helgen. Här är goda råd dyra, minuterna lika så. Vad gör vi? Jo, vi tar situationen, stuvar om, vänder runt och skapar nya möjligheter. Javisst, nog hade vi turen på vår sidan, men det måste man alltid ha. Och allt som oftast har man det också. |
Så, vad blev resutlatet? 3½ tråkig
bussfärd enligt plan, men sen ... sen blev det knasfärd med mannen från
Höör och hans livsfarliga dobberman. En ikapphunnen buss i Linköping.
Packningen på plats, festen åter tillbaka och helgen räddad. Men det
blev mer än så. Under hela tumultet var vi vid liv. Verkligen vid liv. Varje sekund levdes och upplevdes. Adrenalinet pumpade i kroppen och vi var så fullkomligen uppfyllda. -Men... Där hade jag andats klart, avbröt henne och fortsatte med min tankegång. -Visst, nu kan man ju säga att det var en ganska unik och ovanlig situation. Något man knappast råkar ut för varje dag. Sant, sant. Men låt mig då ge ett lite mindre spektakulärt exempel. Du och jag, en ganska kylig vårdag i Göteborg. Vi ska ställa upp i ett fotomaraton och är fulla av förväntan. 12 timmars fotografering kring ett ämne. Vi har kamera och film i högsta hugg. Så vad händer? Jo, istället för en fotomara finner vi EU-demonstranter. Vi har tagit fel helg. Då så, vänta till nästa helg och kör maran då istället. Nej, nej, bara trixa om, förvandla de smulade planerna till spriande ideer. Vi gör en egen mara på 36 bilder. Göteborg ur vårt perspektiv. Klick här, klick där och se här.. en sån lustig affär! Göteborg på 36 bilder. Det blev en utav de bästa dagarna på de två veckorna. När vi gick genom Haga och letade detaljer att fånga med kameran var vi verkligen levande.
Eller den tråkiga festen i Kalmar som förvandlades om till sommarens
bästa helg? Eller en fest vi inte orkade gå på, vilket resutlterade i
att vi knåpade om halva min lägenhet. De finns där, överallt. De
oplanerade ögonblicken. De givna stunderna är fulla av förväntan som ska
uppfyllas, förutfattade meningar som antingen ska besannas eller
motbevisas, medan de oplanerade inte har något annat än möjligheter. Det
är den vi ska jaga. Livet, Livet, det är bäst du springer, för nu kommer
vi! Och vi tänker jaga dig kors och tvärs. Du går aldrig säker. När du
som minst anar det kniper vi dig i ögonblicket. Låt jakten börja!!
|