Tempus 2006 v 23

Tidskriften

Tempus vecka 23 2006 Sammanfattningar av artiklar som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

Slovakien
2006-23 s 3-4
"Framgångsruset orsakar baksmälla"
Mönsterlandet i Östeuropa gör stora ekonomiska framsteg och arbetslösheten sjunker, men Mikulas Dzurindas regering riskerar ändå att väljas bort. Landets invånare tycker helt enkelt att det går för fort. Dzurinda och finansminister Ivan Miklos har infört en enhetlig skattesats på 19 %, privatiserat den statliga industrin ändrat i sjukvården och pensionerna. Tillväxten blir 6 % i år. Men Slovakiens östliga delar halkar efter och där tycker människorna att framgångspropagandan inte stämmer överens med folkets dagliga erfarenheter. Robert Fico, partiledare för "Riktning-socialdemokrati", är motståndare till den platta skatten och pekar på hur klyftan mellan fattiga och rika växer. Han får 35 % av väljarstödet i opinionsmätningarna.

Serbien
2006-23 s 5-6
"Serbien borde följa Slovakiens exempel"
För 10 år sedan var det ingen större skillnad på Slovakien och Serbien. Slovakien har visat att eftersläpare i den exkommunistiska världen mycket väl kan komma ikapp. Serbien har inte fattat galoppen än. Idag är Slovakien en reformförebild i Centraleuropa, med platt skatt, avreglerad arbetsmarknad och ett solitt pensionssystem. I Serbien har det däremot inte hänt mycket positivt. Tvärtom tycks landet ha svårt att smälta resultatet av folkomröstningen i Montenegro, den federala staten kommer att upplösas. President Kostunica och nationalisterna runt honom verkar inte ha fattat vad som hänt. Ännu värre kommer det att bli om några månader då Serbien kommer att förlora Kosovo, som av många serber betraktas som landets vagga, trots att över 90 %b är etniska albaner.

2006-23 s 6
"Oviljan att samarbeta står Serbien dyrt"
Den amerikanska regeringen har beslutat att frysa det ekonomiska biståndet till Serbien. Orsaken är Serbiens, enligt USA, otillräckliga ansträngningar i försöken att ta fast misstänkta krigsförbrytare. USA håller tillbaka sju miljoner dollar i ekonomiskt stöd. Humanitär hjälp och program som syftar till att stärka demokratin kommer att fortsätta tillsvidare.

Tjeckien
2006-23 s 7-8
"Bäddat för trassel i Tjeckien"
Tjeckiens konservativa och EU-skeptiska parti Medborgardemokraterna inledde i måndags arbetet med att bilda en ny regering efter att ha vunnit flest röster i valet i fredags och lördags. Det mycket jämna valresultatet kommer sannolikt att leda till politisk instabilitet och handlingsförlamning. Medborgardemokraterna fick flest mandat i valet (81) och besegrade socialdemokraterna (74) som haft makten i drygt åtta år. De konservativa under Mirek Topolaneks ledning och hans potentiella allierade, kristdemokraterna och de gröna, får tillsammans exakt hälften, 100, av de 200 platserna i parlamentet. Förloraren, före detta premiärministern Paroubek, bildar opposition med sina 74 mandat eftersom han inte vill samarbeta med kommunisterna i en koalition. Det tjeckiska kommunistpartiet är det enda före detta östeuropeiska kommunistparti som inte har reformerat sig eller tagit avstånd från centralplanering och enpartisystem. Topolaneks nya regering kommer att ställas inför uppgiften att förbereda EU-landet Tjeckien för inträde i eurozonen.

Tyskland
2006-23 s 7
"Merkel möter motstånd"
Under veckoslutet gjorde ett antal ledande kristdemokrater öppet uppror i protest mot att de ekonomiska reformerna går så långsamt. Sju av landets elva konservativa regeringschefer i delstaterna, vägrar att godkänna ett förslag om arbetslöshetsförsäkringen eftersom de anser att det är alldeles för dyrt och ineffektivt. Detta speglar ett djupt missnöje inom CDU och CSU med kanslerns benägenhet att ge upp ambitiösa ekonomiska reformer för att bevara harmonin inom koalitionsregeringen. Många kräver också hårdare sanktioner mot personer som på falska grunder lurar till sig bidrag och stöd.

Ryssland
2006-23 s 8-10
"Putins Ryssland verkar bekant"
Vladimir Putin har fullbordat sin överhöghetsstat med ett organ som ska hålla uppsikt över Rysslands civila samhälle. Det handlar om en honorärsklubb av sovjetisk typ. Den nya församlingen får en röst i politiken, men den kan inte fatta några beslut. Processen syftar bland annat till att urholka växande kritik från amerikanerna om att statsledningen i Ryssland är i färd med att inskränka de medborgerliga rättigheterna. 42 av de 126 "medborgarna" har utnämnts direkt av Putin för att de "tjänat fosterlandet". 42 rekryterades bland framstående herrar och damer i ledande och rikstäckande organisationer och den sista tredjedelen utnämndes av provinserna. Många organisationer har uteslutits på grund av brister i "lojalitet mot överhögheten". Förfarandet påminner mycket om det sovjetiska kommunistpartiets områdeskommittéer.

Iran
2006-23 s 12-13
"Iran får en sista chans"
Regeringen i Teheran lockas till rättning i ledet med nya erbjudanden. Ett hemligt paket som USA, Kina, Ryssland och tre EU-länder enats om får FNs säkerhetsråd att bordlägga planerna på sanktioner mot Iran tills landet haft tid att studera och svara på förslaget.

2006-23 s 13-14
"Tala med fienden"
Beslutet att börja prata med Iran togs av nödvändighet, inte frivilligt. President Bush har bytt kurs i Iranpolitiken efter 27 år under vilka USA har vägrat att föra samtal med Iran. Bush gjorde detta därför att hans allierade, Ryssland, Kina och några av hans rådgivare förklarade att det inte fanns något annat val. Förslaget kan också ses som ett sätt att pröva Irans seriositet. Kanske är erbjudandet om direkta samtal avsett att misslyckas varmed Irans omedgörlighet skulle bli uppenbar för envar.

Libyen
2006-23 s 14-16
"Överste Ghadaffi har rehabiliterats"
USA har belönat Libyens Ghadaffi genom att återupprätta de diplomatiska förbindelserna mellan Washington och Tripoli efter 25 år. Amerikanarna hoppas att närmandet ska leda till förändringar i regimen. Förutsättningarna är ganska goda: I Libyen finns mycket olja, en urban elit och en Ghadaffi-son som är duktig på att locka internationella affärsmän och experter till sitt land. Därmed inte sagt att hindren är lätta att besegra. Fortfarande blandar sig landets säkerhetstjänst i allt och brotten mot de mänskliga rättigheterna slätas över. En före detta ekonomisk rådgivare till Ronald Reagan har på uppdrag av sonen Seif al-Islam granskat förutsättningarna för landets ekonomi. Rapporten ses som "den mest skoningslösa dom, som någonsin har utfärdats mot en arabisk stats författning". Utan oljan skulle landet Libyen störta ned i avgrunden.
Det är de urbana eliterna i storstäderna som vinner på förändringen. De lever redan västerländskt. Oljeboomen har gjort dem rika

Syrien
2006-23 s 17
"Storstädning pågår"
Syriens president Assad skärper kontrollen över oppositionella och medier men han kan inte vara riktigt säker på att det är till någon nytta. Hans styrkedemonstrationer på senare tid beror på rädsla för två stundande händelser.
Den ena är den FN-utredning om mordet på Libanons förre premiärminister, Rafiq Hariri. Flera av den syriske regimens företrädare har redan pekats ut som involverade. Den andra är att oppositionen har börjat organisera sig. Nationella räddningsfronten (NSF), som är en oppositionell paraplygrupp kommer att hålla sin första konferens i London denna månad. NSF leds av två mycket välkända personer: Syriens före detta vicepresident, Abdel Khaddam, som hoppade av i fjol och Ali Sadreddin al-Bayanouni, det muslimska brödraskapets ledare i exil. Samarbetet mellan sekulära och religiösa oppositionsledare är mycket ovanligt och det är första gången på fyrtio år som det förekommer en betydande, organiserad opposition mot regimen.

2006-23 s 18-19
"Min fiendes fiende är min vän"
Politiska fiender förenas i exil för att åstadkomma förändring i Syrien. Syriens före detta vicepresident, Abdel Khaddam och Ali Sadreddin al-Bayanouni, det muslimska brödraskapets ledare i exil är nu partners i en långsiktig plan på att förändra Syrien. Det dubbla målet är att ena Syriens splittrade opposition och väcka förtroende bland regimföreträdare som är rädda för en förändring. Syrien har bett Interpol att gripa Khaddam och utlämna honom till Syrien.

Kanada, Terrorism
2006-23 s 19
"Polisen avvärjde attentat"
Den kanadensiska polisen hävdar att de förhindrade ett terrorattentat genom att gripa 17 muslimska män och tonårspojkar som befaras för att ha kontakter med misstänkta terrorister i USA. Några av dem hade köpt tre ton explosiv ammoniumnitrat. FBI utfärdade en deklaration enligt vilken det förekommit kontakter mellan de gripna kanadensarna och två amerikaner som greps redan i mars och som är anklagade för att ha rest till Kanada för att träffa "jihadister".

Bolivia
2006-23 s 20
"Mark i träda ges till landlösa"
Bolivias regering har i tidningsannonser meddelat att den kommer att om distribuera äganderätten till nästan en femtedel av landets territorium. Detta har naturligtvis upprört landet stora markägare som planerar att bilda försvarsstyrkor för att skydda sina ägor. Regeringen har varnat för att den inte kommer att tolerera väpnade privatarméer.

Peru
2006-23 s 20-21
"Peruanerna valde det säkra för det osäkra"
Det säkra före det osäkra, eller det minst onda av två onda ting - så kan man sammanfatta resultatet av det peruanska presidentvalet. Det har gått 16 år sedan Alan Garcias presidentskap slutade i ekonomisk kollaps och uppblossande gerillavåld. Hans styre från 1985 till 1990 kännetecknades av hyperinflation, livsmedelsbrist, utbredd korruption och växande våld från rebellgruppen Sendero Luminoso. Men i söndags valdes han till president igen. Han fick drygt 55 % av rösterna mot motståndaren, nationalisten Ollanta Humalas 44 %. Garcia som kom tvåa i första valomgången tjänade på att Venezuelas president Chávez öppet stödde Humala.

Somalia
2006-23 s 21-22
"USAs hemliga krig i Somalia"
Striderna rasar i Mogadishu, där amerikanska agenter samarbetar med somaliska krigsherrar. För ett par veckor sedan exploderade våldet i blodiga strider i stora delar av Somalias huvudstad för första gången sedan början av 1990-talet. En jihadmilis tillhörande den så kallad Islamiska unionen är i färd med att erövra mark från en allians av sekulära krigsherrar som stöds av USA. Dessa har av USA ombetts att samla information om muslimska extremister med koppling till al-Qaida. Islamisterna vill bilda en egen regering av talibansk typ och införa sharialagen.

USA
2006-23 s 23
"Al Gore höjer rösten"
Den förre presidentkandidaten och vicepresidenten Al Gore har gjort sitt hittills hårdaste angrepp mot George Bush och hans ledarskap. Han beskriver den sittande amerikanska administrationen som "ett band avfälliga höger extremister". Han håller på att marknadsföra dokumentärfilmen och boken "En obehaglig sanning" som handlar om den klimatförändring som enligt Gore "skulle kunna sätta punkt för vår civilisation". Han har varit en ständig kritiker av Bushs politik. Han är också skeptisk till kärnkraftens framtida roll. Han säger sig dock inte ha "några planer" på att åter ställa upp som demokratisk presidentkandidat.

USA, Porträtt
2006-23 s 24-26
"Senator Clinton är både hök och duva"
Hillary Rodham Clinton är en politisk person som väcker starka känslor men som är svår att placera i ett fack. Hon betraktas som hök när det gäller Irak och den nationella säkerheten, men hon beskrivs som en spendersam demokrat i fråga om hälsovården och i den kontroversiella abortfrågan står hon någonstans i mitten. Efter tre decennier som offentlig person är hon en av världens mest kända kvinnor. Många förväntar sig henne i en presidentvalskampanj 2008. Vart skulle hon leda landet om hon blev vald till president? Hon har ännu inte samlat sina idéer i ett sorts paket som hennes make Bill Clinton gjorde under sin kampanj 1992 i "De nya demokraterna" eller som Bush gjorde med etiketten "medkännande konservativ" i valkampanjen 2000. Inrikespolitiskt menar hon att vår viktigaste plikt är att ta hand om våra barn och att nationen Amerika bör förbli en symbol för hopp och frihet i världen. Hon tror på "självhjälp och personligt ansvar och på en arbetsetik, som ställer människor till svars". Det måste råda samförstånd mellan den offentliga och privata sektorn innan vi kan få det politiska systemet att reagera, menar hon. Man kan inte lagstifta mot folkmajoritetens önskemål och värderingar.