Östtimor

Kartor

Info

Timor Hoje Jornal Nacional Semanario

Östtimor, sammanfattningar av artiklar om Östtimor, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

96-42 s 14-15
"Fredspristagare kräver dialog"
Nobels fredspris till två män som lett kampen för Östtimors självständighet. Valet kommer att föra fram Indonesiens 21-åriga ockupation på nytt i ljuset.

98-24 s 23-24
"Östtimor förblir en del av Indonesien"
Habibie ogillar kravet på folkomröstning att de 700000 på Östtimor själva skulle få bestämma sin framtid.

98-32 s 12-13
Terrorn härskar i "
President Habibie har dragit bort en liten del av den indonesiska ockupationsarmén från Östtimor. Därigenom har inte mycket ändrats i det gamla systemet: här råder fortfarande förtryck.
1975 besatte indonesiska truppstyrkor den förutvarande portugisiska kolonin. På 20 år har 100 000 människor dödats. Är det östtimorianska folket moget för självständighet? De flesta kan varken läsa eller skriva.

98-34 s 22
"Indonesien och Portugal förhandlar om Östtimors status"
Indonesien gör många eftergifter. Habibie är mån om att få stöd från andra länder.

99-05 s 14
"Våldets Östtimor har fått nytt hopp"
Läget tycks vara mycket oklart. Indonesien har börjat dra tillbaka sina trupper och då har våldet trappats upp. Men är det Indonesien som i smyg stöder upproret eller är det militanta separatister som ligger bakom?

99-07 s 20-21
"Kan Östtimor bli fritt utan blodigt kaos?"
I Östtimor har det uppstått en underlig situation: i åratal har människorna kämpat för sitt oberoende, men nu när självstyret finns inom räckhåll verkar det farligt och skrämmande. Många bedömare anser att övergången till frihet bör gå långsamt och etappvis. Det tar lång tid innan de 830 000 personerna kan överleva på egen hand ekonomiskt. Efter lång tid av frihetskamp verkar det nu vara friheten som är det största hotet.

99-09 s 21-22
"Östtimors kamp fortsätter"
Mottagaren av Alfred Nobels fredspris, frihetskämpen José Ramos-Horta från Östtimor, skriver om våldet i sitt hemland.
En ren retorik. Intressant är att han skriver att "serbernas etniska rensning" är liten i jämförelse med "javanesernas" brutalitet mot kristna, katoliker och muslimer! Visst är väl Indonesien världens största muslimska land?

99-14 s 25
"Gusmao manar till fortsatt strid"
Den fängslade östimoriska ledaren eldar upp "sitt folk": "Hemlandet eller döden. Att göra motstånd är att segra. Kampen fortsätter oavbrutet! (gamla marxistiska floskler!)

99-23 s 15
"Östtimor ser framemot nästa val"
Det är valet om självständighet den 8 augusti.

99-35 s 16-17
"Östtimor trotsade våldet"
Att lämna eller inte lämna Indonesien var frågan som engagerade mer än 98 % av Östtimors väljare trots hot om våld. Irreguljär milis har rekryterats och beväpnats av armén för att omintetgöra folkomröstningen.

99-36 s 16-17
"Våld och kaos har Östtimor i sitt grepp"
Folkomröstningen om självständighet avlöpte relativt lugnt, men nu vill våldets män inte acceptera resultatet.

99-36 s 18-19
"Militär och polis misstänks ligga bakom våldet"
Östtimorianerna själva är övertygade om att våldskampanjen styrs uppifrån, och nu kommer rapporter från diplomater och journalister som tycks bekräfta öfolkets misstankar. Den svartskjortade milisen som motsätter sig självständighet angriper med våld de som röstat för en sådan. Många anser att denna milis styrs av medlemmar ur militärens fruktade specialenhet, Kopassus.

99-37 s 12-14
"Fredsstyrkan ligger i startgroparna"
FNs säkerhetsråd har arbetat för högtryck för att så snabbt som möjligt kunna ge klartecken till en internationell fredsstyrka i Östtimor. Den ska få mandat att kontrollera de miliser som terroriserat östtimorianerna och ska ledas av en australier.

99-37 s 12-13
Australien är redo"
Den australiska militären är beredd att leda fredsuppdraget i Östtimor och ett visst mått av samarbete med den indonesiska militären välkomnas.

99-37 s 14
"Östtimors historia är skriven i blod"
1945 bildades republiken Indonesien. Östtimor förblev portugisk koloni. 1974 lämnade det nydemokratiska Portugal sin koloni. Fretellingerillan utropade Östtimors demokratiska republik (kommunistisk??). Året efter invaderades ön av Indonesien. 100000 av landets 650000 invånare dog det året.

99-38 s 20-21
"Fredsstyrkan har landsstigit i Östtimor"
De fredsskapande styrkorna i Östtimor är beredda att svara med hårda medel om de angrips av milis- och terrorgrupper. Nästan all militär personal är från Australien. Den civila personalen är från många andra länder.

99-40 s 17-18
"Den långa vägen mot självständighet"
Professorn och fredspristagaren José Ramos Horta återvänder nu till Östtimor efter 24 år i exil. Han fungerar som en sorts utrikesminister. Han kommer tillsammans med motståndsrörelsens ledare Xanana Gusmao. Denne hävdar att hela självständighetsgerillan står under hans kontroll.

2000-18 s 13-14
"Kan Östtimor glömma och förlåta"
Medlemmar i milisen som terroriserade Östtimor under dess frihetskamp börjar återvända till sina hemorter. Somliga bemöts med skepsis och misstänksamhet, somliga accepteras tillbaka i gemenskapen och en och annan blir ihjälslagen. Alla säger att de tvingades att ansluta sig till milisen. Hade de vägrat hade de dödats. Ingen bär ansvaret. Alla bara lydde order. Känns argumenten igen?

2000-29 s 18
"Östtimor försöker hitta sin identitet"
FN styr landet fram till de planerade valen nästa år. FN valde dollarn som valuta och portugisiska som språk. Men folket vet inte vad en dollar är värd och majoriteten kan inte portugisiska. Man använder hellre tetun, ett lokalt ordfattigt språk som inte talas någon annanstans i världen.

2000-42 s 19-20
"Östtimor ett år senare: Ockupation, förtryck och våld har satt djupa spår"
(Man förklarar alltid armod och bristande handlingskraft med något utifrån som människorna utsatts för tidigare. I stället för att det beror på något inifrån och just nu!).
I september 1999 drog en våg av terror och raseri fram genom Östtimor. Ett år senare är huvudstaden Dili fortfarande en jättelik ansamling av nedbrända hus och ruiner. Återuppbyggnaden går mycket långsamt och timorianerna lever i djup fattigdom. Många har svårt att anpassa sig till att det gamla samhällssystemet är borta. (det är lättare att acceptera självständighet än förändring!). 70 % av invånarna i arbetsför ålder saknar fast anställning. Det som lever och är aktivt är den svarta marknaden.

2001-14 s 23
"Gusmao vill inte leda längre"
Östtimors karismatiske ledare och frihetskämpe Gusmao har avgått som ledare för landets interimsparlament och förklarar att han inte kommer att kandidera i territoriets första presidentval.

2001-35 s 15-16
"Östtimor får äntligen smaka frihetens frukt"
Det har redan gått två år sedan Östtimor beslöt att skaka av sig det indonesiska oket. Detta beslut stod den f d portugisiska kolonin dyrt i form av många döda och stor förödelse. Nu ska 388 000 röstberättigade välja 88 ledamöter till en författningsförsamling. Några månader senare ska också en president väljas. Många väljare befarar att det blir inbördeskrig om inte befrielserörelsen Fretilin vinner. Östtimor är starkt beroende av utlandets ekonomiska hjälp. Den klart största delen av statens budget är pengar som skänkta av andra länder.

2002-16 s 15
"Östtimor skrev historia"
För första gången kan landet rösta på en egen president. Alla förväntar sig att den karismatiske f d motståndsledaren Gusmao kommer att vinna en övertygande seger. Han får dock en relativt ceremoniell roll under fem år.

2002-20 s 16
"Östtimor ser ljust på framtiden"
Trots att landet är ett av världens minst utvecklade och fattigaste. Arbetslösheten är stor och lär öka när nu FN och andra internationella organisationer drar sig tillbaka efter självständigheten och slutar att betala löner till många anställda. Hittills har det internationella samfundet betalat 20 miljarder kronor på fredsstärkande åtgärder och återuppbyggnad.

2002-21 s 18
"Östtimor firar sitt oberoende"
Kofi Annan var där liksom Indonesiens president Megawati och glädjen var stor över självständigheten. Men faktum kvarstår att landet är ett av världens fattigaste. 70 % är arbetslösa och 43 % är analfabeter.

2003-42 s 11-12
"Ett nytt slags kamp i Östtimor"
Ett år efter självständigheten kämpar landet mot torka resursbrist och arbetslöshet. De tidigare gerillakämparna väntar nu på att regeringen ska hjälpa dem. Med det finns inte mycket hjälp att hoppas på. Östtimor är ett av Asiens fattigaste länder. Två av fem personer lever på mindre än 55 cent om dagen. 75 % av befolkningen på 800 000 personer saknar elektricitet och hälften har inte rent dricksvatten. En del förhållanden är i dag sämre än före "befrielsen". Indonesien försåg landet med billig elektricitet och erbjöd risodlare fasta priser som den nya regeringen inte kan matcha. Tidigare underhölls vägarna idag finns de knappast ens kvar.

2006-22 s 12
"Våldet flammar åter upp i Östtimor"
Våldsamma sammanstötningar i huvudstaden Dili och dess omgivningar har väckt farhågor om att det unga Östtimor är på väg mot inbördeskrig. Det började med att 600 soldater protesterade för att de får lägre löner därför att de tillhör en etnisk minoritet. I förra veckan blev det en konfrontation med skottväxling mellan dessa 600 och övriga 1200 soldater. På lördagen intogs förorterna av ungdomsgäng, beväpnade med machete, svärd, hemmagjorda gevär och andra vapen. Det blev våldsamma sammanstötningar mellan folk från landets västra del, där den etniska minoriteten bor och östra delen.

2006-26 s 12
"Omstridd premiärminister avgick"
Östtimors hårt kritiserade premiärminister, Mari Alkatiri, avgår efter flera veckor av påtryckningar från demonstranter och högt uppsatta timoresiska ledare. Han har beskyllts för att tillsammans med en allierad ha beväpnat en milis och för att ha vanskött den aktuella krisen. Nobelpristagaren José Ramos-Horta hade då redan avgått från sina poster som försvars- och utrikesminister.

2006-28 s 25
"Från rebell till regeringschef"
José Ramors Horta, som fick Nobels fredspris för tio år sedan för sin kamp för Östtimors självständighet, utnämndes i lördags till premiärminister efter en tid av interna våldsamheter i landet. Han ersätter Mari Bi Amude Alkatiri, som avgick den 26 juni, efter strider som skördade minst 30 liv och som drev 150 000 människor på flykt.

2006-31 s 20-21
"Östtimors överlevnad hänger på en skör tråd"
När poeten och före detta politiska fången Xanana Gusmão utropades till Östtimors president gav han sitt högkvarter namnet Askans palats, där att han ville påminna om ruinerna, som de indonesiska soldaterna hade lämnat efter sig när de drog sig tillbaka från territoriet efter en blodfläckad ockupation. Gusmão ville också signalera hoppet om en ny början. Nästan alla är överens om att de stora misstagen i experimentet Östtimor var bildandet av en nationell armé och en nationell poliskår. Armén blev ett hem för demobiliserade frihetskämpar där de fick inkomst, stod under kontroll och kläddes i uniform. Men det var lätt att förutse att armén skille splittras längs etniska och politiska linjer. Det hade räckt med en poliskår. För närvarande är både armé och polis söndertrasade. Det är tveksamt om Östtimor någonsin kommer att klara sig på egen hand.

2006-36 s 23-24
"Stordåd förväntas av Östtimors siste hjälte"
Efter att i många år ha kämpat för sitt folks frihet utkämpar fredspristagaren José Horta-Ramos en ny strid för att hindra den nya nationen Östtimor från att falla sönder. Han uppgift är att återskapa en känsla av lugn och stabilitet i huvudstaden Dili. Upploppen bland kriminella gäng och deserterade soldater som protesterar mot arméns kontroversiella avskedande av 600 missnöjda soldater har lagt sig men dessförinnan dödades minst 30 människor och regeringsbyggnader brändes och plundrades. 45 % av öns vuxna befolkning är analfabeter och deras kläder består av trasor. Själv har han en europeisk fader och han är välklädd och kan många språk.

2007-10 s 24
"Spänt i Östtimor"
Regeringen i Östtimor har utropat undantagstillstånd för att stoppa oroligheter som uppstod när hundratals unga män upprättade vägspärrar bestående av brinnande bildäck och cementblock i protest mot att utländska militärer befinner sig i landet. Förra söndagen gjorde internationella styrkor en räd mot rebelledaren Reinados högkvarter uppe i bergen. Fyra av hans anhängare dödades och många flydde in i djungeln, däribland Reinado, som är åtalad för bland annat mord i samband med upproret i fjol.

2007-20 s 22
"Nytt våld i Östtimor"
Förbrytargäng stack i början av veckan hus i brand och slogs med varandra i den östtimorianska huvudstaden Dili. 14 människor skadades i våldsamheterna som bröt ut efter presidentvalet. Östtimors styrande parti vars kandidat förlorade presidentvalet uppger att dess medlemmar har attackerats av anhängare till presidentvalets vinnare, José Ramos-Horta.

2007-21 s 3
"Ny ledare i Östtimor"
Jose-Ramos Horta svors i söndags in som Östtimors president sedan han lovat ta itu med att ena det fattiga landet. Presidentvalet gick fredligt till och den slutgiltiga segern för Ramos-Horta, tidigare premiärminister som ersätter Xanara Gusmao som president, stärker hoppet om stabilitet i landet.

2007-26 s 21
"Man kan komma långt med drömmar och oljepengar"
För tio år sedan var José Ramos-Horta en irriterande liten sten i Indonesiens sko. Den karismatiske, intellektuelle östtimorianen fick Nobels fredspris efter att ha lobbat i maktens korridorer i dussintals huvudstäder världen runt. Han berättade för alla som ville lyssna att den före detta portugisiska kolonin var brutalt ockuperad. Nu tillhör han etablissemanget. I maj svor han eden som Östtimors andre president och i början av juni gjorde han sitt första statsbesök till den forna fienden, Indonesien, som idag är ett vänligt sinnat grannland. I en intervju i den indonesiska huvudstaden berättar Ramos-Horta om sitt befriade land.

2008-07 s 27
"Kuppen misslyckades"
Två samtidiga attentat mot Östtimors ledare är nedslående tecken på att det dröjer länge tills det lilla landet förmår stå på egna ögon. I måndags sköts och skadades Östtimors president, José Ramos-Horta, av rebeller som också besköt premiärministern i ett misslyckat kuppförsök. Den ökände rebelledaren Alfredo Reinado dödades i attacken. Reinado var en av flera arméofficerare som deltog i myteriet. På tisdagen utlystes undantagstillstånd och nattligt utegångsförbud.