Mitt namn är Réka Gödri-Márits. Jag har kommit till Sverige för ett år sedan.
Nu studerar jag svenska språket på Växa Kompetensutveckling i Malmö. Växa Kompetensutveckling är också uppdragsgivaren till det här projektarbetet.
Mitt arbete vänder sig till alla de som är intresserade av yrket - informatör eller bara undrar vilka möjligheter som finns för att studera vidare. Arbetet kan också vara en pålitlig källa för de som vill jämföra medellönerna eller framtidsutsikterna inom flera olika yrkesområden. Till slut hoppas jag att mitt arbete ska vara användbart även för de som endast vill titta på hur ett projektarbete ser ut.
Mitt intresse för yrket - informatör är ganska färskt.
För fem år sedan var jag, (och är fortfarande), väldigt intresserad av litteratur i allmänhet och av engelska språket. Då skrev jag inträdesprov till ett av Rumäniens mest kända universitet och antogs. Jag har lärarexamen i engelska- och ungerska språk samt i litteratur som jag varken vill eller kan använda i Sverige. Därför har jag bestämt mig för att studera något annat som handlar om kultur, kommunikation, medier eller språk. Jag har börjat läsa i studenthandböcker och Malmö Högskolas kursplan och jag har hittat ett program som förmodligen kommer att passa mig. Programmet heter Medie- och kommunikationsvetenskap. Jag har också tagit reda på vilka yrken som man kan välja med den här utbildningen. Det som intresserade mig mest var yrket informatör.
Syftet med det här arbetet är att belysa yrket i alla avseenden.
Frågor som jag vill finna svar på är de följande. Vilka utbildningar leder till yrket - informatör? Vilka är informatörens arbetsuppgifter? Hur ser arbetsmarknaden ut ? Yrkets framtidsutsikter? Vilken är genomsittslönen för en informatör? Vilken fackförening tillhör informatören? Vad Informatörsfacket arbetar för ?
För att få en översiktlig och allmän bild av yrket - informatör har jag använt handböcker, broschyrer, Internet, tidning- och tidskriftsartiklar.
Enkätmetoden, dvs en frågeformulär eller rundfråga till olika personer har jag också använt för att samla in fakta om yrket. Enkätmetoden har inte påverkat de insamlade uppgifterna särskilt mycket. Det var ändå nyttigt för att få våra uppgifter bekräftade.
Personerna jag intervjuade har jag valt bland arbetarna på Rikta Kommunikation. Företagets hemsida har jag hittat i telefonkatalogen under rubriken "Information, Public relations". Hemsidan innehåller en lista av alla 63 medarbetarnas namn, foto och kort presentation. Mitt val var mer mänskligt än vetenskapligt grundat. Jag har valt de sex mest sympatiska ansiktena att skicka min enkät till.
Informatörens arbetsuppgifter varierar mycket och ser olika ut på olika arbetsplatser.
De mest omtalade rollen som en informatör kan ha är att ansvara för den interna och externa informationen. Den interna informationen riktar sig till anställda på arbetsplatsen. Informationen kan vara riktad från de anställda till ledningen eller åt andra hållet.
Den externa informationen vänder sig till verksamhetens kunder, samverkanspartners, myndigheter och organisationer. Den externa informationen består av presskontakter, annonser, video och utställningar. På en del arbetsplatser producerar informatören materialet själv och på en del köper han eller hon in materialet från t ex reklambyråer
Om vi tar ett konkret exempel på en platsannons kan vi lättare förstå vad intern och extern information verkligen betyder.
Exemplet lyder; Informatör; Räddningsverkets skola i Revinge(tagit från Platsbanken). " Dina arbetsuppgifter: Ansvara för skolans interna och externa information. Intern information: Producera och redigera informationsmaterial. Analysera och utveckla informationsflödet på skolan. Ansvara för skolans intranät och interna information i övrigt.
Extern information: Ansvara för studiebesök vid skolan. Svara för skolans kontakter med media. Ansvara för och medverka vid informationsaktiviteter på och utanför skolan "
I informatörens arbetsuppgifter ingår att analysera informationsproblem, välja informationsstrategier, producera och distribuera informationsmaterial. För att uttrycka det med andra ord, informatörens arbetsuppgifter är en blandning av kreativt arbete, praktisk produktion och kontakter med ledningen och de som behöver informationen.
Informatörer finns inom näringsliv, kommuner, statliga verk och kulturinstitutioner. Även organisationer, folkrörelser och politiska partier kan anställa informatörer. Det finns många informatörer som driver egna firmor som säljer informationstjänster.
Personen jag intervjuade, som arbetar som konsult på en stor kommunikationsbyrå har beskrivit sina arbetsuppgifter på följande sätt; "Rådgivning i kommunikationsarbete, framställa kommunikationsplaner, producera pressmaterial, research, genomföra event." På min fråga om varför hade han valt detta yrke svarade han att han tyckte om det här yrket precis därför att det innebär "mångfaldiga arbetsuppgifter".
På en informatör kan man ställa många olika krav, som t ex goda yrkeskunskaper, god allmänorientering, god förmåga att samarbeta med andra människor, att kommunicera, att lyssna och göra sig förstådd. Kreativiteten kan också vara ett krav.
Informatören måste ha mycket goda språkkunskaper därför att språket är det viktigaste verktyget för att ge ut och ta fram information.
Specialiserade yrkeskunskaper kan vara t ex grafisk produktion och formgivning, strategisk planering, omvärldsbevakning och uppföljning eller utvärdering. Enligt Arbetsförmedlingens interna register med rubriken "Specialitet /behörighet/ certifikat " det finns 18 olika behörigheter som en informatör kan ha; t ex grafiska program, layoutprogram, marknadsföring, mediastrategi, Internet/intranet, multimedia, trycksaksframställning, osv.
Konsulten som jag har intervjuat räknade upp färre krav; "Arbetsgivaren kräver att du har akademisk bakgrund inom området information och kommunikation. Datorvana är också ett krav".
Om vi tar ett exempel på kravet från platsannonser kan vi lättare välja ut de kräv som är viktigaste inom yrket.
Exemplet lyder; Informatör; Räddningsverkets skola i Revinge (tagit från Platsbanken). " Vi söker dig som har högskoleutbildning inom information/kommunikation och/eller marknadsföring med informationsinriktning Datorvana och erfarenhet av att arbeta med html-programmering och webpublicering krävs. Du ska behärska engelska i tal och skrift och ytterligare språkkunskaper är meriterande. "
samt; Informatör/Nämndsekreterar; Skolkontoret; Trelleborg(tagit från Platsbanken). " Som person skall du vara stresstålig, ha en hög samarbetsförmåga, ha känsla för kvalitet samt kunna arbeta självständigt. Naturligtvis är du väl förtrogen med att i arbetet utnyttja de möjligheter som dagens datateknik erbjuder. "
Det finns flera olika utbildningsvägar som kan leda fram till yrket informatör. Kärnan i grundutbildningen bör vara 80 poäng i kommunikationsteori och informationsteknik. Utbildningen kompletteras med andra ämnen som stärker
informatörens generella yrkeskompetens t ex sociologi, psykologi, ekonomi, juridik osv. Antagningsreglerna varierar mellan högskolorna.
Vid Högskolan i Gävle kan man läsa kultur- och kommunikationsprogrammet om 120/160 poäng med media som inriktning.
Göteborgs universitet ger fristående kurser i mkv (medie- och kommunikationsvetenskap) till d-nivå.
Vid Högskolan i Halmstad och Högskolan i Jönköping finns ett medie- och kommunikationsvetenskapligt program om 120 poäng.
Högskolan i Kalmar har ett program för medieproduktion om 120 poäng.
Vid Karlstads universitet finns ett informationsprogram om 120 poäng.
Linköpings universitet och Lunds universitet ger fristående kurser i medievetenskap upp till c- respektive d-nivå.
Malmö högskola har ett program för medie- och kommunikationsvetenskap om 120 poäng.
Mitthögskolan i Sundsvall ger en informationsutbildning om 160 poäng.
Vid Mälardalens högskola i Eskilstuna ges ett informationsmäklarprogram om 120 poäng.
Högskolan i Skövde har ett program för mediestudier om 120 poäng.
Institutet för Högre Kommunikations- och Reklamutbildning vid Stockholms universitet erbjuder en reklam- och kommunikationslinje om 60 poäng men det finns fristående kurser också.
Södertörns högskola har ett program för medier, språk och kultur om 140/160 poäng.
Vid Högskolan i Uddevalla finns ett program för mkv om 120 poäng.
Umeå universitet och Uppsala universitet ger fristående kurser i mkv upp till magisternivå.
Växjö universitet har ett program för mkv med rubriken Medier, människor och samhälle om 120 poäng.
Vid Högskolan i Örebro finns två program om 120/160 poäng- information/ kommunikation och information/kommunikation med internationell inriktning.
En professionell och välutbildad informatör kan naturligtvis inte ha bara en utan flera utbildningar inom området. Konsulten t ex som jag skickade enkäten till har de följande utbildningar; examen vid Kulturvetarlinjen vid Lunds universitet, examen vid Informationslinjen vid Skurups Folkhögskola, examen på IHR vid Stockholms universitet och Popius journalistskola.
Arbetsgivaren kan också ge möjlighet för vidareutbildningar. Personen som svarade på mina enkätfrågor skriver att; "Samtliga anställda har tre veckors betald tid att använda till individuell utbildning, samt ett pott med pengar för att gå olika kurser."
Lönen är individuell och beror på många olika faktorer som t ex utbildningsnivån, tidigare erfarenheter och graden av ansvar.
Enligt DIK-förbundets; Dokumentation, Information, Kommunikation- förbundets statistik nyexaminerade informatörer tjänar mellan
16 000 och 19 000 kronor i månaden.
SIFs jobbservices lönestatistik förekommer median för en nyexaminerad
(25-29 årig) informatör som 17 000 kronor i månaden.
Om vi tittar på en DIK- diagram om "Individuell löneökning avtalsperioden 1995-1998" kan vi observera att lönerna har ökat 19% under den ovannämnda perioden.
I Yrkesguiden kan vi läsa att genomsittslönen för en informatör är
16 500 - 24 000 kronor i månaden men i början av sin karriär tjänar en informatör i genomsnitt ca 15 000 kronor i månaden.
Den enda frågan som personen jag intervjuade inte ville svara på var om sin lön. Jag kan därför inte ge konkret exempel på lönen som en informatör får.
Prognoserna om yrkets framtid är ganska motsägelsefulla. Efterfrågan till informatörer på arbetsmarknaden kan också variera beroende på flera olika faktorer
Enkätundersökningar som DIK gjort visar att 43% av unga informatörer får sitt första jobb redan innan de avslutat studier medan 16% väntar i mer än 6 månader på sitt första jobb.
I en av DIK-förbundets broschyrer kan vi läsa att "På sikt förväntas arbetsmarknaden för välutbildade informatörer att expandera.
Men samtidigt kommer konkurrensen att öka, eftersom allt fler attraheras av arbetsuppgifterna och antalet utbildningsplatser ökar."
Yrkesguidens uppgifter om yrkets framtid är lite annorlunda.
" Samtidigt är tendensen att informationsavdelningarna har färre anställda än tidigare I dag utbildas fler informatörer än de som kan få jobb."
Arbetsförmedlingens prognos för Skåne/Öresund, våren 1999 låter så här.
"Inom kommunikationsservice väntas sysselsättningen öka. Här återfinns service- och konsultföretag inom främst dataområdet. Bland de 40 företagen från denna delnäring som ingick i enkätundersökningen, uppskattades sysselsättningsökningen till 28% de närmaste två åren."
De flesta, (55%), informatörer arbetar i privata företag, 28% inom statliga organisationer, 12% på kommunala arbetsplatser och 5% inom landsting.
Det är en sak som blir samma i alla prognoserna. Konkurrensen kommer att öka och chanserna för att få ett bra jobb som informatör beror på utbildningsnivån.
Informatörsfacket är ett fackförbund , yrkesförbund och intresseorganisation för informatörer. Det är en delförening inom DIK-förbundet, (Dokumentation, Information, Kultur), som tillhör SACO. Informatörsfacket organiserar professionella informatörer och studenter inom medie- och kommunikationsområdet. Informatörsfacket har ca 1 900 medlemmar, varav 300 studenter, (i januari 1999).
Informatörsfacket arbetar för att " skapa en gynnsam löneutveckling för medlemmarna, driva utvecklingen av professionsfrågorna, utveckla en god yrkesetik, tydliggöra professionen gentemot arbetsgivare och beslutsfattare,
utbildning och forskning ska hålla hög kvalitet och utvecklas, skapa möjligheter till individuell kompetensutveckling, ge studenterna ett forum där deras röster blir hörda och att vara en länk mellan utbildning och arbetsmarknad."
Informatörsfackets nyhetsbrev heter Inforum och kommer ut sex gånger per år.
Yrket som jag har valt att presentera är väldigt intressant, sammansatt och utmanande.
Medan jag har samlat in data till det här projektarbete har jag fått veta många saker om yrkets ljus- och skuggsidor. Det visade sig att det är många krav på en informatör. Utbildningen t ex kan vara en högskoleprogram på 120-160 poäng. Efterfrågan på arbetsmarknaden är inte bara för informatörer, utan för välutbildade och professionella informatörer. Detta är så klart en stor skillnad.
Projektarbetet hjälpte mig på ett annat sätt också. Det fick mig att tänka på de sakerna som jag redan vet och de som jag måste lära mig för att få möjlighet att lära ut yrket och sen göra det på ett lämpligt sätt.
Det finns en sak till som gjorde mig betänksam. Företaget vilkens anställda jag intervjuade har inga anställda med främmande namn, invandrare. Förmodligen är detta inte diskriminering utan det kan vara så att invandrare har mycket svårare att lära sig språket på en så hög nivå, att de är kapabla att komma fram i det här yrket.
Min slutsats är ändå att det är värd att försöka och det är inte alls omöjligt att lyckas.
Den professionella informatören DIK-förbundet
Informatör DIK-förbundet(1998)
Informatörsfacket DIK-förbundet
Yrke och framtid AMS(1998)
Inforum- Nyhetsbrev till Informatörsfackets medlemmar DIK(1999 nummer3)
DIK diagram 1998 Individuell löneökning
Informatör DIK
Informatör, Nämndsekreterar, Skolkontoret, Trelleborg -Platsbanken
Informatör, Räddningsverkets skola i Revinge -Platsbanken
Informatör Arbetsförmedlingens interna register
Informatör- Yrkesguiden
Informatörsfacket- DIK
Kommunikation Arbetsförmedlingens prognos Skåne våren 1999
SACO Student Yrke- Välja yrke
SIFs jobbservice- Lönestatistik