Ångest hos barn och ungdom

 
 

Aktuellt  

    Om ÅSS i Borås

Bli medlem   

Att vara anhörig

Att leva med paniksyndrom


KBT


Om ...    

Hitta rätt

Länkar

Diagnoskriterier

Mediciner

Landstingsinformation

De som stödjer vår verksamhet

Litteratur tips   

 


 
Välkommen till ungdomsgruppen
 
 
                                                                                                
 
 
 
Ångest hos barn och ungdom

Upp


Nedstämdhet hos unga

Nedstämdhet hos barn och ungdomar kan orsakas av motgångar av olika slag. Ett barn som känner sig nedstämt kan visa symtom på oro och ångest. Prata med någon du känner förtroende för. Det finns också hjälp att få av vården och i samhället.

Nedstämdhet och depression är inte samma sak. Depression är ett tillstånd som man behöver hjälp att ta sig ur medan nedstämdhet kan ses som en naturlig del av livet - en normal reaktion vid påfrestningar, förluster och misslyckanden.

Människor i alla åldrar kommer ibland in i perioder av nedstämdhet. Motgångar av olika slag kan orsaka nedstämdhet även hos barn och ungdomar. De utlösande faktorerna varierar ofta i svårighetsgrad. Det kan handla om kamratrelationer som inte fungerar, om skolan, problem inom familjen eller om annat som kan kännas jobbigt och påfrestande.

Barn och tonåringar är särskilt känsliga under vissa perioder av sin utveckling, bland annat är puberteten en sådan period. De har också varierande sårbarhet och känslighet för olika påfrestningar.

Symtom

Ett barn som känner sig nedstämt kan visa symtom på oro och ångest. Sömnstörningar, aptitlöshet, huvudvärk, illamående och trötthet är andra vanliga symtom.

Egenvård

För den som är ung och känner sig nedstämd eller känner oro och ångest under en kortare period, är det viktigt att tänka igenom vad som kan vara orsaken. Det kan hjälpa att tala med någon man litar på. Genom samtal är det möjligt att sätta ord på känslor och då är det ofta lättare att hitta en lösning på problemen.

Som förälder är det viktigt att vara uppmärksam på symtom hos sitt barn eller sin tonåring som kan tyda på nedstämdhet. Det är viktigt att ta reda på vad nedstämdheten beror på och tala igenom eventuella problem.

Sök vård

Ibland finns det ingen orsak till nedstämdheten, men det kan ändå vara skönt att tala om sina känslor med någon. Tala med dina föräldrar eller någon annan vuxen du känner förtroende för, det kan vara din lärare eller någon kompis förälder. Att vara nedstämd i olika perioder i livet är helt normalt och oftast går det över genom att prata om det.

Om det inte finns någon i närheten att prata med finns det hjälp. För den som går i skolan kanske det finns en skolkurator eller skolpsykolog. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.

Följande kontakter har tystnadsplikt och kan ge ytterligare hjälp: Nationella hjälplinjen, Jourhavande medmänniska, BRIS och Jourhavande kompis.

 Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Internet. Klicka på Mina vårdkontakter .

 

Artikeln uppdaterad: 2007-03-13
Ansvarig redaktör: Katja Öster, Vårdguiden
Författare: Monica Klasén McGrath, skribent, Frilans
Granskare: Anna Lundh, Överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, Sachsska barnsjukhuset
 

Texten hämtad ur

 

Hemsidor om panikångest ungdomar

http://www.kuling.nu

http://www.buffert.se

http://www.rodasidorna.se

JOURHAVANDE KOMPIS

Röda Korsets Ungdom

Måndag – fredag 18.00 – 22.00

 Lördag – söndag 14.00 – 18.00

 Tel: 020-222 444

 

 

OBS !Vi sprider kunskap om ångestsyndrom och informerar om vilka former av behandling som finns att tillgå. Vi tar inte ställning för eller emot läkemedel eller terapeutiska behandlingsformer.

 


Depression och ångest hos barn

 

Att vara anhörig till ett barn med OCD

Att ha ett barn i familjen som lider av tvångssyndrom är påfrestande. För övriga familjemedlemmar kan det bli svårt att ha ett normalt liv och många dras in i barnets tvångsproblematik. Mycket vanligt är att föräldrarna, för att lindra barnets oro, ger sk försäkringar. Detta innebär att på barnets begäran lugna genom att försäkra barnet att allt är ok. Exempelvis att brandvarnaren fungerar eller att spisen är avstängd. Ofta behöver försäkringarna upprepas gång på gång. Som förälder kan man också lätt dras in i barnets tvångshandlingar. Detta kan till exempel vara att för tjugonde gången tvätta bort alla spår efter snigeln från barnets gummistövel. Barnet och föräldrarna hjälps åt och styrs av samma mål, nämligen att få ett stopp på barnets tvivel och obehag. En naturlig och viktig sida av föräldraskapet är ju att minska alla sorters lidanden hos barnet, vilket gör det så lätt att engagera i barnets tvångsproblematik.

Men problemet är att föräldrarna i sitt engagemang samtidigt är med och förstärker barnets tvångssyndrom. Genom att ge försäkringar och genomföra tvångshandlingar förmedlar man indirekt att spisen måste kontrolleras många gångar och att sniglar är farligt smutsiga. Barnet lär sig inte att obehaget han/hon känner är helt ofarligt. Eller att snigelspår på gummistövlarna odramatiskt kommer försvinna av sig själv. Barnet lär sig istället att bekämpa sina obehagliga känslor med hjälp av dessa tvångshandlingar. Försäkringar och tvångsbeteenden kallas flyktbeteenden inom beteendeterapin, vilket betyder att de är beteenden som utförs därför att de får stopp på ett situationsutlöst obehag. Barnet mår för stunden bättre, men inom ett par timmar är oron och tvivlet tillbaka igen.

Vad kan man göra som förälder?

Som förälder kan man hjälpa barnet genom att sluta förstärka flyktbeteenden. I praktiken innebär det att konsekvent sluta ge försäkringar och hjälp i barnets tvångsbeteenden. Detta är en tuff omställning både för barnet och föräldrarna. Att neka barnet den hjälp det vill ha ger skuldkänslor, men vad man måste ha klart för sig är att de försäkringar man ger vidmakthåller barnets problem.

Så här kan du hjälpa barnet:

Förklara i lugn och ro för barnet att du kommer sluta bistå i barnets tvångsbeteenden och sluta ge försäkringar. Förklara samtidigt för vilka beteenden och varför . Var konkret och ge exempel på vilka av barnets beteenden det kan handla om. Börja gradvis och med den situation som barnet känner minst obehag för. Ta inte alla problem på en gång.

Gör upp ett avtal som säger ungefär "Varje gång du ber oss kontrollera spisen kommer vi svara: - Nu har vi bestämt att inte kolla mera.". Sen svarar man detta varje gång barnet ber om föräldrarnas försäkringar. Inledningsvis ökar oftast barnets oro och krav på föräldrarna, för att sen successivt avta. Att konsekvent avstå från försäkringar och ritualisering är centralt. Att alla runtom barnet gör likadant är också viktigt. Till avtalet bör man komma överens om någon form av belöning till barnet för att öka barnets motivation. Belöning kan var någon aktivitet barnet tycker särskilt mycket om, alltifrån egen tid med föräldrarna till roliga utflykter. För varje framsteg kan barnet få en guldstjärna och efter ett antal stjärnor får barnet sin belöning.

Var till hands för barnet. Att kärleksfullt stödja, motivera och uppmuntra barnet är nödvändigt och inte detsamma som att ge försäkringar. Involvera barnet från start och var tydlig med att förklara varför ni inte kommer bistå barnet i tvångshandlingarna. Var också tydlig och konkret med vilka framsteg som kommer belönas.

De här råden skall i första hand ses som ett förhållningssätt i syfte att inte förvärra tvångsproblematiken. I några fall kan de också bidra till att tvånget minskar. Men tvångssyndrom är svårt att behandla själv och man skall alltid söka psykiatrisk behandling för barn med tvångssyndrom.

Länkar:

www.kbt.nu

www.ananke.org

www.uas.se
Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset

Läs tips:

  • Per Hove Thomsen (1997) När tankar blir tvång. Barn och ungdomar med tvångssymptom . Natur och kultur.
  • Kerstin Hellström m.fl.: (2003) Rädd, räddare, ångest: När barn och ungdomar mår dåligt . Prisma
  • Susanne Bejerot (1999) Att förstå tvångssyndrom . Pfizer AB.
  • Susanne Bejerot (2002) Tvångssyndrom-OCD: Nycklar på bordet . Cura
  • K. Lindkvist (2000) Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete. Pfizer AB.
  • Olle Wadström (1993) Tvångssyndrom. Orsaker och behandling i ett beteendeterapeutiskt perspektiv . Skenninge boktryckeri.

Depression hos barn

Ibland är det svårt att se hur det är fatt, eftersom barnet kan dölja sina symtom. Särskilt flickor är ofta tystlåtna, går undan och verkar blyga. Flickor med depression har ibland ätstörningar, till exempel anorexia nervosa. Deprimerade pojkar är ofta stökiga, hamnar lätt i konflikter, har svårt att koncentrera sig och presterar sämre i skolan.

Sök alltid hjälp om du misstänker att ett barn har drabbats av depression. Behandlingen består av psykologisk hjälp, ofta tillsammans med familjen. Ibland kan barnet behöva behandling med läkemedel.

Barn som är socialt ängsliga

Försök utsätta ditt barn för olika sociala situationer som barnkalas, idrottsföreningar och fritidsaktiviteter där barnet har större chans att träna på socialt samspel. Bli inte ditt barns talesman utan låt barnet tala för sig själv om det ska köpa något, beställa något eller ringa någon. Beröm och belöna ditt barn när det gör framsteg och klarar av nya saker. Gå på bio när barnet själv kan beställa biljetter etc. Föregå med gott exempel och visa ditt barn hur man ska klara olika situationer

Barn som lider av posttraumatisk stress (PTSD)

Typiskt för tillståndet är att barnet återupplever den traumatiska händelsen om och om igen, ofta när de försöker somna. Mörkrädsla är vanligt. Barn med PTSD verkar ofta håglösa, likgiltiga och vill inte längre leka med sina kamrater. De är ovilliga att gå till skolan, har sömnsvårigheter, blir lätt arga och är överdrivet lättskrämda.

Många barn med PTSD uttrycker det svåra de har varit med om i lek eller genom teckningar.

S k debriefing brukar användas som behandlingsmetod efter katastrofer. Metoden går ut på att den/de drabbade, gång på gång, får berätta vad de varit med om. Ibland kan det vara bra att låta barnet rita/måla. Det är viktigt att använda sig av en erfaren barnpsykolog i behandlingen.
Denna informationen är hämtad ur 

 

Här följer några länkar som kan vara värd att besöka !!

KBT-litteratur

Barn och ungdomar

 (Martin Lardén)

 

 

 

 

 

 

 

  • Mer än blyg - om social ängslighet hos barn och ungdomar (Liv Svirsky, Ulrika Thulin, Lars-Göran Öst)

 

 

BARN LÄR SIG hantera oro och ångest med KBT

Hemmasittarna är i de flesta fall barn som vill men inte förmår gå till skolan.
I Huddinge har kognitiv beteendeterapi varit en bra metod för att hjälpa dem tillbaka.
Lärarens blick vandrar över klassen. Någon ska få en fråga. Skräcken inför denna situation kan få en elev att stanna hemma. En annan får ångest vid tanken på att behöva läsa högt i klassen. För en tredje är vägen till skolan hotfull. En fjärde, femte och sjätte har ytterligare andra skäl.
Antalet barn som inte kommer till skolan utan blir sittande hemma har ökat och problemet kryper ned i åldrarna. Det har man konstaterat på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) i Huddinge, där Marie Rosén-Wattis arbetar som psykolog och terapeut.......

.... läs mer

 läs gärna även Debattartikel

=> psykhjälp till unga på Internet ( klicka på bilden och ladda ner pdf format )

==> SSRI behandling av barn och ungdomar ( klicka på bilden och ladda ner pdf format )

KBT för barn och unga

tillbaka

Copyright © 2008 ÅSS i Borås