Venezuela

Karta

Info

Nacional El Universal (eng)

 Venezuela, sammanfattningar av artiklar om Venezuela som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-21 s 23
"I Venezuela tar man lagen i egna händer"
I Caracas med fyra miljoner invånare är fattigdomen stor. När 5 män angreps av tre män med vapen ingrep grannarna, grep en och lynchade honom till döds. Och det var inte en engångsföreteelse.
Det är till stor del polisens fel. Tredje eller fjärde gången någon drabbas utan att polisen finner den skyldige tar man lagen i egna händer.

98-39 20
"Prisraset på olja slår hårt"
Venezuela har som många andra oljeproducerande länder en alldeles för odiversifierad ekonomi. När oljepriset sjunker går också ekonomin i botten. I kaoset finns risk för att Hugo Chavez, en f d överstelöjtnant kan vinna presidentvalet i december. Han har många extrema åsikter som får investerarna att fly landet redan nu.

98-42 17
"Kamp om presidentposten i Venezuela"
Hugo Chavez, f d överste och eventuell kuppmakare har 41 % av opinionen. Henrique Salas Römer är bara 10 procentenheter efter.

98-50 s 20
"F d kuppmakare blev Venezuelas president"
Hugo Chavez kom till makten utan att redovisa så mycket om sitt eget program. De fattigas missnöje med korruptionen avgjorde.
Han har berömt Fidel Castro. Inom affärsvärlden finns en stor misstro.

99-35 s 21
"Chavez lade korten på bordet"
F d kuppmakaren Hugo Chavez tog makten i Venezuela i slutet av förra året. Nu ser det ut som om han vill bryta den demokratiska utvecklingen i Sydamerika och återinföra diktaturer. Kongressen har blivit djupt misskrediterad p g a korruption. Vi förra månadens val till konstituerande församling vann Chavez anhängare 128 av drygt 130 platser. Denna församling har inrättat en juridisk kriskommission som fråntagit parlamentet alla befogenheter.

2000-33 s 24-25
"Venezuelas president blev omvald"
Endast två dagar efter att ha fyllt 46 år vann Hugo Chavez som en gång stod som ledare för en misslyckad militärkupp, sin femte raka valseger under 20 månader. Hans vinstmarginal blev ännu större än 1998 och ger hans parti majoritet i kongressen och tillsammans med samarbetspartierna 60 % i representanthuset vilket ger honom rätt att stifta lagar med dekret. USA är lite tveksamma till honom p g a hans vänskap med Fidel Castro och för att han inte är tillräckligt engagerad i kampen mot narkotika.

2001-07 s 23
"Revolutionen har nått klassrummen i Venezuela"
Lärare anklagar president Hugo Chavez och hans regering för att i smyg försöka indoktrinera landets skolbarn. De nya förslagen är starkt kritiska till globalisering och privatisering. Kuba har erbjudit sig att hjälpa till med lärarutbildning och undervisningsmaterial!

2001-24 s 24-27
"Venezuelas ofullbordade revolution går trögt"
President Hugo Chavez revolution lever inte riktigt upp till retoriken. Chavez har inte mycket att visa upp när det som han lovade skulle bli Venezuelas fredliga revolution går in på sitt tredje år. Detta löfte som föddes i en storm av slagord, röda baskrar, och populistiska utspel har hittills bara resulterat i en verbal revolution. Han motståndare börjar betvivla Chavez demokratiska övertygelse. Han öppet visade vänskap med Fidel Castro på Kuba har bidragit till detta. Liksom hans i hemlighet genomförda träffar med FARC-gerillan i Colombia.

2002-03 s 16-18
"Vem tände gnistan?"
Latinamerikanska politiker har åstadkommit stor skada; frågan är om den kan reparera den. Till och med Argentinas nyaste president anser att politikerna bär skulden för landets många bekymmer. Tyvärr gäller detsamma många av Latinamerikas länder. Hotet om regeringskris på regeringskris vilar tungt över Venezuela där den privata sektorn förlamade hela landet i december med en lockout i protest mot president Chavez "revolutionära" dekret om landreform och en modifiering av den privata äganderätten.
I Colombia tröttnade väljarna för länge sedan på Pastranas fruktlösa försök att få slut på den 40 år gamla inbördeskriget.
I de flesta av Latinamerikas länder har de statliga institutionerna misskrediterat sig själv i folkets ögon. Detta gäller även de väpnade styrkorna.
Som förebilder och modeller kan däremot Chile och Brasilien fungera.

2002-6 s 20
"Venezuelas regering misstänks för dubbelspel"
En videoinspelning väcker farhågor om samarbete mellan Hugo Chávez marxist-regim och FARC, terrorgerillan i Colombia. Chavez har tidigare visat sig föredra terroristerna framför presidenten Pastrana som han anser har för nära kontakter med USA.

2002-07 s 25
"Chavez säger att han har kontroll"
Venezuelas president Hugo Chavez säger att militären inte kommer att göra någon kupp trots att överste Soto har uppmanat sina militära kolleger att utmana Chavez "tyranniska regering". Chavez popularitet har avtagit markant under hans tre år vid makten. Missnöjet beror på hans arroganta stil, vänsterpolitik och misslyckade försök att ta itu med brottslighet, fattigdom och korruption.

2002-16 s 18-19
"Chávez tog tillbaka makten efter en märklig kupp"
Grannländerna hjälpte Venezuelas populistiska president tillbaka till presidentpalatset i Caracas. En triumferande Hugo Chávez återerövrade i söndags presidentposten i landet eter att ha suttit fängslad av militären i två dygn. Anledningen till hans anhängares kraftiga aktioner var att efterträdaren Carmona direkt lät upplösa nationalförsamlingen, avskeda högsta domstolen och gripa ett stort antal företrädare för Chávez regering.

2002-17 s 22-23
"Latinamerika litar inte på USA"
USAs hantering av krisen i Venezuela imponerade inte på grannarna i söder. De latinamerikanska länderna är mer nöjda med att OAS, en förut maktlös organisation, lyckades hålla både ett krismöte, anta en resolution som starkt fördömde både statskuppen i Venezuela och det våld som föregick den samt skicka sin generalsekreterare till Venezuela för att ta reda på fakta. USA förhöll sig däremot mycket med neutral till kuppen och tycktes t o m stödja den.

2002-18/19 s 18-19
"I väntat på nästa kupp"
President Chavez har fått en andra chans men hans tid är utmätt. Han framstår efter det misslyckade kuppförsöket som en segrare, men hans tid på maktens höjder är begränsad - den venezuelanska krigsmakten är nämligen djupt splittrad. Och fattigdomen är enorm för folket i detta oljerika land som bara under de tre senaste åren tjänat mer än 60 miljarder dollar på sin olja! Vad gör det politiska fenomenet Chavez som lever på klasshat och populistiska gester t detta? Eller åt korruptionen och det faktum att det varje veckoslut mördas 50 personer i Caracas?

2002-18/19 s 20-21
"Rapporter från en misslyckad kupp"
Från Venezuela kommer illavarslande signaler om inkompetens, men inte i Caracas utan i Washington. Vars USAs regering inblandad i kuppen? I varje fall underlät flera regeringsrepresentanter att fördöma kuppen eller ens kritisera nationalförsamlingens upplösning. Beror det på att flera av de personer som sköter USAs utrikespolitik har rötter i en annan tid då samarbetet med militärregimerna i Latinamerika var av annan karaktär?

2002-26 s 17
"Chavez antar utmaningen … kanske"
President Hugo Chavez i Venezuela har antytt att han tänker utlysa en folkomröstning om sitt styre. Hans regim är fortfarande mycket skakig efter kuppförsöket i april.

2002-33 s 14
"Venezuelas forna ledare förutspår kupp"
Enligt den forne presidenten Carlos Andrès Perez ska det ske en militärkupp mot president Hugo Chávez. Han kommer att avsättas och många människor kommer att få sätta livet till.

2002-42 s 20-21
"Motståndet mot Chavez hårdnar"
Venezuelas största fackförbund och industriorganisationer har utlyst generalstrejk till den 21 oktober om inte president Hugo Chavez lämnar sin post eller utlyser nyval. Chavez avvisar kraven. En stor demonstration som samlade hundratusentals deltagare har också krävt hans avgång.

2002-43 s 22-24
"Farligt dödläge råder i Venezuela"
Motståndare och anhängare anklagar varandra för att försöka störta demokratin.
Sedan det misslyckade kuppförsöket mot president Hugo Chavez tidigare i år har kritiken mot honom åter växt sig stark. Demonstrationerna för hans avgång eller tidigarelägga nyval är många. Chavez har svarat med att förbjuda demonstrationer i stora delar av huvudstaden Caracas. Den politiska polariseringen har ökat och blivit farlig. Båda sidor förnekar den andres legitimitet. Oppositionen menar att presidenten är en brottsling och att hans mål är kubansk kommunism, en enpartistat. Det enda viktiga är emellertid att förbättra landets ekonomi. Venezuela levde alltför länge i den falska tron att landet var en rik oljestat. Detta ledde till ett enormt offentligt slöseri med pengar.

2002-48 s 15-16
"Klyftan vidgas i Venezuela"
Den sociala och politiska polariseringen är stor mellan anhängarna till de regimkritiska officerare som försökte störta Chavez och hans vänsteranhängare med idoler som Castro och Che Guevara.

2002-50 s 11-12
"Det jäser bland gräsrötterna i Venezuela"
Den fjärde generalstrejken på ett år lamslår näringslivet och har spritt sig till landets viktigaste oljeindustri. Medborgargrupper har de senaste åren spelat en viktig roll för reformer och skyddet för den demokratiska processen. De har tagit över rollen som opposition från de politiska partierna. De är bättre än partierna på att locka ut folket på gatorna.

2002-50 s 12-13
"Kraftmätningen hotar Chávez"
Oppositionen har samlats i en paraplyorganisation kallad Demokratisk samordning. Målet är att få Chavez att acceptera en icke bindande folkomröstning om hans styre den 2 februari. Chavez är dock den ende tänkbare ledaren just nu eftersom bristen på ledarskap inom Demokratisk samordning är stor. Det finns ingen person att slkjuta fram som alternativ till Chavez.

2003-03 s 22
"Chávez sätter hårt mot hårt"
President Hugo Chavez har beordrat hårdare tag mot strejkande och protesterande landsmän. Han tolererar inte strejker som förlamar verksamheten i landet. Han har undertecknat ett dekret om en specialkommission som ska bekämpa skatteupproret bland oppositionens ledare och han hotar att annullera sändningslicenserna för de privata TV-kanaler som kritiserar hans regim. (I sanning en verklig demokrat – möjligen en representant för den "proletära diktaturen"!)

2003-4 s 14-15
"Oppositionens stridsvilja avtar"
Oppositionen i Venezuela mildrar sina krav, eftersom regeringen inte anses ha några goda skäl för att kompromissa. Strejkerna slår hår mot företagen och USA är mån om de viktiga oljeleveranserna från Venezuela om det blir en attack mot Irak. Men även om Chavez och hans regering må tycka att de har vinden i ryggen så har den långvariga generalstrejken slagit hårt mot landets ekonomi. Landets ekonomi omfattar 100 miljarder dollar och sjönk med 7 % i fjol.

2003-9 s 24
"Chavez motståndare sattes i husarrest"
Carlos Fernandez, som är ordförande i Venezuelas handelskammare, greps av säkerhetspolisen vid en nattlig räd. Domstolen underkände anklagelsen förräderi men dömde honom till husarrest. President Chavez motståndare kopplar gripandet till åtalet mot Carlos Ortega, en annan ledande regimmotståndare, som gått under jorden. Han är landsorganisationens ordförande.

2003-19 s 20-21
”De fattiga tror att Hugo Chávez är deras bäste vän”
Venezuelas ekonomi fortsätter att krympa men landets fattiga håller fast vid sin president som håller deras hopp vid liv med samhällsprogram och tröstande ord. Sedan Chavez valdes 1998 har fattigdomen ökat men minst 10 % och nästan 70 % lever under fattigdomsgränsen. Arbetslösheten, fattigdomen och kriminaliteten ökar men det fattiga håller ändå på Chavez. De lockas av hans sociala skådespel trots att ekonomin tycks krympa med 17 % i år.

2003-21 s 18
"Räfst och rättarting i Venezuela"
Nu börjar jakten på president Chávez motståndare. En av landets generaler, Carlos Alfonzo, ska ställas inför rätta åtalad för militärt uppror mot presidenten.

2003-35 s 21-23
"Sanningens ögonblick närmar sig"
Venezuelas president, Hugo Chavez, har avvärjt otaliga hot från oppositionen, och nu försöker han förhala eller förhindra folkets dom. Enligt ett tillägg i författningen som Chavez och hans anhängare skrev om 1999 måste Chavez underkasta sig en förtroendeomröstning efter halva mandattiden om 20 % av väljarna kräver detta. Båda villkoren verkar vara uppfyllda. Presidentens motståndare har samlat in namnunderskrifter från 2,7 miljoner personer som vill ha en omröstning och i tisdags var det halvtid i Chavez mandat. Nu försöker Chavez på alla sätt förhindra omröstningen bl a genom att ifrågasätta legitimiteten i namnunderskrifterna.

2004-06 s 17-18
"Chávez har övertag"
Presidenten gjorde i förra veckan en helomvändning. Han säger nu att han kommer att acceptera det nationella valrådets utlåtande om oppositionens petition för en folkomröstning. Många anser att detta beror på att han faktiskt anser sig kunna vinna omröstningen. Oppositionens utsikter att avsätta Chávez tycka ha minskat. Den venezolanska oppositionen är väldigt splittrad. Dessutom förefaller allmänheten ha tröttnat på alla gatudemonstrationer mot presidenten.

2004-10 s 26
"Frågan om Chavéz öde drar ut på tiden"
Oppositionen i Venezuela hävdar att landets valmyndighet samarbetar med president Hugo Chavéz i dennes försök att hindra en folkomröstning om hans presidentskap. Nationella valrådet har ifrågasatt äktheten hos en miljon av de 3,4 miljoner namnunderskrifter som stöder en folkomröstning.

2004-12 s 15
"Domstolöppnar för folkomröstning"
Venezuelas högsta domstol beordrade i början av veckan landets valmyndighet att godkänna 800000 tidigare omtvistade signaturer på en petition, som kräver en folkomröstning om president Chavez styre. Det betyder att folkomröstningen troligen kommer att genomföras.

2004-23 s 24-25
"Chávez ger sig inte i första taget"
Oppositionen gör ett sista försök att få bort Chávez. Oppositionen har genomfört en 3 dagars kampanj för att få in tillräckligt många namnunderskrifter för att tvinga fram en folkomröstning om presidentens ledarskap. Man anser att han är en katastrof för Venezuelas bräckliga demokrati. Man trodde att de 2,4 miljonerna underskrifter redan var klara men i mars underkände valmyndigheten 100000-tals namn.

2004-26 s 24-25
"Andra ronden pågår i Venezuela"
Oppositionen har fått in en träff på president Chávez, men det blir svårt att slå honom knockout. En handfull män går i spetsen för oppositionen mot Chávez. De kallar sig demokratiska samordnare, CD. Oppositionskoalitionen som består av 25 politiska partier och inte har kunnat presentera något politiskt program hålls enbart samman av medlemmarnas avsky för Chávez. Detta utnyttjas självklart av presidenten Chávez.

2004-34 s 17-18
"Chávez vann - oppositionen hävdar valfusk"
Venezuelas valmyndighet säger att president Hugo Chávez har vunnit den folkomröstning som krävts av hans motståndare i ett försök att störta honom från makten. 58 % ska ha röstat nej till förslaget på valsedeln att avsätta presidenten. Oppositionens kampanj inför omröstningen var oengagerad. Desaa tidigare övertag försvann. Det verkar som om målet bara var att åstadkomma en folkomröstning. Utgången tycks d ha tagit för given. Så det verkar som om Chávez nu kan lägga sina motståndares invändningar bakom sig och fortsätta att styra den oljeproducerande nationen åtminstone till 2007.

2004-45 s 22-23
"Chávez stärker sin ställning"
Väljarna gick i söndags till val för att utse guvernörer och borgmästare. Resultatet förväntas stärka president Hugo Chávez ställning två månader efter det att han vann en övertygande folkomröstning om sitt styre. Oppositionen påstår att det fuskades vid folkomröstningen och dessa beskyllningar har förmodligen skadat den vid söndagens val.

2005-6 s 20-21
"Chávez och Uribe drar inte jämnt"
Hugo Chávez i Venezuela och Alvaro Uribe i Colombia är inte bästa vänner, men handelsförbindelserna mellan deras länder uppmanar till försoning. De båda sydamerikanske ledare bråkar om kidnappningen av FARC-terroristen Rodrigo Granda som levde i exil i Venezuela och nyligen fått venezuelanskt medborgarskap och som fungerade som ett slags mobil ambassadör för gerillarörelsen. Han kidnappades i Venezuelas huvudstad Caracas i december.

2005-19 s 22
"Latinamerikas nye Fidel"
Latinamerika är tillbaka på USAs utrikespolitiska agenda, och ingen har gjort mer för detta än Venezuelas giftige president, Hugo Chavez. USA köper 14 % av sitt oljebehov av Chávez regering. Chávez hotar med att sälja mer till Kina och mindre till USA. USA oroar sig för att hans radikalism kan sprida sig till andra länder i Latinamerika. Flera länder som Brasilien, Argentina, Chile och dominikanska republiken har vänsterregeringar och Mexiko och Peru kan få det nästa år.

2005-44 s 18-20
"Fördel Chávez"
Hugo Chávez, som har fickorna fulla med oljedollar och som stöds av fattiga människor i hela regionen, har med framgång omdefinierat den politiska debatten i Latinamerika. I september undertecknade Chávez en handelspakt med nio karibiska regeringar, som är beredda att ge förmånliga krediter till Venezuelas oljeindustri de kommande 25 åren.

2005-47 s 22-23
"Den som gapar över mycket…"
Hugo Chávez i Venezuela missbrukar sin makt över marknaden, vilket på sikt kan slå tillbaka mot honom själv. Nya kontrakt fråntar de utländska företagen den operativa kontrollen över oljefälten och förvandlar i praktiken företagen till minoritetspartners i statligt styrda verksamheter. Chávez menar att detta innebär att staten återerövrar suveräniteten över landets största resurs. Chávez löper emellertid en stor risk om oljepriserna kommer att sjunka.

2005-49 s 20
"Chávez rivaler bojkottade valet"
Hugo Chávez vann överlägset valet till nationalförsamlingen sedan fem av de största oppositionspartierna hoppat av. Den främsta orsaken var att opinionsmätningar visade att regeringstrogna kandidater skulle krossa dem i valet. Internationella valobservatörer var kritiska till oppositionens agerande.

2006-20 s 17
"En björntjänst"
Hugo Chávez i Venezuela stöder öppet presidentkandidaten Ollanta Humala i Peru. Dennes segerchanser hade förmodligen varit större utan Chávez hjälp. Frågan är nu om Peru blir nästa land i Latinamerika som faller för det "Bolivariska Alternativet för Amerika" en USA-fientlig politisk allians som sponsras av Kuba, Chávez och nyligen den bolivianska presidenten Morales. Troligen blir det inte så Opinionsundersökningar tyder på att Humala kommer att förlora finalomgången den 4 juni mot den förre presidenten Alan Garcia med 10-20 procentenheter. Peru tog hem sin ambassadör i Venezuela i förra månaden för andra gången på kort tid i protest mot Chávez "kontinuerliga och flagranta inblandning" i det peruanska valet. O Garcia blir vald är hans avsikt att bygga en regional front för att bromsa Chávez växande inflytande i regionen.

2006-24 s 8
"Fnurra på tråden"
Venezuela kommer inte att återupprätta de diplomatiska förbindelserna med Peru förrän den tillträdande presidenten Alan Garcia, ber om ursäkt för en del uttalanden som han gjorde under presidentkampanjen. Venezuela och Peru kallade hem sina respektive ambassadörer i maj i en diplomatisk dispyt som uppstod efter peruanska anklagelser om att Chávez blandade sig i Perus presidentval.
Hugo Chavez har i dagarna meddelat att han kommer att besöka Iran och Nordkorea, två länder som misstänks inneha eller utveckla kärnvapen.

2006-26 s 10
"Chávez beordrar ny valuta"
Han har beordrat landets centralbank och parlament att införa en ny valuta, som ska ta bort tre nollor från kursvärdet och som ska heta "nuevo bolivar". Avsikten är att reducera inflationen och förenkla bokföringen. Ekonomer påpekar att införandet av en ny valuta är meningslöst om det inte åtföljs av en genomgång av finanspolitiken.

2006-31 s 20
"Ryska vapen till Venezuela"
Ryssland undertecknade förra torsdagen ett vapenavtal värt dryga 20 miljarder kronor med Venezuelas president Hugo Chávez och riskerar därmed en konfrontation med USA, som har belagt det sydamerikanska landet med vapenembargo.

2006-35 s 21
"Tjänster och gentjänster"
Venezuela har erövrat Pekings stöd i sin kandidatur till en plats i FNs säkerhetsråd. Avtalet innebär att Venezuelas oljeexport till Kina kommer att fyrfaldigas de närmaste 10 åren. Förutom oljeavtalen undertecknades ytterligare sex kontrakt, inklusive ett par om bilateral handel och infrastruktur. Peking hjälper många utvecklingsländer, däribland några skurkregimer som västmakterna skyr, med infrastruktur och andra projekt.

2006-38 s 17-18
"Han är farligare än de flesta tror"
Venezuelas president, Hugo Chavez, är ingen harmlös idealist, utan en beräknande intrigmakare, som älskar att reta USA. Hans utgångspunkt är att amerikansk "imperialism" är roten till allt ont i världen. Alla som ogillar USA är Chávez vänner vilket förklarar hans förtjusning i diktatorer som Lukasjenko i Vitryssland. Ett eventuellt medlemskap för Venezuela i FNs säkerhetsråd skulle erbjuda Chávez ännu en plattform.

2006-38 s 17
"Personkult i Venezuela"
Hugo Chavez kontrollerar de största oljereserverna i den västra hemisfären, han har en egen populär TV-show och nu har han en alldeles egen docka. Han har blivit Latinamerikas egen kultfigur i ordets alla betydelser. I Caracas har en 60 cm hög docka blivit en stor hit i butikerna.

2006-45 s 22-23
"Revolutionären lyckades inte krossa imperiet"
Striden om en plats i säkerhetsrådet slutade med en kompromiss. Venezuela och Guatemala enades i förra veckan om att ta tillbaka sina kandidaturer till en plats i FNs säkerhetsråd och i stället stödja Panamas kandidatur. Venezuelas president Hugo Chávez möter motstånd när han försöker hitta en plattform för sina idéer. Den demokratiska vänstern i Latinamerika tar avstånd från dem venezolanska regeringens militaristiska retorik. Kompromissen kom efter 47 resultatlösa omröstningar i FN.

2006-48 s 17-19
"Chávez har fått en motståndare värd namnet"
President Hugo Chávez har stor makt i sitt land. Hans anhängare sitter på varenda plats i Nationalförsamlingen, hans supportrar kontrollerar Högsta Domstolen och varje fruktlöst försök att störta honom - från kupp och nationalstrejk till folkomröstning för två år sedan - har bara gjort honom starkare och hans fiender svagare. Men i presidentvalet den 3 december befarar han oväntat starkt motstånd. Det visar han genom att ha lanserat en kampanj som går ut på att pressa offentliganställda att rösta på presidenten eller riskera avsked. Oppositionen har äntligen lyckats samla sina omaka fraktioner och enas om en kandidat, Manuel Rosales, en pitbullkandidat som stöds av 30 % av väljarna och som inte skräder orden när han kräver regimskifte. Han inriktar sin kritik på att Chávez har slösat bort landets oljeintäkter på andra länder samtidigt som han blundat för de stora problemen i Venezuela. Han pekar också på att Transparency International för en tid sedan pekade ut Venezuela som det näst med korrupta landet i Latinamerika efter Haiti.

2006-48 s 19-20
"De rika har blivit rikare"
Venezuelas snabbt växande ekonomi har lett till att den värd, som består av flotta klubbar, fina viner och lyxbilar, frodas som aldrig förr. President Hugo Chávez revolution är mest prat säger överklassen, som räknar med att få behålla sina privilegier. President Chávez har varnat för att "kapitalismen kommer att leda till mänsklighetens undergång", men sällan har det varit lättare att tjäna, spendera och njuta av pengar i Venezuela än nu. De fattiga däremot har inte sett mycket av de löftet om förbättringar som Chávez spritt omkring sig.

2006-48 s 20
"Tydliga välståndstecken"
De höga oljepriserna ledde till 17 % tillväxt i fjol och nio % i år. Försäljningen av skotsk whisky ökade med 55 % i fjol, vilket befäster Venezuelas rykte som Latinamerikas störste whiskykonsument. Bilförsäljningen väntas fördubbla i år till 300 000 fordon. Priset på bensin är billigare än mineralvatten. Nya hotell växer upp på semesterparadiset Margarita och fastighetspriserna i Caracas har exploderat.

2006-49 s 21
"Chávez lovar ännu mer röd revolution"
Han vann som väntat en övertygande seger i presidentvalet och tillägnade Fidel Castro sin seger. Han lovar att driva på den socialistiska revolutionen och stärka den latinamerikanska fronten mot USA. Oppositionskandidatens, Manuel Rosales, anhängare hade svårt att dölja sin besvikelse. Den anser att kommunismen är på väg i landet.

2007-04 s 22-23
"Ett jättekliv år vänster"
Kommer Venezuela att följa Chávez i Castros spår? För några veckor sedan inledde Venezuelas president Hugo Chávez en ny sexårig mandatperiod med ett tal i vilket han kallade socialismen för "den enda vägen till fosterlandets räddning". Han avslöjade planer på att nationalisera viktiga utlandsägda företag, fördömde extern inblandning och uppmanade sina landsmän att ansluta sig till "revolutionen". Hans makt har ökat enormt. I presidentvalet i december fick han 26 % fler röster än någon annan kandidat och nu kontrollerar han alla statliga institutioner och miljardtals dollar i olja intäkter. Goda vänner har tagit makten i Bolivia, Nicaragua och Ecuador. Samtidigt ser hans fiende, George Bush, svagare ut än någonsin. Chávez ende svaghet är att han måste tillåta en folkomröstning om den författningsändring som han vill ska ge honom möjlighet att sitta kvar en tredje period eller längre.

2007-04 s 23-24
"Chávez har bollen"
Venezuelas ledare vill att Mercosur ska ansluta sig till kriget mot imperialismen, det vill säga USAs makt och inflytande. Hans kolleger i Sydamerika börjar inse att fjolårets beslut att anta Venezuela som medlem i gruppen var förhastad. Mercosur grundades 1991 av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay som fullvärdiga medlemmar. Bolivia, Chile, Ecuador och Peru är associerade medlemmar. Venezuelas ansökan om fullvärdigt medlemskap accepterades i all hast i slutet av förra året trots att Chávez dröm om "2000-talets socialism" strider mot Mercosurs stöd till öppna marknader och frihandel.

2007-15 s 21
"Chávez satsar högt på oljan"
Chávez använder Venezuelas rikliga oljetillgångar som ett politiskt redskap. Oljepengarna ska bekosta hans sociala reformer, och tillgången på olja ska hjälpa honom att begränsa USAs inflytande i världen. Han vill sälja amerikanska raffinaderier och söka nya samarbetspartners till exempel i Kina. Det kan komma att stå honom dyrt om han inte får investeringar från andra länder i stället. Då kan landets förmåga att förädla de stora oljeförekomsterna äventyras och därmed Chávez möjligheter att omorganisera och rusta det venezolanska samhället.

2007-18 s 22
"Latinamerika klarar sig själv"
President Hugo Chavez har sagt upp sitt lands medlemskap i Världsbanken och Internationella Valutafonden. Han vill etablera "sann socialism" och har planer på en regional utvecklingsbank, "Söderns bank", som delvis kommer att finansieras av venezolanska oljepengar.

2007-20 s 22
"Socialistisk varubrist"
President Hugo Chávez dirigistiska ekonomipolitik har orsakat varubrist i oljestaten Venezuela. Ett antal basprodukter har försvunnit från butikshyllorna. Folk hamstrar vilt. Orsaken är att Chavez försöker stoppa inflationen med prisstopp vilket lett till att fågelfarmare och andra livsmedelsproducenter inte längre vill distribuera sina produkter.

2007-33 s 17-18
"Chávez på sydamerikansk charmturné"
Socialistledaren försöker bryta internationella valutafondens grepp om regionen. Han besöker Argentina, vars statsobligationer han köpt för flera miljarder dollar för att förbättra landets likviditet, Uruguay, Ecuador och Bolivia. Venezuela har gott om pengar från oljeintäkter. Men Chávez har också drabbats av bakslag. Han dröm om att bygga en gaspipeline från Karibien till Sydatlanten har gått i stå och landets försök att gå med i Mercosur, den sydamerikanska handelsunionen, har också runnit ut i sanden.

2007-34 s 17
"President på livstid?"
Chávez stakar ut vägen till ett socialistiskt paradis. Snart ska ett förslag om förändrad styrning av Venezuela godkännas i en folkomröstning. Det innebär att tidsgränsen för presidenten elimineras liksom centralbankens självständighet. Regeringen får möjlighet att spendera landets utlandsreserver och att expropriera privat egendom genom dekret och att gynna kooperativ och statlig verksamhet. Chávez vill också sänka arbetstiden till sex timmar som ett steg mot "äkta socialism".

2007-46 s 5
"Chavéz svarar på kunglig åthutning"
Venezuelas president Hugo Chavéz sa på onsdagen att han hoppades att gruffet med den spanske kungen Juan Carlos inte ska vändas till en diplomatisk kris och att Venezuela inte behöver spanska investeringar. Han menar att kungen visade dålig respekt när han ropar "Varför håller du inte käften" på ett möte i Chile i lördags.

2007-48 s 13
"Chávez visar sitt missnöje"
Venezuela har kallat hem sin ambassadör i Colombia på grund av ett bråk mellan landets president Hugo Chávez och hans colombianska kollega Alvar Uribe. Bråket mellan de båda presidenterna beror på att Uribe berövar Chávez hans roll som medlare mellan Colombias väpnade revolutionära styrkor, FARC, och den colombianska regeringen.

2007-49 s 14-15
"Väljarna trampade på bromsen"  Hela artikeln
President Hugo Chávez nederlag i söndagens folkomröstning i Venezuela betyder inte nödvändigtvis att hans stöd bland de fattiga sviktar. De ville kanske bara få honom att skynda långsamt. Mycket hänger nu på om den tidigare mycket splittrade oppositionen förmår utnyttja medvinden och presentera trovärdiga alternativ till det sittande styret. Chavéz hade fått hybris och ville få ett ja från väljarna att han skulle kunna förbli president på i princip livstid, men det blev för mycket. Han överdrev sin tro på sin egen förmåga att väcka folkets lojalitet.

2008-03 s 15-16
"Simón Bolivar fortsätter att spöka"
För nästan 200 år sedan deklarerade Simón Bolivar att hans land var en fri och suverän stat och sedan fortsatte han med att befria ytterligare fyra sydamerikanska länder från det spanska kolonialstyret med målet att skapa en konfederation som sträckte sig från Panama till den bolivianska högplatån. Hans dröm inspirerade andra många decennier senare, när en ung Hugo Chávez, som då var arméofficer och närmade sig trettioårsåldern, förenades med några kolleger i den venezolanska staden Maracay på Bolivars dödsdag och deklarerade: "Bolivar sitter i den amerikanska himlen och observerar oss bekymrat… därför att det som han lämnade ogjort fortfarande är ogjort". Men idag börjar Hugo Chávez aura blekna. En opinionsundersökning i 18 latinamerikanska länder avslöjar att 39 % har en mer negativ uppfattning om Chávez än president George Bush. Det sjätte toppmötet med Chávez skapelse, handelsblocket ALBA, ställdes in eftersom bara två länder, Bolivia och Nicaragua var intresserade. Chávez inblandning i andra länders politik har väckt irritation hos grannländerna.

2008-10 s 24-25
"Nu dundrar Chávez igen"
President Hugo Chávez skickade i söndags stridsvagnar och tusentals soldater till gränsen mot Colombia ett land som han anklagar för att ha fört Sydamerika till randen av krig genom att döda rebelledaren Raul Reyes och ytterligare 16 rebeller på ecuadorianskt territorium. Chávez stängde också Venezuelas ambassad i Colombias huvudstad Bogotá. Colombia har länge klagat på att den ecuadorianska militären inte förmår kontrollera områden där colombianska rebeller gömmer sig. Även Venezuela beskylls för att ge FARC-gerillan skydd. Chávez har under den senaste tiden visat att han sympatiserar med FARC. En dator på platsen där Reyes dödades antyder att Ecuadors president försöker fördjupa sina relationer med den terroriststämplade organisationen FARC. FARC finansierar sin verksamhet med kokainhandel och kidnappningar.

2008-11 s 24-26
"Colombia är på väg att vinna kriget"
Colombia har det senaste året åsamkat Farcgerillan stora förluster och tvingat gruppen att retirera till obefolkade områden. Grannlandet Venezuelas lynnige ledare gör dock vad han kan för att sätta käppar i hjulet för Colombia. När Uribe tog makten 2002 var gerillan mycket stark med 17000 soldater kidnappade och dödade urskiljningslöst. Han koncept, demokratisk säkerhet, har givit mycket goda resultat. Bara i januari och februari har 247 gerillasoldater dödats och 226 tagits till fånga. Olika Farcenheter har tagit sig över gränserna till Ecuador, Venezuela och Panama för att undkomma. Förra månaden fick regeringen tips om att en av Farcs högste ledare, Raúl Reyes, befann sig i ett läger i Ecuador alldeles vid den colombianska gränsen. Uribe lät bomba lägret och sedan hämta liket efter Reyes och hans datorer. Venezuelas president, oroad av vad datorerna kunde avslöja, mobiliserade en stor mängd militärer, men vid gränsen på motsatta sidan av Colombia. Både Venezuela och Ecuador klippte av de diplomatiska förbindelserna med Colombia.

2008-11 s 26-27
"Vem vann egentligen?"
Latinamerikas ledare har dragit sig tillbaka från randen till krig och givit varandra några björnkramar och löften om broderskap. Samtidigt försöker många bedömare och vanliga människor lista ut vilka som var vinnarna och vilka som var förlorarna i regionens värsta diplomatiska tvist på många år. Den store vinnaren var regionen i sig som löste en intern kris utan hjälp utifrån och utan storskaligt våld. Den tydligaste förloraren var Farc som drivits bort från colombianskt territorium. Colombia vann en taktisk seger över fiender som klassificerades som terrorister. Farc-gerillan har förlorat flera ledare det senaste året.

2008-24 s 13-14
"Chávez umgänge förfärar"
Nya detaljer om samarbetet mellan Farc-gerillan och den venezolanska regeringen visar att Venezuelas president har goda förbindelser med terroristerna i djungeln. När den colombianska armén dödade Farc-gerillans andreman Raúl Reyes tillvaratog ett antal datorer med material. Hundratals e-postbrev avslöjar att han gått narkotika-terroristernas ärenden. Chávez beundrade Farc-ledaren Matulunda som nyligen dog i en sjukdom. Han ska ha lovat honom ekonomiskt stöd med 300 miljoner dollar till inköp av vapen för att störta regimen i Colombia.

2008-24 s 15
"Chávez byter kurs"
Venezuelas ledare har överraskat världen med sin uppmaning till Farc-gerillan att lägga ned vapnen. Tidigare under våren har han uppmanat världens regeringar att ta bort Farc från listan över terroristgrupper. Nu säger han att det inte behövs någon väpnad gerillarörelse i Latinamerika. Han uppmanar dem också att släppa alla de oskyldiga personer som Farc har kidnappat. Rebelledaren kräver emellertid att parlamentet ska avgå och att nyval ska hållas så att Farc kan "ta makten i folkets namn". Chávez säger det han måste säga sedan hans hemliga kontakter med terroristerna avslöjats. Dessa hotar att förstöra hans image som frihetshjälte.

2008-24 s 16
"Chávez låter sig inte hejdas"
Hemliga polisen ska hjälpa presidenten att kontrollera medborgarna. Enligt en ny säkerhetslag som trädde i kraft nyligen kommer Venezuelas två stora underrättelsetjänster, hemliga polisen (DISP) och den militära underrättelsetjänsten (DIM) att ersättas av nya organisationer Allmänna underrättelsetjänsten och Allmänna kontraspionagebyrån, som båda ska kontrolleras av Chávez. Den nya lagen kräver att landets medborgare tillmötesgår de båda underrättelsetjänsternas, hemliga polisen och regeringssponsrade aktivistgruppers begäran om upplysning och assistans. Vägran kan bestraffas med fängelse i två till fyra år för de flesta och fyra till sex år för offentliganställda. Mycket påminner om Kubapolitik.

2008-29 s 16-18
"Lula överlistar Chávez"  hela artikeln
Venezuelas president drömmer om regionalt ledarskap, men hans brasilianske kollega nöjer sig inte med att drömma utan stakar ut en pragmatisk kurs mot målet. Da Silva har byggt en politisk koalition med dussintals grannländer och diversifierat Brasiliens ekonomi. Den stora efterfrågan på produkter som sojabönor och sockerbaserad etanol har stärkt landet liksom oljefyndigheter i havet. Brasilien står på tröskeln till oljeländernas grupp. Venezuela har i många år varit det enda latinamerikanska landet i OPEC. Brasilien börjar hävda sig som en regional stormakt. På säkerhetsområdet sattes Venezuela på plats när den colombianska militären genomförde en komplicerad aktion och räddade 15 personer som varit gisslan hos den colombianska terrororganisation FARC som Venezuela haft många kontakter med.

2008-33 s 25
"Hundratals i protest mot nya förordningar"
Kravallpolis sköt med tårgas för att stoppa ca 1000 människor som protesterade mot president Chávez senaste åtgärder för att befästa sin makt. De sa att en svart lista över oppositionskandidater och en serie av socialistiska dekret höll på att förstöra vad som finns kvar av demokrati.

2008-39 s 25
"Chávez misshandlar demokratin"
Venezuelas president Hugo Chávez, har proppat rättsväsendet fullt med anhängare, försvagat de statliga institutionerna och förtalat oppositionen, vilket har försvagat demokratin i det oljerika landet, påstår människorättsgruppen Human Rights Watch i en ny, utförlig rapport. Det hårdaste slaget mot rättstaten kom efter den misslyckade kuppen 2002. Sedan dess har Chávez infört lagar som begränsar yttrandefriheten och nedmonterar institutioner som kunde tänkas konkurrera om makten. Detta har skapat ett giftigt klimat där viktiga frågor som brottslighet eller hög inflation knappt uppmärksammas.

2008-48 s 20
"Medvind för oppositionen i Venezuela"
I de lokala valen i söndags erövrade allierade till president Chávez majoriteten av platserna men oppositionen gick rejält framåt och lade beslag på bland annat bormästarposten i huvudstaden Caracas och makten i två av landets mest folkrika delstater. Chávez parti kommer att möta ett mer fientligt sinnat motstånd på lokal nivå i fortsättningen.

2009-05 s 25
"Pengarna räcker inte"
"Det sjunkande oljepriset har rivit upp ett stort hål i Venezuelas stadsbudget. President Huga Chávez är inte glad. Det statliga oljebolaget har ont om pengar och saknar expertis. Nu bjuder presidenten åter in privata utländska oljebolag. Chávez riskerar att sakna pengar till många av sina generösa projekt, social-, utbildnings- och hälsovårdsprogram. Nu blir det allt viktigare för Chávez att få en författningsändring till stånd som gör det möjligt för honom att sitta kvar som president när hans mandat går ut 2012.

2009-07 s 25-27
"Stormvarning i Chávez Venezuela"
Under sina första tio år vid makten har Hugo Chávez i Venezuela basat over sociala program, inflation, brottslighet och tilltagande intolerans. Hans undersåtar kommer att få betala priset för hans politik. Denna månad firar Chávez tio år vid makten med en folkomröstning som syftar till att ge honom rätt att förlänga sitt mandat med 20 eller 30 år. Förra året registrerades 15 000 mord, vilket är 2,5 gånger fler än när Chávez tillträdde för 10 år sedan. Venezuela har sedan dess förvandlats till ett av världens våldsammaste länder. En opinionsundersökning tyder dock på att Chávez kommer att vinna folkomröstningen på söndag. Han vet att hans framtid står på spel. Och landets som snart kan ha en auktoritär, diktatorisk regim att leva under.

2009-08 s 23-24
"Chávez fick som han ville"  hela artikeln
President Hugo Chávez vann söndagens folkomröstning lätt. Runt 54,4 % stödde presidentens förslag. Resultatet av omröstningen betyder att han, och andra politiska kandidater, kan ställa upp för omval hur många gånger som helst. Chávez seger ger nytt liv åt hans socialistiskt inspirerade revolution, just när han firar tio år vid makten. Chávez har flera stora institutioner bakom sig, däribland nationalförsamlingen och hela den federala byråkratin. Kritikerna menar att Chávez försöker dölja att fallande oljepriset är ett bekymmer genom att arrangera folkomröstning och shower.

2009-12 s 23
"Chávez erbjuder ryssarna en bas"
Ryssland planerar att öppna en flygbas för strategiska bombflygningar i Venezuela. Venezuelas president, Hugo Chávez, erbjuder en ö i Karibien som plats för basen och en grupp ryska officerare har redan inspekterat platsen. Beskedet tolkas som en avsnäsning av USA och ett bakslag för dem som hoppas på ett närmande mellan Washington och Moskva.

2009-15 s 10
"Vill bli kompis"
President Hugo Chávez säger att han efter nästan 10 års spända relationer, hoppas kunna "nystarta" förhållandet med USA på det kommande Amerikanska toppmötet senare denna månad. De kommer att träffas den 17 april i Trinidad och Tobago. Chávez har ibland lovordat den nya amerikanska administrationen och ibland gjort sig löjlig över "imperiets ledare"

2009-18 s 13
"Chávez motståndare fick asyl"
Limas regering har gett asyl till en venezolansk oppositionsledare som är misstänkt för korruption i hemlandet men som påstår att han är förföljd och utsatt för "politisk lynchning" av Chávez regim. Venezuela kallade hem sin ambassadör från Peru.

2009-22 s 16-17
"Chávez drömmar krossas av krisen"
President Hugo Chávez planer på att öka sitt inflytande i Latinamerika blir allt svårare att förverkliga på grund av fortsatt billig olja och stor oordning i Venezuelas egen energiindustri. Chávez har på senare år använt landets oljepengar som stöd till en socialistiskt inspirerad dagordning hemma och till att locka in andra länder i regionen i hans inflytandesfär. Men många av hans projekt har gått i stå. I fjol investerade han 79 miljarder dollar i nära utlandet i år bara sex miljarder. Hans oljdiplomati har markant försvagats på grund av landets kraftigt minskade oljeinkomster. Som kontrast till Venezuela stiger Brasilien fram som en allt viktigare regional aktör inom politik och energi.

2009-30/31 s 25-28
"Begåvningsreserven flyr"
Efter att i ett decennium ha exporterat 2000-talets version av socialism verkar det nu som om den främsta exportprodukten från Venezuela och dess allierade har blivit intelligentian. Den venezuelanska regeringen lägger beslag på privatägda företag och egendomar. Fackförbunden har krossats. Politiska motståndare trakasseras rutinmässigt eller åtalas av domstolar som är kontrollerade av regeringen. Och nu, efter ett decennium med så kallade bolivarisk revolution, har tiotusentals desillusionerade venezolaner med hög utbildning fått nog. Konstnärer, advokater, läkare, direktörer och ingenjörer lämnar landet i horder. Universitet och tankesmedjor förlorar sina bästa krafter, industrierna förlorar sin expertis och den ekonomiska oredan förvärras och påskyndas. Cirka en miljon har flyttat utomlands och detta saboterar Venezuelas framtid. Glöm mineraltillgångar, olja och naturgas, den bolivariska revolutionens största export är begåvning.
Ungefär detsamma kan sägas om Hugo Chávez axelmakter, det vill säga nio länder i Anderna, Centralamerika och Karibien som slagit följe med honom i marschen mot det som han kallar 2000-talets socialism. Länder som Ecuador, Bolivia och Nicaragua.

2009-33 s 16
"Chávez sätter militären i beredskap i Colombia"
Venezuelas president har uppmanat landets armé att förbereda sig för krig mot Colombia. Skälen är att Colombia har kränkt landets gränser och de planerade USA-militärbaserna ses som ett hot. Colombia har anklagat Venezuela för att stödja gerillaorganisationen Farc och hävdar att det planerade avtalet med USA är nödvändigt i kampen mot narkotikahandeln.

2009-37 s 24-27
"Från revolutionär till populistisk diktator" hela artikeln
President Hugo Chávez i Venezuela finansierar sin 2000-tals socialism med oljepengar. Motarbetad av en allt starkare opposition försöker han nu cementera sitt envälde. Efter en folkomröstning i februari i år kan han ställa upp till omval obegränsat antal gånger. Därefter förstatligade han industrier och banker, exproprierade kaffeplantager och egendomar och hotade oppositionen och journalister. Nationalförsamlingen böjer sig för statschefens egensinniga nycker. Den består till drygt 90 % av hans anhängare. "Bolibourgeoisin" som regimens röda ledare kallas, dricker helst vällagrad whisky, kör vräkiga, amerikanska bilar och äger våningar och villor på de bästa lägena.

2009-44 s 19
President Hugo Chávez regering beskyllde i måndags Colombia för att spionera på Venezuela under täckmantel av att hjälpa till i utredningen av morden på åtta colombianer. Det har hittats dokument som antyder att Colombia är involverat i en komplott för att destabilisera regeringen i Caracas. Colombia förnekar spionage.

2009-47 s 20
"Chávez nya fiende heter övervikt"
Fetman är en socialistisk fråga, säger president Chávez, medan hans landsmän lägger på sig kilo efter kilo. På två decennier har den genomsnittliga övervikten ökat från 6,3 kg till 14,5 kg. Själv är han synligt tjockare än då han tog makten för tio år sedan. Han uppmanar dem att bekämpa fettvalkarna eftersom revolutionen behöver ett vältränat och starkt folk. Det är bara "gordos" (tjocka män) han angriper, inte "gordas", den kvinnliga motsvarigheten. Det finns inga feta kvinnor, säger han, kvinnor blir möjligen lite fylligare ibland.

2010-03 s 22
"Försoningsgest eller ett spel för galleriet?"
När det gäller Venezuelas Hugo Chávez finns anledning att ana ugglor i mossen. Landet försöker förbättra de diplomatiska relationerna med USA trots det sedan länge spända förhållandet mellan Caracas och Washington, säger Hugo Chávez. Samtidigt kritiserade han USAs agerande i Haiti. "Gringos är i färd med att ockupera Haiti". USA å sin sida kritiserar kontinuerligt Venezuela för att inte bekämpa narkotikahandeln med tillräcklig nit.

2010-06 s 26-27
"Chávez tappar greppet"
Slutet är nära för Chávez bolivariska revolution. Hans kontroversiella projekt att bygga och exportera 2000-talets socialism kanske redan är över. Kr5onisk vattenbrist och ständiga elavbrott tvingar hushållen att ransonera elen och spara på vatten. Inflationen är 30 % per månad! Brottsligheten ökar lavinartat - antalet mord har trefaldigats under Chávez styre. Missnöjet bland vanligt folk breder förvisso ut sig. Det första slaget mot det "Boliviariska Alternativet för Latinamerika" var den globala ekonomiska krisen. Sedan började Chávez allierade att utöka sina egna befogenheter på samma sätt som han gjort själv. En vändpunkt kom i Honduras, där Chávez kamrat, president Manuel Zelaya, försökte arrangera en olaglig folkomröstning i hopp om att förlänga sitt mandat. Han blev avsatt och en ny president valdes. Porfirio Lobo står inte på Chávez sida.

2010-09 s 10
"Spanien anklagar Caracas för delaktighet i mordkomplott"
Den spanska rättvisan beskyller president Hugo Chávez venezolanska regering för att ha stött planer på ett attentat mot den colombianske statschefen Alvaro Uribe. Indicier antyder att Venezuela har samarbetat med colombianska Farcrebeller och den baskiska terrororganisationen ETA, meddelar domaren Eloy Velasco i en rapport.

2010-25 s 16
"Vänskapliga gester är en god början"
Colombias blivande president gratulerades i måndags av Venezuela och ett vänligt telefonsamtal från Ecuadors president antyder att Colombia kanske får chansen att återknyta banden till grannländerna när den nya presidenten Jean Manuel Santos tillträder. Denne vann ju söndagens valomgång med den största marginalen i Colombias historia, 69 - 28, mot Antanas Mockus.

2010-28 s 26-27
"Vanligt folk har fått nog av Chávez och hans revolution"
Landets president Hugo Chávez är på väg att förstatliga dryck- och livsmedelsjätten Polars anläggningar i landet. Men den här gången gick presidentens planer helt snett, vilket speglar ett växande, heltäckande motstånd mot en politik, som har sett oljebolag, stormarknader och fabriker tas över av staten för att sedan stupa under regeringsbyråkraternas kontroll. Företaget Polars anställda opponerar sig och demonstrerar mot Chávez dekret och sittstrejkar på plats för att hindra övertaget. De har sett anställda fara illa vid andra nationaliserade företag, där lönerna sänkts och arbetarna har mist rätten att förhandla kollektivt.

2010-32 s 20
"Chávez och Santos gjuter olja på vågorna"
Presidentbytet i Colombia ger tillfälle till försoning med grannlandet Venezuela. Efter ett toppmöte i tisdags mellan ländernas presidenter har tonen mildrats betydligt. I förra veckan bröt Venezuela de diplomatiska förbindelserna med Colombia sedan Colombias förre president Uribe åter anklagat Chávez för att tillåta colombianska rebeller som FARC eller dem mindre Nationella befrielsearmén en tillflyktsort.
Handeln länderna emellan har sjunkit drastiskt under senare år och detta har skadat båda ländernas ekonomi.

2010-37 s 17-19
"Chávez väljarstöd vacklar"
De fattigaste av de fattiga tror fortfarande på Chávez revolution, men fler och fler upptäcker att de har fått det sämre på senare år. De fattiga, som har varit Chávez väljarbas ända sedan han valdes för elva år sedan, blir fler och får det allt svårare i Venezuela.
Den 26 september är det kongressval. Många medborgare frustreras av recessionen, den 30-procentiga inflationen, illa fungerande samhällsservicen och utbredd kriminalitet. Venezuela har bland de högsta mordfrekvenserna i hela Latinamerika. 16 000 personer mördades förra året, de flesta mordoffer var fattiga människor. Chávez popularitet är på 36 procent, den lägsta någonsin. Chávez höjer kontinuerligt minimilönerna, men reallönerna sjunker på grund av inflationen.

2010-39 s 16-17
"Chávez vinner igen men oppositionen har stärkts"
Oppositionen har säkrat minst en tredjedel av platserna, vilket ger möjlighet att blockera viktig lagstiftning och påverka tillsättningen av viktiga tjänster.
Chávez Förenade socialistparti har tagit minst 90 av den lagstiftande församlingens 165 mandat. Efter 12 år på presidentposten är han fortfarande landets mest dominerande politiska personlighet. Målet att ta två tredjedels majoritet misslyckades dock.

2011-01 s 15
"Den bolivianska revolutionen fortsätter"
Vem, om inte Hugo Chávez, utnyttjar en katastrof till sin egen fördel? Efter regnkatastrofen som gjorde 130 000 venezolaner hemlös fick han parlamentets stöd att styra per dekret i 18 månader "av humanitära skäl". Det är fjärde gången på elva år som Venezuelas president söker extraordinära befogenheter. Tidigare har han med denna metod satt munkavle på pressen, nationaliserat privata företag och banker och beslagtagit jordbruk. Nu angriper han människorättsorganisationer, kräver att utländska banker ska inrätta en samhällsfond och stoppar all offentlig finansiering av vetenskaplig forskning som "inte är samhällsrelevant" (det vill säga godkänd av regeringen).

2011-17 s 21
"Minimilönen höjs"
Venezuelas president, Hugo Chávez, har meddelat att landets minimilön ska höjas med 25 %. Höjningen berör sex miljoner människor som nu kommer att tjäna motsvarande 260 euro i månaden. Venezuela dras med den värsta inflationen i Latinamerika. Förra året steg priserna med 27 %.

2011-20 s 19
"Chávez stjärna dalar"
President Chávez inflytande i regionen minskar märkbart i takt med att Venezuelas oljeldade ekonomi går under och misstron växer mot hans sätt att regera, inte minst fängslandet av politiska motståndare. Några av populisten Chávez största projekt har övergivits, lagts i malpåse eller inte ens påbörjats. Bland dessa märks en oljeledning till Argentina, en sydamerikansk utvecklingsbank, nya bostadsområden, motorvägar och en kontinental investeringsbank. Venezuelas guldägg, oljeindustrin producerar 30 % mindre olja än för 10 år sedan. Chávez har också ingått nära allianser med despoter som Lukasjenko i Vitryssland och Ahmadinejad i Iran.

2011-28 s 24
"Om Hugo försvinner"
Raúl Castro kanske söker nya vänner och livlinor, även om Venezuelas president Hugo Chávez kan besegra cancern han opererades för i Havana förra månaden. Ingenstans kommer hans eventuella avgång från presidentposten att märkas så mycket som i Kuba. Venezuela subventionerar Kuba med cirka 3,5 miljarder dollar varje år genom att skänka landet olja. Venezuelas stöd till Kuba är det som hållit Kuba på fötter sedan den katastrofala nedgång som följde på Sovjetunionens upplösning 1991. Kuba närmar sig nu länder som Kina, Brasilien och Indien.

2011-41 s 31
"Still going strong"
Venezuelas president Hugo Chávez angriper USAs "förtryck" mot aktivister och påstår att den republikanske presidenten Mitt Romney är "tokig" eftersom han kritiserar Kuba och Venezuela. Chávez är fortfarande konvalescent efter en canceroperation i juni. Han tänker ställa upp till omval i oktober 2012 och säger sig vara säker på att bli frisk till dess.

2012-07 s 18-19
Chávez har fått en utmanare"
Henrique Capriles, de före detta fallskärmsjägaren, gör entré på den politiska arenan med revolutionära idéer. Chávez har haft makten i 14 år och i oktober är det dags att sätta punkt, menar han. För första gången är den splittrade oppositionen enig om att satsa på en gemensam kandidat. Capriles är före detta borgmästare och en mycket omtyckt guvernör i delstaten Miranda. President Chávez har det senaste året opererats i Kuba för cancer och genomgått kemoterapi som gjort att han tillfälligt tappat håret.
Opinionsmätningar visar att venezolanerna blir alltmer missnöjda med regeringens sätt att hantera den ökande kriminaliteten, stigande priser, dåliga bostäder med mera.

2012-10 s 30
"Chavez genomgår ny behandling"
Venezuelas 57-årige president Hugo Chávez måste åter behandlas för sin cancersjukdom. Ytterligare en operation bara sju månader innan presidentvalet där han tänker ställa upp för att vinna ytterligare sex år som president. Oppositionen, som har slutit upp bakom utmanaren Henrique Capriles tycker sig ha goda chanser att besegra Chávez som anklagas för att med sina socialistiska metoder enligt kubansk modell ha raserat landets ekonomi och skrämt i väg utländska investerare.

2012-19 s 30
"Sjuk Chávez ställer upp ändå"
Det regerande Socialistiska enhetspartiet förbereder valkampanj utan partiets toppkandidat, den cancersjuke presidenten Hugo Chávez. Numera är det inte tabu att diskutera vad som ska ske om presidenten avgår eller dör. Man talar om möjliga ersättare. Inför höstens presidentval har dock Chávez fortfarande ett försprång på 20 procentenheter före oppositionskandidaten Henrique Capriles Radonski.

2012-22 s 25
"En gång Chávez, alltid Chávez?
Hugo Chávez är inte på plats men ändå allestädes närvarande. I flera månader har han regerat från Havana på Kuba där han behandlas för cancer.
Inför presidentvalet som äger rum 7 oktober inriktar sig hans anhängare i Venezuelas Enade Socialistparti, på att vinna antingen med Chávez eller någon som Chávez utser. Kanske blir det utrikesminister Nicolas Maduro känd för sin benhårda lojalitet och sina goda relationer med regimen i Kuba. En annan trolig kandidat är den före detta vicepresidenten Jorge Rodríguez.

2012-24 s 30
"Skam den som ger sig"
Venezuelas president, Hugo Chávez, har meddelat officiellt att han ställer upp för omval i presidentvalet 7 oktober. Hans utmanare, oppositionsledaren Henrique Capriles, tillkännagav sin kandidatur officiellt i söndags. I opinionsmätningarna ligger Chávez före Capriles. Den cancersjuke Chávez anses ha kapacitet att delta i valkampanjen.

2012-26 s 28-29
"Ständig varubrist i Venezuela"
Venezuela är en av världens främsta oljeproducenter. Ändå är bristen på stapelvaror som mjölk, kött och toalettpapper en kronisk del av livet. Matinköpen är ofta en handling som styrs av slumpen. Bakom problemen ligger president Chávez socialistinspirerade regering som infört sträng priskontroll i avsikt att göra vissa varor billigare. I de statligt subventionerade butikerna är emellertid köerna längst och varubristen störst.

2012-34 s 26
"Accepterar armén valresultatet i Venezuela?"
I presidentvalet i oktober ställs president Hugo Chávez mot en stark utmanare i Henrique Capriles en före detta delstatsguvernör. Oron för den cancersjuke Chávez hälsotillstånd kan försvaga stödet för honom.
Om Hugo Chávez visar sig strunta i valresultatet kan armén komma att bestämma utfallet. Enligt lagen ska armén tillhandahålla säkerhet och logistik i samband med valen.

2012-40 s 25
"Även om Chavez vinner så har glorian bleknat"
Föreställ dig ett val där den sittande makthavaren rutinmässigt behärskar etermedia med ändlösa propagandasändningar samtidigt som motståndaren bara får tre minuter om dagen. Han kontrollerar domstolarna och valmyndigheterna. Så ser presidentvalet den 7 oktober ut i Venezuela. Men nu är det kanske slut på denna teater. En rockstjärna utmanar Chávez.

2012-40 s 26-27
""Rockstjärna utmanar Chávez"
Henrique Capriles kastar ut basebollmössor försedda med Venezuelas flaggas färger som blivit symbolen för hans kampanj att ersätta Hugo Chávez som landets president. Den 40-årige Capriles har satsat på den röda, gula och blåa mössan - en kontrast till de röda baskrar som Chávez - som är en f d fallskärmsjägare - föredrar. Capriles vill understryka sitt budskap om försoning och allas deltagande i ett land som är trött på konfrontation efter nära 14 år av "revolution".
Den juristutbildade och affärsvänlige utmanaren har som uppgift att fram till valdagen den 7 oktober övertyga väljarna om att Chávez regering slösat bort oljetillgångarna under en tid med höga oljepriser och bara kan visa upp vallöften som aldrig infriats.
"Det är Brasiliens modell vi ska följa", säger Capriles som beskriver sig som progressiv. Han understryker behovet av att få fart på privata investeringar, som har kollapsat efter djupgående ingrepp i ekonomin samtidigt som Chávez folkliga sociala program upprätthållits.

2012-40 s 27
"Tre dagars tripp till vallokalen"
Den största vallokalen till det venezuelanska presidentvalet ligger i New Orleans. Vallokalen i Miami har stängts vilket innebär att de 2000 registrerade väljarna i Miami måste resa 2760 km vilket kan ta tre dagar för att kunna välja. Vi det senaste valet röstade 98 % på oppositionen. I januari utvisade USA den venezuelanska konsuln och då stängde Venezuelas regering kontoret.

2012-51 s 18-19
"Chávez cancer hotar revolutionen"
President Hugo Chávez har lyckats behålla makten i nästan 14 år i kraft av sin personlighet, sin frikostighet med statens tillgångar och sin förmåga att övertyga venezuelarna om att den socialistiska revolutionen ska förbättra allas liv. Nu hotas revolutionen av Hugo Chávez cancer. Han har redan utsett sin vicepresident Nicolás Maduro att ta över ledningen om han inte själv kan fortsätta. Vad kan denne göra med en ation som brottas med ekonomiska problem, den vitt spridda korruptionen, en galopperande brottslighet och dagliga krångel.
Oppositionens troligaste kandidat är Henrique Capriles Radonski. Inom "chavismo" finns två falanger: den civila och socialistiska resp. den militära som sätter nationalismen före socialismen.

2013-10 s 28
"Hugo Chavez ville vrida klockan tillbaka"
Hugo Rafael Chávez Frias, född 1954, har dött i cancer. Han blev president 1998, i en tid av intensivt missnöje med Venezuelas politiska elit. Hans psykiater har beskrivit honom som "en hyperkänslig och impulsiv man, någon som överreagerar på kritik och lätt blir uppretad. Skarpsynt och manipulativ men med en enorm uthållighet".
Han propagerade för en ny tidszon för nationen - en halvtimme senare än den gängse.

2013-11 s 12-13
"Oppositionsledaren vill bli president"
Henrique Capriles, en ung guvernör, som förde en energisk men misslyckad kampanj för att besegra president Hugo Chávez i oktober förra året, har bestämt sig för att ställa upp mot den avlidne presidentens handplockade efterträdare vid det snabbt beslutade presidentval som avgör framtiden för den döde ledarens socialistrevolution. Men många kommer att rösta på vicepresidenten Nicolas Maduro eftersom detta var den cancersjuke Hugo Chávez sista önskan.

2013-16 s 16-17
"Chávez socialistdröm bleknar snabbt"
Med en sexfaldig ökning av oljepriset under det senaste decenniet har Venezuelaåtnjutit en enorm högkonjunktur med nära nog 1000 miljarder dollar i oljeinkomster. Det var detta överflöd som förde in Chávez och hans checkhäfte på världens scen. Det var oljeinkomsterna plus hans unika personliga utstrålning som höll igång hans revolution på hemmaplan. Men Chávez avled den 4 mars. Oljeproduktionen avtar och energiinkomsterna stiger inte längre. Ekonomin är på fallrepet. Caracas har världens högsta självmordstal, inflationen ligger på 30 %, budgetunderskottet ligger på 15 % av BNP.
Maduros knappa seger, om den består ger honom ett svagt mandat att styra Venezuela och det socialistiska prtiet. Redan nu anas sprickor och intern kritik. Med landets sinande oljinkomster blir det också allt svårare att genomföra det socialistiska projektet.

2013-20 s 18-19
"Maduro får stöd utomlands trots anklagelser för valfusk"
Venezuelas nye president Nicolás Maduro har arbetat hårt för att stärka de diplomatiska banden med grannländerna. Han har fått stöd från några av kontinentens största demokratier samtidigt som han på hemmaplan anklagas för att hans regering stal presidentvalet i maj.
President Obamas administration har inte godkänt Maduros regering. Argentinas president Cristina Fernandez har däremot undertecknat en rad avtal med Maduro.

2013-21 s 16
"Importkontrollen skapar rusning efter toalettpapper"
I förra veckan utvecklade sig bristen på toalettpapper till en nödsituation trots regeringens löfte om att importera 50 miljoner toalettpappersrullar. Landets brist på konsumtionsvaror orsakas dels av de prisregleringar vars mål är att göra basvaror billigare för de fattiga och dels av regeringens hårda reglering av utländsk valuta. Bristen på hårdvaluta leder till avbrott i importen och många fabriker går nu på halvfart på grund av detta.

2013-28 s 20-21
"Venezuela är en cirkus utan cirkusdirektör"
Hugo Chávez självvalde efterträdare, den före detta utrikesministern Nicolás Maduro, vann visserligen presidentvalet men med så svag marginal att han anklagas för valfusk av högsta domstolen. Nu har han också problem med splittringar sitt eget styrande parti PSUV, socialistpartiet.
Fjorton år av chavismo har skapat oreda i landet. Nicolás Maduros utnämningar förefaller tillfredsställa vänsterintressen.

2013-35 s 24
"Venezuelas nya brottsvåg: Hårtjuvar tvångsklipper kvinnor"
I Venezuela upplever man sedan länge en brottslighet som växer med hejdlösa kidnappningar och man har världens högsta mordtal. Nu tillkommer ett nytt hot: tjuvar som kallar sig Piranhas, försedda med saxar attackerar långhåriga kvinnor, klipper av dem håret och säljer det som hårförlängning. De flesta opererar i Maracaibo, landets näst största stad. Hårförlängningar har blivit mycket attraktiva. Det betalas uppemot 800 dollar för naturligt hår.
Brottslingarna är för det mesta två eller tre - ofta kvinnor - som omringar offret, tvingar henne att luta huvudet bakåt till en hästsvans som klipps av.
I Venezuela lever många, särskilt unga kvinnor, i en ständig fruktan för den alltmer växande brottsligheten. Särskilt ingångarna till stadens gallerior har de anledning att frukta för det är där som de flesta övergreppen sker.
Maracaibo, som ligger nära gränsen till Colombia, har länge fört ett misslyckat krig mot en vildvuxen brottslighet, däribland mord, kidnappningar och smuggling utmed gränsen.

2013-35 s 31
"Colombias president ville mörda Manduro"
Colombos tidigare president, Uribe Alvarao Velez, ska ha beställt mord på Venezuelas president, Nicolas Maduro. Två personer är anhållna för mordkomplotten, Mosquera och Rios, vilka utgjorde en grupp på tio män som skulle utföra mordet, enligt åtalet. Männen tillhörde en grupp lönnmördare som går under "namnet" David.
Venezuelas oppositionsledare, Henrique Capriles, avvisar att det skulle ha funnits någon sammansvärjning mot Maduro.

2013-40 s 28-29
"En promenad till den döde mannens hörn"
I varje gatuhörn, från Döve Mannen till Faran, dröjer förnimmelserna av ett färgrikt förflutet sig kvar.
Caracas är idag en graffitimättad, tungt trafikerad och grymt våldsam huvudstad. År av desperat moderniseringshysteri har lämnat kvar föga av den koloniala charm som syns i vissa andra sydamerikanska städer. Men ännu kan stadens förflutna karaktär anas, likt urbana palimpsester (handskrift, vanligtvis på pergament), mitt i all betong.
Här har byggnaderna namn istället för nummer. För många är gatunamn fortfarande ett okänt fenomen, för vissa även den gata de själva bor på. Här kan till och med själva gatuhörnen ha ett namn, ofta med anknytning till dess färgstarka historia - en av stadens allra charmigaste egenheter.
I Caracas kan du bo mellan Faran och Håll Ögonen Öppna. Eller mellan Hopp och Tro, ett stenkast från Evigheten. På restaurang Gallegos, en av flera restauranger med liknande namn, frågar matsugna gäster ofta; "Är detta Döde Mannens Hörn"?

Venezuela
2013-42 s 25
"Ny teknologi senaste indikationen på Venezuelas ekonomiska kaos"
President Nicolás Maduros planering att använda fingeravtrycks teknologi på flygplatser för att försöka råda bot på att folk köper flygbiljetter för att lura valutakontroller är det senaste symptomet på Venezuelas ekonomiska kaos.
Lokalbefolkningen köper biljetter långt i förväg för att tillgång till dollar till ett lågt pris. Många reser inte ens. I stället säljer de sin hårdvaluta till en sju gånger högre kurs.
Grunden till problemet är gapet mellan den offentliga och den parallella valutakursen.
Den växande "valutaturismen" har tillkommit ovanpå den årliga inflationen på 45 %. Man dras med återkommande elavbrott och brist på basvaror som toalettpapper och mjölk.

2014-10 s 25-27
"På jakt efter en lösning"
Kuba vill hjälpa Venezuela att få slut på upploppen - men är Kuba som medlare en bra idé?
Venezuelas förhållande till Kuba vars planekonomi hålls flytande genom Venezuelas olja är värdefullt och innebär att Havanna har störst anledning att hjälpa till att hitta en fredlig lösning på den kris som har fört delar av Venezuela till ett dödläge. Venezuela sänder 115000 fat olja till Havanna som i utbyte levererar 30 000 läkare som svarar för 40 % av Kubas totala handel. De statliga lönerna på Kuba är värda en tredjedel av nivåerna 1989.

Latinamerika, Venezuela, Brasilien
2014-12 s 24-25
"Sydamerikas reaktion på krisen i Venezuela har låtit vänta på sig. Det beror inte bara på Venezuelas avvisande hållning. Även övriga regeringar har svårt att ta ställning - framför allt regionalmakten Brasilien. Sydamerikas stater har kommit så långt att de har bildat en kommission som ska medla mellan Venezuelas regering och opposition och för att avhjälpa de djupa klyftorna inom politiken och inom befolkningen. Protesterna som pågått i en månad med mer än 20 dödsoffer ses inte längre som en rent nationell angelägenhet. Detta vid ett extramöte inom de sydamerikanska staternas union (Unasur). Kommissionen kommer att inleda sitt arbete i början av april.

Venezuela
2014-12 s 26-28
"Vilka protester?"
Det splittrade Venezuela: Upploppen i Caracas märks inte i stadens slumområden. Oroligheterna I Venezuela blottar klassklyftorna. På östra sidan i huvudstaden, där de rika människorna bor, har de flesta barnen stannat hemma från skolan i mer än en vecka, protesteldar brinner på gatorna om natten, butikerna stänger tidigare och karnevalsfirandet har ställts in.
Men på västra sidan vet man knappt om att landet har skakats av oroligheter i flera veckor. Skolorna fungerar normalt och restaurangerna serverar mat som vanligt.
Detta speglar den djupa klyfta som delar upp den oljerika nationen i anhängare respektive motståndare till den socialistiskt inspirerade revolutionen som inleddes av Hugo Chávez som var president i 14 år tills han dog för nästan ett år sedan. Och som medelklassen anser att den nye presidenten Maduro fortsätter.

2014-28 s 17-19
"Växande vrede och otålighet"
Den socialistiska staten har blivit en kapitalistisk djungel"
Venezuela lider av undernäring, inflation och våld. Majoriteten vill ha förändring, men regeringen svarar med repression och fängslanden. Fångad verkar framför allt regeringen själv - fångad i sitt eget system, sin egen ideologi. Den är paranoid och ser fiender överallt. Chávez hade karisma, oljmiljarderna och repressionen. Men hans handplockade efterträdare Maduro, saknar både karisma och pengar. Återstår bara repressionen. All kritik klassas som landsförräderi.

2014-49 s 20-22
"Den idylliska framtiden är nära"
Kommunerna förverkligar "den sanna socialismen".
President Maduro har infört en radikal förändring av Venezuelas maktstruktur i kommunerna. Det innebär att kommunerna ska vara de centrala i venezuleanskt liv, kompletta med nya former av kommunalstyre, offentlig service och socialistiska jordbruk och företag som inte har något vinstmotiv.
Det är den sanna socialismen, så mycket mer demokratisk än när borgmästare och stadsledningar styrde och ställde. Nu har makten gått till folket och vinsterna hamnar också i folkets fickor.
Skeptiker menar att kommunerna är ett flummigt drömprojekt och ett maktspel av Chávez efterträdare Nicolas Maduro för att avleda resurserna från de statliga och lokala myndigheterna som styrs av Venezualas opposition.

Venezuela, USA
2015-12 s 18
"Maduro slåss hellre mot USA än sin egen opposition"
Nya amerikanskam sanktioner fick oanade konsekvenser. Obama-administrationen riktade nya sanknioner mot Venezuela och meddelade att de avsåg att starkt markera och försvara mänskliga rättigheter och demokrati. Budskapet har fått en starkare innebörd i Venezuela än vad som var avsett. De amerikanska åtgärderna handlar främst om att frysa tillgångar och nu sätta sju av landets tjänstemän i karantän.
Maduros popularitet har rasat till den lägsta nivån nånsin under hans tvååriga presidentskap.
Med ett annalkande nationellt val i sikte, har oppositionen sitt bästa läge på mer än tio år att störta den socialistiska regeringen och tvinga bort Maduro.

Kina, Venezuela
2015-37 28-29
"Kina hjälper det fattiga Venezuela"
Pengarna ger socialisterna hopp inför valet i december.
När Venezuelas president Maduro bad om ytterligare lån under sitt senaste besök i Peking gick det förvånansvärt lätt trots att Venezuela redan har en skuld på femtio miljarder.
Varför håller kineserna Venezuela under armarna? För att rädda Maduro kvar vid makten? Eller för att det är enda chansen att få alla miljarderna tillbaka?

Flyktingpolitik, Venezuela, Chile, Brasilien
2015-38 15
"Latinamerika välkomnar de syriska flyktingarna med speciella flyktingprogram"
Medan EU kämpar med den växande flyktingkrisen öppnar Latisamerika sina dörrar för syrier som flyr från inbördeskriget.
Chile och Venezuela har båda erbjudit sig att ta emot syriska flyktingar och Brasilien säger att man kommer att fortsätta att välkomna människor som flyr från Syrien.
President Maduro rapporterar att Venezuela kan ta emot 20 000 flyktingar från Syrien samtidigt som han upprepar sitt stöd för den syriska presidenten Bashar al-Assad som han beskriver som "den ende ledaren med auktoritet i Syrien". Sedan mitten av augusti har drygt 18 000 colombiska medborgare flytt från Venezuela, efter en våg av deporteringar av papperslösa.

Venezuela
2015-47 25-27
"Maduros familj anklagas för nepotism och kontakter inom narkotikahandeln"
Cilia Flores, hustru till Venezuelas president Nicolás Maduro gav 40 släktingar arbete inom Venezuelas regeringsdepartement under den före detta presidenten Hugo Cháves tid. Nu är hon gift med presidenten själv, Nicolás Maduro och hennes image blir inte bättre av att två nära anhöriga är anklagade för kontakter inomnarkotikahandeln i Colombia.
Två av Flores syskonbarn greps i veckan på Haiti och fördes till USA för att ställas inför anklagelser för narkotikabrott. Amerikanska tjänstemän uppger att en stor del av kokainet som produceras i Colombia transporteras via Venezuela innan det skeppas till USA eller andra länder.
Och den sjätte december går venezuelanerna till valurnorna. Det finns en utbredd oro bland väljarna, inte bara beträffande korruption och nepotism i maktens toppskikt utan också för att ha förbindelser med narkotikasmugglare.

2016-14 23
"Lediga fredagar i Venezuela i syfte att spara elektricitet"
Venezuelas president Nicolás Maduro har beslutat att alla fredagar är arbetsfria helgdagar i månaderna april och maj - ett försök att spara elektricitet i och med att vattennivåerna vid landets vattenkraftverk sjunker drastiskt till följd av en lång tids torka. Torkan skylls på väderfenomenet El Nino.
De senaste 12 månaderna har regnnivåerna i Venezuela och Colombia varit 15 respektive 27 % lägre än det historiska genomsnittet. Venezuelas ekonomi krympte med 10 % förra året och väntas sjunka ytterligare 6 % i år. Maduro uppmanar medborgarna till kraftigt förminskad elanvändning.

2016-17 20-21
"Venezuela behöver en återhämtning av oljepriset mer än något annat land"
Få länder är i ett sådant stort behov av att oljepriserna återhämtar sig som Venezuela. Ekonomin förväntas sjunka 8 % i år och bristen på oljedollar har lett till at butikerna snart har slut på konsumtionsvaror . Venezuela har stora utlandsskulder, tresiffrig inflation och brist på basvaror.
Venezuela har världens största oljereserv.Försälning av olja står för 95 % av exportintäkterna. Men efterfrågan på oljan har minskat. Landet kommer att gå omkull i år såvida inte oljepriset kraftigt går upp - det är i dag 60 % lägre än 2014 - eller det beslutas om ett ekonomist stödpaket främst för att kunna betala löner till det offentligt anställda. Den 26 april införde Venezuela två dagars arbetsvecka för offentligt anställda!

2016-20 18-19
"Landet är som en tickande bomb"
Människorna lider, raseriet växer: President Maduros motståndare och anhängare strömmar ut på gatorna. Men han låter sig inte rubbas - han tänker upprusta militären. Det ser ut som om Venezuelas regering och opposition rustar sig för slutstriden om makten. Maduro har förlängt undantagstillståndet tre månader.
Nu kräver Maduromotståndare i hela landet att valrådet godkänner listorna med underskrifter som stöder en folkomröstning om att avsätta Maduro. Detta måste ske innan årsskiftet. I så fall kommer det att bli nyval. Annars kommer Maduros vicepresident att regera resten av Maduros ämbetstid till och med 2019.

Venezuela
2016-26 26 -29
"Maten tryter i Venezuela"
Invånarna stormar matbutiker och attackerar lastbilar. I mörkret ser stormarknaden ut som alla andra, en hangar med metalltak bredvis en bullrig motorvägsavfart. I skuggorna kring byggnaden sover hemlösa. Nu har kampen om mat börjat i landet. De fattiga pallar mangofrukter från träden och kämpar för att överleva.
Den långa ekonomiska nedgången i landet med världens största oljekällor är nu på väg mot en humanitär nödsituation. Under de senaste två åren har oljepriset halverats till under 50 dollar per fat. 87 % av befolkningen säger att de inte har tillräckligt med pengar för att köpa mat.

Venezuela
2016-29 9
"Venezuela närmare en konstitutionell kris när oppositionen ändrar taktik"
Venezuela kan komma att addera en en konstitutionell kris till sin ekonomiska kolapps. Detta efter att nationalförsamlingen, som kontrolleras av oppositionen, har utmanat högsta domstolen, som stödjer president Nicolas Maduro.
Nationalförsamlingen röstade för att ta makten från 13 av 32 domare i högsta domstolen och sa att alla de beslut som dessa varit inblandade skulle ogiltigförklaras. Dess ordförande vill dessutom återinsätta tre ledamöter som domstolen avsatte i januari, detta skulle återställa oppositionens två tredjedels majoritet i Nationalförsamlingen. Maduro hotar återigen med att upplösa nationalförsamlingen.
Ekonomin har helt kollapsat. Inflationen väntas stiga till nära 500 % i år och Internationella Valutafonden förutspår en krympning av BNP med 8 %.

Venezuela
2016-29 10-11
"Venezuelaner grät bland Colombias fyllda hyllor och vänliga poliser"
De samlades vid gränsen mitt i natten, tiotusentals venezuelaner som ville få en kort paus från världens djupaste ekonomiska kris. Vid gryningen hade de fyllt upp den venezuelanska halvan av Simon Bolivar-bron och fler var på väg.
För bara tredje gången på ett år öppnade Venezuelas president, Nicolas Maduro, gränsen till grannlandet Colombia för att låta tiotusentals svältande köpa livsnödvändiga basvaror som ris och shampo, varor som knappt finns i det en gång rika Venezuela.
Varubristen i Venezuela har fortsatt att förvärras till följd av priskontroller, expropriering av lokala producenter och oljeprisras de senaste två åren. Venezuela har världens största oljepriser men i dag är marknadspriset för lågt för att det ska löna sig att ta upp oljan.

2016-40 30-31
"Venezuela vägrar att ta emot hjälp trots att landet håller på att kollapsa"
I samband med en fredsceremoni i Colombia träffades Venezuela pfresident Nicolás Maduro och USAs utrikesminister John Kerry. Det var ett möte som under normala omständigheter så småningom hade kunnat leda till en upptining av ländernas frostiga relationer som har pågått i flera år.
Men det är inte normala omständigheter. Venezuelas ekonomiska och politiska kriser har gjort landet mer isolerat än på flera år - och inte bara från USA. Brist på mat och mediciner har lett till att Peru uppmanat flera länder att pressa Maduro till att pressa Maduro att ta emot humanitära gåvor, något som han vägrar att göra.
I år har landet upplevt tresiffrig inflation och en tio procentig ekonomisk nedgång. Samtidigt har Maduro tampats med en oppositionsledd kongress och ett växande antal personer som vill avsätta honom.

2016-48 26-28
"Hungriga venezuelaner försöker fly sjövägen"
Venezuela var en gång i tiden ett av Latinamerikas rikaste länder, med oljerikedomar som lockade till sig invandrare från så olika platser som Europa och Mellanöstern.
Men efter att president Hugo Chávez lovat att klämma åt landets ekonomiska elit och omfördela rikedomarna till de fattiga, flydde de rika och medelklassen i stora skaror till mer välkomnande länder. Och när Chávez socialistinspirerade revolution kollapsade till ekonomisk ruin, när mat och mediciner gled iväg utom räckhåll, har de nya migranterna blivit just de fattiga som Chávez politik avsåg att hjälpa.
Nu är det en annan grupp som flyr, långt mindre rika och inte lika välkomnade.
Över 150 000 venezuelaner har flytt landet bara under det senaste året. De försöker ta sig till Colombia och Curacao men det mest uppseendeväckande är att venezuleaner också flyr till sjöss, en bild som symboliskt liknar den farliga flykten från Kuba eller Haiti.
På Curacao tvingar flyktingsmugglarna de tidigare så rika venezuleanerna att skura restauranggolv, sälja prydnadsaker på gatorna eller till och med jobba på bordeller och sälja sex till holländska turister för att betala för sin flykt.
"Hungry Venezuelans flee in boats to escape economic collapse"

Venezuela
2017-15 24-26
"Maduro leder en nation i upplösning"
Kraftiga protester i Venezuela leder i bästa fall till förändringar.
Venezuelas opposition gör sitt kraftigaste motstånd mot president Nicolás Maduro på flera år. Detta genom nästan dagliga demonstrationer mot det autoritära styret, som även fördöms internationellt.
Tusentals av Maduros motståndare har de senaste två veckorna tågat mot regeringsbyggnaderna i Caracas för att kräva tidigare val, att politiska fångar friges och att landet respekterar demokratiska grundprinciper. Varje gång har de slagits ner med polisbatonger ocht årgas.
Kronisk brist på livsmedel har gjort livet eländigt för befolkningen i landet med världens största oljereserver. Venezuela har världens högsta mordfrekvenser och inflation.

Venezuela
2017-17 18-19
"Protesterna närmar sig kokpunkten"
Allt började när den högsta domstolen tog makten från landets nationalförsamling. Domstolen kontrolleras av Hugo Chávez efterträdare Nicolás Maduro.
Större delen av landet lider av hunger till följd av matbristen och det finns knappt tillgång till basvaror och mediciner. Intäkterna från landets enorma oljereserver har försvunni tillföljd av korreption och misskötsel. Inflation och kriminalitet ökar kraftigt.
Över en miljon människor har under flera dagar varit ute på gatorna för att kräva att Maduro och hans vicepresident (som nyligen placerades på USAs sanktionslista efter påstådd inblandning i droghandel) genast avgår. Minst 24 personer har dödats och hundratals människor har gripits.

Venezuela
2017-18 28
"Kampen om Venezuelas framtid pågår på människors mobiltelefoner"
Venezuelas regering sänder ut en alternativ verklighet till medborgarnas mobiler. Presidenten Nicolas Maduro vill införa en ny konstitution, men de hätska protesterna mot politiken förtigs mestadels i landets TV-sändningar.
I ställer har befolkningen vänt sig till de sociala medierna som för bara tre år sedan knappast var tillgängliga för venezuelaner - Instagram och Snapchat, livevideor på Facebook och Twitter och chattrummet WhatsApp - för att sprida och ta del av information.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2017-05-03/the-revolution-in-venezuela-won-t-be-televised-except-on-the-internet

Venezuela
2017-23 24-25
"Venezuela lånar pengar till ockerräntor"
Du behöver inte vara ekonom för att känna igen det sorgliga och självdestruktiva mönstret som präglar Venezuelas ekonomiska kris. Om du har en vän eller familjemedlem som har drabbats av spelberoende eller drogproblem har du sett det. Du vet också hur detta vanligtvis slutar. På pantbanken.
Nyligen köpte Goldman Sachs obligationer värda 2,8 miljarder dollar som utfärdades av Venezuelas statliga oljebolag, för bara 865 miljoner, en rabatt på 69 procent. Nu går Venezuela ännu längre i sin desperation efter kontanter och erbjuder obligationer värda 5 miljarder dollar för 20 % av värdet genom en kinesisk mäklarfirma.
Den senaste försäljningen Venezuela en miljard dollar vilket innebär att landet förbinder sig att göra utbetalningar på över 11 miljarder fram till och med 2036.
Hur kunde landet med världens största oljereserv hamna i denna situation? Svaga oljepriser är inte den enda förklringen.

Venezuela
2017-24-25 26-27
"Är Venezuela på väg mot inbördeskrig?"
Regeringsfientliga demonstrationer har nu pågått i tre månader i Venezuela. Nästan 70 människor har dödats och 1300 skadats i sammanstötningar med polis. Det går knappt en dag utan flammande gatuanarki eller hårresande våldsövergrepp från myndigheternas sida.
Sammanstötningarna på gatorna i Caracas känns militariserade. Vid fronten finns numera stridsvana demonstranter som kallar sig "Motståndet" och som använder träsköldar, gasmasker och slangbellor i striden mot presidentens Nationalgarde, som använder tårgaser och vattenkanoner.
Finns det risk för att Venezuela går samma öde till mötes som Syrien?
Oppositionsledarna i Venezuela håller fast vid att ickevåld är den enda acceptabla protestformen, och en övervägande majoritet av demonstranterna är fredliga.

Venezuela
2017-26 26-27
"Venezuelanerna undrar - vad handlade helikopterattacken om?"
En bisarr attack utfördes mot Venezuelas maktcentra förrförra tisdagen: Från en klar himmer kom en polishelikopter ner dykande. Inifrån helikoptern släppte någon ner granater mot Högsta domstolen och öppnade eld mot inrikesministeriet.
Många demonstranter uttryckte beundran för dådet, medan andra undrade varför någon skulle engagera sig i en sådan melodramisk attack.
Attacken tycks ha utförts av kamouflerade säkerhetsstyrkor som inte verkar ha något stöd från militären.

Venezuela
2017-31 12-13
"Från busschaufför till president i Venezuela"
Nicolás - "Världens mest omstridda politiska ledare".
Den venezuelanska presidenten Nicolás Maduro har haft en besvärlig resa på sistone. För några månader sedan försökte hans allierade i högsta domstolen att ta över lagstiftandet från det oppositionskontrollerade parlamentet. Detta ledde till ett snabbt bakslag och tusentals venezuelaner gav sig dagligen ut för att delta i protestaktioner.
Nu har Maduro sammankallat en konstituerande församling som skrivit om grundlagen.
Maduro inledde sitt politiska liv som busschaufför i Venezuelas huvudstad Caracas. Tillsammans med sin far organiserade han en lokal fackförening. Han kampanjade för att Hugo Chavez skulle friges ur fängelset. När Chavez blev president utnämnde han Maduro till utrikesminister.
Under Maduros tid som president har landets ekonomi krympt med 23 %. Människor svälter, det finns inte mat eller mediciner som behövs.

Venezuela
2017-32 26-27
"Svårt får bolag att flyga till Venezuela"
Flygbolagen fortsätter att dra sig ur Venezuela och den här gången handlar det inte bara om svårigheten att få ut sina pengar. Det finne en mängde klagomål, bland annat att personalen blivit utsatt för pistolrån, bagage har stulits, start- och landningsbanor är dåligt underhållna och flygbränslet håller låg kvalitet. Man hr inte längre någon garanti för att bränslet inte förorenat.
Venezuelanerna blir alltmer avskurna från resten av världen.

Venezuela
2017-36 19-21
"Situationen är mycket kritisk!"
Läkarna på kliniken kämpar för att hantera en växande hiv/aids-kris. Antalet nysmittade ökar i Venezuela, bristen på medicinen Viraday är stor.
Nicolas Maduros regering har rutinmässigt tackat nej till erbjudanden om internationellt humanitärt bistånd. Frivilligorganisationer säger att de venezuelanska myndigheterna har vägrat att ta emot även småskalig hjälp.

Venezuela
2017-40 22
"Venezuela har pengar men inga kontanter"
Venezuelas extrema brist på kontanter skapar allvarliga problem för medborgarna. De kan bara ta ut 10 000 till 20 000 bolivar om dagen vilket motsvarar 3-6 amerikanska dollar enligt den svarta marknadens växelkurs. En billig måltid i Caracas kostar för närvarande runt 30 000 bolivar vilket innebär att man måste bära med sig en ryggsäck full med sedlar bara för att handla mat för dagen. Ekonomer vet att den verkliga anledningen till kontantbristen inte är maffian, som president Maduro påstår, utan landets skenande inflation, som IMF spår kommer att nå 720 % mot slutet av året. Sedlar kommer ut på marknaden men inflationen är snabbare än sedeltillverkningen. "Regeringen måste komma ikapp inflationen och introducera sedlar i valkörer på upp till en halv miljon bolivar annars kommer kontantbristen att förvärras" säger ekonomen och oppositionspolitikern José Guerra.

Venezuela
2018-03 30
"Konsumenterna möts av tomma hyllor"
Det blir allt svårare att få tag i vanliga basvaror i krigets Venezuela.
Horder av desperata konsumenter tömde i förra veckan snabbköp och vanliga matbutiker i Venezuela efter det att president Nicolas Maduro, i ytterligare ett försök att sätta stopp för hyperinflationen, hade beordrat hundratals mataffärer att sänka priserna. De beordrade prissänkningarna kom mitt under en storm av protestdemonstrationer och plundringar under julledigheten. Venezuelas styrande socialister har länge förlitat sig på kontroll av varuhandel och pristak för att priserna på basvarorr ska hållas nere, men ändå steg priserna med 85 % i förra månaden och årsinflationen uppgick till drygt 2700 % på årsbasis. "Bristen på livsmedel går nu från illavarslande till ödesdiger", säger Maria Carolina Uzcategui, ordförande i en av Venezuelas största handelkammare.

Venezuela
2018-05 10-11
"Sjuka regimer lever på principen att härska och söndra. Venezuelas regering har inte kollapsat trots att ekonomin har det"
Venezuelas regering har lyckats förvandla landet med världens största oljereserver till en våldshärjad fattigstat med matbrist och värdelös valuta.
Ändå verkar det som om regeringens grepp om makten är starkt. Landets ledning kontrollerar domstolarna, trakasserar medierna och har ersatt den oppositionsledda lagstiftande församlingen med ett mer följsamt parlament som domineras av regimens hantlangare.
Hur kommer detta sig? Jo, genom att få folket på sin sida genom att framställa ledarens motståndare som "folkets fiender". Samma princip följde länge också Robert Mugabe i Zimbabwe.

Venezuela
2018-05 12-13
" Venezuela har utlyst val - en fruktansvärd nyhet för demokratin"
Nyheten om att Venezuela ska hålla presidentval i slutet av april bedrövade demokratiaktivister runt om i landet. Varför? Jo, för att tillkännagivandet var unilateralt och utan pardon. Under de senaste tre månaderna har representanter från regeringen och oppositionen förhandlat i Dominikanske republiken under internationellt överenseende, för att försöka komma överens om ett antal valgarantier som skulle kunna hålla valet fritt från fusk. Regeringens strategi är som vanligt att köpa röster med hjälp av mat.

Venezuela
2018-07 22
"Få motståndare i Venezuelas presidentval den 22 april"
Venezuela har meddelat att man kommer att hålla presidentval den 22 april och lägger därmed den impopulära administrationen under president Nicolás Maduro i händerna på väljarna. Detta i en tid då de flesta topputmanarna är förbjudna att kandidera.
Regeringen harredan konsoliderat makten ytterligare genom att fängsla rivaler eller föbjuda dem från att ställa upp i val.

Venezuela
2018-08 26-28
"Desperata föräldrar lämnar bort sina barn i krisens Venezuela"
Det finns ett idellt grundat barnhem, 1991, som heter Fundana. Tillsammans med flera andra sådana barnhem tar de om hand hundratals barn varje år. De får stanna i högst 6 månader innan de placeras i fosterhem eller adopteras bort.
Fattigdom och hunger ökar kraftigt till följd av Venezuelas ekonomiska kris. Butikerna saknar mat, mediciner, blöjor och mjölkersättning. Vissa föräldrar står inte längre ut. De gör det otänkbara. De lämnar bort sina barn.
sidans topp