Brave Merry

Merry till Théoden när han vill att Merry ska stanna kvar när armén ska ge sig av till det stora slaget (ROTK)

-Bind då fast mig på ryggen till en av dem (hästarna) eller låt mig hänga i en stigbygel eller vad som helst, bad Merry. Det är lång väg att springa till fots, men det kommer jag att göra om jag inte kan få rida, om jag också sliter totalt upp mina fotsulor och kommer fram flera veckor för sent.

Det här är det som gör Merry till en av de bästa hoberna någonsin! Han visar inte så mycket i resten av böckerna, men här är han fruktansvärt modig! Det är inte alla som vågar sätta sig upp mot allsmäktige Kung Théoden, men Merry vågar det. (Sen har han ju sina svaga stunder med Théoden med, men de kan vi hoppa över=P).

Feminism

Éowyn till Aragorn om kvinnorollen när hon inte får följa med honom på Dödens stig (ROTK)

-Allt du säger går ut på en enda sak: du är en kvinna och din lott är hus och hem. Men när männen dött i slag med ära då har du lov att bli bränd med huset, för då behöver männen det inte längre.

Det är så jävla sant!

Èowyn (och Merry) kämpar mot den fasliga ledaren för Nazgûlerna (ROTK)

-Hindra mig? Din dåre! Mig kan ingen levande man hindra!/.../
-Men jag är heller ingen levande man. Det är en kvinna du ser! Jag är Éowyn, Éomunds dotter.

Ingen levande man kan döda en nazgûl, men en kvinna och en hob kan! Feminism och hobism till 1000!

Störande moment

Théoden är dum mot Merry när han vill följa med ut till slaget (ROTK)

-Jag antog dig för att du skulle få trygghet, svarade Théoden, men också för att du skulle göra efter min vilja.

Bara för att man är kung kan man inte bestämma över allt. Brave Merry som vågade trotsa!

Rohirim sjunger ute på slagfältet (ROTK)

På en gång brast sången lös från Rohans ryttarhär och de sjöng med full hals medan de dräpte och slog för stridens stora fröjd var över dem

Det finns ingenting som stör mig så mycket som "stridens stora fröjd". Vad är det för fröjd i att döda och själv befinna sig i stor fara att själv bli döda?

Gollum har problem med språket (TTT)

-Vi ska vara snälla mot dem, så snälla så snälla bara dom är snälla mot oss.

Antingen skriver man de/dem eller så skriver man dom, man blandar dem inte och förresten är dom en talform!!!

Frodo har problem med verbböjningen (FOTR)

-/.../Men jag hade mycket gärna velat träffa Gandalf innan jag gåve mej av. Jag la märke till att till och med Gildor verkande oroad, när han hörde att Gandalf inte hade kommit tillbaka

Gåve?? La??? Möjligtvis "gav och la" eller "gåve och lade". Man ska faktiskt vara kontinuerlig! Och "mej" sen...MIG!! Jaja, det är okej för det är en replik, men i alla fall. Gaaahh, denna slarviga översättning! Min inbyggda språkpolis vrider sig i sin grav.

Den rätte Faramir eller jag driver tesen Den Gode Faramir

Faramirs dragning till Ringen och övervinning av den samma (TTT)

-Det verkar ju så, sade Faramir långsamt och mycket mjukt, men med ett underligt leende. Så, det är alltså svaret på alla gåtorna! Ringen, Den Enda, den som man trodde försvunnit från världen. Och den försökte Boromir ta med våld? Och ni undkom - och rände hela långa långa vägen - hit till mig. Och här har jag er ensamma ute i vildmarken, två små halvlängdspluttar och ett helt kompani krigare under mitt kommando och så Ringarnas Ring. Vilket lustigt ödets spratt! Vilken chans för Faramir, kapten av Gondor, att visa vad han går för! Haha!
Han reste sig upp, hög och sräng och hans grå ögon glänste. Sam och Frodo störtade upp från sina stolar och satte sig med ryggarna mot klippväggen medan de fumlade efter sina svärdfästen. /.../ Men Faramir satte sig i sin länstol igen och började skratta helt stilla - för att plötsligt bli alvarlig igen.
- Arme Boromir! Det var en alltför svår frestelse, sade han.

Faramir övervann Ringens makt, han vill inte ha den. Det är som med smeknamnen jag och Bella kom på till Faramir och Boromir, Follow me och Borrow me. Faramir vill man följa, han är god. Men Boromir han låter sig lånas av Ringen, eller vem som helst.
Faramir är god, och den tesen tänker jag fortsätta driva.

Denethor ger Faramir en uppfostringslektion angående Faramir kontra Boromir, Ringen och Gandalf (ROTK)

-Ja, det hade jag önskat, sade Denethor. För Boromir var mig trogen och inte lärjunge åt en trollkarl. Han skulle ha kommit ihåg sin fars nöd och inte kastat bort vad ödet gav honom. Han skulle fört mig maktens stora gåva.

Faramir vill som sagt inte ha ringen *ger Peter Jackson en mördande blick*. Boromir vill ha den, Denethor vill ha den, men inte Faramir. Bara för att resten av familjen har en dragning till Ringen behöver inte Faramir med ha det.

Oövervinnerlig vännskap

Pippin hittar Merry efter det stora slaget om Minas Thirit och för honom till läkandets hus (ROTK)

-Det är inte alltid en olycka att bli bortglömd, sade Merry. Jag glömdes alldeles nyss bort därute av det där - nej, jag kan inte tala om det. Hjälp mig Pippin! Det håller på att bli alldeles mörkt igen, och min arm är så kall.
-Söd dig på mig Merry min pojke, sade Pippin. Kom du bara! Steg för steg. Det är inte långt.
-Tänker ni begrava mig? frågade Merry.
-Nej minsann, om vi tänker, gav Pippin till svar och försökte få sin röst munter, fast hjärtat vred sig som en orm av rädsla och av medlidande. Vi är på väg till Läkandets hus.

Den här scenen är så vacker! Äntlign får Pippin visa att han inte bara är ett litet åbäke!

Sam återfinner Frodo efter att orcheran tagit honom till fånga och uttrycker sin kärlek för honom (ROTK)

Han var naken och låg avsvimmad på en hög smutsiga trasor. Armarna hade han höjt som för att skydda huvudet och tvärs över hans sida gick den vidriga, svullna blodstrimman efter ett gisselslag.
-Frodo! Herr Frodo, min älskade! ropade Sam nästan blind av tårar. Det är Sam och jag är här! Han halvt lyfte sin husbonde och tryckte honom till sitt bröst. Frodo öppnade ögonen.
-Drömmer jag än? mumlade han. Men de andra drömmarna var så förfärliga.
-Ni drömmer inte alls, husbond! Det är jag, jag är här nu.
-Jag kan knappt tro det, sade Frodo och omfamnade honom.

Ytterligare en väldigt vacker scen. Det är inte bara för att Elijah kommer vara närmast naken som jag längtar efter att se hur detta kommer tolkas på filmen=P
Vänskap övervinner allt.

Sam uppfyller ett löfte och offrar allt för Frodo (ROTK)

Sams hjärta grät högt när han såg honom (Frodo), men inte en tår kom i hans torra, svidande ögon.
-Jag sa att jag skulle bära honom, om der också knäckte ryggen på mig, muttrade han. Och jag gör det också.

Alla skulle ha en vän som Sam! Utan honom skulle Frodo inte kommit långt.

Gollum finner Sam och Frodo sovande och visar en nästan mänsklig sida (TTT)

Det var så Gollum fann dem ett par timmar senare när han kom tillbaka, kravlande och krälande nedför stigen ut från skuggorna där borta. Sam satt stödd mot klippväggen med huvudet hängande åt sidan och tunga andetag i sömnen. I hans knä låg Frodos huvud drunknat i djup, drömlös sömn. På hans vita panna låg Sams bruna hand och den andra handen vilade lätt på hans husbondes bröst. Frid och endast frid lästes i bäggederas anletsdrag.
Gollum stod och såg på dem.

Ytterligare en vacker scen. Sam sviker inte sin husbonde ens i sömnen.

Humoristiska hober och dvärgar

Aragoran läker Merry efter hans dödliga skada från nazgûlen, snart vakanar Merry upp och säger: (ROTK)

-Jag är hungrig. Vad är klockan?

Hober tänker då bara på mat! Även där de legat avsvimmade i timmar...

Pippin referar till Bilbo och svimmar (ROTK)

Bilbo! sa det. Fast nej. Det var i hans saga det, för länge länge sedan. Det här är min egen saga och den är slut nu. Godnatt.

Det är ju också ett sätt att avsluta på...

Gimli vill ha uppmärksamhet och blir besviken över att han inte behöver vara hjälte (TTT)

-Och vad säger du till dina kamrater då? Vad säger du till Legolas och mig? skrek Gimli ur stånd att kunna hålla sig längre. Era skurkar! Era ullfotade och ullskalliga dagdrivare! Just en snygg jakt ni lurat oss ut på! Mer än hundra mil, genom träsk och skog, genom strider och död - bara för att rädda er! Och här hittar vi er kalasande och latande er - och rökandes och bolmande för full hals. Rökande va? Hur fick ni tag i tobak era skojare? Jag är så sliten mellan ilska och glädje att det är ett under att jag inte spricker.

Tålamod! Och så förgäves var det väl inte?

Gimli tar farväl av hoberna (ROTK)

-Adjö med er nu, kära hober! Nu borde ni utan vidare kunna ta er oskadade hem, så jag inte behöver ligga vaken längre och ängslas för allt elände som kan drabba er.

Lilla Gimli, de är inga bäbisar! De klarar sig nog bara utan dig, men frågan är om du klarar dig utan dem? (Skulle också kunna placeras under "Oövervinnerlig vänskap")

Hoberna återförenas med Bilbo, men han börjar bli lite gammal och glömsk...(ROTK)

-Så synd! utbrast Bilbo. Hade varit så roligt att få se den igen! Men vad säger jag, vad jag är dum! Det var ju det du gav dej iväg för, var det inte det? Att bli kvitt den! Men det är så rörigt alltsamman, för det är så mycket annat som blivit inblandat - Aragorns affärer och vita trädet och Gondor och hästkarlarna och sydrönen och olifanterna - så, du såg verkligen en, Sam? - och grottor och torn och guldträd och gluttemej vete allt dessutom!

En fantastisk sammanfattning på hela trilogin! Go Bilbo!

Missförstånd angående hober

Pippin talar om för Théoden att han är en hob (TTT)

-Är detta inte halvlängdsmännen, som en del av oss kallar holbylerna?
-Hober, om ers Majestät inte har något emot det, rättade Pippin.
-Hober? sade Théoden.

Hober var ordet.

Pippin påpekar att han är hob och att man inte ska lita på Gandalf (ROTK)

-Hans namn är Peregrin, en mycket tapper och dugande man.
-Man? sade Ingold tveksamt, och de andra skratade.
-Man! ropade Pippin till, nu äntligen klarvaken. Man! Nej, det är jag då visst inte. Jag är en hob, och på inget vis tapprare för att jag påstås vara människa - utom möjligtvis då och då av ren nödvändighet. Låt inte Gandalf lura er, hör ni!

Man ska vara stålt över det man är.

Härliga enter

Enteran sjunger medan de marscherar mot Isengård (TTT)

Om än Isengård är fast och hård som sten
och kall som sten och kall som ben
(vi går, vår går, till strids vi går
att bränna sten och järnportslår)

Jag älskar verkligen de två första raderna här! Men en lite teknisk fråga bara, hur kan man bränna sten?

Lavskägge blir hastig (ROTK)

-Men sakna dem kommer jag att göra. Vi har blivit vänner på så kort tid att jag tror nästan jag håller på att bli hastig - växer baklänges eller nedåt mot ungdomen kanske. Går i barndom snart, hö!

Det kanske inte alltid är bra att skynda långsamt.

En jämförelsea av sångerna

Förklaraing:
Vanligt: Från filmen
Kursivt: Från den svenska boken
Mörkgrön: Från den engelska boken

The Horse and the rider (Théoden/Aragorn, TTT)

Where is the horse and the rider
Var är hästen och ryttaren
Where now rhe horse and the rider?
Where is the horn thats was blowing
Var är stridslurens skall
Where is the horn that was blowing?
They have pas like rain on the mountains
Den svann som regn över bergen
They have passed like rain on the mountains
Like wind in the meadow
Som på ängen vindars dans
Like a wind in the meadow
The day comes down in the west
Dagen stupar i väster
The day has gone down in the West
Behind the hills to shadow
Bak kullarnas skuggors krans
Behind the the hills into shadow

Hobsången (Mug of bear/Badrumssången, FOTR)

Hey, ho, to the bottle I go
Hå! Hå! Hå! Till flaskan jag vill gå
Ho! Ho! Ho! To the bottle I go
To heal my heart and drown my woe
Att läka sorgen i hjärtats vrå
To heal my heart and drown my woe
Rain may fall and wind may blow
Stormen må tjuta och regenet slå
Rain may fall and wind may blow
But ther still be many miles to go
Och många mil är det kvar att gå
And many miles be still to go
Sweet is the sound of pouring rain
Så ljuvt är strilande ljud av regn
Sweet is the sound of falling rain
And the stream the leaps from hill to plain
Och av bäck som porlar i dalens hägn
ANd the brook that leaps from hill to plain
Better than rain or rippled brook
Men bättre än regn och rännils gunst
But better than rain or reppling stream
Is a mug of bear inside this Took!
(Denna rad finns ingen motsvarighet till i böckerna)