Parningsproblem?

Parningsproblem har med all säkerhet många hundägare råkat ut för. Några möjliga anledningarna ska vi ta upp nedan.

I många fall är det så att tikägaren kommer med sin tik till hanhunden vid fel tidpunkt. Tikens löpningsperiod är utsträckt under flera veckor. En del tikar ska paras i början av löpningen och andra är inte parningsvilliga förrän i slutet av löpningen.

Något som många inte tänker på är att i många fall vill faktiskt tikarna och hanhundarna själva välja sin partner. Hundar är ursprungligen monogama (engifte).Vi kan t.ex. jämföra med vargen. I vargflocken är det bara alfa-paret som  parar sig och de håller ihop livet ut. Beteendeforskning har visat att hundar väljer sina lek- eller parningspartners med stor urskilljning. Det är inte samma individer de väljer att leka med som de sedan väljer att para sig med. Man har testat att släppa samman ett antal löptikar med olika hanar. Man kunde då se att medan de villigt parade sig med en del, ratade de andra. Olika tikar föredrog olika hanar. Ingen hanhund ratades av alla tikarna och deras val av partner höll i sig från löpning till löpning.

När då hundägaren har valt en lämplig hanhund ur hälso-, bruks- och exteriörhänseende så kan det vara svårt att tänka om när det visar sig att tiken eller hanhunden inte gillar den utvalda. Speciellt svårt är det om uppfödarens avelsplanering sträcker sig över flera generationer och så stupar det på att hundarna inte vill.

   (Källa Hundsport Special 3/98)