Östtimor |
|
Kartor |
Info |
Timor
Hoje Jornal Nacional Semanario |
96-42 s 14-15
"Fredspristagare kräver dialog"
Nobels fredspris till två män som lett kampen för
Östtimors självständighet. Valet kommer att föra
fram Indonesiens 21-åriga ockupation på nytt i ljuset.
98-24 s 23-24
"Östtimor förblir en del av Indonesien"
Habibie ogillar kravet på folkomröstning att de 700000
på Östtimor själva skulle få bestämma
sin framtid.
98-32 s 12-13
Terrorn härskar i "
President Habibie har dragit bort en liten del av den indonesiska
ockupationsarmén från Östtimor. Därigenom
har inte mycket ändrats i det gamla systemet: här råder
fortfarande förtryck.
1975 besatte indonesiska truppstyrkor den förutvarande portugisiska
kolonin. På 20 år har 100 000 människor dödats.
Är det östtimorianska folket moget för självständighet?
De flesta kan varken läsa eller skriva.
98-34 s 22
"Indonesien och Portugal förhandlar om Östtimors
status"
Indonesien gör många eftergifter. Habibie är mån
om att få stöd från andra länder.
99-05 s 14
"Våldets Östtimor har fått nytt hopp"
Läget tycks vara mycket oklart. Indonesien har börjat
dra tillbaka sina trupper och då har våldet trappats
upp. Men är det Indonesien som i smyg stöder upproret
eller är det militanta separatister som ligger bakom?
99-07 s 20-21
"Kan Östtimor bli fritt utan blodigt kaos?"
I Östtimor har det uppstått en underlig situation:
i åratal har människorna kämpat för sitt
oberoende, men nu när självstyret finns inom räckhåll
verkar det farligt och skrämmande. Många bedömare
anser att övergången till frihet bör gå
långsamt och etappvis. Det tar lång tid innan de 830
000 personerna kan överleva på egen hand ekonomiskt.
Efter lång tid av frihetskamp verkar det nu vara friheten
som är det största hotet.
99-09 s 21-22
"Östtimors kamp fortsätter"
Mottagaren av Alfred Nobels fredspris, frihetskämpen José
Ramos-Horta från Östtimor, skriver om våldet
i sitt hemland.
En ren retorik. Intressant är att han skriver att "serbernas
etniska rensning" är liten i jämförelse med
"javanesernas" brutalitet mot kristna, katoliker och
muslimer! Visst är väl Indonesien världens största
muslimska land?
99-14 s 25
"Gusmao manar till fortsatt strid"
Den fängslade östimoriska ledaren eldar upp "sitt
folk": "Hemlandet eller döden. Att göra motstånd
är att segra. Kampen fortsätter oavbrutet! (gamla marxistiska
floskler!)
99-23 s 15
"Östtimor ser framemot nästa val"
Det är valet om självständighet den 8 augusti.
99-35 s 16-17
"Östtimor trotsade våldet"
Att lämna eller inte lämna Indonesien var frågan
som engagerade mer än 98 % av Östtimors väljare
trots hot om våld. Irreguljär milis har rekryterats
och beväpnats av armén för att omintetgöra
folkomröstningen.
99-36 s 16-17
"Våld och kaos har Östtimor i sitt grepp"
Folkomröstningen om självständighet avlöpte
relativt lugnt, men nu vill våldets män inte acceptera
resultatet.
99-36 s 18-19
"Militär och polis misstänks ligga bakom våldet"
Östtimorianerna själva är övertygade om att
våldskampanjen styrs uppifrån, och nu kommer rapporter
från diplomater och journalister som tycks bekräfta
öfolkets misstankar. Den svartskjortade milisen som motsätter
sig självständighet angriper med våld de som röstat
för en sådan. Många anser att denna milis styrs
av medlemmar ur militärens fruktade specialenhet, Kopassus.
99-37 s 12-14
"Fredsstyrkan ligger i startgroparna"
FNs säkerhetsråd har arbetat för högtryck
för att så snabbt som möjligt kunna ge klartecken
till en internationell fredsstyrka i Östtimor. Den ska få
mandat att kontrollera de miliser som terroriserat östtimorianerna
och ska ledas av en australier.
99-37 s 12-13
Australien är redo"
Den australiska militären är beredd att leda fredsuppdraget
i Östtimor och ett visst mått av samarbete med den
indonesiska militären välkomnas.
99-37 s 14
"Östtimors historia är skriven i blod"
1945 bildades republiken Indonesien. Östtimor förblev
portugisk koloni. 1974 lämnade det nydemokratiska Portugal
sin koloni. Fretellingerillan utropade Östtimors demokratiska
republik (kommunistisk??). Året efter invaderades ön
av Indonesien. 100000 av landets 650000 invånare dog det
året.
99-38 s 20-21
"Fredsstyrkan har landsstigit i Östtimor"
De fredsskapande styrkorna i Östtimor är beredda att
svara med hårda medel om de angrips av milis- och terrorgrupper.
Nästan all militär personal är från Australien.
Den civila personalen är från många andra länder.
99-40 s 17-18
"Den långa vägen mot självständighet"
Professorn och fredspristagaren José Ramos Horta återvänder
nu till Östtimor efter 24 år i exil. Han fungerar som
en sorts utrikesminister. Han kommer tillsammans med motståndsrörelsens
ledare Xanana Gusmao. Denne hävdar att hela självständighetsgerillan
står under hans kontroll.
2000-18 s 13-14
"Kan Östtimor glömma och förlåta"
Medlemmar i milisen som terroriserade Östtimor under dess
frihetskamp börjar återvända till sina hemorter.
Somliga bemöts med skepsis och misstänksamhet, somliga
accepteras tillbaka i gemenskapen och en och annan blir ihjälslagen.
Alla säger att de tvingades att ansluta sig till milisen.
Hade de vägrat hade de dödats. Ingen bär ansvaret.
Alla bara lydde order. Känns argumenten igen?
2000-29 s 18
"Östtimor försöker hitta sin identitet"
FN styr landet fram till de planerade valen nästa år.
FN valde dollarn som valuta och portugisiska som språk.
Men folket vet inte vad en dollar är värd och majoriteten
kan inte portugisiska. Man använder hellre tetun, ett lokalt
ordfattigt språk som inte talas någon annanstans i
världen.
2000-42 s 19-20
"Östtimor ett år senare: Ockupation, förtryck
och våld har satt djupa spår"
(Man förklarar alltid armod och bristande handlingskraft
med något utifrån som människorna utsatts för
tidigare. I stället för att det beror på något
inifrån och just nu!).
I september 1999 drog en våg av terror och raseri fram genom
Östtimor. Ett år senare är huvudstaden Dili fortfarande
en jättelik ansamling av nedbrända hus och ruiner. Återuppbyggnaden
går mycket långsamt och timorianerna lever i djup
fattigdom. Många har svårt att anpassa sig till att
det gamla samhällssystemet är borta. (det är lättare
att acceptera självständighet än förändring!).
70 % av invånarna i arbetsför ålder saknar fast
anställning. Det som lever och är aktivt är den
svarta marknaden.
2001-14 s 23
"Gusmao vill inte leda längre"
Östtimors karismatiske ledare och frihetskämpe Gusmao
har avgått som ledare för landets interimsparlament
och förklarar att han inte kommer att kandidera i territoriets
första presidentval.
2001-35 s 15-16
"Östtimor får äntligen smaka frihetens frukt"
Det har redan gått två år sedan Östtimor
beslöt att skaka av sig det indonesiska oket. Detta beslut
stod den f d portugisiska kolonin dyrt i form av många döda
och stor förödelse. Nu ska 388 000 röstberättigade
välja 88 ledamöter till en författningsförsamling.
Några månader senare ska också en president
väljas. Många väljare befarar att det blir inbördeskrig
om inte befrielserörelsen Fretilin vinner. Östtimor
är starkt beroende av utlandets ekonomiska hjälp. Den
klart största delen av statens budget är pengar som
skänkta av andra länder.
2002-16 s 15
"Östtimor skrev historia"
För första gången kan landet rösta på
en egen president. Alla förväntar sig att den karismatiske
f d motståndsledaren Gusmao kommer att vinna en övertygande
seger. Han får dock en relativt ceremoniell roll under fem
år.
2002-20 s 16
"Östtimor ser ljust på framtiden"
Trots att landet är ett av världens minst utvecklade
och fattigaste. Arbetslösheten är stor och lär
öka när nu FN och andra internationella organisationer
drar sig tillbaka efter självständigheten och slutar
att betala löner till många anställda. Hittills
har det internationella samfundet betalat 20 miljarder kronor
på fredsstärkande åtgärder och återuppbyggnad.
2002-21 s 18
"Östtimor firar sitt oberoende"
Kofi Annan var där liksom Indonesiens president Megawati
och glädjen var stor över självständigheten.
Men faktum kvarstår att landet är ett av världens
fattigaste. 70 % är arbetslösa och 43 % är analfabeter.
2003-42 s 11-12
"Ett nytt slags kamp i Östtimor"
Ett år efter självständigheten kämpar landet
mot torka resursbrist och arbetslöshet. De tidigare gerillakämparna
väntar nu på att regeringen ska hjälpa dem. Med
det finns inte mycket hjälp att hoppas på. Östtimor
är ett av Asiens fattigaste länder. Två av fem
personer lever på mindre än 55 cent om dagen. 75 %
av befolkningen på 800 000 personer saknar elektricitet
och hälften har inte rent dricksvatten. En del förhållanden
är i dag sämre än före "befrielsen".
Indonesien försåg landet med billig elektricitet och
erbjöd risodlare fasta priser som den nya regeringen inte
kan matcha. Tidigare underhölls vägarna idag finns de
knappast ens kvar.
2006-22 s 12
"Våldet flammar åter upp i Östtimor"
Våldsamma sammanstötningar i huvudstaden Dili och dess
omgivningar har väckt farhågor om att det unga Östtimor
är på väg mot inbördeskrig. Det började
med att 600 soldater protesterade för att de får lägre
löner därför att de tillhör en etnisk minoritet.
I förra veckan blev det en konfrontation med skottväxling
mellan dessa 600 och övriga 1200 soldater. På lördagen
intogs förorterna av ungdomsgäng, beväpnade med
machete, svärd, hemmagjorda gevär och andra vapen. Det
blev våldsamma sammanstötningar mellan folk från
landets västra del, där den etniska minoriteten bor
och östra delen.
2006-26 s 12
"Omstridd premiärminister avgick"
Östtimors hårt kritiserade premiärminister, Mari
Alkatiri, avgår efter flera veckor av påtryckningar
från demonstranter och högt uppsatta timoresiska ledare.
Han har beskyllts för att tillsammans med en allierad ha
beväpnat en milis och för att ha vanskött den aktuella
krisen. Nobelpristagaren José Ramos-Horta hade då
redan avgått från sina poster som försvars- och
utrikesminister.
2006-28 s 25
"Från rebell till regeringschef"
José Ramors Horta, som fick Nobels fredspris för tio
år sedan för sin kamp för Östtimors självständighet,
utnämndes i lördags till premiärminister efter
en tid av interna våldsamheter i landet. Han ersätter
Mari Bi Amude Alkatiri, som avgick den 26 juni, efter strider
som skördade minst 30 liv och som drev 150 000 människor
på flykt.
2006-31 s 20-21
"Östtimors överlevnad hänger på en skör
tråd"
När poeten och före detta politiska fången Xanana
Gusmão utropades till Östtimors president gav han
sitt högkvarter namnet Askans palats, där att han ville
påminna om ruinerna, som de indonesiska soldaterna hade
lämnat efter sig när de drog sig tillbaka från
territoriet efter en blodfläckad ockupation. Gusmão
ville också signalera hoppet om en ny början. Nästan
alla är överens om att de stora misstagen i experimentet
Östtimor var bildandet av en nationell armé och en
nationell poliskår. Armén blev ett hem för demobiliserade
frihetskämpar där de fick inkomst, stod under kontroll
och kläddes i uniform. Men det var lätt att förutse
att armén skille splittras längs etniska och politiska
linjer. Det hade räckt med en poliskår. För närvarande
är både armé och polis söndertrasade. Det
är tveksamt om Östtimor någonsin kommer att klara
sig på egen hand.
2006-36 s 23-24
"Stordåd förväntas av Östtimors siste
hjälte"
Efter att i många år ha kämpat för sitt
folks frihet utkämpar fredspristagaren José Horta-Ramos
en ny strid för att hindra den nya nationen Östtimor
från att falla sönder. Han uppgift är att återskapa
en känsla av lugn och stabilitet i huvudstaden Dili. Upploppen
bland kriminella gäng och deserterade soldater som protesterar
mot arméns kontroversiella avskedande av 600 missnöjda
soldater har lagt sig men dessförinnan dödades minst
30 människor och regeringsbyggnader brändes och plundrades.
45 % av öns vuxna befolkning är analfabeter och deras
kläder består av trasor. Själv har han en europeisk
fader och han är välklädd och kan många språk.
2007-10 s 24
"Spänt i Östtimor"
Regeringen i Östtimor har utropat undantagstillstånd
för att stoppa oroligheter som uppstod när hundratals
unga män upprättade vägspärrar bestående
av brinnande bildäck och cementblock i protest mot att utländska
militärer befinner sig i landet. Förra söndagen
gjorde internationella styrkor en räd mot rebelledaren Reinados
högkvarter uppe i bergen. Fyra av hans anhängare dödades
och många flydde in i djungeln, däribland Reinado,
som är åtalad för bland annat mord i samband med
upproret i fjol.
2007-20 s 22
"Nytt våld i Östtimor"
Förbrytargäng stack i början av veckan hus i brand
och slogs med varandra i den östtimorianska huvudstaden Dili.
14 människor skadades i våldsamheterna som bröt
ut efter presidentvalet. Östtimors styrande parti vars kandidat
förlorade presidentvalet uppger att dess medlemmar har attackerats
av anhängare till presidentvalets vinnare, José Ramos-Horta.
2007-21 s 3
"Ny ledare i Östtimor"
Jose-Ramos Horta svors i söndags in som Östtimors president
sedan han lovat ta itu med att ena det fattiga landet. Presidentvalet
gick fredligt till och den slutgiltiga segern för Ramos-Horta,
tidigare premiärminister som ersätter Xanara Gusmao
som president, stärker hoppet om stabilitet i landet.
2007-26 s 21
"Man kan komma långt med drömmar och oljepengar"
För tio år sedan var José Ramos-Horta en irriterande
liten sten i Indonesiens sko. Den karismatiske, intellektuelle
östtimorianen fick Nobels fredspris efter att ha lobbat i
maktens korridorer i dussintals huvudstäder världen
runt. Han berättade för alla som ville lyssna att den
före detta portugisiska kolonin var brutalt ockuperad. Nu
tillhör han etablissemanget. I maj svor han eden som Östtimors
andre president och i början av juni gjorde han sitt första
statsbesök till den forna fienden, Indonesien, som idag är
ett vänligt sinnat grannland. I en intervju i den indonesiska
huvudstaden berättar Ramos-Horta om sitt befriade land.
2008-07 s 27
"Kuppen misslyckades"
Två samtidiga attentat mot Östtimors ledare är
nedslående tecken på att det dröjer länge
tills det lilla landet förmår stå på egna
ögon. I måndags sköts och skadades Östtimors
president, José Ramos-Horta, av rebeller som också
besköt premiärministern i ett misslyckat kuppförsök.
Den ökände rebelledaren Alfredo Reinado dödades
i attacken. Reinado var en av flera arméofficerare som
deltog i myteriet. På tisdagen utlystes undantagstillstånd
och nattligt utegångsförbud.