Mongoliet |
|
 |
|
Info | UB Post |
96-29 s 19
"Djingis Kahn har blivit demokrat"
Vid senaste valet vann den demokratiska oppositionen i Mongoliet
och satte därmed stopp för 75 år av oavbrutet
kommuniststyre! De saknar dock all erfarenhet av att leda landet.
96-29 s 20-21
"Mongoliet tar steget in i nutiden"
Landet som varit en sovjetisk koloni i 70 år försöker
nu bryta sin isolering där det ligger med två kärnvapenmakter
som grannar. 2,3 miljoner invånare, stort som Västeuropa.
98-29 s 26-27
"Mongolerna söker sina efternamn"
Två miljoner människor letar efter efternamn, som gick
förlorade under sovjettiden.
USSR förstörde allt som var historia i Mongoliet. Familjenamnen
förbjöds för att inte stammen skulle bli starkare
än "kommunen". Sen 1990 är det annorlunda.
Där Stalin stod staty står nu Djingis Khan. Nu ska
alla ha efternamn. Men vem kommer ihåg var farfarsfar hette?
99-28 s 16-17
"Mongoliet är givarländernas älskling"
Kan Mongoliet leva upp till givarländernas förväntningar
om att landet ska utvecklas till en sann marknadsekonomi? 2,5
miljoner invånare - ett litet bra experimentland? Har vacker
natur, hög läs- och skrivkunnighet och en utbildad elit.
Det viktigaste skälet att satsa pengarna här är
att landet blivit ett öppet samhälle och skakat av sig
det sovjetiska oket utan blodsutgjutelse. IMF hoppas att dess
"utvecklingsmodell", hårt kritiserad på
många håll ska lyckas i Mongoliet.
2000-29 s 22-24
"Mongoliet tar tillbaka sin historia"
Mongolierna har återerövrat mycket sedan kommunismens
fall för 10 år sedan. Herdarnas hjordar, buddisternas
tempel och framför allt de 2,4 miljonerna invånarna
håller på att ta tillbaka sina efternamn. Kommunisterna
förbjöd efternamn så att de skulle glömma
vilken klass de tillhörde, att staten dödat deras släktingar
och glömma landets förflutna (detta började omkring
1921). Nu vill de flesta ha namn som gör dem släkt med
Djingis Khan.
2003-39 s 25-26
"Mongoliet, en positiv postsovjetisk överraskning"
Demokratiska reformer och snabb ekonomisk utveckling gör
Mongoliet till ett udda land i Centralasien. Mongoliet har sedan
det bröt med Sovjetunionen haft en mycket närvarande
vän i Washington. USA bidrar med 330 miljoner dollar per
år, vilket motsvarar en tredjedel av landets BNP. USA finner
det strategiskt betydelsefullt att stödja ett fritt och demokratiskt
Mongoliet som ligger inklämt mellan Ryssland och Kina kännetecknad
av diktaturer och islamisk nit. Drömmen om välstånd
utan förtryck har definitivt slagit rot i Mongoliet.
2005-8 s 23
"Engelska är en genväg till utveckling"
I Mongoliet står E för engelska och F för framtiden.
Ökad internationell turism och ett växande antal bofasta
utlänningar är en orsak till engelskans utbredning.
I september i år kommer engelskan att ersätta ryskan
som första utländska språk. På Mongoliska
universitetet sker all undervisning på engelska.
2005-20 s 24-25
"Mongolerna ser bara gott hos en av historiens värstingar""
Mongolhövdingen Djingis Kahn hyllas som nationens urfader.
Han lär ha 17 miljoner nu levande ättlingar i rakt nedstigande
led. Ända sedan Mongoliet bröt sig loss ur Sovjetunionen
skugga i början av 1990-talet har myterna som omger Djingis
Kahn sysselsatt mongolernas fantasi. Kommunisterna skar på
ett brutalt sätt av banden till mongolernas historia och
traditioner. Detta är ett sätt att återta identiteten
som mongoler. Det finns tecken på Djjingis Kahns återuppståndelse
överallt.
2005-36 s 14
"Väst lockar Mongoliet"
Mongoliets viktigaste utrikespolitiska mål är medlemskap
i NATO-programmet partnerskap för fred. Mongoliet ligger
inklämt mellan Ryssland och Kina och därför är
öppningen mot väst en överlevnadsfråga. Mongoliet
vill att framför allt EU ska hjälpa till att reducera
den 25-procentiga arbetslösheten i landet där nästan
hälften av invånarna är nomader som livnär
sig på boskapsskötsel.
2007-03 s 29-21
"Mongoliet gräver, hivar och vaskar"
Guld, koppar, stenkol, uran - Djingis Khans centralasiatiska hemland
är med alla sina outtömliga naturtillgångar en
riktig skattkammare. Där finns stora mängder kol men
också guld. Stora mängder tidigare nomader har blivit
illegala guldletare som kan tjäna 45 dollar om dagen. Det
är mycket i ett land där månadslönen för
lärare är mellan 60 och 100 dollar i månaden.
Jakten på guldet håller på att i grunden förvandla
världens sista fungerande nomadland. Sönerna till boskapsskötarna
blir gruvarbetare. Den största delen av vinsterna tar emellertid
de stora internationella företagen som tävlar om att
få investera i den lönsamma mineralutvidgningen.
2008-1/2 s 16-17
"Höga klackar i öknen"
Nomadernas existens är i fara. Nu är det kvinnorna som
tar makten på stäppen. Nästan 40 % av cirka 2,6
miljoner mongoler lever alltjämt som boskapsskötande
nomader på den centralasiatiska stäppen enligt sekelgamla
seder och bruk. De bor fortfarande i tält av filt. Deras
existens står på spel. Öknen breder ut sig allt
snabbare och förvandlar stäpp och gräsmarker. Efter
den fredliga revolutionen 1990 drog hundratusentals arbetslösa
statstjänstemän ut i landet för att söka sina
rötter. Deras kunskaper om boskapsskötsel var låg
och de förstörde naturen. Utvecklingsexperter skickades
dit, det bildades kooperativ och kvinnorna tog över. I det
nya boskapskooperativen är kvinnorna inte bara jämställda
utan de har en stark röst och stort ansvar. De går
ledarutbildning och lär sig att styra och organisera.
Kina, Mongoliet
2011-31 s 25-27
"Det energihungriga Kina"
Mongoliet har stora outnyttjade mineralresurser. Stormakterna
tävlar om att få exploatera landets rikedomar. Ekonomisk
logik talar till Kinas fördel, men känslor spelar också
en roll när Mongoliet ska avgöra vem som ska utveckla
gruvdriften. Mongoliet kan bli ett kolets Saudiarabien om moderna
transportlänkar till Kina byggs ut. Men mongolerna är
misstänksamma mot Kina och många vill bygga järnväg
mot Ryssland i stället. Mongoliet vill också ha alternativa
exportrutter till Japan och Sydkorea. Landet överväger
noga konsekvenserna för ett litet, till stora delar obefolkat
land med bara 2,8 miljoner invånare som knyter närmare
band till en auktoritär och ibland aggressiv stormakt med
1300 miljoner invånare.
Natur & Miljö, Mongoliet
2012-29/30 s 27-29
"Mongoliet i kläm mellan stormakter"
Mongoliet har inte bara tillräckligt med kol för att
möta Kinas väldiga behov under de kommande 50 åren,
utan också väldiga ansamlingar av koppar, guld, uran
och andra mineraler som världen eftertraktar. Kolet är
av hög kvalitet, metallurgiskt kol som är nödvändigt
för framställning av stål. Men utan utländsk
hjälp förblir gruvorna orörda.
Men landet är förbannat av geografin. Instängt
mellan Kina och Ryssland står dess tre miljoner invånare
inför dilemmat att varje tänkbar väg till välstånd
går över de mäktiga grannarnas territorier. Vilka
avser att låta Mongoliet betala dyrt för det privilegiet.
För att skaka av sig beroendet av Kina har Mongoliet försökt
att utvidga samarbetet med USA.
Samtidigt så har kampen om Mongoliets odisciplinerade demokrati
nått sin kokpunkt i samband med de aktuella parlamentsvalen
vilket försvårar försöken att få till
en internationell överenskommelse om gruvdriften. Mongoliets
bråkiga nationalister har blivit allt mäktigare under
de två årtionden som gått sedan landet bröt
sig loss ur den sovjetiska hegemonin. De flesta mongoler har fått
ut mycket litet av de rikedomar som bryts ur deras land.
2014-40
s 25-27
"Det extrema vädret tvingar nomaderna att flytta till
städerna"
Djingis Khan tackade den eviga blå himlen för alla
sina segrar. Aldrig tidigare har vädrets vindar varit så
milda och regnperioden så lång som när han kom
till makten. Idag är det tvärtom.
Aldrig tidigare har vädret varit så hårt och
extremt som nu. Somrarna är varmare och plågas av sandstormar.
Bäckar och sjöar torkar ut och bränder rasar ofta
över miljontals hektar med stäpp och skog. Öknen
breder ut sig. Vintrarna har blivit kallare med våldsamma
snöstormar. Om extremvädret inte upphör så
kan det innebära slutet på Mongoliets nomadkultur.
En tredjedel av mongolerna är herdar som flyttar sina djur
efter årstiderna. Nu tvingas många flytta in till
städerna. Många mongoler på landsbygden som har
en shamanistisk tro säger att det är gruvnäringen
som breder ut sig runt om i landet som är orsaken till de
förändrade vädermönstren.
sidans topp
