|
Expressen Fredag 2004-08-06 (Anders Nunstedt) [3 Getingar]
LENA PHILIPSSON
Det gör ont en stund på natten men ingenting på dan
SONY
Schlager-SM är ett fascinerande
musikjippo som kan skapa stjärnor
över en natt. Nu vet vi också att tävlingen kan tända slocknande stjärnor
lika snabbt.
Innan Lena Philipssons comeback i Malmö i vintras var hon en figur - ett känt
ansikte, en lyskraftig artist men också en schlablon med några gamla schlager hits och
en symaskin som främsta kännetecken. Om man vill vara riktigt elak - en
föredetting.
Det var vågat av Len att ta chansen. Året innan var Carola aktuell
för en liknande comeback men fegade ur. Skillnaden är kanske så enkel att Lena hittade
Låten med stort L - "Det gör ont". Och låtskrivaren med stort O
- Orup.
Orup och Lena Ph är en sällsynt lyckad kombination redan på pappret. Deras
gemensamma debutalbum visar att det håller utmärkt även på skiva.
Det tydligaste exemplet är Orups gamla "Min mor sa till mig" som Ph
gjort succé med i turnén "Tältprojektet" och som låter lika spänstig i den
här nyinspelningen. Orup, som också han fått en nytändning av samarbetet, står för
text och musik albumet igenom. Skivan rynner mycket av den sofistikerade pop och eleganta
urbana disco som man helst förknippar hoom med.
Och Lena sjunger med en övertygelse som inte hörts förut. Det här kan på flera
sätt ses som en debut. Lena har aldrig låtit bättre.
Man önskar dock att Team Oruph tagit fasta mer på nattklubbskänslorna och låtit
cd:n bli en ren partyplatta. Fantastiska "Lena anthem", "Delirirum",
"Det nya Europa", "Låt oss säga vi var gifta" och "Säg det som
det är" känns helt enkelt snäppet angelägnare än balladerna. Inte för att de
lugnare spåren är dåliga, bara det att det är nattklubbs-Lena som känns...unik.
|