Tempus
|
Tidskriften
|
2016 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 |
Serbien,
Balkan
2017-13 4-5
"Vucics makt växer"
Västs svalare intresse för Balkan bäddar för
starka - autokratiska ledare. Premiärminister Aleksandar
Vucic vann den första omgången i det serbiska presidentvalet
med 55 % av rösterna, vilket betyde att det inte blir någon
andra valomgång.
Aleksandar Vucic som är Serbiens ojämförligt mest
populära politiker, kommer att utse sin efterträdare
som premiärminister.
Aleksandar Vucic förväntas som president utöva
oemotsagd kontroll över landets viktigaste politiska institutioner:
parlamentet, den exekutiva grenen, det regerande partiet och nu
äver presidentskapet. Serbien vill ha en stark ledare, eftersom
de lever i en region som fortfarande är inflammerad av etniska
motsättningar och ekonomisk turbulens och där äldre
personer har upplevt tre krig under bara en generation.
Storbritannien,
Skottland, Brexit
2017-13 6-7
"Efter brexit"
Skottland planerar en ny folkomröstning om självständighet.
Efter brexit strävar Skottlands förstaminister i Edinburgh
Nicola Sturgeon att hålla en folkomröstning om självständighet
för Skottland, mot den brittiska premiärminister Theresa
Mays önskan.
Skottlands respektingivande förstaminister Nicola Sturgeon,
46, vet hur man vinner i längden. Under en tioårsperiod
tjänstgjorde hon lojalt som Alex Salmonds vice, både
i det skotska nationalitetspartiet, SNP, och senare i regeringen.
När SNP misslyckades i olkomröstningen om självständighet
i september avgick Salmond. Då blev hon Skottlands ledare.
Storbritannien,
Brexit, Skottland
2017-13 8-9
"Brexit har kommit in i en ny fas och det här kan vara
bra att veta"
Den brittiska premiärministern Theresa May har överlämnat
det brev som utlöser "artikel 50". Därmed
har den formella peocessen för Storbritanniens utträde
ur EU inletts.
Fyra faktorer kommer att spela en nyckelroll de kommande måpnaderna.
1. De verkliga förhandlingarna inleds int än på
ett tag. Först den 29 april då regeringscheferna från
alla andra 27 medlemsstaterna ska träffas och diskutera riktlinjerna.
2. Det kommer att genomföra förhandlingar om hur man
ska förhandla.
3. Vi kan förvänta ossa en maktkamp och spel på
flera nivåer. Även Skottland och Nordirland blir inblandade.
4. Att lämna EU är inte samma sak som att ansluta sig
till EU.
Storbritannien,
Brexit
2017-13 10-11
"Några av nyckelspelarna i de kommans brexit-förhandlingarna"
Brexit har inletts. Brevet levererades för hand och nu är
det dags att möta förhandlarna bakom kulissarna, de
som sällan eller aldrig ger en presskonferens. En av dem
har inte ens en wikipediasida, och de är knappt aktiva på
nätet.
Deras ansikten är inte bekanta för allmänheten,
men de kommer att medverka vid många av de viktiga mötena
och diskutera detaljerna för vad som kommer att på
verka en halv miljard människors liv.
Chefsförhandlarna är brexitministern David Davis och
Eus Michel Barnier.
På Brexitsidan finns sedan Oliver Robbins, departementsråd
vi Storbritanniens brexitdepartement.
På EU-sidan Sabine Weyland, EUs vice Chefsförhandlare.
Media,
Samhälle
"50 års kamp i onödan?"
2017-13 12-13
Alice Schwarzer grundade feministtidningen Emma. Den firade sitt
40-års jubileum i januari.
Feministpionjären Alice Schwarzer tror knappt att det är
sant att en manschauvinist som Donald Trump kan väljas till
president och att den fria aborten ifrågasätts på
nytt i dagens Västeuropa.
När Alice Schwarzer tog sin första steg som kvinnlig
aktivist slöt hon upp bakom personer som den franska författaren
och feministen Simone de Beauvoir. Den glödheta politiska
kampen i slutet av 1960-talet fick både Alice Schwarzer,
Simone de Beauvoir och många av deras jämnåriga
att tro att segern snart skulle vara i hamn.
40 år senare är fienderna ungefär desamma, vita
män, autokrater och alla andra som vill bestämma vad
kvinnor ska göra med sina kroppar när det gäller
allt från abort till klädedräkt. "Postfeminismens
bekymmerslösa dagar är över", konstattera
den idag 74-åriga Alice Schwarzer.
Frankrike,
terrorism
2017-13 14-15
"Vad hände med den berömda franska friheten?"
Människor i allmänhet funderar över att det råder
undantagstillstånd i Frankrike sedan 16 månader tillbaka.
Den 14 november 2015 utlyste president Francois Hollande undantagstillstånd
efter den dödligaste attacken mot civila på franska
mark sedan andra världskriget. Han befriade därmed landets
säkerhetstjänster från många rättsliga
begränsningar.
Under tiden har polisen genomfört fler än 4000 husrannsakningar
och tillslag utan fullmakt, stängt ett 20-tal moskéer
och andra bönelokaler.
De
flesta fransmännen verkar tycka att undantagstillståndet
är något helt ofarligt och godtar det. Det drabbar
till överväldigande del den misstrodda muslimska minoriteten.
Vilket bekräftar uppfattningen att denna minoritet verkligen
förtjänar att bli misstänkt.
Fransmännen menar att effekterna främst drabbar "hemska
och obehagliga personer", knarkförsäljare och kriminella,
män med stora skägg som bär på hot, deras
fruar är helt insvepta i svart.
Muslimerna uppfattar detta som ytterligare bevis på landets
fientlighet med dem och deras tro.
Polen
2017-13 16-18
"Vi vill att vår oro tas på allvar"
Intervju i der Spiegel av Polens utrikesminister Witold Waszczykowski.
Han klagar över att hans land har blivit illa behandlat av
EU. Han framhåller vad Warszawa vill ha, vad Warszawa får
och landets besvärliga relation med Tyskland.
Blandningen av kulturer och raser riskerar att förstöra
Polen och göra landet till "del av den värld som
består av cyklister och vegetarianer". Sådana
påståenden har gjort Polens utrikesminister Witold
Waszczykowski, 59, ökänd, och han har inte blivit mer
diplomatisk under sina år i den konservativa regeringen
i Warszawa.
Mexiko
2017-13 19
"Mexikansk våldtäktsman friad av korrupt domare"
I Vera Cruz, i Mexiko, litar man inte på att polisen straffar
den skyldiga och skyddar den oskyldiga.
Rekordmånga kvinnor i Mexiko kidnappas, våldtas och
dödas. Kvinnor som lever i områden som har drabbats
hårt av narkotikakriget är särskilt utsatta. I
konfliktzoner blir kvinnor "territorier" att erövra
och våldtäkt är ett verktyg som används för
att skrämma rivaliserande gäng och lokalbefolkningen.
Antalet kvinnor som dödades vid knarkkrigarnas slagfält
ökade med 500 # mellan 2001 och 2010. Tusentals andra har
försvunnit.
Sydsudan
2017-13 20-23
"Soldater blockerar hjälpsändningar"
2015 bröt en konflikt ut mellan landets president och vicepresidenten,
som snart övergick till en större etnisk konflikt. Så
många som 50 000 personer har dödats. När FN deklarerade
hungerkatastrofen i februari var det tänkt att det skulle
leda till en våg av stöd i Mayendit provinsen i Sydsudan.
Men bara några dagar efteråt beordrade den sydsudanesiska
regeringen biståndsarbetarna att lämna området
inför sin planerade offensiv, som snart övergick i strider.
Den aktuella hungersnöden har orsakats av människan
- inte av torka eller översvämningar, utan av en våldsam
konflikt som fördärvat möjligheterna till försörjning
för bönderna och dessutom hindrat hjälparbetare
från att ta sig in i byarna.
De stridande parterna - i synnerhet regeringstrupperna - har
hindrat det humanitära biståndet på många
olika sätt.
Just nu pågår fyra hungerkriser i Mellanöstern
och Afrika. I samtliga länder - Nigeria, Somalia, Jemen och
Sydsudan - hindras biståndsarbetare från att nå
de behövande, i vissa fall av rebeller, i andra av soldater
eller byråkratiska restriktioner.
USA,
Ryssland
2017-13 24-25
"Ryssar i Washington roas inte längre av spionskämt"
Våren 2017 är kanske inte den bästa tiden att
vara ryss i Washington. Den enorma mångden nyheter om hur
Kreml ska ha blandat sig i den amerikanska valprocessen. Förra
året har blivit överväldigande för många
av huvudstadens invånare med anknytning till Ryssland. Hackningsanklagelserna,
som har åtföljts av en uppsjö av rubriker, är
på en nivå som inte har setts sedan innan Sovjets
kollaps 1991, enligt observatörer.
Mediahysterin kring Ryssland har gjort människor känsliga
och vissa personer känner sig inte bekväma om att prata
öppet.
Syrien,
Jemen, USA, terrorism
2017-13 26-28
"USA blir alltmer involverat i Mellanösterns komplexa
krig"
Från Syrien och Jemen till Mosul i Irak, där dussintals
människor dödades i flygattacker den 17 mars, förstärker
den amerikanska militären sitt engagemang i en rad komplexa
krig, vars syften är otydliga.
USA genomförde fler flygattacker i Jemen under mars månad
än under hela förra året. I Syrien har USA med
flyg transporterat lokala miliser till fronten och anklagats för
att döda civila i sina flygattacker. I Irak spelar amerikanska
soldater och det amerikanska flygvapnet en viktig roll som stöd
till offensiven i Mosul, där massor av människor dödades
i flygattacker den 17 mars.
Enligt de nya amerikanska beslutsreglerna är det lättare
för befälhavare på fältet att beordra flyganfall
utan att invänta tillstånd från sina överordnade.
Förändringarna sammanfaller med tillträdet av en
ny president som har svurit att intensifiera kampen mot extremister
utomlands.
Miljö,
Klimat, Maldiverna, Turism
2017-13 30-31
"Allt fler turister kommer men stränderna försvinner"
Sedan Maldiverna blev en turistdestination har regeringen under
en lång tid förbjudit turister från att bo på
de 200 öarna som befolkas av lokalinvånare. I stället
har utlänningarna transporterats till privata semesteröar.
Men efter valet 2008, då Mohamed Nasheed valdes till president
antogs en lag som tillät lokalbefolkningen att öppna
gästhem. Det finns 400, de är billiga. De får
inte servera alkohol. De bidrar till lokala ekonomier och skapar
jobbmöjligheter. Maldiverna är 100 % sunnimuslimskt.