Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Mexiko

Karta
Info El Universal
Mexico Daily
Mexiko, sammanfattningar av artiklar om Mexiko som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

96-35 s 14-16
"Skandalernas sommar i Mexiko"
Den värsta ekonomiska recessionen på 60 år tillsammans med en tid av aldrig tidigare avslöjade korruptionsskandaler står den nya presidenten Zedillo inför. Mycket kretsar kring den förre presidentens bror Raul Salinas och kring hans troliga inkomster av narkotika. Pengar som han använde till mutor på hög nivå.
Zedillo vill att intresset fokuseras på valreformen. Och att "städa bort skeletten ur landets garderober".

96-38 s 17
"Zedillo utmanas från alla håll och kanter"
En grupp maskerade män har dödat 17 människor på kort tid i Mexiko. Vill sprida rädsla och skrämma utländska investerare.

97-10 s 16-17
"Mexikos väg från enpartistat till demokrati"
Oppositionen har goda chanser att segra i sommarens parlamentsval i juli. PRI som styrt landet i 60 år riskerar att förlora makten. Det finns ett starkt högerliberalt parti (PAN) och ett vänsterpopulistiskt (PRD). 4 av Mexikos 5 största städer styrs redan i dag av oppositionen.

97-18/19 s 23
"Knarkkungen är fortfarande på fri fot"
Polisen använder alla sina resurser för att tillfångata Amada Carillo Fuentes, Mexikos mäktigaste narkotikakung innan Clintons officiella besök.

97-20 s 18-19
"Zedillo har vuxit i rollen som president"
Efter nästan tre år som president och i väntan på de viktiga valen i sommar gör Mexikos president allt som står i hans makt för att skydda sina politiska reformer.
Han har förstått vikten av en välsmord PR apparat, vilket hans motståndare med förre presidenten Carlos Salinas i spetsen, har.

97-20 s 20
"Mexiko tar krafttag mot knarket"
Chefen för narkotikapolisen i Mexiko Gutierrez Rebollo var en av knarkarna betald bedragare. Nu är han avskedad och hela hans organisation måste ändras.

97-27 s 10-11
"Febril aktivitet inför Mexikos lokalval"
Borgmästare ska väljas, men också hela kongressen och 25 % av senaten. Tre stora partier drog massdemonstrationer. Vänstern, de konservativa Nationell aktion samt PRI, regeringspartiet som får det allt svårare, i takt med att ärligheten kring valen ökar!

97-27 s 10
"Dags för regeringspartiet att gå i graven"
Den 6 juli är det val. Många tycker att det är dags för något nytt efter PRIs långa (68 år!) maktinnehav.

 97-28 s 13
"Enpartistyret i Mexiko upphör"
PRI förlorar makten efter nästan sju decennier. Efter det första valet i modern tid som var hederligt röstade mexikanerna för att få bort PRI som kontrollerat politiken i 70 år. Störst blev det vänsterinriktade Demokratiska revolutionspartiet och dess ledare Cardenas blev borgmästare i Mexico City. Tvåa kom högermittenpartiet PAN. PRI-anslutna fackföreningar hotar med att demonstrera, strejka och blockera vägar (Har facket svårt att acceptera resultatet av demokratiska val?)

 98-17 s 25
"Regeringens storebrorsfasoner upprör mexikanerna"
Mexikos regering har i flera år spionerat på politiker, framstående civila och vanliga medborgare. Mexiko har kontrollerats av ett parti under 70 år (som Sverige av SAP ungefär) som har använt sig av spionage för att befästa sin makt.

98-25 s 17-18
"Borta bra men hemma bäst"
Mexikanska invandrare i USA exporterar pengar och slagkraftiga idéer om demokrati till fosterlandet söder om gränsen. Och det betyder att Mexiko kanske aldrig mer blir sig riktigt lik. För många mindre städer längs gränsen betyder pengar från USA att de inte behöver gå i konkurs. Många bygger fina hus medan de bor i en billig lägenhet på andra sidan gränsen.

98-34 s 14
"Allvarlig vattenbrist i El Ninos kölvatten"
Flera delstater i Mexiko lider av brist på vatten efter många års torka, som har förvärrats av väderfenomenet El Nino. Statliga tankbilar kommer med vatten som räcker några timmar. Sedan har man bara buteljerat vatten. Regnet har inte fyllt på dammarna i nordöstra Mexiko.
Det är katastrofalt för jordbruket. Människan är maktlös inför vädrets makter.

98-38 25-26
"Mexiko tar upp kampen mot korruptionen"
Medborgarna är trötta på korrupta politiker och poliser. Därför tar de saken i egna händer genom att organisera sig och ställa krav på de federala myndigheterna om upprensning.
En rasande ilska över brottsligheten som alltför ofta begås av de människor som har till uppgift att förhindra den. Landet är fullt av "oärliga polischefer, korrumperade bankmän och skumma politiker".

2000-21/22 s 15-16
"Äntligen en valkamp värd namnet"
Institutionella revolutionära partiet (PRI), som har valt alla presidenter sedan 1929 och totalt dominerat det politiska livet i Mexiko, halkar efter i presidentvalskampanjen och befinner sig plötsligt på defensiven. Bekymren började när PRIs kandidat Labastida besegrades i den första Tv-sända valdebatten den 25.4 av rivalen Vicente Fox som kandiderar för Nationella aktionspartiet. Labastida tar nu hjälp av partiets "dinosaurier".

2000-26 s 21-22
"Mexikos medelklass kräver förändring"
PRI har styrt Mexiko i över 70 år, men på kommunal och delstatsnivå började partiet förlora makten redan för några år sedan. I veckoslutets val riskerar PRI att förlora även presidentmakten.
En växande sofistikerad och välutbildad medelklass håller på att förändra det politiska landskapet. Många röstar på PANs kandidat Vicente Fox. Mot sig har han PRIs Francisco Labastida. På honom röstar äldre landsbygdsbor. Fox’ anhängare är yngre och mer urbana. De vill ha "god service, regelbunden sophämtning, effektiv polis och drogfritt i skolorna (och vem vill inte ha det? Detta vore ett rimligt krav även i Sverige!)

2000-27 s 10-11
"Mexiko går in i en ny era"
Oppositionens presidentkandidat Vicente Fox Quesada, som blev vald tack vare stödet från yngre välutbildade väljare som är trötta på korruption och enpartistyre, tar makten i en republik där autokratiska presidenter har haft makten i flera decennier men där man nu tycks vara redo att öppna dörren för en ny era. För många mexikanare är det näst intill ofattbart att Institutionella Revolutionspartiet (PRI) har förlorat makten efter 71 år. Många tror att partiet kommer att gå under i oppositionsställning. Fox har lovat att modernisera ekonomin, öka tillväxttakten till 7 %, genomföra politiska reformer och sätta igång en "utbildningsrevolution"

2000-27 s 11
"Demokratin besegrade korruptionen"
Det första verkligt demokratiska valet i Mexiko resulterade i maktskifte efter 71 år.
PRI följde medborgarna från vaggan till gravcn. Hade kontroll över allt från skolor till hälsovård, från TV- och radioproduktion till fastighetsmarknaden.

2000-48 15-16
"Den vanvördige Fox skakar om Mexiko"
Den 1 december tillträdde Vicente Fox som ny president i Mexiko. Det är första gången på sju decennier som landet får en ledare som inte tillhör PRI, vars långa regim i folkmun kallas "den perfekta diktaturen". Förändringen är som en revolution. Åtminstone i drömmen. Ambitionerna är stora men ännu har inte mycket åstadkommits. Men redan har de lojala PRI-tjänstemännen bytts ut mot personer som i hela livet arbetat för oppositionen, icke-statliga organisationer eller i näringslivet. Det mest kontroversiella är att Fox vill inrätta en oberoende kommission som ska granska misstänkta fall av korruption och olagliga affärer.

2000-49 18-19
"Freden får en chans i Chiapas"
Ledaren för Zapatistgerillan i Mexiko meddelade under det gångna veckoslutet att han är beredd att förhandla med landets nye president Vicente Fox om ett slut på den 7 år långa konflikten med regeringen.

2001-05 s 10-13
"Det nya Mexiko gör upp med det gamla"
Under sina första två månader som president har Vicente Fox irriterat sina kritiker och även en del regeringsmedlemmar genom att inte snabbt nog ta itu med den utbredda korruptionen och de många brotten mot de mänskliga rättigheterna som härjade under Mexikos auktoritära regeringar i sju decennier. Mexiko var under PRIs styre ett träsk av korruption och övergrepp där mutbrott, stöld och lagvidriga favörer frodades. Ämbetsmännen plundrade systematiskt statliga medel, ingick hemliga avtal med narkotikaorganisationer och kidnappare, mördade en presidentkandidat 1994 etc. Bakom många av brotten stod CISEN, Centrum för utredning och nationell säkerhet, PRIs underrättelsetjänst. CISEN blev PRIs vapen mot politiska fiender. Frågan är om Fox har modet och viljan att granska CISEN i sömmarna.

2001-05 s 12-13
"Narkotikakungen har rymt"
Joaquin Guzman, en våldsbenägen liten rund man med smeknamnet "El Chapo" och beryktad ledare för den ökända narkotikakartellen Sinaloa har rymt från ett (lyx)fängelse i Mexiko. Många anser att anstalten var i händerna på kriminella element.

2001-05 s 13-14
"En timme hit eller dit spelar ingen roll"
Mexikanarna tycker att sommartid är ett fullständigt meningslöst byråkratiskt påhitt.
En av de hetaste frågorna i Mexiko just nu är sommartid eller ej. Många uppfattar sommartiden som ett kallt, byråkratiskt inslag i det dagliga livet. Mexiko Citys borgmästare Lopez Obrador, som är landets näst mäktigaste politiker är helt emot sommartid och hotar med att Mexikos City kommer att få en annan tid än övriga landet.

2001-05 s 15-16
"Att bevara mångfalden är lättare sagt än gjort"
Vicente Fox nya regering lovar att ge landets indianska urinvånare större autonomi och kulturellt erkännande. Detta vill han göra samtidigt som han inlemmar indianerna i den moderna staten.
Omkring 10 % av Mexikos 100 miljoner invånare kallar sig själva "indianer". Det finns 59 språkgrupper. Fox vill eliminera indianernas andraklasstatus. Mycket av indianernas traditioner kolliderar med mestis- och västerländska värderingar och framför allt med lagen. En sådan indiansk tradition är att sälja sina unga flickor som slavar. Månggifte är vanligt. Vissa indianbyar stenar dömda brottslingar till döds.

2001-05 s 16
"Mexiko vill göra affärer med Europa"
När Nafta bildades sjönk Mexikos export till Europa. Nu när den amerikanska marknaden förväntas minska vill Fox kompensera detta genom att sälja mer till Europa.

2001-20/21 s 20-21
"Mexikanernas kärlek till Fox har svalnat något"
Mexikos nye ledare upptäcker att det finns många stötestenar på den demokratiska vägen. Parlamentet har förkastat hans förslag om skatteökningar och ändrat på hans förslag om indianernas rättigheter. Hans popularitet har minskat snabbt (mycket beroende just på förslaget om höjda skatter) från det euforiska stöd han fick för 5 månader sedan. Arbetarna hade väntat sig mer och är missnöjda.

2001-29 s 20
"Långsam väg mot rättvisa i Mexiko"
Amnesty International uppmanar Vicente Fox och hans regering att påskynda upprensningen av det juridiska systemet och sätta ett slutgiltigt stopp för tortyr och framtvingade erkännanden. Detta var ett av hans vallöften men fortfarande sitter det många människor fängslade som uppenbart är oskyldiga och som har blivit torterade att erkänna.

2001-36 s 23-25
"Latinamerika söker sanningen"
Latinamerikas demokratier har det inte lätt i försöken att komma tillrätta med det förgångna under auktoritära regimer. Brott mot mänskliga rättigheter, massakrer och selektiva mord var den värsta sidan av Latinamerikas inbördeskrig, militärdiktaturer och auktoritära regimer. Brott mot de mänskliga rättigheterna förblir mestadels ostraffade. Efterlevande ropar högt på förklaringar men motarbetas av kollektivet bakom förövarna - i första hand anhöriga till militärer, poliser och paramilitära grupper. I Guatemala pågår enskilda processer, Peru och Panama har tillsatt sanningskommissioner och Mexikos president tvekar att riva upp gamla sår.
Speciellt besvärligt att göra upp med det förgångna, särskilt korruptionen under den tidigare regeringen har man i Mexiko. Vicente Fox som i sin valkampanj utlovade en sanningskommission kan inte bestämma sig för hur han ska handskas med det förflutna. I Mexiko uppges 500 - 1200 människor ha registrerats som död eller försvunna i politiskt våld.

2001-37 s 20-21
"Generösa löften förändrar inte verkligheten"
Mexikos president Vicente Fox har just avlagt ett uppmärksammat statsbesök i USA. Där togs han emot med öppna armar av den nya republikanske regeringen, som satsar hårt på landets spansktalande väljare. Fox är populär i USA, men han behöver det egna folkets stöd och sympati för att kunna infria sina löften om minskad fattigdom, bättre löner och mindra korruption. Han viktigaste grund nämligen att lägga 15 % skatt på livsmedel och läkemedel blockerades direkt av kongressen. Skattereformen är död och därigenom försvåras genomförandet av många av de andra reformerna som Fox så optomostiskt utlovade under sin valrörelse.
Fox förändrade Mexiko för alltid när han besegrade Institutionella Revolutionspartiet (PRI) 1992 som hade styrt Mexiko sedan 1929.

2001-39 s 17-18
"Mexikos eldorado har förlorat glansen"
Ciudad Juarez, en gränsstad som förut levde högt på att tillverka exportvaror till USA, har nu drabbats av nedgången i den amerikanska ekonomin. Presidenten Fox som lovat att höja levnadsstandarden i Mexiko för att människorna ska bli mindre benägna att fly till USA ser nu det motsatta äga rum.

2001-50 s 22-23
"Sanning och konsekvens i Mexiko"
Mexikos president Vicente Fox har lovat att göra upp med de mörka sidorna i Mexikos förflutna. Det finns många obesvarade frågor - från en massaker på studenter 1968 till flera mystiska mord på framstående personer i början av 1990-talet. På vägen stöter han på många hinder, varav motståndet från militär och polisväsen kanske är der största. Fox besegrade PRI i valet men det partiet är fortfarande störst i kongressen. PRI motsatte sig en sanningskommission men stöder utnämningen av en speciell åklagare.

2002-21 s 21
"Den mexikanska politiken håller på att köra fast"
regeringspartiet har svårt för kompromisser, och oppositionen älskar att blockera. Det bäddar för dödläge. Det finns en brist på absolut majoritet, splittrad makt och behovet av förhandling mellan president Vicente Foxs nationella aktionsparti (PAN) och PRI som styrt landet i mer än ett sekel.

2002-30 s 8-9
"Mexikanska utvandrare kräver rösträtt i hemlandet"
De har varken rösträtt i USA eller i Mexiko. De pengar de skickar hem har en mycket stor betydelse för Mexikos nationalinkomster. Nu hotar de med att sluta skicka pengar om de inte får rösträtt.

2002-49 s 24-25
"Hårt knog på den öppna marknaden"
Mexiko har haft gott om tid för att reformera sitt jordbruk. Mycket återstår emellertid att göra innan den mexikanska jordbruket kan konkurrera på en öppen marknad utan tariffer och skydd. Den 1 januari då NAFTA fyller 10 år ska både de amerikanska och de mexikanska tarifferna på jordbruksvaror börja avvecklas. 2008 ska llt vara borta. Amerikanarna gillar detta men inte mexikanerna. Mexiko kommer att översvämmas av billig import från USA.

2003-18 s 18-19
”Slutet gott, allting gott”
Krigsmotståndet spelar ingen roll på sikt, säger Mexikos president, Vicente Fox. Han väntar sig inga långsiktiga, negativa följder av att Mexiko som icke-permanent medlem av säkerhetsrådet motarbetade USAs Irak-resolution. Men man gör ändå stora ansträngningar för att reparera förhållandet.

2003-25 s 21-22
"Den katolska högern är på frammarsch"
Den ultraortodoxa Kristuslegionen får ett allt större inflytande i Mexiko. Den är världens snabbast växande romerskkatolska rörelse. Ledaren är den åttioårige prästen Marcial Maciel har inte bott i sitt hemland på 50 år. Han bor i Rom och är nära lierad med president Vicente Fox fru. Sekten koncentrerar sig på utbildning barn till de egna anhängarna och har ett imponerande nätverk av skolor och universitet.

2003-28 s 22-23
"Svårt bakslag för president Fox"
Resultatet av söndagens kongressval i Mexiko speglar utbrett missnöje och stor besvikelse. Han förlorade minst 44 mandat. Fox erkänner att allmänhetens missnöje med hans politik är roten till partiets dåliga valresultat. Hans parti, PAN, fick nu 30,5 %, minus 7 %, medan motståndarpartiet, PRI, fick 34,4 %. Valdeltagandet var rekordlågt, 40 %. Många analytiker menar att Fox anhängare struntade i att rösta.

2003-32 s 21-23
"Inget ljus i den mexikanska tunneln"
Överskottet på arbetskraft i Mexiko gör att lönerna fortfarande ligger på lägre nivå än före krisen på 1990-talet. Miljontals arbetare har det idag sämre än före den förödande finanskrisen som lamslog landet 1994-95. Regeringen håller nere minimilönen för att begränsa inflationen. Samtidigt ökar fattigdomen i samma takt som den informella sektorn och den illegala immigrationen till USA. Att jobba svart ger ofta en bättre levnadsstandard. Många förvånas över att inte Mexiko kan dra fördel av att ligga på tröskeln till USA, den största konsumtionsmarknaden i världen. Vad som krävs är arbetsträning och utbildning av folket i Mexiko. Man måste ställa frågan varför man inte vill anstränga sig att utbilda sig eller arbeta hårt bara för att man bor några 10-tals mil söder om den amerikanska gränsen! Kanske finns det för mycket passiviserande bidrag?

2003-41 s 23
"Drogpengar går till kyrkan i Mexiko"
Den romerskt-katolska kardinalen Juan Sandoval är föremål för en undersökning kring hans år i Ciudad Juarez, en gränsstad med lukrativ droghandel. Sedan länge pyrande påståenden om länkar mellan drogpengar och den katolska kyrkan har blossat upp på nytt. Liksom det faktum att president Fox har träffat Sandoval och flugit honom till sin ranch tillika i en regeringshelikopter.

2003-46 s 21
"Dags att sona gamla brott"
Mexiko har beslutat att brott som begicks under "det smutsiga kriget" inte kan preskriberas. Det betyder att många poliser, militärer och säkerhetspoliser riskerar åtal för brott, som begicks för 30-40 år sedan. På 1960- och 1970-talen hände det ofta att regimfientliga aktivister torterades, kidnappades och dödades.

2004-20 s 25
"Garcia Márquez föreslås som medlare"
Mexikanska oppositionspolitiker vädjar till Latinamerikas mest kände författare Garcia Márquez att medla i den diplomatiska kris som skakar landets traditionellt goda relationer med Kuba. Márquez bor stor del av sin tid bor i Mexiko och är personlig vän med Castro. Castro har beskyllt Mexikos regering för att lyda amerikanska order och stödja en FN-resolution i vilken Kuba kritiseras för sin bristande respekt för de mänskliga rättigheterna.

2004-23 s 25
"Toppmöte mot trist bakgrund"
En diplomatisk tvist med Kuba och våldsamma upplopp störde förra veckan toppmöte i Guadalajara i Mexiko, där 58 länder från Europa, Latinamerika och Karibien hade samlats. EU och Mercosur - Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay - räknar med att sluta ett frihandelsavtal i oktober och Mexiko kommer att ansluta sig till Mercosur som associerad medlem i sommar. Kuba vägrade att underteckna slutkommunikén eftersom USA inte nämndes vid namn i den starka kritiken av omänsklig behandling av krigsfångar. Romano Prodi, EUs avgående kommissionsordförande kritiserade Kuba för förtryck av dissidenter.

2004-29 s 21
"Fox ger besked"
Mexikos president, Vicente Fox, har reagerat på beskyllningar om att hans frus ambitioner att blir president när hans egen mandatperiod går ut distraherar hans regering. Fox säger nu att både han själv och hans fru kommer att dra sig tillbaka från politiken 2006.

2004-35 s 12-13
"Medborgargarden allt vanligare i Mexiko"
När förtroendet för polisen minskar skapar medborgarna sin egen rättvisa. Många har tröttnat på den senaste tidens brottsvåg med inbrott, överfall och vandalism. Att medborgargarden skipar sin egen rättvisa är en växande företeelse i hela Mexiko som ett svar på regeringens oförmåga att stoppa våldsbrotten. I staden San Juan fängslade en folkmassa på 100 personer sin borgmästare och tre ur hans personal för misstänkt pengabedrägeri. I en annan stad satte man eld på en cirkus fordon då en av de anställda misstänktes för att ha förgripit sig på en sexårig flicka. Ett nätverk har bildats för att leta upp stulna och försvunna barn. En grupp som polisen tenderar att helt negligera. "Samhället fyller ett tomrum som myndigheterna inte klarar av". "Medborgargardena kommer inte att upplösas förrän vi har en god polismakt och bra ledare".

2004-42 s 21-23
"Dinosaurien har vaknat ur dvalan"
Det gamla gardet i Mexiko gör politiska comeback. Partiordföranden för PRI (Mexikos institutionella revolutionära parti) Roberto Madrazo kan bli partiets presidentkandidat 2006. Han representerar "det värsta hos PRI och dess förflutna, dess auktoritetstro och korruption" säger en annan oberoende kandidat. Partiet har i decennier varit synonymt med korruption och svågerpolitik. Och fortfarande idag har Primat och förmåner högst på dagordningen i stället för politiska reformer. I valet 2000 verkade det som om mexikanerna för alltid tog avsked från denna sortens politiska ovanor då de valde den reformsinnade Vicente Fox till president. Men sedan dess har hans parti PAN tappat väljarstöd.

2004-45 s 21
"Den mexikanska paradoxen"
Det verkar troligt att ett land som Mexiko skulle välkomna höga oljepriser. Varför är då de styrande politikerna så bekymrade över landets ekonomi? Jo, bara 10 % av exportintäkterna kommer från oljeförsäljning. Övriga 90 % går nästan enbart till USA och där har priserna fått utvecklingstakten att bromsa. Dessutom råder oro över att Mexikos oljereserver börjar sina.

2005-11 s 23-24
"Den illegala invandringen från Mexiko fortsätter"
Hårdare bevakning vid USAs gräns hjälper inte trots att landet satsar mer pengar än någonsin på teknik och personal för att hindra immigranter på att ta sig över den 300 mil långa gränsen. Lönerna i Mexiko är så låga och arbetslösheten så stor att hundratusentals mexikanska medborgare gör vad som helst för att få bli en illegal del av den amerikanska arbetsmarknaden. (Man kan ju fråga sig hur det kan vara en så stor skillnad i levnadsförhållanden mellan två grannländer? Det påminner ju nästan om hur människor flydde från de f d kommunistiska staterna till den demokratiska västvärlden. Fast då hindrades de att lämna det egna landet. Nu stoppas de i det nya!).

2005-19 s 23-24
"Populist för folkets talan"
López Obrador är bättre på politisk strid än på politisk dialog, bättre på att mobilisera än på att samla. Han är, helt klart, en favorit inför nästa års presidentval i Mexiko. Han är borgmästare i hemisfärens största stad och kan på nolltid mobilisera 10000-tals demonstranter. I likhet med da Silva i Brasilien och Vázquez i Uruguay personifierar han en bitter besvikelse med den USA-sponsrade ekonomipolitik som inte gjort livet bättre för de fattiga. Men hans vänsterinspirerade, hårdföra politiska stil väcker farhågor hos den styrande eliten, det USA-vänliga näringslivet och den svaga medelklassen. Men han har stött sig med vänstern genom att stoppa en lag som skulle ge bögar rätt att organisera sig och har infört nolltolerans i brottsbekämpningen me hjälp av New Yorks f d borgmästare Giuliani. Många säger att Obrador skriver sina tal med vänster hand men styr med höger.

2005-28 s 20-21
"Drogernas krig"
Blir Mexiko ett nytt Colombia?
I USA kontrolleras 11 av de 13 största urbana marknaderna av mexikanska smugglare, och ryktet säger att de är livsfarliga. "D dödar för en spottstyver, hämnas alltid och sätter skräck i alla". Detta är roten till Mexikos narkotikaproblem. Hotet som förföljer landets nuvarande och framtida stabilitet stavas Korruption. Verkställandet av lagar ger inga pengar i Mexiko. Ställda inför narkotikabossens tydliga alternativ "plomo o plata" väljer många, kanske de flesta av Mexikos mindre välbetalda poliser mutan. I dag pågår ett omfattande narkotika krig i Mexiko som hittills dödat 700 personer. Den växande laglösheten gör att många fruktar om att en knarkstat där organiserad brottslighet kan styra över Mexikos politiska elit kan växa fram.

2006-3 s 19
"Rebellen gör entré"
Subkommendant Marcos utmanar etablissemanget.
För 12 år sedan gjorde ursprungsbefolkningen uppror i den mexikanska delstaten Chiapas under ledning av "Subkommendant Marcos". Sedan drog sig den "nationella befrielsearmén" tillbaka till sina byar långt inne i djungeln. För ett par veckor sedan kom Marcos ut ur djungeln åkande på en svart motorcykel för att göra en tur genom landet inför presidentvalet i juli. Den före detta universitetsprofessorn Rafael Sebastián Guillén Vicente säger att han inte vill kandidera men ifrågasätta den "ideologiska trovärdheten" hos favoriten, den nuvarande borgmästaren Manuel Obrador.

2006-10 s 20-21
"PRI riskerar att snuvas på makten ännu en gång"
En koalitionsregering utan PRI? Svaret kommer efter sommarens val. Mexikansk politik karaktäriseras av sin brist på ideologi. Institutionella revolutionära partiet (PRI) lyckades styra landet i 72 år i rad med hjälp av ett enda mål: att behålla makten. Till slut missade partiet målet när Vicente Fox, som tillhör det mer borgerliga Nationella handlingspartiet (PAN), erövrade presidentposten 2000 med parollen "Förändring!". Hans administration har emellertid visat sig vara en besvikelse och i de senaste årens regionala och lokala val har PRI åter gått framåt. Men hoppet verkar överilat. De flesta opinionsmätningar inför presidentvalet i början av juli ger PRIs kandidat, Roberto Madrazo, 25 % av rösterna. Två av konkurrenterna har båda mer, PANs kandidat, Felipe Calderón och Demokratiska revolutionspartiets (PRD) kandidat, Andrès Manuel López, tidigare borgmästare i Mexico City. Alla tre kandidaterna är överens om inte bara de två huvudfrågorna - ekonomin och kriminaliteten - utan också vad som behöver göras. Valet är därför i första hand en trovärdighetsfråga: vem verkar bäst på att genomföra förslagen?

2006-14 s 20-21
"En union"
Attityderna hårdnar på båda sidor om gränsen mellan USA och Mexiko. Den enda lösningen på problemen är en som Nordamerikas ledare inte pratar om. Kriget i Irak, som Mexiko inte stöder, våldet längs gränsen mellan USA och Mexiko och bristande respekt för ingångna avtal har resulterat i en markant försämring av USAs relationer med grannländerna, trots att det för USA inte finns viktigare länder än Mexiko och Kanada. Den värsta faktorn är den illegala invandringen från Mexiko. 90 % av dessa söker inte jobb i USA. De har redan jobb, men de vill ha en högre lön.

2006-14 s 22-23
"Den gröna dollarn lockar"
Bush diskuterade illegal invandring och narkotika på toppmötet i Cancún. Soldater, barrikader och vapen, detta är huvudingredienserna i dialogen mellan USA och Mexiko i närheten av ländernas gemensamma gräns. Problemet är den stora skillnaden i levnadsstandard på den ena respektive andra sidan gränsen. Att Mexiko fortsätter att vara en knutpunkt för illegala droger försämrar också relationerna mellan länderna.

2006-22 s 20-21
"Lönsam smutskastning"
Presidentvalet i Mexiko äger rum den 2 juli. Vänsterkandidatens stora försprång har snabbt krympt och förvandlats till det motsatta. Allt står och väger inför den förmodligen avgörande debatten mellan valets huvudaktörer i början av nästa vecka. López Obrador, borgmästare i Mexiko City fram till i fjol, hade en trygg ledning men motståndaren, frihandelsliberalen Calderóns aktiva kampanj har gett resultat. Obrador stöds av fattiga människor som tycker att frihandelspolitiken har missgynnat dem.

2006-22 s 21
"Varning för oroligheter"
López Obradors närmaste rådgivare, Manuel Camacho, som företräder Demokratiska revolutionspartiet, hävdar att motståndaren Calderóns aggressiva kampanjstrategi har polariserat samhället. Medelklassen har splittrats och arbetarklassen är mycket uppretad, menar han. Det kommer att bli demonstrationer och det blir svårt att styra landet oberoende av vem som än vinner valet.

2006-25 s 23-25
"Frälsare eller diktator?"
Delade meningar om Mexikos vänsterledare Andrès López Obrador. Knappt två veckor innan valet den 2 juli är kampen mellan den förre borgmästaren i Mexiko City och den konservative kandidaten från president Vicente Fox Nationella aktionsparti, Felipe Calderón, extremt jämn enligt opinionsmätningarna. Obradors motståndare beskriver honom som en farlig populist som med sina frikostiga välfärdsprogram kommer att tömma statskassan. Själv framhåller han med stor energi att det är de fattiga som betalar skatt medan överklassen, de inflytelserika, inte betalar skatter.

2006-37 s 15-16
"Calderón gick som väntat segrande ur striden"
För snart två veckor sedan presenterade en federal valtribunal resultatet av en omräkning av en del av rösterna i presidentvalet den 2 juli och resultatet bekräftar att Felipe Calderón vunnit över Manuel López Obrador med nästan 240 000 röster. Socialisten Obrador vill inte acceptera att han förlorat valet och planerar att ha ett eget konvent på Mexikos nationaldag den 16 september som ska utropa honom till landets president.
Mexiko må ha en ny president, men att bilda en ny regering är en helt annan historia. För att styra landet effektivt måste Calderón bilda en koalitionsregering och det kan komma att bli verkligen svårt.

2006-47 s 11
"Skam den som ger sig"
López Obrador som förlorade det mexikanska presidentvalet, svor i måndags eden som "Mexikos legitime president" inför en stor hop anhängare, som hoppas att denna ceremoni ska hålla liv i proteströrelsen mot den valde presidenten, Felipe Calderón. Genom att bilda en skuggregering hoppas Obrador kunna hålla sig kvar i rampljuset under Calderóns sexåriga mandatperiod för att sedan återkomma i nästa val 2012.

Mexiko
2007-11 s 17
"Inga onödiga artighetsfraser när Bush kom till Mexiko"
Mexikos president, Felipe Calderòn, beskyllde George Bush för att ha negligerat USAs sydliga grannland och för att försöka bygga en mur mellan de båda länderna. Han klagade också på att Bush inte har infriat löftet om att Mexiko skulle prioriteras under hans mandat. Mötet avslutade Bushs sex dagar långa rundresa till fem länder i Latinamerika. Bushs rådgivare i Latinamerikafrågor, Dan Fisk, säger att Bush uppskattade Calderóns rättframma sätt.

2007-20 s 22
Väpnade män sköt i måndags ihjäl Mexikos nye chef för bekämpningen av narkotika, José Nemesio Lugo, som hade lång erfarenhet av underrättelseverksamhet. Lugo skulle leda arbetet att samla in och analysera informationen om den organiserade brottsligheten i landet. Han utnämndes för bara en månad sedan.

2007-21 s 22
"Narkotikavåldet ökar i Mexiko"
Det narkotikarelaterade våldet är värre än någonsin i Mexiko men landets regering vägrar låta sig skrämmas och letar i stället nya lösningar. Narkotikaligorna blir alltmer våghalsiga i sina strategier. En grupp på cirka 50 beväpnade män angrep en polisstation i en stad i staten Sonora. En eldstrid dödade 22 personer, däribland 13 gängmedlemmar. Säkerhetsminister Genaro Garcia menar att våldet kommer sig av de senaste årens kamp mot narkotikan i vilken man har inriktat sig på ledarna för de olika kartellerna.

2007-21 s 23
"Mexico City legaliserar abort under de tre första månaderna"
Katolska kyrkan och högerpartiet PAN har lovat att överklaga lagen. Presidenten Félipe Calderon har hållit låg profil i debatten. Hans fru däremot höjde sin röst tillsammans med de konservativa som manade till ett tillbakavisande av förslaget. Mellan två och tretusen kvinnor antas död årligen när de gör illegala aborter. Borgmästaren i Mexico City som tillhör vänsterpartiet PRD säger att kvinnor har rätt att själva bestämma om de vill föda sina barn eller abortera dem.

2008-39 s 26-28
"Drogmaffian vinner mark i Mexiko"  hela artikeln
Sju karteller sköter affärerna med den narkotika, som är avsedd för den amerikanska marknaden. Den mexikanska regeringen har satt in tiotusentals soldater i kriget mot en osedvanlig brutal och skoningslös maffia. Kriget har förvandlat delar av Mexiko till livsfarliga zoner. I staden Culiacán, huvudstad i den mexikanska delstaten Sinaloa, har sedan årets början 600 av stadens 600 000 invånare dödats kriget mellan ligorna och mellan dem och polisen. Culiacán är centrum i "den gyllene triangeln" som Mexikos narkotikacentrum kallas. Culiacán är också en viktig transitpunkt för colombianskt kokain till USA. I flera decennier har staden styrts i hemlighet av maffiabossarna. Culiacán räknas som den mexikanska narkotikahandelns vagga. Maffiabossarna har i hemlighet styrt staden i flera årtionden. Ett nätverk av poliser, taxichaufförer, lokalpolitiker och affärsmän arbetar för maffian. Maffiabossarnas tentakler sträcker sig in i den federala kongressen. Vi står inför en våg av narkoterrorism.
President Felipe Calderon förklarade krig mot narkotikakartellerna. Men dessa kanske vinner kriget. De har skaffat sig allt grövre vapen och dessutom anses hälften av landets poliser vara korrumperade. En ny generation tog nyligen över makten i kartellerna. De unga bossarna är brutalare och hänsynslösare än sina företrädare. De torterar och halshugger ofta sina offer.

2009-15 s 20-25
"Kriget mot narkotikan"
Olagliga droger orsakar stor förödelse i världen. Regeringar för en ständig kamp mot narkotikahandlare och drogtillverkare för att minska tillgång och efterfrågan.
När Felipe Calderón installerades som president i Mexiko i december 2006, deklarerade han att den organiserade brottsligheten är "utom all kontroll" och satte in 45000 soldater mot narkotikagängen. Sedan dess har 10000 människor dödats i drogrelaterat våld. Soldater och poliser har utkämpat regelrätta slag mot gangstrar beväpnade med raketgevär, granater maskingevär med pansarbrytande ammunition. Runt 60 % av morden koncentreras till tre av Mexikos 32 delstater. 80 % av offren tillhör kriminella gäng och har dödats av andra gäng. Men narkotikagängens mest effektiva vapen är nog korruptionen. I november åtalades den ansvarige åklagaren för att ha tagit emot en halv miljon dollar per månad i mutor för att läcka information.
I Colombia lyckades president Uribe genom ihärdigt arbete halvera kokaarealen mellan 1999 och 2006 men nu har den vuxit igen.
Målet i Mexiko är inte att sätta punkt för narkotikatrafiken, "därför att det är omöjligt" säger Calderóns justitieminister Eduardo Mora. Det är att återerövra den ekonomiska makten och vapenmakten från den organiserade brottsligheten. Calderón utvisar alltfler narkotikahandlare till USA. Därifrån kan de inte fortsätta att sköta sina affärer från amerikanska fängelser. Oroväckande är att några droggäng diversifierar sin verksamhet till andra brottsliga aktiviteter. Utpressning och "skydd" i utbyte mot pengar samt kidnappning.
Det underliggande problemet är det faktum att i Mexiko gör varken polisen eller domstolarna sitt jobb ordentligt.
Originalartikeln i The Economist. On the trail of the traffickers, eller läs här.

2009-28 s 24
"Oppositionen vann i Mexiko"
President Felipe Calderón led ett nederlag i söndagens mellanårsval, när det oppositionella institutionella Revolutionspartiet (PRI) besegrade hans parti i kampen om att vara störst i Mexikos mycket splittrade parlament. Valet förebådar en renässans för PRI, som dominerade mexikansk politik under större delen av 1900-talet. PRIs comeback speglar både effekterna av den globala ekonomiska krisen och väljarnas irritation över det våld som har följt i spåren på regeringens kamp mot narkotikan. Majoriteten stöder visserligen Calderóns krig mot narkotikakartellerna men det har inte varit särskilt effektivt. Nästan 800 människor miste i stället livet i drogrelaterat våld bara under juli månad.
Calderóns parti, Nationella aktionspartiet (PAN) är i fortsättningen nästa största parti i parlamentets underhus. I senaten är PAN fortfarande i majoritet. Valresultatet gör att Calderóns sista tre år som president blir besvärliga.

2009-34 s 10
"Våldsorgierna tar aldrig slut i Mexikos narkotikakrig"
I det mexikanska narkotikakriget har på nytt mer än 30 människor dödats. I en bar i Ciudad Juárez vid gränsen till USA sköts åtta personer ner, i ett annat attentat sex. På måndagen utbröt dessutom rena gatustrider mellan polisen och beväpnade medlemmar av en narkotikakartell. Mexikos president Felipe Calderón påbörjade i slutet av 2006 en offensiv mot landets narkotikakarteller som involverar mer än 36 000 soldater och poliser. Sedan 2008 års början har nästan 10 000 personer dödats i det mexikanska narkotikakriget.

2009-35 s 16-17
"Mexiko ställer om siktet"  hela artikeln
I förra veckan tog Mexiko ett modigt och kontroversiellt steg när man bestämde sig för att inte längre åtala personer för innehav av relativt små mängder marijuana, kokain, heroin och annan narkotika. De kommer i stället att hänvisas till gratis behandlingsprogram. De som tas för innehav tredje gången kommer att tvångsbehandlas. Avkriminaliseringen ska leda till bättre plats i fängelserna för farliga brottslingar. Dödsstraff föreslås nu av vissa parlamentariker som en lösning på landets svårigheter.

2009-40 s 17-18
"Laglöst land"
Att försöka att ta sig över gränsen mellan Mexiko och Guatemala illegalt är förenat med stora risker för både liv och lem. Många av problemen utmed Mexikos norra gräns mot USA har sin motsvarighet i söder vid gränsen till Guatemala. Problemen började för 10 år sedan då USA började övervaka transportrutterna av narkotika via Karibien. Då flyttade smugglingen till Centralamerika. Även migranter tog den vägen. Det största gänget som opererar i gränstrakten är Zetas, en grupp desertörer från den mexikanska arméns specialstyrkor. De har i sin tur rekryterat före detta Kaibiles, guatemalanska specialsoldater, som blev ökända under det långa inbördeskriget mot vänstergerillan. Ledare från kriminella ungdomsgäng ingår också i Zetas styrkor. Denna mobb kombinerar lokal kännedom, grymhet och våldsamhet.

2010-11 s 16-17
"Mexiko räknar sina döda"
I den mexikanska turistorten Acapulco dödades förra helgen mer än 30 personer, i hela landet dödades ett femtiotal. Bland offren för narkotikakriget finns även anställda på det amerikanska konsulatet. Alltsedan regeringen 2006 inledde sin offensiv mot narkotikakartellerna ska mer än 18000 personer ha dödats. Flera av dessa är helt oskyldiga personer som av en tillfällighet hamnat mitt i uppgörelser mellan rivaliserande narkotikaligor eller mellan polis och kriminella.

2010-11 s 17-18
"Polisen använder omtvistat redskap"
Knarkdetektorns effektivitet ifrågasätts. Mexikos försvarsdepartement har spenderat mer än 10 miljoner dollar på hundratals knarkdetektorer av märket GT 200 tillverkat av det brittiska företaget Global Technical Ltd. Det är en svart plaststav som av militär och polis i Mexiko anses vara en omistlig hjälp0 i kampen mot narkotikasmugglarna. Nu meddelar Storbritanniens regering att redskapet kan vara ineffektivt. Även i Thailand har myndigheternas tester visat att detektorn är mycket sämre än till exempel Spårhundar. Företaget hävdar motsatsen. USAs narkotikamyndighet använder inte detektorn

2010-14 s 24-25
"Mexico City andas igen"
I Mexico City har man åstadkommit en drastisk förbättring av luftkvaliteten sedan 1990-talet. Staden hade en gång den sämsta luften i världen. Luften var så giftig att fåglar dog i flykten. Man planerar att ytterligare reducera utsläppen från fordon som är den största förereningskällan. Det statliga oljemonopolet, Pemex, ska producera bränsle med låg svavelhalt. Metrobussystemet har byggts ut vilket innebar en reducering med 80 000 ton koldioxid varje år sedan 2005. Ett pendeltågsystem ska på sikt ersätta hundratusentals bilar. Experterna är eniga om att Mexiko måste fortsätta arbetet bara för att bemästra den okontrollerade urbaniseringen.

2010-26 s 25
"Guvernörskandidat dödades i bakhåll"
Den ledande kandidaten i guvernörsvalet i den våldshärjade delstaten Tamaulipas i Mexiko mördades i mån dags. Det var första gången i mannaminne som en guvernörskandidat fick sätta livet till. Inrikesminister Fernando Gómez Mont misstänker att mordet på Rodolfo Torre, som företrädde PRI utfördes på order av narkotikakarteller, vars interna krig har krävt hundratals dödsfall de senaste månaderna i denna delstat som gränsar till Texas och Mexikanska Golfen.

2010-34 s 20-21
"Att överväga det otänkbara"
Kriget mot narkotikan förefaller inte ha någon ände. I ett krigstrött Mexiko inleder president Felipe Calderón nu en legaliseringsdebatt. En uppfattning som börjar få allt fler förespråkare i landet. Den före detta presidenten Vicente Fox, har krävt legalisering av produktion, försäljning och distribution av all narkotika. Det ska ses som en strategi för att slå till mot och bryta de ekonomiska strukturer som möjliggör enorma vinster för ligorna, som de sedan använder till korruption för att få inflytande och stärka den egna makten, skrev Fox i sin blogg. Även i USA finns det vissa som trycker på i samma riktning. I november kommer en folkomröstning att hållas i Kalifornien där väljarna får ta ställning till om staten ska legalisera och beskatta, försäljning av marijuana till myndiga vuxna. Mätningarna visar att opinionen är delad mer eller mindra mitt itu. Då marijuana står för nästan hälften av gangsterligornas intäkter skulle om man berövar dem denna smugglingsverksamhet den ekonomiska balansen i narkotikakriget förändras. De grupper som i Kalifornien starkast är mot en legalisering är människor med latinamerikansk bakgrund.

2010-41 s 22-23
"Mexiko drunknar i vapen"
Vapen strömmar in i Mexiko från USA till narkotikakartellerna trots strikta lagar och stora ansträngningar att stoppa smugglingen.
Mexiko har några av världens striktaste vapenlagar. Det är extremt svårt för enskilda medborgare att köpa och äga vapen. Ändå vimlar det av vapen i Mexiko. Men vapen av allehanda slag säljs helt lagligt i USA. 90 procent av alla beslagtagna vapen i Mexiko påstås komma från USA. USA har utvecklat och skänkt ett "eTrace-system" som fungerar via Internet. Men efter tre år har det ännu inte kommit i bruk. Det tog två år att översätta programmet till spanska och hittills är det bara ett dussintal mexikaner som utbildats för att använda det. De bärbara datorer som USA skänkt till personalen i den mexikanska åklagarmyndigheten användes bara sporadiskt.

2011-12 s 30-31
"Fula fiskar jagar haj i Mexikanska golfen"
Mexikanska fiskare jagar i skydd av mörkret haj i amerikanska vatten. Hajens fenor ger goda inkomster tack vare stor efterfrågan i Asien. Den globala handeln med hajfenor omsätter enligt experterna drygt en miljard dollar om året. De mexikanska fiskarna tar sig illegalt över gränsen till USA eftersom det bästa hajfisket finns norr om gränsen. De amerikanska fiskerireglerna har gjort att hajpopulationen i de amerikanska vattnen är mer eller mindre intakt medan bristen på regler i Mexiko lätt till utfiske.

2011-31 s 31
"Knarkkung fängslad i Mexiko"
José Antonio Acosta Hernández, ledare för narkotikaligan La Línea i Ciudad Juárez, har tillfångatagits meddelas det från Mexikos federala polismyndighet. Den före detta polisen Acosta, mer känd som El Diego, har erkänt att han under tiden som ledare för La Línea beordrat runt 1500 mord.

2011-32 s 26
"Hela poliskåren avgår i mexikansk stad"
I staden Ascensíon i norra Mexiko, när gränsen till Texas har hela poliskåren om 20 man sagt upp sig efter en rad attacker de senaste månaderna i vilka polischefen och fem ytterligare poliser dödats. I september i fjol förmådde stadens ilskna invånare att byta ut hela poliskåren i fjol efter att den kriminell liga mördat två tonåringar. Den nu dödade polischefen Manuel Martínez sa att han ville få ett slut på kidnappningarna och utpressningsverksamheten som terroriserade staden Ascensíon. Den federala polisen och delstaten har tills vidare skickat en gemensam provisorisk styrka som tagit över uppgifterna.

2011-32 s 28-29
"Trafficking ny vinstmaskin för Mexikos drogkarteller"
Mexikos mäktiga drogkarteller har diversifierat verksamheten. Narkotikahandeln ger långa straff för dem som döms, men den lukrativa människohandeln har hittills varit ett lågriskföretag för de kriminella. Mexiko har förvandlats till en stor egen destination för trafficking och även transitland för och leverantörer av offer till USA. De riktar in sig på invandrade kvinnor ibland med stöd av korrupta regionala myndighetspersoner. Mexiko stiftade lagar mot trafficking 2007. Sedan Mexikos fick sin första kvinnliga justitieminister Marisela Morales ökar hoppet om att lagarna ska genomdrivas.

2011-43 s 24-27
"Ny strategi i kriget mot narkotikan"
Jakten på narkotikakarteller och kriminella gäng prioriteras framför utrotning av opiumvallmo och marijuana. Resurserna räcker inte till för att också utrota narkotikan där den växer. Mexiko är den näst största heroinproducenten i världen näst Afghanistan vars opiumskörd exporteras främst till länder i Europa och Asien. Heroinproduktionen i Mexiko har ökat från 8 ton 2005 till 50 ton 2009 i den så kallade Gyllene Triangeln. Mexikos president Calderon klagar på att USA inte gör tillräckligt för att hindra flödet av vapen och kontanter in i Mexiko och på att efterfrågan på narkotik verkar vara omättlig norr om gränsen. Nu hoppas både den mexikanska och den amerikanska regeringen åsamka kartellernas nätverk och ekonomi större skada genom att beslagta stora sändningar av sydamerikansk kokain och fånga eller döda ledande maffialedare.

2012-08 s 30
"Fängelsemassaker var del av rymningsplan"
Den värsta fängelserevolten på många år i Mexiko var egentligen inte ett uppror utan ett massmord.
Mexikanska myndigheter meddelar att det verkar som om alla de 44 interner som mördades i söndags tillhörde ett och samma brottssyndikat, den så kallade Gulf kartellen. De dödades av sina ärkefiender, medlemmarna i ett syndikat kallat Los Zetas och som gjort sig kända för extrem våldsamhet.
http://online.wsj.com/article/SB10001424052970203358704577235411760082478.html?mod=googlenews_wsj

2012-24 s 27-28
"Mexiko väljer ny president"
Mexiko befinner sig mitt i en våldsam konfrontation mellan mäktiga kriminella organisationer och regeringen därför är valet av president så viktigt. Presidentvalet är viktigt för USA för att USA är världen största konsument av olagliga droger, varav merparten smugglas från Mexiko och för att Mexiko är amerikanernas främsta turistmål. Favorit är Peñja Nieto som är det nya ansiktet hos det gamla, autokratiska och ofta korrumperade Institutionella Revolutionära partiet, PRI. PRI styrde Mexiko i mer än 70 år tills partiet besegrades 2000 av nuvarande president Calderons företrädare Vicente Fox. Mot sig har han bland annat Vazquez Mota som företräder den sittande presidentens parti, Nationella aktionspartiet, PAN. Calderon får inte ställa upp för omval efter att ha suttit i sex år. Väljarna verkar trötta på Calderopn och PAN.
Valet äger rum 1 juli och den nye presidenten installeras i december.

2012-27 s 12-13
"Peña Nietos välplanerade resa till presidentpalatset"
Mexikos nyvalde president vann inte av en slump. Det var en välplanerad resa till presidentpalatset. Uppbackad av sin fru Angelica. Känd TV-stjärna i hemlandet. Han steg i graderna från obetydlig guvernör till mäktig guvernör med samma noga uträknade strategi som han tillämpar när hans spelar schack. Han är stilig, till och med män ger honom komplimanger. Valet var jämt, när 99 % av rösterna var räknade hade Peña Nieto fått 38 % mot López Obradors 32 och regeringspartiets Josefina Vázques Motas 25 %.
Efter sin seger i presidentvalet måste han nu göra klart om han tänker följa PRIs gamla traditioner som kännetecknas av svågerpolitik och korruption, eller ett nytt ödmjukare parti som han lovade under valkampanjen.

2012-27 s 26-28
"Mexicos medelklass snart i majoritet"
Det är den snabbt växande medelklassen som avgör vem som blir president i valet på söndag.
Den mexikanska medelklassen har det bra i centrala Mexikos högländer, som kännetecknas av blomstrande industristäder, som har föga gemensamt med de våldsamma gränsstäderna i Rio Grande eller turistorter som Cancun. Det är här i det soliga Queretaro man möter det nya Mexiko med 60 timmars arbetsvecka, stormarknader och privata språkskolor som producerar tvåspråkiga 14-åringar. Ett annat tecken på en växande medelklass är krympande familjer. På 1960-talet födde varje mexikansk kvinna 7,3 barn! Idag är siffran 2,3.

2012-34 s 14-15
"Ännu fler soldater i kriget mot narkotikamaffian"
Efter vågen av allvarliga våldsbrott i ett antal delstater har Mexikos avgående president, Calderón, beslutat att sätta in ytterligare 16000 man i kampen mot narkotikakartellerna. Calderons efterträdare, Peña Nieto, planerar att fortsätta den väpnade kampen mot den organiserade brottsligheten. Före förstärkningen var 58000 soldater engagerade i kriget mot den organiserade brottsligheten. Speciellt oroväckande är utvecklingen i huvudstaden Mexico City som hittills varit tämligen lugn men där man nu hittar avhuggna huvuden, vilket är narkotikakartellernas cyniska och osvikliga visitkort.
Det mexikanska narkotikakriget har enligt nationella fredsgrupper skördat 60 000 dödsoffer sedan den avgående presidenten Calderón tillträdda 2006! Ytterligare 20 000 har försvunnit.

2013-21 s 17
"Den bortskämda eliten avslöjas och ställs till svars"
Tack vare de sociala mediernas växande betydelse har allmänhetens irritation allt mer ökat över att delar av det politiska etablissemanget tycks ha en skev uppfattning om vilka förmåner de är berättigade till. En var att dottern till konsumentverkets chef Prefeco krävde att han skulle stänga krogen Prefeco eftersom dottern inte fått det bord hon krävt. Ett annat exempel är att en före detta delstatsguvernör Andrés Granier skryter med sin stora garderob med bland annat 400 par skor och 600 kostymer.

2013-33 s 28
"Statens oljemonopol bryts"
President Enrique Peña Nieto har presenterat planer på att förändra Mexikos grundlag och öppna landets industrisektor för första gången på 75 år.
Förslaget att lätta på det grepp som det statliga oljemonopolet Pemex har om den mexikanska energisektorn innebär den största förändringen efter den nordamerikanska överenskommelsen 1994 om frihandel. Förändringen kan höja levnadsstandarden för alla mexikaner, säger Nieto.
Presidentens regerande Institutionella revolutionsparti och och det konservativa Nationella aktionspartiet har tillsammans mer än den 2/3 majoritet som krävs i senaten och kongressen för denna författningsändring.

2013-36 s 28-29
"Vem ska styra skolan? Coca-Cola eller facket?
Mexikos regering försöker omstrukturera nationens allmänna skolsystem på ett sätt som känns bekant i USA. Man vill ändra hur lärare anställs, avskedas och utvärderas. Flera lärarfack är öppet fientliga till tanken. Sedan länge har facket haft makt över lärarjobben. De fruktar att utvärderingarna kommer att vara missvisande. Nyckeln till att få ordning på misslyckade skolor är att höja lärarnas kompetens menar regeringens utredare.

Mexiko, terrorism, Narkotika
2014-05 s 16-19
"Medborgargarden tar strid: Vi ska rensa det här landet"
Hemvärnet möter Mexikos knarkmaffia. Eftersom de fått nog av knarkmaffians terrorvälde griper invånarna i den mexikanska delstaten Michoacán till vapen. Den mexikanska staten ser hjälplöst på medan civilgarden intar den ena orten efter den andra. Det är hemvärnet mot "tempelriddarna". Det är knarkkartellen Familia Michiacana. Den fick först sympati från befolkningen då den drev bort konkurrenten, den för sin brutalitet beryktade Zeta-kartellen. Familia lade sedan om sin verksamhet från narkotika till utpressning i utbyte mot "beskydd", rån och kidnappningar. Därefter övertog Tempelriddarna, en avknoppning från Familia-kartellen makten på flera orter i Michoacán.

Mexiko
2014-21 s 28-29
"Peter Pan syndromet"
Varför landets företag inte vill växa. Mexikanska företag föredrar att vara små, har effektivt avvärjt alla försök att gör sitt företag att växa för att slippa alla regleringar och skatter. Det är i de små illegala företagen som tillväxten är störst. Arbetstagarna får vare sig sjukvård eller pensioner. Detta skadar tillväxten . Småföretagen är mycket mindra produktiva. De vill förbli små så att de lagligen kan betala sina anställdas lön kontant och helt svart.
Men effektiviteten blir låg, teknik och innovationen uteblir. Dessutom är företag i den svarta ekonomin offer för utpressning av kriminella gäng och plundring av korrupta kommunala myndigheter.

Mexiko, Chile
2014-30-31 s 32-33
"Mexiko vill växa, Chile vill ha jämlikhet"
De dystra framtidsutsikterna kräver motåtgärder.
I den pragmatiska reformpresidenten Enrique Peña Nietos i Mexiko handlar det om att bryta upp stelnade statsmonopol inom energi- och telekomsektorerna. Målet är att så mycket som möjligt med privatkapital få igång nyinvesteringar. När strukturreformerna I Mexiko väl är igång kan man räkna med en stadig årlig tillväxt på mellan fyra och fem procent, enligt en studie av Oxford Business Group.
I Chile där den socialistiska kvinnliga presidenten Michelle Bachelet regerar står skatter och utbildning högst på reformprogrammet. De ska ge landet större jämlikhet och social utjämning. Chile har en stor fiende, ojämlikheten, sa president Bachelet när hon tillträdde. Bland OECD-länderna ligger Chile och Mexiko med en skattekvot på 20 % längst ner i tabellen. Förre konservative presidenten förebrår regeringen för att upphöja jämlikhet till samhällets högsta värde.

Mexiko
2014-48 s 18-19
"Mexikansk stad väntar på reformerad invandringslag"
Jerez de Garcia Salinas Mexikao - Det är så många nänniskor som lämnat den här pittoreska staden för grannlandet USA i norr att ett talesätt uppkommit: "Om du inte känner till USA, är du inte från Jerez."
Att villkoren från relationen kan förändras - president Obama har annonserat en reformerad invandringslag - välkomnas av invånarna i Jerez. Några har både lämnat och återvänt och andra har familjen boende utomlands. Reformerna kan föra dem närmare sina släktingar och göra det lättare för dem som bor i USA. Migranterna och deras familjer säger att de vill kunna arbeta utan fruktan för att bli deporterade. Det bästa vore att i lugn och ro kunna resa ut ur landet och besöka familjen.
Som i andra delar av Mexiko förekommer drogkrig och våld i Jerez.

Mexiko, USA, Terrorism
2015-4 s 25-27
"Mexikanska drogkarteller"
I legaliseringens fotspår - och över gränsen. Mexikanska drogkarteller ersätter marijuanan med heroin och amfetamin.
Marijuanan som numera lagligt tillverkas i mer än två dussin stater i USA har snabbt ersatt den som skördas i Sierra Madre-bergen i Mexiko. Därför inriktar sig många mexikanska odlare i högre grad på opiumvallmo. Kriminella organisationer sysslar inte längre med marijuana. De tjänar inte längre tillräckligt med pengar på den varan. Kokain går inte heller bra.
Amerikanska narkotikapoliser beslagtog nästan tre gånger så mycket heroin förra året jämfört med vad man tog i beslag för fem år sedan. Cirka 10 miljoner amerikaner missbrukar receptbelagda läkemedel och heroinet är ett betydligt billigare alternativ än tabletterna.

Mexiko
2015-12 s 30
"Man önskar att landet vore lika välpolerad som han är"
Mexikos fasad putsas med James Bond.
Mexiko vill locka Hollywood och Sony att spela in nästa på Mexikos gator för att putsa sin image, och man är beredd att betala 14 miljoner dollar för det hela trots att det bara handlar om några få minuters filmglans i Bondfilmen "Spectre" som har premiär i oktober i år.
Men verkligheten med pågående våldsamheter och strider i den västra delstaten Michoacan och försvinnandet av 43 srudenter i Guerrero har överskuggat försöken att byta fokus.

Mexiko, Terrorism
2015-44 22-24
"Jakten på Mexikos största knarkkung"
Återigen har Joaquin "El Chapo" Guzmán lyckats fly, världens mest eftersökta narkotikahandlare. Han rymde genom en tunnel under duschen i sin högriskklassade cell.
När Guzman väl hade återförenats med sina barn beordrade han sina medhjälpare att hämta apan Bootz, men apan fick inte flygtillstånd och polisen började ana att något skumt var i görningen.
Guzman som leder Sinaloakartellen, anhölls redan 1993, och dömdes till 20 års fängelse för mord och knarkhandel. Efter att ha fortsatt som drogbaron i fängelset flydde han 2001.
Efter 13 år på flykt grips han igen i februari 2014.

Mexiko, Narkotika
2015-46 26-28
"Mexiko kan bli nästa land i Sydamerika att legalisera marijuana"
Kriget med drogkartellerna har kostat för mycket.
Mexikos högsta domstol har nyligen öppnat dörren till en legalisering av marijuana, vilket skapat en debatt över kostnaderna och konsekvenserna av mexikanernas krig mot droger; är kriget värt alla dessa pengar och blodspillan?
Domen återspeglar en förändrad dynamik i Mexiko, där årtionden av amerikanskstödda kampanjer mot droger har skapat väldigt få varaktiga segrar. Idag fortsätter narkotikan att flöda in till USA, samtidigt som narkotikahandeln göder politisk korruption. Mexikanarna börjar tappa tron på att de ska vinna i den oupphörliga kampen mot smugglarna. "Vi jobbar ihjäl oss för att stoppa produktionen av något som är på väg till USA där det är lagligt". 23 delstater i USA tillåter medicinsk marijuana och ytterligare fyra tillåter bruk i berusningssyfte. Å andra sidan sett är marijuana bara en av många inkomstkällor för de kriminella kartellerna.

Narkotika, USA, Mexiko
2016-09 20-21
"Lagliga marijuanaodlingar i USA minskar vinsterna för mexikanska drogkarteller"
Laglig marijuana kan åtminstone göra något som ett flera årtionen långt krig mot droger inte har lyckats med: minska vinsterna för de mexikanska drogkartellerna. Det är framför allt den inhemska marijuanaproduktionen i delstater som Kalifornien, Colerado och Washington som har ökat. Även odlarna i Mexiko lider av de lägre priserna. De anses också ha en sämre kvalitet. Det finns t o m exempel på att smuggling av marijuana börjar gå i riktning från USA just beroende bättre kvalitet.

Mexiko, USA
2016-12 26-27
"Trump gick upp i rök på mexikansk folkfest"
Påsken ger mexikanerna tillfälle att hämnas sina fiender och ge misshagliga politiker en näsbränna. Varje år på påskaftons kväll samlas mexikanerna i gathörnen och på torgen för att avsluta Stilla veckan och sticka sina "Judas" i brand, en populär ritual i detta varma katolska land. En lämplig figur att bränna, menar många latinos, är en avbild av Donald Trump men även president Barack Obama med cigarr i munnen och en kubansk flagga i handen.
Judasbränningen är ett symboliskt sätt att besegra det onda, en kväll då man förintar fienden med hjälp av eld.

Mexiko, USA
2016-23 22-23
"Anti-mexikanska fördomar skiljer sig inte från antisemitism"
När Mexikos utrikesminister Claudia Ruiz Massieu, talade vid en konferens för amerikanska judar jämförde hon det anti-mexikanska klimatet i den amerikanska politiska debatten med internationell antisemitism. Kritik mot mexikaner, i USA och i Mexiko, har varit ett återkommande tema i Donald Trumps valkampanj.
Antalet latinamerikaner i USAs befolkning har stadigt ökat det senaste århundradet till i dag 17,3 %. De flesta är från Mexiko. Födelsetalet för latinamerikaner är högre.

Mexiko, Teknik, IT
2016-25 32-37
"Är Mexiko nästa Silicon Valley?"
Platsen ligger långt ifrån norra Kalifornien i Guadalahare, Mexikos "Digitala kreativa stad", i delstaten Jalisco, där statliga subventioner och billig kompetens attraherar utländska teknikjättar. Jalisco exporterar teknikprodukter och tjänster för 21 miljarder dollar årligen. I delstaten finns 12 universitet, däribland det prestigefyllda Tecnológico de Monterrey, som bidrar med 85000 examinerade årligen.
I andra delar av Mexiko ser det annorlunda ut. Mellan 2007 och 2014 krävde drogkriget 164000 människors liv, mer än alla civila som dödades i Afghanistan och Irak under samma tid. Våld och skrämsel skapar ett straffrihetsklimat. Otroliga 99 % av alla brott passerar ostraffade. Särskilt drabbade är Michoacan, Guerrero och Sinaloa. Men inte Jalisco!

2016-34 20-21
"Jakten på knarkkungar leder till revirkrig och ökat antal mord i Mexiko"
Tre år har passerat sedan mexikanerna valde Eneique Peña Nieto till president för hans löfte om att stoppa dödandet och våldet som råder i landet. Men mordfrekvensen är tillbaka på samma nivåer som under hans företrädares ämbetstid. Antalet mord ökade med 15 % till 9400 jämfört med förra årets. Men de narkotikarelaterade morden har ökat än mer, eller 33 %. Att Joaquin "El Chapo"Guzman, Sinaloa kartellens ledare, tillfångatogs i januari har troligen varit en av orsakerna till att knark krigen blossat upp på nytt. Det maktvakuum som El Chapo har lämnat bakom sig kommer nog att leda till fler mord. Sinaloa kartellens huvudrival är kartellen Jalisco Nueva Generacíon.

Mexiko, USA
2016-36 18-19
"I Mexiko ilsknade man till på sin president efter Donald Trumps besök"
En av de mest osannolika politiska paren man kan tänka sig stod sida vid sida med en ensam mexikansk flagga bakom sig.
Den impopulära presidenten Enrique Peñja Nieto bjöd in Donald Trump och chockade sitt land, till och med regeringsmedlemmar. Det är Trump som gynnas av detta möte menade många. Presidenten misslyckades, han saknade styrka. Enrique Peñja Nietos väljarstöd har minskat till 23 %.

Mexiko, Olja, Handel
2016-49 12-13
"I Mexiko har eran med stora privata oljebolag bara börjat. Men den statliga oljejätten tycks ha sina bästa dagar bakom sig. Petroleos Mexicano, den statliga oljeproducenten som är mest känd som Pemex, håller långsamt på att nedmonteras. Mexiko City- baserade Pemex närmar sig den lägsta produktionsnivån på 36 år och hämmas samtidigt av sina nästan 100 miljarder dollar i skulder. Företaget saknar teknologi och pengar för att kunna modernisera åldrande fält. Bara konkurrens kan rädda Pemex från konkurs.

Mexiko
2017-01 13
"En högre grad av spänning mellan USA och Mexiko blir oundviklig"
Mexikos president Peña Nieto vet att Mexiko inte har råd att bli fiende till sin mäktiga granne i norr.
Flyktingar och migranter från Mexiko och Centralamerika flyr från epidemiska nivåer av våld i kombination med lokal fattigdom.
En undersökning 2016 visade att väpnat våld i Mexiko och den norra triangeln i Centralamerika hade dödat cirka 34 000 personer, fler än i Afghanistan under samma period. Att rrappa upp deportationer och täppa till gränser tenderar att styra över papperslösa migranter till mer farliga kanaler - vilket gynnar kriminella gäng och korrupta tjänstemän.

USA, Mexiko
2017-01 19
"Trump skapar ekonomiskt kaos i Mexiko, med eller utan mur"
Donald Trump har ännu inte svurits in som president men orsakar redan ekonomiskt kaos i Mexiko. Bilindustrin är en sektor som blivit Mexikos största källa till utländska investeringar. Ford skrotar nu sina planer på att investera 1,6 miljarder dollar i en fabrik i Mexiko. Strafftullar hotar General Motors 20 miljarder dollars investeringar. Peson föll till en rekordlåg nivå. USA svarar för 80 % Mexikos export.

USA, Mexiko
2017-04 24
"Ett onödigt handelskrig"
Förhållandet mellan USA och Mexiko har varit starkt och gynnat båda länderna. Nu, under den första veckan av sin mandatperiod och utan anledning, verkar president Trump var fast besluten att ändra på detta.
Handel och investeringar mellan de två länderna skapar välstånd för båda nationerna och för otaliga amerikanska företag, arbetstagare och konsumenter. Alla dessa skulle skadas av ett handelskrig. Under de senaste åren har Mexiko mognat till en medelklassnation och strlmmen av mexikanerr mot norr har vänt.

Mexiko
2017-05 22-23
"Mexiko har sin egen hetsiga populist - Trump kan stärka hans chanser"
När den sista stenen lagts på president Donald Trumps mexikanska mur är det rimligt att tro att någon som är mer antagonistisk mot USA kommer att sitta vid makten på den södra sidan. Speciellt om denne någon är Andres Manuel Lopez Obrador, kallad Amlo. Han leder just nu opinionen inför presidentvalet i Mexiko 2018. Amlos inriktning har en påtaglig medvind. I en storm av nationell ilska blir väljarna alltmer välvilligt inställda till ropen från en radikal utomstående som lovar att avsluta den underordnade relationen till USA och istället återuppbygga den inhemska ekonomin.

Mexiko
2017-05 24-25
"Mexikansk stad får betala priset för Fords ändrade planer"
Det skulle bli en helt vanlig bilfabrik. Ett skelett av stålbalkar reser sig över den torra slätten i centrala Mexiko och är en påminnelse om vilka skador som Donald Trumps "Amerika först"-satsning kan resultera i runt om i världen. Ford Motors projekt, fyra timmar norr om Mexiko City, skulle bli delstaten San Luis Potosis största privata investerings nåfonsin. Anläggningen värd 1,6 miljarder dollar skulle sysselsätta nästan 3000 personer. San Luis Potosi står fortfarande i skuld för marken som regionen köpte och sedan gav till Ford. Ford Motor gav efter för påtryckningar från den nya amerikanska administrationen, bland annat hot om en gränsskatt på 20% mot amerikanska företag som flyttar jobben utomlands.

USA, Mexiko
2017-09 26-27
"Jag mår inte så bra när du nämner Carlos Slim"
Trump har gjort Carlos Slim 16 miljarder fattigare, men mer populär.
Den 15 juni, dagen innan Donald Trump lanserade sin presidentvalskampanj, uppgick Carlos Slims förmögenhet till nästan 67 miljarder dollar. Idag värderas den till ungefär 51 miljarder. Ingen på jorden har förlorat mer på Trump än den mexikanska telekommagnaten. Han har fallit från första plats till sjätte. Det är Trumps hårda ton mot Mexiko som sänkt värdet på peson. Men samtidigt har Carlos Slim popularitet på hemmaplan ökat, så att han nu omtalas som kandidat i nästa års presidentval. Han är 77 år.

Mexiko
2017-13 19
"Mexikansk våldtäktsman friad av korrupt domare"
I Vera Cruz, i Mexiko, litar man inte på att polisen straffar den skyldiga och skyddar den oskyldiga.
Rekordmånga kvinnor i Mexiko kidnappas, våldtas och dödas. Kvinnor som lever i områden som har drabbats hårt av narkotikakriget är särskilt utsatta. I konfliktzoner blir kvinnor "territorier" att erövra och våldtäkt är ett verktyg som används för att skrämma rivaliserande gäng och lokalbefolkningen. Antalet kvinnor som dödades vid knarkkrigarnas slagfält ökade med 500 # mellan 2001 och 2010. Tusentals andra har försvunnit.

Mexiko
2017-17 20-11
"Stulet bränsle skapar välfärd i Mexiko men skrämmer bort utländska investerare"
Det råder en epidemi av bränslestölder i landet. De utförs ofta av att tjuvarna borrar hål i bränsleledningar. Bränslet säljs sedan på svarta marknaden runt om i Mexiko. Verksamheten berövar den federala regeringen skatteinkomster på miljarder och hotar Mexikos ambitioner att attrahera utländska investerare till energiindustrin.
Ökningen av antalet stölder beror på att kriminella organisationer är inblandade. De har använt sig av mutor och våld för att influera statstjänstemän på alla nivåer, även anställda på det statsägda oljebolaget Pemex. De kriminella grupperna har ett utbrett stöd bland många lokala invånare som på den svart marknaden kan köpa billig bensin.

USA, Mexiko
2017-23 26-27
"Försöken att få Mexiko att betala fär muren blir alltmer skruvade"
President Donald Trump har kommit på en ny idé om hur man ska täcka kostnaderna för att bygga den föreslagna muren mellan USA och Mexiko: bygg den av solpaneler.
Vackra byggkonstruktioner som är 40-50 meter höga och genererar ren solenergi - ska hjälpa till att täcka kostnaderna för projektet. USAs gräns mot Mexiko är cirka 320 mil lång. Hälvten ska täckas av en mur. Resten är naturliga hinder. Ett problem är att hitta avnämare till den proderade electriciteten. Mindre än 2 % av USAs befolkning bor inom 6,5 mil från Mexikos gränser.

Mexiko
2017-31 18-19
"Staden Tecoman var en gång en fristad för Mexicos gängkrig"
I dag är två mord under samma timme ingen ovanlighet.
Förra året hade staden Tecoman flest dödsoffer i hela Mexiko. Det är den högsta mordnivån i Mexiko på flera årtionen, över 100 000 har dödats, 30 000 saknas.
det pekar på en alarmerande ökning av våldet mellan krigande karteller. Kriminella grupper finns nu också i delar av Mexiko som tidigare varit säkra.
President Peña Nietos regering har allvarligt underskattat problemets natur. Regeringen har trott att den kan förändra genom att presentera en berättelse och fokusera människors uppmärksamhet på alla goda saker som hänt, bort från våldsproblemet som den menade hade blåst över.

USA, Mexiko
2017-34 22-23
"Kan Trump ta emot hjälp efter första katastrofen han inte själv har orsakat?"
Förstörelsen i spåren av orkanen Harvey har redan blivit uppenbar, men meteorologer säger att det kan komma lika mycket regn till om det som redan uppmätts över kusterna i Texas och Louisiana. Meddelandet som National Weather Service skickade ut på söndagen är kanske deras mest dramatiska någonsin. Institutet skriver att "denna händelse är oöverträffad" och "går bortom allt som tidigare upplevts".
I samband med orkanen Katrina 2005 skickade Mexiko in betydande hjälp till USA som räddade många människoliv.
Trumps twittrande har avslöjat att USA har en president som lägger sin tid på att mobba och förminska mexikaner samtidigt som en katastrof är under utveckling i hans eget land.
Kommer Trump att acceptera mexikansk hjälp? Och vill Mexiko erbjuda hjälp? Det är mycket tveksamt.

Mexiko, jordbävningar
2017-38 18-19
"Varför har två jordbävningar drabbat Mexiko?"
Med 12 dagars mellanrum under september månad har två kraftiga jordbävningar drabbat Mexiko. Byggnader har rasat samman, panikslagna människor har rusat ut på gatorna och hundratals människor som inte lyckats fly har omkommit.
Mexiko ligger i en så kallad subduktionszon där det är stor risk för kraftiga jordskalv. Zonen löper längs den västra kusten i centrala, från centrala Mexiko till Panama.

USA, Mexiko
2017-42 14-15
"Mexikanerna är inte imponerade av Trumps prototyper till "ogenomträngliga murar"
I det torra landskapet, nära gränsen till de nerslitna kvarteren i Tijuana, tar prototyperna till Trumps gränsmur nu form. Upplagda bredvid varandra ser de nästan 10 meter höga betong- och stålbarriärerna, en del av dem förstärkta med armering, andra toppade med metallspikar, sannerligen olycksbådande ut.
Det vanligaste sättet att överlista murarna är att bygga sofistikerade gränstunnlar. För atttransportera stora mängder kokain från Mexiko till Kalifornien.

Mexiko
2017-42 16-17
"En explosion av oberoende kandidater"
I mängden - en Hillary-kopia och en professor som lovar bättre fotboll!
86 oberoende kandidater till presidentposten. Den politiska splittringen sammanfaller med Mexikos överväldigande uppgift att återuppbygga landet efter två jordbävningar. Dessutom finns utmaningen med ökande kriminalitet och vålf, som uppnådde rekordnivåer 2017. Allt har skapat ett pyrande missnöje med korruption och den politiska eliten.

USA, Mexiko, Handel
2017-43 24-25
"Löneskillnaderna på 12,43 dollar per timme lockar ändå företag till Mexiko"
Det var inte så det var tänkt, men de som hjälper amerikanska företag att omlokalisera sin produktion till Mexiko uppvisar starka siffror i år. Tecma Group har mer uppdrag än någonsin, efter trettio år med företagomlokaliserungar. Bara under de senaste veckorna har företaget hjälpt en tillverkare av rengöringsutrustning och ett förpackningsföretag att ordna flytten söderut. Även om frihandelsavtalet Nafta inte kommer att förnyas och därmed tullarna enligt WTO kommer att gälla är förändringen inte så stor. De lägre arbetskostnader uppväger mer än väl fördelarna för amerikanska företaga att flytta till Mexiko.

Mexiko
2017-48 27
"Näthandeln i Mexiko är beroende av kontanter och en butik på hörnet"
I Mexiko har det visat sig att nyckeln till att kunna handla online är attkunna betala offline. I ett land där i stort sett alla föredraratt betala kontant har Amazon.com och Wal-Mart de Mexico initierat ett hybridbetalningssystem för att uppmuntra fler att handla på nätet.
Bakom initiativet ligger att befolkningen varit trög med att öppna formella bankkonton, och färre än hälften av alla vuxna i Mexiko har kreditkort.
För världens främsta internetbutiker skulle det innebära en lyckträff om man når ut till Mexikos konsumenter. Detaljhandeln är värd 168 miljarder dollar.

Forskning, Medicin, Mexiko, Historia
2018-04 26-27
"Forskare kan ha funnit orsak till epidemi som utplånade Mexiko för 500 år sedan"
Mellan 1545 och 1548 dog omkring 80 % av Mexikos befolkning i en mystisk sjukdom. Det var en av de värsta epidemierna i mänsklighetens historia som uppskattningsvis dödade 5-15 miljoner människor, och som av urinvånarna kallades cocoliztli - ett ord som betyder pest. Omkring 30 år senare, mellan 1576 och 1578, slog cocoliztli till igen och utrotade hälften av den kvarvarande ursprungsbefolkningen.
Nu har ettforskarlag, med hjälp av gammalt DNA, för första gången identifierat en möjlig orsak till epidemin, Salmonella enterica, en patogen som orsakar tyfoidfeber.
Länge har smittsamma sjukdomar varit extremt svåra att hitta i DNA från skelett. Men nytt datorprogram har nu gjort detta möjligt.