Makedonien

Karta

Info

Nova Makedonija Dnevnik

Makedonien, sammanfattningar av artiklar om Makedonien, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

97-13 s 12
"Oron växer i Makedonien"
Albanerna i Makedonien tar sig ton. De vill bestämma mer. Men de vill inte blanda sig med andra. De säger att man försöker assimilera dem men de vill leva på sitt sätt. (Varför inte ge dem ett landområde och låta dem leva på egen bekostnad och försörja sig själva. Så får de se hur lätt det är. Varför bråka? Låt dem prova på!)

97-31 s 14
"Blir Makedonien nästa"
I två städer krävde borgmästarna att de albanska flaggorna skull vaja utanför rådhusen. Det blev bråk med den nationella polisen. Efter kollapsade pyramidspel även i Makedonien har den välmenande presidenten Gligorov stora problem med albanerna.

98-11 s 5-6
"Larmet går i Kosovo"
1989 upphävde Milosevic Kosovos autonomi. President är Ibrahim Rugova men nu har "befrielsearmén" tagit över. Största hotet utgör upproren egentligen mot Makedonien som kan övertas av Bulgarien och Grekland om landet splittras upp i sina etniska grupper.

98-14 s 10
"Makedoniens albaner oroas av krisen i Kosovo"
Den serbiska regimens förtryck i Kosovo hotar att ge upphov till en ny flyktingström till Makedonien, som har en stor etnisk minoritet.

98-29 s 12-13
"Albansk nationalism har många fästen"
Kosovoalbanernas militanta gerilla drömmer om ett stor-Albanien, som omfattar alla etniska albaner på Balkan"
I Makedonien finns albanernas demokratiska parti. Finns i Tetovo, vars 172 000 invånare till 75 % är etniska albaner. Även huvudstaden Skopje inkluderas i ett "Stor-Albanien". Det finns 6 miljoner albaner på Balkan. Albanerna vill sätta punkt för ett sekel av andraklasstatus och etablera sig på den internationella scenen.

98-47 9-10
"Albanerna börjar finna sig tillrätta"
Den stora albanska minoriteten i Makedonien har på senare tid vunnit politiskt inflytande och därmed verkar utökat samarbete med de fattiga etniska bröderna i Kosovo och Albanien mindre lockande. I valen den 1 november förlorade de styrande socialisterna makten. En mer borgerlig regeringskoalition i vilken även det albanska partiet DPA kan ingå har bildats.

99-14 s 8
"Kan de någonsin leva tillsammans igen?
Den växande flyktingströmmen från Kosovo - vid det här laget nästan en tredjedel av provinsens etniska albaner - väcker frågor om serberna och de etniska albanerna någonsin kommer att kunna leva sida vid sida igen. Kanske bör flyktingarna stanna i närområdet för att inte gå Milosevics ärende om etnisk rensning. Men Albanien är så fattigt att landet knappt kan föda sina egna invånare och Makedoniens status som en självständig stat är mycket bräcklig, de har redan 30 % albaner och 40 % arbetslöshet.

99-17 s 10-11
"De ortodoxa folken sympatiserar med serberna"
I Rumänien, Bulgarien, Makedonien och Grekland är det NATOs bombregn över serberna som upprör och väcker vrede. Ärkebiskopen i Grekland kallar alliansens bombplan för "Satans redskap". Rumänerna tror att den etniska rensningen av albaner är västerländsk propaganda.

99-21 s 4-5
"Den långa vägen till ingenmansland"
Vad är det som händer inne i Kosovo och som lett till en ny stor flyktingvåg de senaste dagarna till Makedonien? Alla flyktingar berättar variationer av en och samma historia om att den serbiska polisen tagit alla deras ägodelar och hotat dem.

99-48 s 9
"Makedoniens metodiska metodist"
Den nye presidenten Trajkovski övergav under sin studietid i USA både kommunismen och den ortodoxa religionen och har därför förutsättningar att bli också den albanska minoritetens president. Och det var mycket tack vare albanernas röster han vann valet. (Nu måste valet göras om i vissa albanska områden sedan uppenbart valfusk, till förmån för Trajkovski, upptäckts). Albanledaren Xhaferis samarbetar gärna med honom. Befolkningen däremot är missnöjd med att FN och Nato inte fortsatte att erbjuda lokalbefolkningen, jobb, löner och kontantbidrag sedan Kosovokriget slutat.

2000-14 s 3
"EU belönar Balkans lojalitet"
Länderna kan få nästan två miljarder dollar i bidrag till att reparera vägar, bygga broar och annan infrastruktur som tack för att de stödde Natos krig mot Serbien förra året. Det är Albanien, Bosnien, Kroatien, Makedonien och Rumänien.

2000-20 s 11
"Östkvinnor luras till sexslaveri i Kosovo"
Marknaden av internationella soldater och hjälparbetare är stor. Avsaknaden av ett rättssystem bidrar. I Makedonien auktioneras de bort till albanska hallickar som har stöd av Kosovos kriminella bossar med band till UCK. Kvinnorna tvingas till oskyddat sex ibland upp till 16 gånger per dygn.

2001-11 s 8
"Nej, inte Makedonien också!"
Etniska albanska gerillagrupper från Kosovo sprider skottlossning över provinsens sydgräns och har nu hamnat på kollisionskurs med Nato. Nato har nu beslutat att ta till hårdhandskarna mot etnisk extremism. Albaniens regering har förklarat att den respekterar Makedoniens territoriella integritet. Den förnekar allt intresse för ett "Storalbanien". ( Men detta är väl inte heller banditernas mål utan snarare att få kontroll över allt större delar av smuggeltraffik och annan kriminell handel med varor som tobak, narkotika och kvinnor! Det är fördelningen av vinsten av denna handel som de slåss om!).

2001-12 s 4-5
"Makedonien har redan krig"
FN bär en del av skulden menar FNs speciella sändebud i Balkan, Carl Bildt. "Det är mycket pinsamt när territorium som kontrolleras av FN används för terroristaktiviteter mot ett grannland". Gerillagrupperna i Makedonien har ett brett stöd bland landets etniska albaner.

2001-13 s 8-9
"De kommer att hämnas"
Säger den 58-årige läkaren Imer Imeri, som leder det albanska partiet PDP i Makedonien, som belyser den farliga konflikten i landet. Han anser att albanerna behandlas som andra klassens medborgare. Också i staden Gostivar, en övervägande albansk stad med albansk borgmästare.

2001-14 s 8
"Hög tid för reformer i Makedonien"
Efter det att det militära läget vid gränsen mellan Kosovo och Makedonien har blivit lugnare försöker man nu hitta en ny politiska lösning av krisen. I Skopje ställs frågan om dialogen behöver en internationell moderator. Det albanska partiet, PRP, som ingår i regeringen, och dess ledare Arben Xhaveri, kräver att makedonierna måste uppfylla albanernas berättigade krav. Annars blir det inbördeskrig.

2001-16 s 9-10
"Det finns mer än en verklighet i Makedonien"
Den väpnade konflikten i år speglade de etniska albanernas missnöje med majoritetens modellsamhälle. Makedonierna är mycket besvikna, menar president Trajkovski. Landet var regionens mönstermodell. Albanerna menar att det finns en djup klyfta mellan idén om vår stat och verkligheten. Landets slaver och etniska albaner har i 10 år blundat för hur de uppfattar varandra. Albanerna uppfattar bara slavisk hegemoni och motvilja mot deras krav på lika rättigheter. Makedonierna är ortodoxt kristna medan albanerna är muslimer. Fem av 15 ministrar är albaner, tre av sju av landets generaler likaså.

2001-19 s 14
"Krishanterarna skyndar till Makedonien"
Natos generalsekreterare Solana och Eus utrikeskommissionär Patten med utrikesminister Anna Lindh reser till Skopje med budskap om fred och försoning.

2001-19 s 14-15
"Balkan är ett krångligt pussel"
Det har gått några veckor sedan valet i Montenegro men det är fortfarande ovisst om restenav den jugoslaviska federationen kommer att splittras. Faktum är emellertid att spänningarna i de närliggande Kosovo och Makedonien hur som helst utgör ett större hot mot den bräckliga freden i regionen än Montenegros ambitioner att bli suveränt.
Det självständighetsivrande blocket i Montenegro fick i senaste valet majoritet och det betyder att president Djukanovic har majoritet för att utlysa en folkomröstning om självständighet.

2001-20/21 s 7
"Makedonien bildar samlingsregering"
Det makedoniska parlamentet godkände i söndags kväll en nationell regering bestående av slaviska och etniskt albanska partier. Avsikten är att angripa rötterna till de väpnade oroligheter som hotar landet med inbördeskrig.

2001-26 s 7-8
"EU ökar pressen på Makedonien"
EU-representant i Skopje kommer att kontrollera att utlovade reformer blir verklighet. Beslutet at EUs utrikesministrar att skicka en kontrollant signalerar en ändrad attityd. Det är den förre franske försvarsministern Francois Leotard som ska övervaka den makedonska regeringens reformarbete.

2001-27 s 7
"Risken för ännu ett krig är överhängande"
Serbiska krigsförbrytare ställs inför rätta, men Makedonien står fortfarande på randen till krig. President Trajkovski godkände en militär operation vilket provocerade slaverna till ursinne. Han lät amerikanska soldater eskortera flera hundra fullt beväpnade albanska rebeller ut från en by i närheten av Skopje där de varit föremål för en intensiv beskjutning från de makedoniska regeringsstyrkorna. Ursinne ledde till ett otäckt rashat mot civila albaner.

2001-28 s 12-13
"Läget i Makedonien inger hopp"
Västmakterna har lärt av sina misstag, vilket avspeglas i Makedonien där risken för inbördeskrig har minskat markant.
Västerländska politiker och diplomater vill inte offentligt medge hur läget är i Bosnien och Kosovo för att inte undergräva allmänhetens stöd för humanitära interventioner men i Bosnien är "en alldeles för stor andel av den verksamma befolkningen sysselsatta av de internationella organisationerna eller håller på med att smuggla olagliga varaor eller olagliga personer till resten av Europa". Landet måste "övervakas av NATOs fredssoldater och det fungerar som ett internationellt protektorat och utvecklas till en bas för organiserad brottslighet". Därför anstränger sig nu dessa politiker som inte vågar erkänna sanningen om Bosnien för att inte samma sak ska hända i Makedonien.

2001-33 s 11
"Makedonien har fått ett fredsavtal"
Avtalet är undertecknat men det kommer att bli mycket svårt att implementera det.
Politiska ledare för två slaviska och två albanska partier har undertecknat ett fredsavtal. Avtalet bereder väg för en brittisk Nato-styrka, c a 3500 man, vars uppdrag är att samla in vapen från den albanska gerillan. Avtalet har inte offentliggjorts och regeringen har inte gjort något för att förbereda sina medborgare på det.

2001-34 s 8-9
"Rebellerna välkomnar Nato"
De albanska rebellernas ledare säger att han och hans soldater kommer att respektera fredsuppgörelsen. Ali Ahmeti, Nationella befrielsearméns politiska ledare, kallade till presskonferens i sitt högkvarter uppe i bergen. "Vi kommer att lämna ifrån oss våra vapen eftersom vi inte behöver dem längre". (Är det någon som egentligen tror på detta? Det är väl bara en taktisk lögn på diplomatisk nivå. Vi får väl se.). Redan några timmar därefter utbröt nya strider mellan rebeller och makedoniska regeringsstyrkor.

2001-35 s 9-10
"NATO i Makedonien: en behaglig utflykt"
NATO gör en begränsad för att inte säga blygsam insats i Makedonien. Många experter frågar sig om den är tillräcklig för att stoppa inbördeskriget. NATO har bara ett begränsat uppdrag nämligen att samla in omkring 3300 vapen i ordentliga högar. Den makedonska regeringen hävdar att rebellerna har omkring 50000 vapen. Det behövs en stabiliseringsstyrka, inte bara en styrka som samlar in vapen. Andra menar att avväpningen är en betydelsefull gest som kan få parlamentet att implementera det fredsavtal som undertecknats. Men även om avväpningen lyckas kvarstår frågan vad som händer när NATO efter uppdragets slut lämnar Makedonien.

2001-37 s 12-13
"Skicka fler soldater till Makedonien!"
Säger Carl Bildt som menar att en läxa från Balkan är att det aldrig blir tillfälle till politiska alternativ om man inte först eleiminera alla militära alternativ. En politisk process kan bara uppstå i en säker och stabil miljö där varje grupp vet att kompromiss och samexistens är enda alternativet.

2002-25 s 12-13
"Kaos är aldrig långt borta i Makedonien"
Etniska motsättningar, korruption och kriminalitet äventyrar den bräckliga freden. Regeringspartierna förnekar påståenden om att de tjänar pengar på narkotika och cigarettsmuggling och andra olagliga aktiviteter som att lägga beslag på intäkterna från privatiseringen av statliga tillgångar. Det finns hur mycket vapen som helst i Makedonien. Interna motsättningar inom den albanska minoriteten har lett till skottväxling. Man tror att makedonska nationalister kommer att utnyttja den albanska splittringen inför valet.

2002-38 s 14
"Ny regering i Makedonien"
Makedoniens premiärminister erkände sig besegrad i landets första val sedan de etniska våldsamheterna i fjol. Oppositionskoalitionen som leds av den f d kommunisten Branko Crvenkovski, vann. En annan segrare var Ali Ahmeti som etniska albaner belönade för hans medverkan i förra årets rebelluppror. FNs internationella krisgrupp i landet gläder sig över valdeltagandet och att valet gick att genomföra på ett demokratiskt sätt men konstaterar också att Makedonien "alltjämt är ett träsk av korruption och sanktionerad brottslighet".

2002-51 s10
"Balkan måste hållas under uppsikt"
Försoning och återuppbyggnad på Balkan är ett tidsödande arbete. Fredsstyrkor och ekonomisk hjälp behövs i många år till. Balkan är en krutdurk av etniska motsättningar och kriminalitet fortfarande tre år efter det att det senaste kriget slutade. En aktuell rapport från Utrikespolitiska Rådet i Washington drar slutsatsen att hög arbetslöshet, brottssyndikat, offentlig korruption och religiösa och etniska motsättningar kan göra Bosnien, Makedonien, Serbien och Kosovo till destabiliserande faktorer för hela södra Europa. Hela området håller på att förvandlas till ett himmelrike för narkotikahandlare, människosmugglare och militanta islamister.

2003-28 s 12-13
"Balkan sätter kurs mot EU"
Balkans tilltufsade länder närmar sig EU i olika takt. Sedan EUs ledare hade godtagit förslaget till ny EU-författning gjorde de också den uppseendeväckande Balkandeklarationen på framför allt Greklands önskan. Västra Balkan, de sex republiker som en gång utgjorde Jugoslavien minus Slovenien + Albanien, kan förvänta sig att bli medlemmar i EU förutsatt att de uppfyller en mängd stränga krav. Kroatien är den starkaste kandidaten. Makedonien har klarat av två steg. Bosnien är efter medan Serbien är regionens nyckelland. Serbiens välgång beror till stor del på i vilken mån man har lyckats försvaga det maffialiknande nätverket sedan Djindjics död.

2004-09 s 4
"Makedonien ställer sig i kön"
Makedonien har ansökt om medlemskap. Många långtgående reformer anses kunna ge resultat. Alla ansökningar från Balkan hänger på den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo, som styrs av FN och Nato sedan 1999. Vad kommer resultatet av nästa års förhandlingar att bli? Ska Kosovo delas mellan serber och albaner?

2004-09 s 4
"Presidenten omkom i en flygkrasch"
Makedoniens president Boris Trajkovski avled i förra veckan i en tragisk flygolycka på väg till Mostar i Bosnien för att delta i en ekonomisk konferens. Han var president sedan 1999 och blev bara 47 år. 2001 hjälpte han till att avvärja att ett etniskt albanskt uppror urartade i inbördeskrig.

2004-34 s 68
"Makedonska albaner får mer makt"
Makedoniens parlament har enats om en lag som kommer att ge etniska albaner mer att säga till om i lokala styrelser. Men den etniska albanska oppositionen menar att lagförslaget inte går tillräckligt långt.

 2004-36 s 10
"Gränstvist upprör känslorna i Makedonien"
Semesterorten Struga som med sina 36000 invånare har sett bättre dagar, tänker förklara sig självständig i protest mot regeringens planer på att ändra de lokala gränserna. Den nya stadsgränsen kommer att inkludera närliggande orter vilket leder till att kommunens nya etniska majoritet blir albanerna. Strugainvånarnas vrede har väckt genklang hos etniska makedonier runt om i landet.

2004-46 s 6
"Makedonien ser framåt"
Nationalisternas försök att utestänga minoriteten från makten misslyckades. En folkomröstning som stöddes av makedonska nationalister och som syftade till att blockera förslagen om större autonomi för landets albanska minoritet lockade inte tillräckligt många väljare för att vinna laga kraft.

2006-28 s 17
"Ny premiärminister i Makedonien"
Premiärminister Vlado Buckovski har erkänt att landets nationalistiska opposition besegrade honom i förra veckans val. Valet anses ha stor betydelse för det lilla Balkanlandets chanser att bli medlem i EU och Nato. Valsegraren, Nikola Gruevski, tackade sina anhängare och meddelade att han så fort som möjligt ska presentera en duglig regeringskoalition.

2007-49 s 9
"Segsliten namnfråga"
Grekerna vägrar acceptera att Makedonien kallar sig Makedonien. Grekerna menar att Makedonien är namnet på en geografisk region som inkluderar den norra delen av Grekland och som symboliserar Alexander den store. Makedonien är inte, en ny nation som befolkas av slaver, albaner och bulgarer. Opinionsmätningar visar att den grekiska allmänheten stöder regeringens hot om ett veto mot Makedoniens medlemskap i NATO om inte Makedonien avstår från detta land. Makedonien har också ett annat problem på lut. Landet gränsar till Kosovo som är på väg att förklara sig självständigt och Makedonien har en växande och bångstyrig albansk minoritet.

2008-10 s 16
"Ett namn betyder så mycket"
Makedoniens namn kan bli det som blockerar landets inträde i Nato. Grekerna har hotat med att blockera Makedoniens inval om landet inte ger upp sitt namn som Grekland anser vara exklusivt grekiskt. Grekland menar att Makedoniens användande av namnet är ett förtäckt anspråk på den nordgrekiska provinsen med samma namn. Drygt 120 länder, inklusive USA och Ryssland, har erkänt Greklands granne under namnet republiken Makedonien.

2008-23 s 12-13
"Makedonierna levde inte upp till förväntningarna"
Våld och valfusk skämde parlamentsvalen i Makedonien i söndags. Etniskt albanska partier kämpade om inflytande i Balkanlandets nästa etniskt blandade regering. Enligt en övervakare för Europeiska Rådets räkning kan valet "under inga omständigheter godtas internationellt som ett regelrätt val". 13 000 poliser hade kallats in många kom i skottväxling med den albanska minoriteten utanför huvudstaden. Albanerna utgör omkring 25 & av befolkningen. Det finns två albanska partier, DUI och DPA. Spänningarna har ökat sedan Makedonien i februari fick en albanskt dominerad granne i Kosovo. Båda kämpar, även med vapen, om att vara koalitionspartner till Gruevskis regeringsparti. Våldet kan komma att undergräva chanserna för den före detta jugoslaviska republiken med två miljoner invånare att få en tidtabell för när medlemsförhandlingarna med EU kan börja. Makedonien är officiellt kandidat land sedan 2005.

2008-41 s 12-13
"Dispyten om Makedonien har asiatiska förgreningar"  hela artikeln
Det handlar om en av Europas mest bisarra och envisa internationella dispyter och det är definitivt den enda som involverar asiatiska stammar som levde på Alexander den stores tid. I kampen för att kunna kalla Alexander för makedonisk har Makedonien vänt sig långt bort till Himalaya och invånarna i Hunzadalen i Pakistan. Grekland hotar med att hindra Makedonien att bli medlem i EU om landet inte ändrar sitt namn.
I juni kom prins Ghazanfar Ali Khan, Hunzafolkets härskare, på besök. Hunzafolket tror att de är ättlingar av makedonska soldater som följde Alexander den store på hans marsch till Indien och sedan stannade där. Fram till 1974 då de konverterade till islam praktiserade de den antika grekiska religionen med tolv gudar.

2009-13 s 4-7
"Makedonien känner sig som Europas styvbarn"  hela artikeln
Sedan 18 år blockerar Grekland Makedoniens ambitioner att bli medlem i Nato och EU på grund av en bisarr namnstrid. Den envisa tvisten hotar den inre harmonin i Balkanrepubliken Makedonien, eller som det officiellt ska heta "den före detta jugoslaviska republiken Makedonien", som just har haft presidentval. Ingen kandidat fick egen majoritet varför en andra valomgång äger runt om en vecka. Sedan 1991, när republiken förklarade sig självständig, pågår en bitter strid om Makedoniens namn. Grekerna protesterar och har de allierade i både EU och Nato som gisslan. Det som gör Europa särskilt intresserade av tvisten är att Makedonien snart blir ett transitland för olja som kommer att pumpas från Bulgariens kust vid Svarta Havet till Medelhavet.
Makedonien består av ett dussintal olika folkslag. De flesta är slaver, sedan finns det en halv miljon etniska albaner som känner större samhörighet med andra albaner i Albanien, Serbien och Kosovo än med den slaviska majoriteten. Det finns också en stor grupp romer.

2009-15 s 8
"Klar seger för Ivanov"
Efter den andra valomgången i Makedoniens presidentval i söndags heter landets statsöverhuvud Giogij Ivanov, som företräder det konservativa regeringspartiet. Han fick nästan dubbelt så många röster som utmanaren, socialdemokraten Ljubomir Frckoski. Båda vill lösa namndispyten med Grekland snarast möjligt.

2011-09 s 6
"Skandaler, motsättningar och turbulens"
Allt är med andra ord som vanligt i Makedonien. Arbetslösheten är hög och namntvisten med Grekland är ännu inte löst vilket förhalar Makedoniens inträde i Nato och EU. Populär premiärminister är Nikola Gruevski. Nu vill socialdemokraterna med Branko Crvenkovski i spetsen ha nyval till parlamentet. En fjärdedel av befolkningen är etniska albaner, varav nästan alla är muslimer, som bara röstar på sina egna partier. Motsättningarna mellan Makedoniens etniska grupper blossade upp nyligen med anledning av ett kyrkoliknande museum i det gamla fortet i Skopje, något som albanerna ogillar skarpt.

2011-23 s 31
"Regeringen behåller makten"
Segraren i valet i Makedonien blev den konservativa regeringskoalitionen under premiärminister Nikola Gruevski, vilket betyder att hans regering får en tredje mandatperiod. Gruevskis koalition fick 55 av sammanlagt 123 platser i parlamentet. Han utlyste val i förtid därför att oppositionen har bojkottat parlamentet sedan årets början i protest mot regeringens agerande mot en privat tv-station. Gripandet av mediekungen Velija Ramkovski som misstänks för skattebrott och ett dussintal av hans närmaste medarbetare ledde till omfattande protester i huvudstaden Skopje.

2011-24 s 31
"Makedonien reser kontroversiell staty"
Arbetet med att montera en kontroversiell bronsstaty av Alexander den store har startat. Statyn uppfattas som en fräck utmaning mot grannlandet Grekland som gör anspråk på den antike hjälten.
Grekland och Makedonien har i 20 år bråkat om vem som egentligen har rätt till det antika arvet. Kritiska röster i Makedonien hävdar att statyn underblåser nationalism och är alldeles för dyr för ett land med 32 % arbetslöshet.

2011-29/30 s 31
"Ny regering snart klar"
Sex veckor efter parlamentsvalet i Makedonien presenteras en ny regering. Den förre och även blivande regeringschefen, Nikola Gruevski, presenterade tidigare i veckan sina tilltänkta ministrar för parlamentet. Det konservativa under Gruevskis ledning kontrollerar 71 av totalt 123 platser tillsammans med Gruevskis albanska koalitionspartner.
Den 40-årige Gruevski har varit regeringschef sedan 2006. Majoriteten av befolkningen är slaviska makedonier och den albanska minoriteten utgör drygt en fjärdedel av landets två miljoner invånare.

2011-42 s 10
"Bryssel lockar"
EU-kommissionen presenterar sin årliga rapport om kandidatländer och presumtiva kandidatländer. Lockande medlemskap sporrar reformer i länderna på Balkan.
Makedonien har varit kandidatland sedan 2005, men EU-kommissionen pekar på brister avseende mediefrihet och åter påskina att upprättandet av en jättelik staty av Alexander den store i huvudstaden Skopje var en provokativ handling, främst mot Grekland. Grekerna kommer i december att använda sitt veto mot förslaget om att EU ska fastställa tidpunkt för när medlemskapsförhandlingar ska inledas. På grund av av en 20 år gammal dispyt om namnet Makedonien.

2011-51/52 s 16
"Dispyten om Makedoniens namn"
Makedonien har vunnit en juridisk seger, men den verkar ganska ihålig. Domstolen vägrade uppmana Grekland att undvika liknande avtalsbrott i framtiden. Och hur går det med EU. Grekland har sedan 2009 blockerat EUs försök att erbjuda Makedonien en tidpunkt för inledande förhandlingar om kandidatstatus. Eurokrisen gör att en utvidgning står långt ner på EUs dagordning.

2012-1/2 s 30
"Expresidenten är död"
Kiro Gligorov, som ledde Makedonien genom en oblodig separation från Jugoslavien och blev landets första demokratiskt valda president, avled den 1 januari i sitt hem i den makedoniska huvudstaden Skopje, Han blev 94 år. Gligorov blev Makedoniens president i januari 1991 när landet fortfarande var en jugoslavisk republik. Han ledde landet genom en folkomröstning i vilken medborgarna röstade ja till självständighet. Han var president i två mandatperioder fram till 1999.

Makedonien
2013-47 s 12-13
"Makedonisk make-over"
Det överdimensionerade byggprojektet Skopje2014 har förvandlat staden till en ny-barock mardröm.
Den makedoniska regeringen har lagt ner enorma summor på att ge huvudstaden Skopje en ny arkitektonisk profil. Projektets grälla överdrifter döljer en katastrofal ekonomi och en problematisk syn på mänskliga rättigheter.
Skopje har fått ett nytt monument: Krigare till Häst på Plostad Makedonija, ett torg mitt i staden, är nästan 30 meter högt, kostade över 10 miljoner euro att uppföra och är ungefär lika autentiskt som imitationen av Grand Canal i Las Vegas. Fler hjältar från Makedoniens färgstarka historia finns i närheten, skulpterade i en stor om än oproportionerlig skala.
Alltihop kallas Skopje2014 och kostar VMRO, det konservativa regeringspartiet hundratals miljoner euro. Samtidigt som den finansiella krisen tagit hårt på Makedonien. Varannan människa är arbetslös, och arbetslösheten är nästan 30 %.

Makedonien
2014-18 s 19-21
"Den lille diktatorn"
Nikola Grujevskij som regerar det etniskt delade Makedonien har upprättat en halvauktoritär regim. Eftersom medierna är beroende av regeringen och rättsväsendet är svagt tränger regeringen framgångsrikt undan oppositionen i det av staten dominerade offentliga rummet. Denna modell, kallad Sydosteuropas "auktoritära försök" har i olika omgångar etablerats från Grekland till Ungern, från Serbien till Rumänien, innanför och utanför EU. Nikola Grujevskij har konsekvent upprättat en auktoritär halvdemokrati. Hans makt grundas på tre stöttepelare: hotelser utifrån och inom landet en homogen bild av den nationella gemenskapen och dess historia, samt en effektiv kontroll av institutioner och medier.
Systemet föddes den 3 april 2008. Vid Natos toppmöte i Bukarest förbigicks Makedoniens inträdesansökan på grund av Greklands hot att inlägga sitt veto. Grekland vägrade acceptera att landet kallade sig Makedonien.
Makedonien befinner sig helt tydligt i en farlig återvändsgränd. Bristen på integration i EU förstärker risken för etniska konflikter mellan etniska albaner och makedonier.

http://www.nzz.ch/aktuell/international/auslandnachrichten/der-kleine-diktator-1.18288391

Makedonien, Flyktingpolitik, Krisregioner
2015-35 7-9
""Flykting kaoset i Makedonien"
En farlig flaskhals har bildats i den makedonska gränsstaden Gevgelija, en viktig knutpunkt för flyktingar som försöker att ta sig till Västeuropa. De som försöker ta sig ombord på tågen här utsätts för extrem hetta, farliga gäng och hårda poliser.
De flesta önskar kunna ta sig vidare västerut till Tyskland och Sverige allrahest.
I Sverige får alla syrier uppehållstillstånd och nu kallar sig många syrier, oavsett var de kommer ifrån. Det är inget annat annat än massmigration.
Enligt gällande asyl regler i EU måste de asylsökande stanna kvar i Grekland, det första EU land de kommit till. Men ingen håller längre på reglerna. De vill alla med alla medel ta sig till Makedonien och sedan vidare genom Serbien och in i Ungern, första EU-landmed målet att sedan stanna i välfärdsländer och blir försörjda, först själva och senare också sina släktingar.
De flesta känner väldigt lite till förhållandens vad gäller krav på hög kompetens och utbildning.

sidans topp