- Fästinga är väldigt vanliga och de skall man ta bort på ett sätt som gör att man inte riskerar att klämma ut fästingens innehåll i hunden eller att huvudet sitter kvar.
- Skabb är ganska vanligt hälst på landet för där finns rävarna som ofta bär på skabb. När hunden har klåda och håravfall så har den skabb. Om hunden har fått skabb skall man bada den i ett starkt medel som man kan köpa på apoteket.
- Om en hund får ett sår skall man tvätta det så att det inte infekterat. Om hunden får en svår infektion bör man uppsöka veterinär.
- Om ögonen är inflammerade kan de vara röda, ömma och rinnande, då skall man skölja hundens ögon med ljummet vatten, eller så kan man få ögondroppar av veterinären. Tveka inte att uppsöka veterinären om hunden drabbas av ögonlidande.
- Om hunden har öronproblem är huvudskakningar, krafsande med tassen, dålig lukt och kladd i örat de vanligaste symtomen. Märker man att hunden har öronproblem skall man genast uppsöka veterinär för vissa öronproblem är svåra att bota och ju fortare man börjar behandla desto bättre. Hundarnas öron bör man rengöra ungefär en gång i veckan.
- Trampdynorna kan bli torra och självspricka vid bl.a. extrem kyla eller värme. Är trampdynan torr eller sprucken ska man smörja in dom med en fet vattenfri salva. Är hundens trampdynor spruckna bör man inte låta den gå på påfrestande underlag som tex. varm asfalt eller väg salt.
- Vissa hundar får problem med magen när de blir äldre, de blir hårda eller lösa i magen man skall se till att hunden får tillräckligt med fibrer tex. Fiberrika grönsaker, och fullkornsbröd. Ge inte för mycket lever eller ben till hunden.
- Spolmask kan orsaka diarèer, särskilt hos valpar. Spolmask kan spridas till
Människan och i vissa fall orsaka ögon skador hos små barn.
Bandmask orsakar inga större problem hos hunden i sällsynta fall kan det spridas till människan. Masken sprids från lopporna till hunden. Har hunden mask i magen bör manavmaska den med ett avmaskningsmedel som går att köpa på apoteket. Man bör avmaska hunden ca 1gång per år.
Ungefär 1gång per år bör man gå till en veterinär med sin hund.
Vaccination
och hälsokontroller är bästa sättet att för hindra allvarligare sjukdomar.
Avlivning
Att låta bli att avliva en hund som lider av höggradig ålderssvaghet eller drabbats av en obotlig och kanske plågsam sjukdom är oförsvarligt. Det kan även ses som djurplågeri, man måste då ta sitt ansvar och avliva hunden. Vissa jägare vill helst skjuta hunden själv och begrava den i skogen helst i samband med jakt som varit hundens största nöje. Men det finns risker med att jägaren själv ska få skjuta hunden, han kan bli nervös och skadeskjuta hunden en annan säkrare och absolut smärtfri metod är att låta veterinären ge hunden en överdos av sömnmedel, då somnar hunden lugnt och stilla. Man kan be veterinären komma hem till dig för att hunden ska slippa obehaget att få sprutan på kliniken. Har man inte möjligheten att begrava hunden själv ordnar veterinären det. Man kan kremera hunden på en kremerings anläggning men det brukar kosta en del.
VÅRD
Vården är olika för varje hund.
Vissa hundar behöver man bada 1gång i månaden. Man ska inte bada hunden i onödan, för att hunden har ett naturligt fettlager i pälsen som man ska vara rädd om. Varmvatten och schampo löser upp fettlagret, utomhusbad behöver man inte vara lika försiktig med. Rent kallt vatten förstör inte pälsens naturliga fettlager på samma sätt som varmvatten och schampo. Salt vatten kan ge vissa hundar hudbesvär och torkar ur pälsen mer än sötvatten. Om hunden blir smutsig kan man självklart bada den, det finns speciella schampos för hundar som går att köpa på apotek och djuraffärer. Ibland har hunden klåda och bör då badas eller uppsöka veterinär. Korthåriga hundar behöver inte borstas lika ofta som långhåriga, vissa behöver man inte borsta alls, vissa långhåriga hundar bör man borsta 1gång per dag kanske två. Man borstar hunden för att få bort överflödigt hår och för att hålla pälsen ren och fin.
När hundens klor blir för långa ska de klippas, en klo sax går att köpa i djuraffärer och mataffärer. Vissa hundar sliter klorna naturligt när de tex. Motionerar och gräver m.m. För långa klor kan brytas av och det kan vara väldigt smärtsamt. Klon på hundens framsporre ”tumme” nöts inte alls och kan då om man inte klipper den växa runt in i hundens ben med svår irritation som följd. Det är bra att vänja valpen med klo klippningen. Det är bra att klippa valpens klor redan vid digivningsperioden för att då är klorna väldigt vassa och kan riva tiken svårt runt spenarna. Man ska inte klippa för nära pulpan , pulpan är ett blodkärl i klon. Om man klipper i pulpan börjar det blöda och det gör ont. På vita klor syns pulpan mer än på mörka klor och det ökar risken att klippa för långt. Det är bättre att klippa för kort och oftare än för mycket. Är man inte säker på hur man ska göra kan man gå till en hundtrimning eller veterinär så kan dom hjälpa till.
På vissa hundar bör man klippa håret mellan trampdynorna på. Det kan du fråga din veterinär eller uppfödare.
En hund behöver springa ute i friska luften för att må riktigt bra.
Om man ska lyfta en hund så bör man lägga en hand runt bröst korgen och den andra handen runt baken.
Hund och katt
Hunden och katten behöver inte alltid bråka. Hur får man bästa förhållandet mellan katt och hund? Man skaffar hund och katt samtidigt. En kattunge och en valp. De behöver lite tid på sig att lära känna varandras språk.
Att tänka på:
- Katten viftar på svansen när den är arg. Hunden viftar på svansen när den är glad.
- När katten låter (spinner) så är den nöjd. När hunden morrar så hotar den.
- När katten kommer med svansen rak så vill den hälsa. När hundens svans är rakt upp så vill den dominera
- När katten drämmer till med tassen och klorna ute så är det i självförsvar. När en hund slår med tassen så är det en lek.
I början är detta förvirrande för hunden och katten men så småningom lär de sig vad de vill säga varandra.
Hunden och katten kan bli vänner för livet och hittar på egna lekar.
Lydnad
Vad bör man lära hunden?
Hur lär man hunden detta?
Man bör lära hunden att:
- Inte kissa inomhus
- Komma på inkallning
- Sitta/ligga kvar på kommando
- Inte hoppa på folk
- Gå snyggt i koppel
- Låta sig hanteras av exempelvis veterinär och hundfrisör
- (Om möjligt) inte jaga vilt ( en jakthund ska jaga vilt )
- Tåla åska och skott
- Gå i trappor
- Åka buss, bil och tåg
Alla djurungar fostras av sina mödrar. När du köper en valp tar du över rollen som lärare. Det är förbjudet att aga hunden och det är ofta meningslöst att bestraffa. Fostran ska ske med beröm och belöning.
Gå fint
Det räcker med att valpen "går fint" några meter i början. Belöna med godis och ta bort kopplet innan valpen blivit trött på kopplet. För att valpen ska förstå när den gör rätt eller fel använder du ”duktig hund” och ger den godis när den gjort rätt och ”nej” när den gör fel. Att rycka i kopplet är en alldeles för sträng bestraffning för en valp som inte vet vad som förväntas av den,. När valpen börjar förstå kan den börja använda ett kommando tex. ”fot” eller ”gå fint”. Valpen kan inte koncentrera sig långa stunder. Försök att träna valpen där den kan gå lös.
Sitt
När du vill att valpen ska sitta håller du en godisbit nära nosen. För handen bakåt samtidigt som du säger "sitt".
Effekten av att valpen ser godbiten försvinna över huvudet blir att den sätter sig på baken och då får den godisbiten och beröm.
Håller man godisbiten för högt hoppar valpen efter den. Man måste hålla den nära nosen och föra den sakta över huvudet. Valpen kommer att sätta sig när den hör ordet sitt.
Du behöver inte utöva tvång. Den gamla metoden är att trycka ner baken. Effekten är densamma. Hunden satte sig men inte av egen vilja och glädje .
Den milda godisbiten metoden är minst lika säker och snabb och enbart positiv
för hunden.
Ligg
Man tränar ligg på samma sätt som sitt fast tvärt om. Man tar en godisbit och håller den framför en sittande hund. Man för snabbt ner handen mot marken och säger samtidigt ligg. Om hunden vill ha godisbiten måste den lägga sig ner. Så fort den lägger sig ner ska den få godisbiten och massor av beröm.
Kommandot stanna kvar kan man uttala långsamt och med ett tonfall som visar att det är något allvarligt på gång.
Nöj dig med ett par sekunder i början . Övningen kan utökas genom att du ställer dig några meter bort och så småningom ska du kunna lämna hunden utom synhåll. Den ska ligga kvar och vänta tills du kommer tillbaka.
Inkallning
När du vill att hunden ska komma bör du använda ordet hit. Man kan locka den med en godisbit och när hunden kommer fram till dig får den godisbiten och beröm.
Hunden och lagen. Hundägarens ansvar.
Id-märkning
Alla hundar bör vara id-märkta. Id- märkningen är ett regeristerings nummer som vanligtvis tatueras in i örat. Vissa hundar tatueras i ljumsken.
Springer hunden bort kan man ringa polisen . För om man hittar en vilsen hund bör man ringa polisen och då säger man regeristerings numret och med hjälp av det kan man få tillbaka sin hund igen.
Munkorg
I vissa länder är det lag på att hundar med opålitligt temperament ska bära munkorg. Men i Sverige finns det ingen sådan lag för att hundstammen anses vara så stabil.
Hund förbudstid
Enligt jaktstadgan råder generellt hundförbud mellan 1mars och 2augusti i marker där det finns villebråd. Det betyder att man ska ha hunden kopplad.Observera att detta gäller alla hundar.
Det finns regler hu djur ska hållas och hur samhällets tillsyn över detta går till.
- Djurskyddslagen §2:Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och
sjukdomar.
- Lag om tillsyn över hundar och katter §1 och §7: Hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter.
- Miljöbalken 9 kap 11§: Regeringen får föreskriva att vissa djur inte utan särskilt tillstånd av kommunen får hållas inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser. Om sådana föreskrifter behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppstår. Regeringen får överlåta åt kommunen att meddela sådana föreskrifter.
Det finns lokala ordningsföreskrifter. Olika för varje kommun hur hund och katt ska skötas. De flesta kommuner har koppeltvång på vissa områden.
Polismyndigheterna kan bestämma att tex hunden ska ha munkorg eller vara bunden i grova fall kan polisen besluta att avliva hunden.
Alla skador hunden förorsakar ska ersättas av ägaren.
Hundägaren måste visa hänsyn till hundrädda och allergiker dom ska inte behöva utsättas för sådant obehag.
Hundar som är bundna utomhus ska vara kopplade till en löplina. De ska finnas möjligheter att ta skydd i en koja. Inomhus får hunden bara tillfälligt hållas bunden också enstaka och kortvariga tillfällen.
Foder
Hundmat finns att köpa i de flesta vanliga mataffärer och självklart i en vanlig djuraffär. Hundmat finns som torr och som köttiga bitar på burk. Hunden äter mest kött men den behöver även grönsaker. Hunden ska få mat två gånger om dagen gärna på samma tider varje dag. Ger man en hund rätt mat får man en hund som mår bra och som får fin päls, muskler och kraftig benstomme.
Hunden tigger ofta och får den mat varje gång den tigger blir den fort fet.
Små hundar ska ha mindre mat än dom större. Hur mycket mat en hund ska få brukar stå på hundmats förpackningar och så kan man fråga den man köper hunden av. Det finns även special mat för valpar.
Hunden kan få brist på tex vitaminer, kalk och andra näringsämnen, då kan veterinären ge ut tabletter för det hunden behöver.
Hunden behöver ett ben att gnaga på ibland för det är bra för tandköttet och så tränar dem käkmuskeln.
Om benet är för mjukt kan det bli flisor som kan skada hunden. Man ska aldrig ge ben från fåglar till hunden.
Tuggföremål är ba för tänder och tandkött. Det är en bra leksak för hunden. Tuggföremål hindrar hunden från att tugga sönder saker i hemmet eller i bilen.
- Ge färdig hundmat med högkvalitet till hunden.
- Ge aldrig för gammal mat till hunden.
- Vattenskål ska alltid finnas med färskt vatten.
- Ge inte hunden kattmat. För mycket proteiner.
- Maten ska vara i rumstemperatur.
- Burkmat som lämnats av hunden ska slängas.
- Torrfoder sparas inte till nästa dag.
- Kontrollera hundens hull
- Ge aldrig kotlett- kycklingben till din hund.
- Rådfråga din veterinär om din hund mat vägrar mer än ett dygn, det kan vara ett sjukdomstecken.
Valpen
Valpen äter kött och grönsaker men det den tycker om är inte alltid nyttigt. För att din valp ska vara frisk är det enklast att köpa färdig hundmat. Se till att du får mat som är gjord för valpar. Det finns burkmat och torrfoder. Be uppfödaren eller veterinären att hjälpa dig välja rätt sorts mat.
En del hundfoder kallas ”kompleteringsfoder” och ska blandas med annan mat för att bli ett fullständigt mål. Det är enklast att ge valpen helfoder, det är sådant foder som ger valpen alla näringsämnen den behöver. Torrfoder är bra för valpens tänder för att det måste tuggas ordentligt. Det står på etiketten på hundmatsförpackningen hur mycket valpen ska få varje dag. Du behöver veta hur mycket valpen väger. Om valpen blir fet kan du minska lite granna på maten. Men om du börjar ser revbenen under huden måste du prata med en veterinär.
Valpen ska alltid har färskt vatten. Du bör inte ge valpen mjölk, läsk, juice eller saft.
En valp ska inte få för mycket hundgodis, det är inte nyttigt. Ge valpen extra belöning när den har gjort någonting bra inte när den tigger.
Ge valpen små måltider tre eller fyra gånger om dagen. När den blir äldre behöver den bara två tex. Morgon och kväll...
Hundens historia
För trettio miljoner år sedan under Oligocen perioden uppenbarade sig det första hundliknande djuret Cynodictis på jorden. Det ersatte den tidigare allmänt utbredda gruppen av köttätare – Creodonterna. Alla de tidigaste fossilerna av hunddjur har man hittat i Nord amerika och de härstammar från denna Oligocentid.
En annan hundliknande köttätare Tomarctus utvecklades under miocenperioden för ca 24 miljoner år sedan.
Så småningom utvecklades släktet Canis, som blev Canis lupus eller varg, för ungefär 200000 år sedan. Från denna varg utvecklades de första tamhundarna för ca 12000 år sedan. Det fanns också andra djur som liknade dessa förfäder till hundar tex Hyaenodonterna, från Oligocen perioden, men de är inte släkt med hyenorna, som står närmast till kattdjuren. Från tidiga rovdjur som Cynodictis utvecklades hunddjuren till snabblöpande köttätare. De jagade sitt byte på de öppna savvanerna och de flesta av de arter som finns idag har ärvt detta sätt att leva.
Hunden har hjälpt människan på många olika sätt. Ett av det mer ovanliga var att jobba som fotvärmare åt kyrkobesökare på medeltiden.
Man har avlat fram hundar i häpnadsväckande många former, storlekar och färger. Alla raser härstammar från vargen, som tämjdes av människan för ca 12000 år sedan.
Att resa med hund
Hunden i bilen
Det bästa är en kombibil. Hunden får åka där bak.
Satsa pengar på en rejäl och tålig bur i stället för bara ett skyddsgaller.
Den bästa buren ska se ut:
-
En hel bur med mellan väg, alltså två fack
- Buren ska gå att öppna inifrån om grindarna förstörs vid en påkörning bakifrån
- Man ska kunna låsa buren med ett hänglås
- Buren ska vara lätt att sätta ihop
På sidorutorna sätter man solskyddsfilm eller rullgardiner för att hålla den värsta värmen ute, även när man kör bilen. Alla bilar har ju inte luftkonditionering.
Om du lämnar hunden kvar i buren en sommardag och låter bakluckan vara öppen ska du inte lämna bilen utom synhåll.
Det har hänt att folk har passerat bilen och stängt bakluckan.
Måste du lämna bilen får du uppfinna något som gör att bakluckan inte går att stänga.
Hundens bur inreder du med riktigt mjukt liggunderlag, ofta sitter en åkande hund och tittar ut. Hundar som åker med på en lite längre turer brukar lägga sig ner
Eftersom bilen kränger i kurvor, blir det hundens armbågar som får hålla emot kroppsvikten. Tunga hundar kan få skavsår som så småningom bildar tjocka hudansamlingar på armbågarna.
Det bästa sättet är att bädda med en tjock skumplastdyna i buren.
Har man en hund som absolut ska ”bädda” innan den lägger sig ner, så kan man kasta in en hundfilt så räddar man underlaget.
Skumplastdyna skonar armbågarna och är dessutom värmeisolerade. Det kan behövas på vintern. Inte alla bilar har en värmekanal som går ända längst baktill bagage utrymmet. En kall dag händer det att det är minus grader hos hunden. Flera hundägare har upptäckt det sedan de haft en modern skvalpfri vattenskål hos hunden och hittat vattnet fruset. Har man inte råd att byta till en bilmodell med värme även där bak så får man uppfinna igen.
Det går att dra en grov plastslang från något av värmeutsläppen framtill och låta den mynna ut i hundutrymmet.
Ta alltid med dig bilnyckeln om du lämnar hunden i bilen. Bind aldrig någonsin fast hunden i bilen.
En hund som inte sitter i bur kan lätt trycka ner låsspärrarna med en tass.
Hunden i båten
En båtägare som vill ha hunden med på sjön stöter på två problem. Hunden ska i och ut ur båten sen ska hunden rastas också. Rastningen är ett problem om man ger sig ut på långtur. Man får helt enklet lägga upp rutten så att man planerar strandbesöken efter hundens behov.
Det är förbjudet att ah hundar lösa på öar även om dom ser helt folktomma.
Flytväst är numera lika naturligt att se på hundar som på barn. Om du ofta tar med dig din hund tillsjöss, kan du låta hunden prova hur det är att simma med flytväst. Alla hundar är inte lika duktiga i vattnet. Om hundens första kontakt med djupt vatten sker när den faller ifrån en båt eller en brygga kan det hända att den får panik.
Hunden på tåget
Tåg är ett bra transportmedel även för hundägare.
Så här ser reglerna ut för hundar på tåg enligt SJ:
- Två sällskapsdjur får åka gratis per person som har en biljett
- För mera sällskapsdjur betalas fast pris 100kr/djur
- För mindre sällskapsdjur i bur tex. marsvin, kaniner och fåglar räknas varje bur som sällskapsdjur
- Önskas reserverad plats för sällskapsdjur är priset för ett sällskapsdjur samma som ungdom
- Djur ska åka på golvet. Mindre djur i bur kan sättas på reserverad plats ska vara stängd så att djuren inte kan ta sig ut
Hunden på flyget
Flyg är det bästa sättet för en hund att resa på därför att det går snabbast.
Flygbolagen har olika regler vad det gäller transport av djur. De flesta tar betalt per kilo. Hund som åker ensam räknas som frakt och då gäller ett pris. Om ägaren åker med samma plan blir hunden passagerare och då gäller annat pris. De flesta flygbolagen kräver att hunden ska sitta i en bur som är godkänd för flygfrakt.
Maila oss!
Denna sida är gjord av Theres, Linn, Alexandra och Sara från Jällaskolan