| (Långhårig saluki,
släthårig saluki) Hemland:
England
Bakgrund/ändamål:
Salukin är en av de äldsta hundraserna. Den avbildades
redan för 6000 år sedan och härstammar från
Mellanöstern. Den användes av beduiner och andra
nomadstammar för jakt på bl a gasell. Rasen kom till
Västeuropa i mitten av 1800-talet, men det dröjde till
efter andra världskriget innan den blev fast etablerad i
England. Den är i dag en uppskattad utställnings- och
sällskapshund i många delar av världen. På vissa
håll, t ex i England, används den även idag för jakt
på bl a hare.
Helhetsintryck:
Salukin skall ge intryck av grace och symmetri, och av
stor snabbhet och uthållighet i kombination med styrka
och energi. Salukin är ädel. Den har unikt formade
tassar, anpassade till jakt i djup sand eller klippig
terräng. Uttrycket är värdigt och milt, med
tillitsfull, fjärrskådande blick. Salukin är
reserverad mot främlinqar, men inte nervös eller
aggressiv. Den är värdig, intelligent och
självständig.
Huvud:
Huvudet skall vara långt och smalt. Skallen skall vara
måttligt bred mellan öronen, men inte välvd. Stopet
skall ej vara markerat. Huvudet som helhet skall vara
ädelt. Nosspegeln skall vara svart eller leverfärgad.
Ögon:
Ögonen skall vara mörka till hasselnötsbruna. De skall
vara klara, stora och ovala, men inte utstående.
Öron:
Öronen skall vara långa och rörliga. De skall vara
ganska högt ansatta och hänga tätt intill skallen.
Öronlappen skall vara så lång, att dess undre spets
når till mungipan när öronlappen föres framåt. Örat
skall vara täckt med silkesaktigt hår, som växer
endast från örats övre hälft. Längre behäng är
dock också korrekt. Den släthåriga salukin saknar
öronbehäng.
Bett:
Starka käkar med ett regelbundet och komplett saxbett.
Hals:
Halsen skall vara lång, smidig och muskulös.
Kropp:
Ryggen skall vara ganska bred med lätt välvd
ländmuskulatur, men aldrig karprygg. Bringan skall vara
djup och måttligt smal. Sedd framifrån får den inte ge
intryck av ett uppoch nedvänt "V". Sedd från
sidan skall bröstkorgen vara lång och djup, men varken
tunnformad eller flat. Buklinjen skall vara väl
uppdragen. Det är väsentligt att ländpartiet är
tillräckligt långt.
Fram- och bakben:
Skuldrorna skall vara sluttande och väl tillbakalagda.
De skall vara muskulösa utan att vara grova. Överarmen
skall slutta lätt bakåt. Frambenen skall vara raka med
långa underben. Benstommen skall ej vara rund.
Mellanhänderna skall vara starka och lätt vinklade.
Höftbenen skall vara starka och väl åtskilda.
Knäleden skall vara måttligt vinklad, med
välutvecklade lår- och underben. Hasen skall vara lågt
ansatt.
Tassar:
Tassarna skall vara starka och smidiga. De skall vara
tämligen långa och ha litet extra hud mellan tårna.
Tårna skall vara långa och väl välvda. De två
mellersta tårna skall vara betydligt längre än de två
yttre, på alla fyra tassarna. Tårna skall varken vara
spretiga eller hårt slutna (kattfot). Det skall finnas
behåring mellan tårna. I stillastående pekar
framtassarna framåt och svagt utåt.
Svans:
Svansen skall vara lågt ansatt i ett långt och mjukt
sluttande bäcken. Den bärs normalt i bågform, och
skall ha rikligt med behäng på undersidan utan att vara
yvig.. Vuxna hundar skall inte bära svansen över
rygglinjen annat än vid lek. Svanstippen skall nå till
hasen.
Rörelser:
Rörelserna skall vara lätta, svävande och utan tecken
på ansträngning. De skall ha både räckvidd och drive.
De skall lyfta kroppen från marken med långa, samlade
steg, men får inte slunga den framåt. Hackney-rörelser
(högt lyftade framben) respektive tunga och släpande
rörelser är inte korrekta.
Päls:
Pälsen skall vara slät och silkeslen med behäng på
benen samt baksidan av lår och hasor. Valpar får ha
lätt, ullig behåring på skuldror och lår. Krås på
strupen är tillåtet. För släthårig saluki gäller
samma som ovan, men utan behäng.
Färg:
Vit cremefärgad, fawn (sandfärgad), guldfärgad, röd,
grizzle, silver grizzle, deer grizzle (hjortfärgad
grizzle), trefärgad (vit, svart och brun), black and tan
(svart och brun) och variationer av dessa färger, t ex
fawn (sandfärgad) eller röd päls med svärtade
ytterskikt - inte brindle.
Mankhöjd:
Hanhund 58-71 cm. Tik relativt sett mindre.
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall
bedömas i förhållande till hundens förtjänster,
helhetsintryck och konstitution.
|