
Till slut va det iallafall dags för lunch för min del.(Mathias fick gå ner till kiosken)
Vid ca:12.30(tror jag) stack barnmorskan hål på fosterhinnorna.
Till en början fick jag massage av Mathias och barnmorskan,jätteskönt,men efter ett tag va inte det så skönt heller.
Jag ville ha epidural men dom sa att det va för sent,så det sket ju sig.
Vid klockan 15.00 fick jag äntligen börja krysta,vad skönt att äntligen kunna göra något åt den hemska smärtan.
Jag vaknade vid ca 5.00 tiden,nu va värkarna ännu kraftigare.
Ju mera klockan blev dessto kraftigare blev värkarna.
Vid tio tiden besstämde vi oss för att jag skulle bada,himmla skönt alltså.
Det va till och med lite för skönt för jag slappnade av för mycke så värkarna blev svagare,jobbigt eller vad?
Jag fick iallafall ta och hoppa upp ur badkaret och så fick mathias och jag börja traska runt i korridorerna,
hur kul va det då,inte såvärst,eftersom vi bara fick gå runt,runt.
Det va lite jobbigt att äta samtidigt som jag hade värkar,men lite mat fick jag iallafall i mig.
Efter det blev det ju inte precis bättre.
Värkarne blev genast MYCKE värre.
Vi fick ta och traska in i förlossningsrummet.
Då provade jag lustgas,men det tyckte jag inte va någon höjdare jag började nämligen att må väldigt illa.
Barnmorskan sa något om att det inte va för lustgasen att göra utan med bebbens huvud.
Det hjälpte inte mig,jag bara kopplade lustgasen till att jag mådde illa,så den bojkottade jag.
Jag stog iallafall ut utan någon annan hjälp än Mathias(som va helt underbar)och barnmorskorna(även dom var underbara).
Helt plötsligt försvann smärtan,och äntligen va allt över,våran lilla Kevin va äntligen född.