Briard

Uppfödare av rasen:

Rasstandard för Briard
Rasgrupp: 1 Vall-, boskaps- och herdehundar

Hemland: Frankrike

Bakgrund/ändamål: Briarden är en ras med säkra anor från 1300-talet och ev ända från 700-talet. Den användes ursprungligen som en vakt- och vallhund som även försvarade hjorden mot både två- och fyrbenta inkräktare. På senare tid har den även använts av militär och polis samt som lavinhund eller endast som tävlings eller sällskapshund.

RASSTANDARD

Helhetsintryck: Briarden är en rektangulärt byggd hund, robust, rörlig, kraftfull och välproportionerlig. Den har ett stabilt temperament och är livlig, vaken och orädd.

Huvud: Huvudet skall vara kraftigt och ganska långt med mycket lätt välvd skalle. Skallens längd skall vara något längre än dess bredd. Pannan skall vara lätt rundad med markerat stop. Nospartiet skall varken vara smalt eller spetsigt och dess längd skall vara lika med längden från nackknölen till stopet. Nosryggen skall vara rak. Nosspegeln skall vara svart och kraftig, snarare fyrkantig än rund, med vida näsborrar.

Ögon: Ögonen skall vara horisontella, ej snedställda, väl öppna (rundade), ganska stora, mörka med lugnt och intelligent uttryck. Hos grå hundar är grå ögon inget fel.

Öron: Öronen skall vara högt ansatta, platta, ganska korta och hänga naturligt, ej tätt åtliggande. Längden hos ett inte kuperat öra skall vara lika med eller något kortare än halva huvudets längd. Enligt originalstandarden skall öronen kuperas och bäras upprätt.

Kupering av öron är förbjuden i Sverige !

Bett: Komplett och regelbundet saxbett med starka, vita tänder.

Hals: Halsen skall vara muskulös och väl ansatt.

Kropp: Bröstkorgen skall vara bred, lång och djup (till armbågen). Ryggen skall vara plan med svagt sluttande och lätt rundat kors. Kroppen skall vara en aning längre än mankhöjden, dvs briarden är rektangulär och inte kvadratisk.

Fram- och bakben: Benen skall vara parallella, välvinklade, muskulösa och med kraftig benstomme. Hasen skall vara medellång och vinklad så att mellanfoten närmast står i lodrät ställning mot underlaget. På bakbenen skall dubbla sporrar finnas.

Tassar: Tassarna skall vara kraftiga rundade (ett mellanting mellan kattfot och hartass), med väl slutna tår, hårda elastiska trampdynor samt svarta klor.

Svans: Svansen skall bäras lågt och vara försedd med riklig plym. Svansspetsen skall vara formad som en krok och nå ner till eller som längst fem cm förbi, hasleden.

Rörelser: Lätta, ytterst smidiga, kraftiga parallella och vägvinnande rörelser som tillåter snabba vändningar och med ett mycket kraftigt påskjut.

Päls: Pälsen skall vara lång (minst 7 cm), spänstig, svagt vågig och torr (som gethår), med lätt underull. Pälsen på huvudet skall bilda skägg och mustascher samt ögonbryn som lätt döljer ögonen. Även öron, ben och tassar skall vara täckta av långt hår.

Färg: Alla enhetliga färger utom vitt, kastanjebrunt och mahognybrunt. Mörka nyanser inom varje färg är att föredra. Flerfärgade hundar (som är ett diskvalificerande fel) skall ej sammanblandas med hundar med en lätt ljusare skiftning i hårspetsarna, då detta endast är början till avpigmentering. Den rödgula fawnfärgen skall vara varm och enhetlig, varken ljus eller urvattnad.

Mankhöjd: Hanhund 62-68 cm. Tik 56-64 cm.

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution.

Diskkvalificerande fel: Inkorrekta proportioner -nosparti/skalle eller huvud/kropp. Ljus eller brun nosspegel, pigmentförlust på nosspegeln. Ögon av olika färg/form, mycket ljusa ögon eller med ett vilt uttryck. Öron ansatta under ögonlinjen. Naturligt upprättstående öron. För kuperade hundar även: Rullade öron, broskrester efter kuperingen. Avsaknad av 2 P4:or eller tre andra tänder. Uttalat över-/underbett med kontaktförlust. Felaktiga dubbelsporrar (se förklarande teckningar). Vita klor. Svans som bärs stelt lodrätt (uppåt/neråt) eler böjd så att den passerar lodlinjen framåt (modell "valthorn"). Päls kortare än 7 cm. Mjuk eller ullig päls. Överdrivet mycket päls på huvudet som gör att huvudets form helt döljs. eller alltför obetydligt med mustasch, skägg och ögonbryn. Släthåriga öron. Vit, kastanjebrun eller mahognybrun färg. Två/flerfärgad. Vita hår på tassarna. Vit bläs/bringa. Fawn/grå färg med svärta i form av mantel. Mycket ljus ton. Storlek under minimimåttet eller mer än 2 cm över maximimåttet.

Svenska Kennelklubben 1989-05-30 e.ä.

Kommentar till rasbeskrivning för Briard

Huvud: Pannan får ej slutta mot ögonen, dvs skall vara parallell jämfört med nosryggen. För smal eller för spetsig nos är ej rastypiskt, särskilt inte om det även medför hängläppar.

Ögon: Briardens rätta uttryck förstörs avsevärt om hunden har mycket små ögon, mandelformade eller sneda ögon, eller ljusa ögon.

Bett: Tångbett kan tolereras. (Franska standarden anger endast "bett som sluter perfekt ihop").

Ben: Sporrar skall helst vara så lågt placerade att de breddar tassen och förbättrar fotfästet.

Päls: Den lätta underullen skall följa täckhåren och inte bilda ett särskilt lager. Både avsaknad av underullen och alltför riklig underull medför att briardens päls inte blir funktionell. Detsamma gäller päls som är mer lockig än svagt vågig eller uppbyggd av alltför tunna, fina hårstrån, dvs inte sträv nog.

Färg: Svart: Vita stickelhår i en för övrigt svart päls är helt korrekt s.k skifferfärg. Några enstaka vita här på bröstet är acceptabelt så länge ingen tydlig fläck bildas. Däremot bör man se upp med för mycket röda nyanser i den svarta färgen

Fawn och grå: Svart mask och svart på öronen är fullständigt korrekt så länge färgen i övrigt är övervägande fawn resp grå. dvs om stickelhåren ej tar överhanden så att färgen inte blir enhetlig eller så att en mantel nästan bildas.

Två/flerfärgade hundar kan avslöjas genom att man tittar hudens färg, den är då blåaktig vid de mörka partierna och rosa vid de ljusa.