Libanon |
|
|
Info |
L'Orient
le Jour La Revue de Liban |
97-11 s 15-16
"Hezbollah har övertaget"
Hezbollahgerillan i södra Libanon har blivit starkare och
skickligare. mest p g a hjälp från Iran. Alla hjälp
till gerillan går via Damaskus så i princip är
det Syrien som kontrollerar aktiviteten.
97-11 s 17-18
"I Beirut är pengar det viktigaste"
I dag 5-6 sex år efter krigets slut finns det fler mobiltelefoner
än gevär i Libanon. Premiärminister är sunnimuslimen
Hariri. Militärt är det Syrien som styr. Det finns 350
000 syriska soldater i Libanon.
97-35 s 13
"Anfall mot civila tolereras ej"
I ett försök att hindra konflikten i södra Libanon
har de fem länderna i "kontrollpanelen" Frankrike,
USA, Syrien, Israel och Libanon uppmanat de båda sistnämnda
länderna att göra allt för att stoppa kriget mellan
den Sydlibanesiska armén och den av Iran stödda shia-muslimska
gerillan.
97-37 s 12-13
"Krav på reträtt från Libanon"
Sharon vill att Israel retirerar från Libanon, sedan 12
israeliska soldater dödats vid en räd. Men då
finns en risk för att Hizbollah följer med in i norra
Israel. menar Netanyahu.
98-24 s 15-16
"Israel vill bort från Libanon, men kriget fortsätter"
1985 ockuperade Israel en 15 km bred zon i södra Libanon.
98-24 s 16
"Blir Libanon Israels Vietnam?"
Det israeliska folket har tröttnat på att skicka ut
unga män att dö i Libanon.
98-12 s 19-20
"Israel vill bort från Södra Libanon"
Om Israel ska dra sig ur södra Libanon måste det antingen
ha fred med Syrien eller ta risken att göra ett tillbakadragande
utan villkor. Och fred innebär ett återlämnande
av de ockuperade Golanhöjderna.
99-08 s 23
"Inbördeskrigets offer har lång väg hem"
Mindre än en fjärdedel av det libanesiska inbördeskrigets
flyktingar har återvänt till sina gamla hem. Nästan
en halv miljon människor miste sitt hem under det 17 år
långa inbördeskriget. Fredsavtalet 1991 betonade återflyttning
men bara 25 % har återvänt ofta till mycket dåliga
bostäder.
99-09 s 12
"Israelisk offensiv mot gerillan i södra Libanon"
Hezbollah har i attacker dödat en israelisk soldat och flera
soldater. Israel har slagit tillbaka. Allt i den 15 km breda landremsan
som israel ockuperar sedan 1985.
99-09 s 12
"Fakta om Hezbollah"
Bildades 1982 och stöds ekonomiskt av Iran, kanske 2 miljarder
kronor per år. Har 5000 väpnade medlemmar. Eftersträvar
en islamistisk stat i ett land med 18 officiellt erkända
religioner. Har 7 av 128 ledamöter i Libanons parlament (ja,
man förstår att de måste ta till våld för
att få den makt de inte kan få på demokratiskt
sätt. Sådana kallas väl terrorister?)
99-14 s 12-13
"Palestinaflyktingarna har en lång fruktlös kamp
bakom sig"
Libanons palestinska befolkning lever i ett tillstånd mellan
trots och förtvivlan. Allt sedan undertecknandet av Osloavtalen
1993 om begränsat självstyre för palestinierna
på Gazaremsan och västbanken känner sig de palestinska
flyktingarna och deras avkomma övergivna. Sedan allt hopp
om att kunna återerövra hemlandet med vapenmakt har
dött härskar brustna illusioner i Libanon. (det var
alltså tanken på att med våld ta för sig
av andras makt och välstånd som höll modet uppe
- hos männen. Tanken på att tävla genom att utbilda
sig och att arbeta gör de flesta bara uttröttade! Samma
fenomen finns säkert också hos albanerna och stora
delar av den afrikanska kontinenten!!)
99-26 s 17-18
"Syrien och Israel närmar sig varandra"
Syriens president Hafez Assad antyder att han vill avsluta sin
karriär med ett slutgiltigt fredsavtal med Israel.
Barak är beredd att ge upp Golanhöjderna mot att i stället
få säkerhetsgarantier för södra Libanon.
99-43 s 9-11
"Libanon längtar efter fred
och självständighet"
I skuggan av närmandet mellan Syrien och Israel längtar
Libanon efter försoning med det judiska grannlandet. Men
Syrien låter inte det lilla broderlandet sluta fred på
egen land. Assad syns inte längre som tidigare men har inte
släppt kontroll och inflytande i Libanon. Fortfarande 300000
syriska soldater. De lämnar inte landet förrän
Israel återlämnat Golanhöjderna till Syrien. Barak
lär kräva att den libanesiska regeringe erbjuder medborgarskap
åt de ca 360 000 palestinska flyktingarna. Stora delar av
Beirut är i dag upprustat och väntar bara på nya
turistströmmar.
99-51 s 13
"Syrien för Libanons talan"
När israel och Syrien slog sig ned vid förhandlingsbordet
i onsdags i förra veckan var Libanon frånvarande trots
att Libanon är det sista aktiva slagfältet i den arabisk-israeliska
konflikten.
Libanon har helt enkelt inte den politiska och militära kraften
att stoppa Hizbollah gerillans krigföring i Libanon mot Israel
och vilket är en förutsättning för fortsatta
förhandlingar.
2000-9 s 12-15
Hezbollah vädrar morgonluft men kan också mista allt"
Den libanesiska rörelsen Hezbollah, som är både
milis och politiskt parti, känner sig som segrare i kriget
mot de israeliska oppositionsstyrkorna i södra Libanon. Frågan
är nu om gruppen överlever i fred. Rörelsen mister
det som hittills varit deras triumfkort. Sedan 1992 är den
40-årige Schejk Nasrallah Hezbollahs rörelse. I framtiden
blir det Syrien eller den libanesiska armén som kommer
att gränserna för organisationens verksamhet. Viktigt
är också resultatet av parlamentsvalet i Iran som troligen
innebär minskat stöd.
2000-9 s 14
"Trampade Lionel Jospin i klaveret?"
Jospins uttalande om terrordåd i Libanon väckte palestinska
studenters raseri och kritiseras hårt av Chirac. Under ett
tre dagar långt besök i Mellanöstern. Kanske en
inledning på kampanjen inför presidentvalet i Frankrike
2002?
2000-17 s 12-13
"Hellre dö i Libanon än fly"
För att göra slut på blodsutgjutelserna vill Israel
dra tillbaka sina styrkor från grannlandets södra del
- och i Beirut väcker detta fruktan för att nytt krig.
En orosfaktor är den libanesiska milis som nu kämpar
vid de israeliska ockupationsstyrkornas sida.
Om Israel drar sig tillbaka kommer det att bli blodiga maktkamper
mellan SLA, den sydlibanesiska milisen, Hezbollah, samt palestinier
(vars ungdomar skjuter i luften och vill "offra våra
själar och vårt blod för Palestina").
2000-19 s 6-7
"Press på Syrien att förhandla"
Israel lämnar södra Libanon oberoende av hur fredssamtalen
med Syrien utvecklar sig. Detta sätter press på Hafez-Al-Assad.
2000-23 s 6-8
"Libanons sår har inte läkt"
Tio år efter inbördeskrigets slut i Libanon finns såren
fortfarande kvar. Regeringens program för att hjälpa
fördrivna hem har varit föga framgångsrikt. De
flesta kristna med rötter i södra Libanon återvänder
bara någon gång då och då till sina byar
för att delta i någon släktträff. Av ekonomiska
skäl föredrar de att bo kvar i Beirut och dess omgivningar.
det finns kristna maroniter med viss anknytning till den romerskt-katolska
kyrkan. Det finns druser, en arabisktalande folkgrupp vars religion
har inslag av islam, judendomen och kristendomen. Största
grupp är Shiit-muslimer.
2000-24 s 12
"Ledarens död väcker oro i Libanon"
Syrien lyckades befästa sin kontroll över Libanon genom
att agera som skiljedomare mellan landets fyra rivaliserande folkgrupper
- shiiter och sunnimuslimer, kristna och druser. Libanon å
andra sidan spelar en stor roll för Syriens ekonomi genom
att ha en relativt utvecklad tjänstesektor och ett fungerande
bankväsende vilket Damaskus behöver som kanal ut i världen.
Men motviljan mot Syriens militära närvaro ogillas av
många särskilt de kristna som utgör 30 % av befolkningen.
De hälsade Assads bortgång som en diktators död.
2000-24 s 12-13
"Assads son tar över makten"
Armén, säkerhetstjänsten och parlamentet står
bakom Bashar Assad som landets nya ledare. Enda utmanaren är
om den avlidnes bror Rifaat kommer tillbaka från sin landsflykt.
Och på honom är en arresteringsorder utfärdad.
Hafez al-Assads högsta önskan var att återta allt
syriskt territorium.
Själv tog Hafez makten 1970 då han som försvarsminister
gjorde en statskupp.
2000-29 s 15-16
"Syriens nya president är kompromisslös"
Ekonomin dominerade i Bashar al-Addads installationstal, men han
gav också tydligt uttryck för att han är lika
fast besluten att får tillbaka hela Golanområdet som
hans far var. Många västdiplomater hade hoppats att
den nye presidenten skulle ha en mindre ideologisk inställning.
Han har avstånd från personkulten men inte från
enpartisystemet. "Sådan demokrati som i västländerna
kan inte och bör inte införas i Syrien
Vi har vår
egen demokrati
.som uppstått ur vårt folks behov
"
(!!).
2000-35 s 17-18
"Ett bittert maktspel föregick valet i Libanon"
I söndags gick libaneserna till val. Det var etapp ett i
ett parlamentsval som överskuggas av syrisk dominans. Kampen
står mellan inrikesminister Murrs kandidater, alla syrienanhängare
och oppositionen ledd av Nassib Lahoud kusin till presidenten
Emile Lahoud. Murr kontrollerar polisen och den inhemska säkerhetstjänsten.
2000-35 s 17
"Framgång för oppositionen"
Libanons regering råkade ut för svåra bakslag
i parlamentsvalets första omgång. Oppositionen erövrade
33 av de 63 parlamentsplatserna. Nästa söndag fördelas
de återstående 65 platserna. Resultatet ger Syriens
nye president Bashar huvudbry.
2000-43 s 18
"Hariri tar över rodret"
Byggherren Rafiq Hariri blev premiärminister i Libanon. President
Emile Lahoud valde honom med stöd av 106 av parlamentets
128 ledamöter.
2001-17 s 14-15
"Syrien och Libanon. Ibland är det en nackdel att ha
mäktiga vänner"
Syriens ständiga närvaro börjar gå libaneserna
på nerverna. Efter 15 år av inbördeskrig och
25 år av syrisk dominans lyckades Libanon bygga en fungerande
stat. Tyvärr hotar omständigheterna i Mellanöstern
att splittra landet igen. Det är Hizbollahgerillans attacker
mot israel och Israels vedergällningar mot Syrien som oroar.
Många gillar Syriens närvaro, som de 300000 palestinierna
och shiamuslimerna. Motståndare är Libanons ca 1 miljon
kristna men även druserna har nu genom sin ledare Wallid
Jumblatt officiellet krävt att de syriska militärerna
ska lämna landet.
2002-31 10-11
"Beirut hoppas på en ny storhetstid"
Orientens Paris försöker återerövra rollen
som arabernas favoritlekplats. Libanons desillusionerade invånare
har burit många bördor sedan inbördeskrigets slut
1990. Landet som en gång var ett turistparadis blev i stället
synonymt med brutalitet och korruption. Problemet i dag är
det växande budgetunderskottet som utgör 175 % av BNP.
Utgifterna växer för uppsvällda civila och militära
förvaltningar som befolkas av politiskt utnämnda personer.
Den nationella ekonomin tyngs av korruption, dålig reglering
och kortsiktigt tänkande.
2005-9 s 10-11
"Libanon är Syriens livlina"
Syrien ger vika och drar sig tillbaka från Libanon - men
när? Syrien har sagt att snart kommer landet att flytta sina
14000 soldater till nära den syriska gränsen. Många
syrier ser reträtten från Libanon som en kapitulation
som på sikt kan leda till att president Assad och hans regim
kollapsar. Nära 600000 syrier arbetar i Libanon där
de har enkla jobb som libaneserna inte själva vill ha. Pengarna
som skickas hem betyder mycket ekonomiskt för Syrien.
2005-11 s 12-13
"Politisk instabilitet komplicerar reträtt"
Libanon måste ha en ny regering innan Syrien kan dra tillbaka
alla sina soldater. Det är svårt att få ihop
en regering eftersom på grund av innehållet i en pakt
som satte punkt för det libanesiska inbördeskriget 1990.
Denna stadgar att Libanons president ska vara en kristen maronit,
premiärministern en sunnimuslim och talmannen i parlamentet
en shiamuslim.
2005-13 s 12
"Bomber väcker minnen om det hemska inbördeskriget"
Presidenten manar till enhet efter upprepade bombattentat. Den
senaste tiden bombattacker ses som ett försök att återuppliva
konflikten mellan kristna och muslimer som började kriga
mot varandra 1975. Oppositionspolitiker hävdar att prosyriska
element ligger bakom attackerna.
2005-14 s 13
"Det tar tid att bryta ett beroende"
Syrien är infiltrerat i Libanons ekonomi, politik och samhälle,
och det faktum att den syriska militären har dragit sig tillbaka
betyder inte att Syriens kontroll har upphört. Syrien har
stängt sitt ökända spionhögkvarter i centrala
Beirut men håller på att inrätta ett hemligt
fäste i Beiruts sydliga förorter. Syriernas handlande
går stick i stäv med ett löfte från Syriens
president Bashar om att all syrisk underrättelseverksamhet
i Libanon skulle upphöra fr o m siste mars. Både USA
och Europa har riktat formella varningar till Bashar. "Syriens
enda närvaro i Libanon ska vara en ambassad".
2005-18 s 11
"Val börjar i maj"
Libanon har beslutat att val till parlamentet ska inledas den
29 maj. Valet ska ske i fyra omgångar över flera veckor.
Beslutet offentliggjordes strax efter det att premiärminister
Najib Miqatis regering hade godkänts av parlamentet.
2005-22 s 22-23
"Jakten på mördaren har börjat"
Politiska mord blir nästan aldrig uppklarade i Beirut. En
tysk jurist försöker nu ändra på den saken.
Detlev Mehlis, 55 år och chefsåklagare i Berlin. Han
har avslöjat terroristiska mördare tidigare. Nu ska
han avslöja den som mördade Rafik al-Hariris, som var
symbolen för Libanons återuppbyggnad efter inbördeskriget.
Han dog 14 februari i sin Mercedes i ett bombattentat i Beirut.
2005-22 s 23
"Hariris son står på tur"
Oppositionen tog allt i Beirut. Den mördade f d libanesiske
premiärministern Rafiq Hariris son kommer sannolikt att spela
en viktig roll i landets regering efter de pågående
valen i Libanon. Saad Hariris politiska gruppering erövrade
alla platser i Beirut i den första omgången av valen.
2005-23 s 18
"Hizbollah vann i södra Libanon"
Shiitiskt dominerade politiska partier som har en traditionell
koppling till Syrien vann en överlägsen seger i söndagens
omgång av de libanesiska parlamentsvalen som ägde rum
i det shiadominerade södra Libanon. Nästa valomgång,
nästa veckoslut, äger rum i Mount Libanon som är
de kristna maroniternas traditionella fäste. De är Syriens
hårdaste motståndare.
2005-25 s 8
"Oppositionen vann i Libanon"
Den antisyriska oppositionen i Libanon tog i den senaste omgången
av parlamentsvalet kontroll över parlamentet, vilket betyder
att Syriens långvariga dominans i Libanon är slut.
Oppositionens seger är kulmen på 4 månader av
politiskt uppror, som började efter mordet den 14 februari
på den f d premiärministern Rafik Hariri.
2005-38 s 12-13
"Komplotten i Beirut"
Låg det en komplott mellan libanesiska underrättelseagenter
bakom mordet på Libanons förre regeringschef, Rafik
al-Hariri? Och finns det en koppling till Syrien? Utredningen
om mordet antyder att det fanns en konspiration med vida förgreningar.
För tre veckor sedan stormade ett hundratal förundersökningssledare
från FN med "tyska förtecken" ledda av Detlev
Mehlis, in i flera bostäder och grep fyra av de mest uppsatta
libanesiska säkerhetsmännen från "Syrientiden".
Kanske är även Libanons president inblandad. Han sökte
asyl i Frankrike direkt efter mordet på Rafik al-Hariri.
2005-43 s 15
"Syrien misstänks för inblandning i mord"
Det är bäddat för en konfrontation mellan Syrien
och det internationella samfundet. FNs specielle utredare i mordet
på Libanons förre premiärminister, Detlev Mehlis,
har konstaterat att mordet inte kunnat utföras utan godkännande
från högt uppsatta syriska säkerhetschefer. Hittills
har fyra libanesiska generaler gripits. Syriens president, Bashar
al-QaidaAssad, står nu inför det svåra valet
att antingen lämna ut medarbetare till annat land, där
de kan förhöras, eller utsättas för FNs sanktioner.
Säkerhetsrådet kräver fullt samarbete från
presidentens sida.
2005-50 s 18
"FN-rapport pekar ut Syrien"
Den tyske åklagare, som leder FNs utredning om mordet på
den förre libanesiske premiärministern Rafik Hariri,
meddelade i början av veckan att nya bevis styrker hans åsikt
att den syriska underrättelsetjänsten låg bakom
mordet och att representanter för den syriska regeringe har
försvårat utredningen. Kommissionen har identifierat
19 personer som misstänks för direkt delaktighet i brottet
eller för "avsiktliga försök att vilseleda
utredarna". Två vittnen har uppgivit att alla syriska
underrättelsedokument om Libanon har förstörts.
Det finns också bevis för att en högt uppsatt
syrisk regeringsföreträdare har försett personer
i Libanon med vapen och ammunition för att hjälpa dem
att "skapa allmän oordning som hämnd för anklagelserna
mot Syrien i samband med mordet på Hariri". Rapporten
ger FN enligt dess stadgar rätt att införa ekonomiska
sanktioner mot Syrien.
2005-50 s 18
"Nytt mord i Beirut"
En framstående libanesisk journalist och parlamentariker
som i många år kritiserat Syrien och de senaste månader
levt i exil i Frankrike dödades med en bilbomb bara en dag
efter sin ankomstdag till Beirut. Det handlar om Gebran Tuenis
som var chef för Libanons största dagstidning, An Nahar.
Antisyriska grupper i Libanon kräver att landets president
ska avgå därför att han är allierad med syrierna.
2006-4 s 17
"Hizbollahs identitetskris"
Hizbollah deltog i Libanons första parlamentsval efter inbördeskriget
på 1990-talet och kom med i regeringen. Där kunde islamisterna
bekämpa försöken att upphöra med militära
aktiviteter. Hizbollah blev landets dominerande shiitiska grupp
och har fortsatt att beskriva sig som "en nationell motståndsgrupp".
Hizbollah har kvar sina vapen och är förmodligen den
effektivaste militära styrkan i Libanon. Hizbollah avfärdar
FNs krav på avväpning. Däremot försvann dess
aura av oövervinnlighet när de syriska styrkorna drogs
tillbaka i april i fjol. Hizbollah blir allt oviktigare i Libanon
där alla beslut tas i samförstånd. Det blir också
svårt för denna Syrienvänliga organisation i Libanon.
Stödet från Syrien är borta och folket liksom
regeringsparterna är långt ifrån Syrienvänliga.
2006-17 s 17
"FN avslöjar Syriens roll i Libanon"
FN sändebudet Roed-Larsen uppger att syrisk militär
och underrättelsetjänst dragit sig tillbaka från
Libanon men andra villkor har inte uppfyllts. Hizbollah milisen
har till exempel inte vare sig avväpnats eller upplösts.
FN rapporten uppger också att de syriska myndigheterna hotat
att döda honom om inte en författningsförändring
godkändes som gjorde det möjligt att förlänga
den Syrienvänliga libanesiska presidentens mandat.
2006-17 s 17
"Lahoud avvisar FNs krav"
Libanons president Emile Lahoud avfärdar FNs krav på
att Hizbollahmilisen ska upplösas. Detta syftar bara till
att försvaga Libanon i förhållande till Israel.
Lahoud känner sig allierad med Syrien.
2006-29 s 14-15
"Internationella krafttag lyser med sin frånvaro"
Västvärldens ledare uppvisade på måndagen
fortsatt förlamning, medan Libanon genomled en av de blodigaste
dagarna sedan Israel inledde sina bombningar. Israels premiärminister
Olmert svär på att Israel inte kommer att dra sig tillbaka
förrän deras tillfångatagna soldater frigetts,
den libanesiska armén grupperats för att skydda den
israeliska gränsen och Hizbollah tvingats till avväpning.
Olmert måste stoppa de palestinska raketanfallen mot Israel
och insmugglingen av vapen och expertis från Egypten för
att kunna fullfölja planen på utrymning av cirka 70000
bosättare på Västbanken. Under G8 mötet beskyllde
Bush och Blair Iran och Syrien för att ha uppmuntrat Hizbollah.
Syriens president, Bashir Assad, pekas ut som den som underblåser
våldet i de palestinska territorierna, i Irak och i Libanon.
2006-29 s 14-15
"En tillbakablick på konspirationer och konflikter
i Mellanöstern"
Suezkrisen för 50 år sedan då Frankrike och Storbritannien
slog sig ihop med Israel blev en kort historia som lämnade
lång bitterhet efter sig. Egyptens president Nasser gjordes
till en martyr och hjälte som placerade honom på en
piedestal av makt och prestige. I februari 1958 bildare Nasser
Förenade Arabrepubliken tillsammans med Syrien. I juli iscensattes
ett blodbad i Bagdad, när den irakiska monarkin, som var
allierad med Storbritannien, störtades av arméofficerare,
som hade lärt sig av Egyptens exempel. Dessa ersattes sedan
av Baathpartiet och en skurk vid namn Saddam Hussein. 1962 släppte
Charles de Gaulle taget om den 130 år gamla kolonin Algeriet
och gav de algeriska FNL-rebellerna självständighet.
USA blev den dominerande makten i mellanöstern. I januari
1957 deklarerade "Eisenhowerdoktrinen" att USA var berett
att hjälpa varje land som utsattes för kommunistiskt
hot. Under det kalla kriget knöt Sovjetunionen kontakter
med de nationalistiska regimerna i Syrien, Irak och Algeriet.
2006-29 s 16-17
"Iran har ett finger med i spelet"
det finns tecken, som pekar på att den aktuella krisen är
regional, inte bara ännu en konfrontation i konflikten mellan
Israel och palestinierna. Det finns många aktörer i
området: Hamas som en lokal, palestinsk gren av det regionala
muslimska brödraskapet, Iran som är en stark regional
makt med stort inflytande i Syrien och Hizbollah, Islamiska Jihad
och Hamas militära gren. Israeliska experter tror att hela
affären är ett budskap från Iran som agerar genom
Hizbollah och Khaled Meshal, exilledare för Hamas politbyrå.
Iran försöker bli en regional stormakt nu när Irak
är helt försvagat.
2006-31 s 10
"Det blir ingen vapenvila"
Israel gick tvärtemot alla diplomatiska utspel för att
få ett slut på Libanonkonflikten genom att på
måndagskvällen deklarera att landet ska "utvidga
och fördjupa" sin militära offensiv ända tills
Hizbollahs attacker har upphört och de två tillfångatagna
soldaterna har frigivits.
2006-31 s 10-11
"Israels misstag"
Nationalismen har gjort den judiska staten blind för de långsiktiga
följderna av ett Libanonkrig som i praktiken är dömt
att misslycka. Det var likadant under Golda Meirs tid efter Jom
Kippurkriget 1973. Israel agerade som om dess enda hopp om trygghet
bor i att behålla varenda millimeter erövrat land.
Det finns inget som tyder på att Hizbollahs ledare, Hassan
Nasrallah, är så dum att han ger sig in i ett konventionellt
krig. Det enda som är säkert är att övergreppet
på Libanon kommer att skänka Hizbollah mänger
av nya rekryter och därmed göra organisationen lika
attraktiv för unga shiitiska uppviglare som al-Qaida är
för de sunnitiska muslimerna.
2006-31 s 8-9
"I Mellanöstern intet nytt?"
Hizbollah och Israel fortsätter att skicka dödliga raketer
mot varandra. I Libanon har 1000 personer dödats, huvuddelen
av dem civila. 61 israeliska soldater och 36 civila har dödats.
På Västbanken har Israel gripit det palestinska parlamentets
talman, Aziz Dweik.
2006-31 s 10
"Nasrallah -arabernas nye ikon"
Hizbollahs generalsekreterare, Hassan Nasrallah, är arabvärldens
mäktigaste man säger vicepresidenten i ett arabland.
Nasrallah är den ende arabledare som faktiskt genomför
det han säger att han ska göra. Han är en libanesisk
hövding som sitter gömd i en bunker. Han bär sin
svarta turban som talar om att han är en sayyid, det vill
säga en präst som kan spåra sin härkomst
till profeten Muhammed. Hans genidrag har varit att utbilda hundratals
gräsrotskrigare och sedan med hjälp av religionen inspirera
dem att slåss intill döden.
2006-33 s 10-11
"Vapenvila efter våldsam söndag"
En vapenvila framförhandlad av FN trädde i kraft klockan
åtta lokal tid i måndags morse. Det var den 34:e dagen
av den senaste Mellanösterkonflikten. Några timmar
innan vapenvilan trädde i kraft genomförde båda
sidorna våldsamma attacker. Hizbollah uppgav att över
220 raketer föll över Israel, vilket gjorde söndagen
till den mest intensiva. Israel sa att man skulle upprätthålla
luft- och sjöblockaden av Libanon för att garantera
att Hizbollah inte får fler vapen innan en internationell
styrka anländer för att bevaka gränserna. Israel
kommer att avvakta vad den libanesiska armén och ett nytt
Unifil kan åstadkomma i södra Libanon främst vad
gäller avväpningen av Hizbollah.
2006-34 s 14-15
"Hjälpsamhet ned förhinder"
FN eftersträvar att ha minst 3500 soldater på plats
i södra Libanon den 2 september. Tidigare misslyckanden gör
EUs medlemsländer försiktiga. De europeiska regeringarna
som har smärtsamma minnen av misslyckade insatser i Bosnien
på 1990-talet kräver att kommandokedja och mandat ska
definieras i detalj innan de engagerar sig i de komplicerade förhållandena
i Mellanöstern. Israel vill inte ha soldater från länder
som inte erkänner israel, till exempel Malaysia, Indonesien
och Bangladesh.
2006-34 s 16-17
"Armén och Hizbollah samsas om utrymmet tillsvidare"
För första gången på mycket lång tid
grupperade sig libanesiska soldater, stridsvagnar och pansarfordon
förra veckan i Libanons södra delar där tidigare
den shiamuslimska milisen dominerat. Den libanesiska regeringen
har bestämt att dess soldater inte kommer att attackera milisen
eller försöka avväpna den. Få människor
protesterade mot arméns närvaro.
Det blir inte lätt att avväpna Hizbollah, som till vardags
brukar uppträder utan vapen och som har inrättat en
omfattande samhällsservice i södra Libanon.
2006-35 s 9
"FN tillåter hårdare tag i Libanon"
FNs styrkor har fått ett nytt mandat som tillåter
dem att skjuta i självförsvar, använda våld
i försvar av civil och göra motvärn mot försök
att störa dem i deras arbete att fullgöra uppdraget.
Däremot är det inte FNs uppgift att avväpna Hizbollah.
FN eftersträvar att ha 3500 soldater i Libanon före
2 september och 15000 i november.
2006-35 s 11-12
"Har freden en chans?"
Europeiska soldater kommer i dagarna att anlända till Libanon.
Kommer de att upprepa misstagen i Bosnien eller kommer de att
kunna säkra vapenvilan? Det mesta antyder att de kommer att
fullgöra sina uppdrag att bevara status quo med framgång.
I uppdraget ligger inte att avväpna Hizbollah. Hizbollah
kommer inte att överlämna sina vapen men kanske gömma
under dem för en period. Syrien är det osäkra kortet.
Om Syrien fortsätter att skicka vapen till Hizbollah kan
Israel försöka stoppa trafiken.
2006-35 s 13
"Libanons arabiska grannar funderar på framtiden"
Dödsläget i Libanon kan leda till att arabländerna
blir mer aktiva på det diplomatiska området. De så
kallade moderata arabregimerna, Egypten, Saudiarabien och Jordanien,
hade i all tysthet räknat med en snabb israelisk seger, inte
bara för att sätta Hizbollah på plats som en läxa
för andra radikala islamister, utan också för
att undergräva Irans regionala ambitioner. Men befolkningen
även i dessa länder har blivit mycket Hizbollah vänliga.
Nasrallahs namn toppar listan över de populäraste politikerna
i Egypten, som tvåa och trea kommer andra skäggiga
islamister, Hamas ledare i exil, Khaled Meshaal och Irans president
Mahmoud Ahmadinejad. Muslimska brödraskapet har välkomnat
Hizbollahs krigare som vapenbröder i kampen mot västerlandet.
Fienden Israel får sunni- och shiamuslimer att enas. I Irak
är däremot ett inbördeskrig på väg att
bryta ut mellan sunni- och shiamuslimska miliser.
2006-46 s 9
"Politisk dragkamp"
Den politiska krisen i Libanon fördjupades under veckoslutet
när samtliga fem shiitiska ministrar avgick. De fem företrädde
den shiamuslimska rörelsen Hizbollah. Den Syrienvänlige
presidenten Emile Lahoud säger att avgången gör
alla regeringsbeslut författningsvidriga. Den antisyriska
majoriteten förnekar detta. Denna har godkänt ett förslag
om en internationell tribunal som ska rannsaka de misstänkta
i mordet på den förre premiärministern Rafik Hariri
som dödades i februari i fjol.
2006-48 s 13-14
"Vem är mördaren?"
Om det var syriska intressen gjorde de sitt land en björntjänst.
Mordet på industriminister Pierre Gemayel är det 16:e
våldsamma attentatet mot libanesiska motståndare mot
Syrien, det baathistiska grannlandet. Det mest dramatiska attentatet
riktades mot Rafik Hariri, som varit regeringschef i fem omgångar
och som dödades av en gigantisk lastbilsbomb i februari i
fjol tillsammans med ytterligare 22 personer. Valen i juni gav
segern till en västvänlig koalition, kallad 14 mars
rörelsen, som består av sunniter, som stödde Hariri,
samt drusiska och kristna grupper. Hizbollah, stärkta av
sin oförmodade seger över Israel i sommarens krig, leder
en offensiv för att störta regeringen. De protesterar
också mot planerna på att låta en internationell
tribunal undersöka morden på Hariri och Gemayel. 14-mars
rörelse misstänker att mordet på Gemayel var ett
försök att stoppa tribunalen.
2006-48 s 14-15
"Bara araber kan bota Mellanöstern"
En sjukdom förtär Mellanöstern. Den plågar
syrierna, irakierna, libaneserna och till och med israelerna.
Den uppstår med tanken att det avgörande politiska
verktyget i arabvärlden är råstyrka - att politik
är att krossa fysiskt och att mörda. "Så
mycket går som på räls i vår tid, men så
fort vi passerar gränsen till Mellanöstern ligger väpnade
män på lur".
Mellanöstern behöver lag och ordning, en som föreskrivs
av de araber som inte tolererar mördandet. I västvärlden
är vi inte tillräckligt tuffa eller smarta för
att göra det åt dom, och i slutändan är det
inte ens vårt problem skriver David Ignatius redaktör
och kommentator hos The Washington Post. Syrien har möjlighet
att ta av sig "det kalla krigets trista trenchcoat"
och bli en modern välmående Medelhavsnation.
2006-50 s 16
"Den kristna krutdurken"
Den kristna Michel Aoun återvände till Libanon i fjol
efter mer än 10 år i exil med ambitioner att bli Libanons
president. Han har därför bildat en allians med Hizbollah
för att uppnå sitt mål. Hans huvudrival är
Samir Geagea, chef för en milis, som bekämpade Aouns
styrkor 1990 och som nu är allierad med regeringen. När
en kristen minister mördades för en tid sedan beskyllde
Geagea Aoun för att skydda mördarna.
2006-50 s 17
"Krisen i Libanon är farligt nära ett utbrott"
Massdemonstrationerna fortsätter med oförminskad styrka
och Hizbollah varnar för hårdare tag. Målet är
att störta premiärminister Fouad Sinioras regering.
I förlängningen handlar konflikten om huruvida regeringens
allierade, USA och andra västmakter, eller Hizbollahs allierade,
Syrien och Iran, ska ha störst inflytande.
2007-05 s 17
"Världen försöker hjälpa Libanon"
Våldsamma sammanstötningar ägde rum i Libanon
förra veckan. Den politiska fraktion som leds av Hizbollah
och som stöds av Syrien har krävt regeringens avgång
i två månader. I förra veckan lovade internationella
givare från 30 länder att skänka 7,6 miljarder
dollar till Libanons återuppbyggnad, vilket är ett
starkt stöd för premiärminister Fouad Siniora och
hans regering. Libanons går på knäna både
ekonomiskt och politiskt på grund av sommarens krig mellan
israel och Hizbollah. Bara Saudiarabien lovade 1,1 miljarder dollar
och EU 522 miljoner. Iran och Syrien ger å sin sida 40 miljoner
dollar varje månad till Hizbollah. Siniora återvände
efter givarkonferensen till ett oroligt Libanon där han ska
försöka inrätta en internationell tribunal som
kommer att beskylla Syrien för att vara skuld till mordet
på den förre premiärministern Rafik Hariri.
2007-21 s 19-20
"Många döda i strider mellan Libanon och islamister"
Den libanesiska armén har sedan i söndags attackerat
medlemmar i gruppen Fatah-al-Islam som använder palestinska
flyktingläger i utkanten av Tripoli som bas. Fatah-al-Islam
hotar med att sätta Beirut i brand igen. Den består
av några hundra välbeväpnade sunnimuslimer.
Myndigheterna i Libanon menar att den senaste tidens våld
är en del av försöken att hindra åtgärder
från regeringens sida för att få FNs säkerhetsråd
att upprätta en tribunal för misstänkta för
mordet 2005 på den förre premiärministern Rafiq
Hariri. En FN-kommission har i rapporter pekat ut syriska topptjänstemän
för att ligga bakom mordet.
2007-21 s 19
"Tusentals flydde från lägret"
Tusentals palestinier strömmade natten till onsdagen ut från
Nahr alBaredlägret utanför Tripoli för att fly
från strider mellan islamiska militanta och Libanons armé
som då pågått i tre dagar. De begav sig till
andra närbelägna läger. De FN-konvojer som kör
runt och delar ut mat till palestinierna har svårigheter
att klara av sin "catering-verksamhet".
2007-32 s 13
"Kristen maktkamp i Libanon"
I ett fyllnadsval till det libanesiska parlamentet vann den pro-syriska
oppositionen ett nytt mandat. Camille Churi ställde upp för
den kristna ledaren Michel Aouns parti Fria patriotiska rörelsen
som i fjol lierade sig med den shiitiska Hizbollah-milisen. Churi
vann den plats som industriminister Pierre Gemayel lämnat
efter sig då han mördades i november i fjol.
2007-39 s 5
"Presidentvalet får vänta"
Libanons parlament har skjutit upp valet av president till den
23 oktober. Orsaken är att endast 85 av församlingens
128 ledamöter var samlade i tisdags när valet skulle
äga rum. Många bland Hizbollah bojkottade sessionen
för att hindra majoriteten från att kunna välja
en president.
2007-43 s 15
"Presidentvalet sköts upp"
Libanon har senarelagt valet av en efterträdare till den
Syrienvänlige presidenten, Emil Lahoud, med nästan tre
veckor. Valet ska äga rum den 12 november så att den
väststödda majoriteten och oppositionsgrupper som stöds
av Iran och Syrien får mer tid på sig att enas om
en kompromisskandidat.
2008-13 s 12
"Presidentvalet sköts upp igen"
Det libanesiska parlamentets val av president har skjutits upp
än en gång, denna gång till den 22 april. Det
var 17:e gången som presidentvalet sköts upp på
grund av den flera månader långa politiska krisen.
2008-20 s 21-22
"Hizbollah på frammarsch"
Det iranstödda Hizbollah och dess allierade i opposition
lyckades ta kontroll över några nyckelområden
i Libanon. Hizbollah avancerade i drusernas fästen på
Libanonberget och i staden Tripolis norra delar stötte Hizbollah
samman med sunnitiska rebeller. Den regeringsvänlige drusiske
ledaren Waleed Jumblatt, som i flera generationer har kontrollerat
bergsområdena sydöst om Beirut beordrade sina soldater
att ge upp. Båda sidorna tillfångatog och avrättade
varandras anhängare. Området överlämnades
till den oppositionelle drusiske ledaren Talal Arsalan. Den libanesiska
regeringen tvingades till reträtt i kraftmätningen i
Libanon vilket är ett hårt slag för USA och en
fjäder i hatten för Iran och Syrien.
Hizbollah som är shiamuslimer liksom Amalmilisen samarbetar
med sina allierade i Syriska socialnationella partiet.
Den syriska militären tvingades bort från Libanon 2005
efter mordet på den förre libanesiske premiärministern
Rafik Hariri som hade sin väljarbas bland sunnimuslimerna.
En pågående FN-tribunal anklagar regeringen i Damaskus
för mordet och många misstänker att Syrien försöker
motarbeta rättegången mot Hariris mördare med
hjälp av milisgrupper i Libanon.
Druserna är den minsta av de fyra större folkgrupperna
i Libanon, 250 000.
Sunnimuslimerna är 600 000 och tar idag avstånd från
Syrien. Shiamuslimerna är ungefär en miljon.
Maroniterna som är kristna är 800 000. Armenierna utgör
5 % av befolkningen, knappt 100 000.
Syriens befolkning består till 90 % av muslimer. 10 %
är kristna syrianer. Av muslimerna är 70 % sunninter
och 20 % alawiter, shiiter och druser.
10 % av befolkningen är kurder.
2008-21 s 10-11
"Fred i Libanon"
Rivaliserande libanesiska ledare lyckades i onsdags sätta
punkt för 18 månaders politisk konflikt som har fört
landet till randen av ännu ett inbördeskrig. Uppgörelsen
jämnar vägen för parlamentet att välja arméchefen,
general Michel Suleiman, till president. Libanon har saknat president
sedan november på grund av det politiska läget. Den
nya uppgörelsen mellan regeringskoalitionen och Hizbollah
innebär också att båda sidor lovar att inte använda
våld för att lösa politiska dispyter.
Det var Libanons värsta inhemska konflikt sedan inbördeskriget
1975-1990 och den skärpte motsättningarna mellan shiiter,
som är lojala med Hizbollah, och druser och sunniter som
stöder regeringskoalitionen.
2008-22 s 12
Israel och den radikala gruppen Hizbollah i Libanon har av allt
att döma enats om ett utbyte av fångar, enligt både
israeliska och libanesiska medier. Två israeliska fångar,
Eldad Regav och Ehud Goldwasser, som tillfångatogs i juli
2006 av Hizbollah, ska växlas mot fem libanesiska fångar.
En har suttit fängslad sedan 1980 för att ha mördat
en israel och dennes 4-åriga dotter.
2008-22 s 12
"Den akuta krisen är avblåst" hela artikeln
Libanons parlament installerade i söndags arméchefen
Michel Suleiman till president. Valet hälsades med jubel
av folket i ett land som för bara knappt två veckor
sedan stod på randen till ett nytt inbördeskrig. Suleiman
underströk, med riktning till Hizbollah, att vapenmakt inte
får användas i interna konfrontationer, de ska lösas
politiskt och med fredliga medel. Många bedömare varnar
för att krisen inte alls är löst. Hizbollahs vapenarsenal
finns fortfarande kvar, liksom de libanesiska institutionernas
svaghet och bristerna i maktdelningssystemet.
2008-34 s 11
"Syrien och Libanon upprättar diplomatiska förbindelser"
Syriens och Libanons presidenter har kommit överens om att
etablera fullständiga diplomatiska relationer för första
gången sedan de båda länderna blev självständiga
från Frankrike 1943. Beslutet togs av president Assad och
den nye Michel Suleiman. Den antisyriska majoriteten i det libanesiska
parlamentet har arbetat för en sådan utveckling för
att garantera att Syrien erkänner Libanon som en suverän
stat.
2008-42 s 9
"Nya kontaktkanaler"
Syrien etablerade i tisdags formella diplomatiska relationer med
Libanon för första gången sedan de båda
länderna blev självständiga från Frankrike
1940. Syrien har dominerat Libanon i flera decennier och haft
militär placerad där. Damaskus betraktade länge
Libanon som en syrisk provins.
2009-24 s 8-9
"De västvänliga partierna segrade i Libanon"
En USA-stödd allians lyckades behålla kontrollen över
det libanesiska parlamentet i söndagens val, som av många
beskrevs som en kraftmätning mellan Teheran och Washington
om inflytandet i Mellanöstern. Den så kallade 14-mars-koaltionen
behöll majoriteten i parlamentet vilket var ett betydelsefullt
och oväntat nederlag för Hizbollah och dess allierade,
Iran och Syrien. 14-mars-koaltionen består främst av
sunnimuslimska Framtidsrörelsen med Saad Hariri i spetsen,
kristna och druser och de får nu minst 67 av parlamentets
128 platser. På andra sidan finns 8-mars-koaltionen vars
två huvudgrupperingar är Hizbollah och general Aouns
kristna parti, Fria patriotiska rörelsen. Trots nederlaget
fortsätter Hizbollah, som är en politisk, social och
militär, shiamuslimsk organisation med amerikansk terrorstämpel
att vara en av Libanons mäktiga politiska krafter.
2009-37 s 16
"Bröllop med förhinder"
I Libanon kan man inte gifta sig borgerligt. Det finns 14 officiellt
registrerade religiösa grupper och färre än fyra
miljoner invånare. Det är de religiösa myndigheterna
som sköter vigslar, skilsmässor och arvskiften. Par
från olika religioner eller om båda tillhör någon
annan än de 18 registrerade religionerna kan inte gifta sig
i hemlandet. Även om båda tillhör samma religion
finns det olägenheter. Den maronitiska, katolska kyrkan förbjuder
skilsmässa och om en sunnitisk man dö, ärver hans
fru bara hälften av tillgångarna. De libanesiska myndigheterna
godkänner emellertid borgerliga vigslar utomlands. Påhittiga
researrangörer erbjuder speciella "bröllopsresor",
där man alltså startar resan innan man gifter sig,
med allt inkluderat. "Svara bara ja, så fixar vi resten"
lyder reklamen.
Artikel i The Economist: "Couples from different religions still cannot
marry in their own country", eller läs den här, översatt i Tempus nr 37
2009.
2009-38 s 18-19
"Krångel är en konstant i libanesisk politik"
Den politiska krisen i Libanon fördjupades när den tilltänkte
presidenten Saad Hariri, som är ledare för Libanons
sunnimuslimska samhäller och som har USAs stöd, och
vars 14-mars-koalition av olika politiska partier besegrade en
Hizbollah-allians i valen den 7 juni, meddelade att han misslyckats
att bilda regering. Han lägger skulden på den av Iran
och Syrien stödda oppositionen, som ställde orimliga
krav. Shiamuslimska Hizbollah som har både en politisk organisation
och en milis och som stöds av Iran, har i många år
försökt få större politisk makt. Hariri och
många västerländska bedömare beskyller Syrien
för att ligga bakom mordet på hans far, före detta
premiärministern Rafik Hariri, vars död 2005 utreds
av en FN-tribunal.
2009-46 s 21
"Bättre sent än aldrig"
Efter fem månader är nu premiärminister Hariri
i färd med att utse 30 ministrar, varav två företrädare
för den shiitiska rörelse Hizbollah. 15 av dem kommer
från Hariris egen koalition och 10 från oppositionen.
Fem nomineras av president Suleiman. I det lilla landet finns
18 erkända trosinriktningar. Där bor också hundratusentals
palestinier.
2010-32 s 9
"Hizbollahs ledare anklagar Israel för mordet på
Hariri"
I ett TV-program lade Hizbollahledaren Hassan Nasrallah fram vad
han ansåg vara bevis för att Israel låg bakom
mordet på Libanons förre premiärminister Rafik
al-Hariri, som dödades 2005 i ett sprängattentat. Framträdandet
följde på envisa rykten som hävdat att den internationella
domstol som utreder mordet på Hariri senare i år kommer
att åtala Hizbollahmedlemmar för mordet. Läget
blir för närvarande allt mer spänt i Libanon och
de kommande åtalen kan leda till stridigheter i landet som
är djupt splittrat av religiösa och ideologiska motsättningar
och de kringliggande främmande ländernas olika anspråk
och agendor.
2010-41 s 18
"Ahmadinejad besökte Libanon"
Den iranske ledarens besök i Libanon var ett uttalat stöd
till den shiitiska gruppen Hizbollah. Motsättningarna mellan
sunniter och shiiter i Libanon är mycket djupa. Hizbollah
kommer av allt att döma utpekas som skyldig till mordet på
Hariri 2005 av en FN-tribunal. Ahmadinejad hade ett möte
med libanesiska ledare, inklusive presidenten, och därefter
talade han inför folk i en förort i södra Beirut
dit uppemot 60 000 personer hade kallats av Hizbollah.
Ahmadinejad gjorde också ett kontroversiellt besök
i södra Libanon bland annat i Bint Jbeil där de häftigaste
striderna stod i kriget 2006. Särskilt det senaste fördömdes
starkt av Israel.
2010-44 s 14-15
"Hård press på Libanons regering"
Hizbollahs ledare, Hassan Nasrallah, utfärdade i förra
veckan en hotfull varning för samarbete med den internationella
tribunal som utreder mordet 2005 på Libanons före detta
premiärminister, Rafik Hariri. Med denna ökar pressen
ytterligare på Libanons bräckliga koalitionsregering
med Saad Hariri, Rafiks son som premiärminister. Hizbollah
och dess allierade har upprepade gånger varnat för
ett eventuellt åtal mot någon av dess medlemmar kan
leda till inbördeskrig. Rafik Hariri var omtyckt av den saudiska
kungafamiljen i Saudiarabien.
Shiamuslimerna, till vilka Hizbollah hör är den största
sekten i Libanon, men de är i minoritet i arabvärlden.
2010-46 s 9
"Rör inte oss!"
Hizbollah tillåter inte att någon av dess medlemmar
grips på grund av misstankar om inblandning i mordet 2005
på Libanons före detta premiärminister Rafik Hariri.
Hizbollah och västerländska diplomater räknar med
att den FN-sponsrade tribunal som utreder mordet kommer att väcka
åtal mot medlemmar av gruppen, kanske redan före årets
slut. Den som rör någon av de våra får
handen avhuggen, säger Nasrallah.
2011-04 s 17
"Hizbollahkandidat bildar regering"
Miljardären Najib Mikati, som representerar Hizbollah och
dess allierade har fått uppdraget att bilda ny regering
i Libanon. Hizbollah och dess allierade fällde den tillförordnade
premiärministern Saad Hariris regering när de lämnade
hans regering de 12 januari. Den shiitiska gruppen Hizbollah vill
stoppa FNs utredning om mordet på den före detta premiärministern
Rafiq Hariri (Saads far).
Mikatis chanser att efterträda Hariri ökade när
han fick stöd av drusernas ledare Walid Jumblatt. Mikati
från Tripoli är god för 2,5 miljarder dollar,
enligt Forbes. Han grundade 1982 tillsammans med sin bror Investcom
som säljer telefoner i u-länder. 2006 köpte MTM
Group företaget för 5,5 miljarder dollar.
2011-27 s 31
"Åtal i fallet Harari"
En FN-sponsrad internationell tribunal uppmanade Libanon att gripa
medlemmar i den shiamuslimska militanta gruppen Hizbollah i samband
med att tribunalens utredning om mordet på den förre
libanesiske premiärministern Rafiq Hariri överlämnades
till de libanesiska myndigheterna. Libanon har 30 dagar på
sig att gripa personerna som misstänks ligga bakom mordet.
Mordet på Hariri har plågat Libanon i många
år och har fördjupat motsättningarna mellan landets
två största muslimska minoriteter, shiiter och sunniter.
2000-43 s 18 "Hariri tar över
rodret"
2005-22 s 22-23 "Jakten på
mördaren har börjat"
2005-25 s 8 "Oppositionen vann i
Libanon"
2005-38 s 12-13 "Komplotten i Beirut"
2005-43 s 15 "Syrien misstänks
för inblandning i mord"
2005-50 s 18 "FN-rapport pekar ut
Syrien"
2011-48 s 30
"Raketanfall från Libanon"
Israels besköts på tisdagen med raketer från
Libanon. Ett antal byggnader skadades men inga människor.
Den israeliska armén besvarade elden med granater. Annars
har det varit relativt lugnt mellan Israel och Libanon den senaste
åren efter sommaren 2006 då Israel och den proiranska
gruppen Hizbollah utkämpade ett blodigt krig som varade i
drygt 30 dagar.
2012-12 s 19
"Maktbalansen vilar på rädsla"
Krisen i Syrien berör Libanon, men för ögonblicket
råder lugn. Alaviterna, en mystisk utlöpare från
shiitisk Islam, är mycket ovanligare i Libanon än i
Syrien, där de utgör 12 %. Sunniterna i Libanon är
mer högljudda men verkar inte vilja ha en konflikt. Saad
Hariri, före detta premiärminister, har beskyllt Assad
för att föra en modisk kampanj mot sitt eget folk. Men
sunniterna är illa organiserade jämfört med Hizbollah,
det mäktiga shiitiska partiet/milisen. Hizbollah spelar också
ett försiktigt spel. Hizbollah vet att dess retoriska stöd
till Assad är ett dilemma.
Libanon, Syrien
2012-44 s 14-15
"Libanon och Syrien lever i ett olyckligt förhållande"
Libanon har förändrats mycket sedan 2005 då en
bilbomb exploderade och dödade Libanons på den tiden
ledande sunnistiska politiker, Rafik Hariri och 22 andra. Detta
tvingade bort landets Syrienvänliga partier från makten.
14-mars koalitionen erövrade makten men har nu förlorat
den. Rörelsens svaga galjonsfigur, den mördade Hariris
son Saad, bor i Paris av säkerhetsskäl. De radikala
islamisterna och kristna chauvinisterna i hans följe har
alienerat många i Libanons liberala mittfåra. Libanon
och Syrien är sammanflätade i ett obekvämt förhållande.
Det ena landet, Syrien, är en rigid, socialistisk diktatur,
och det andra, Libanon, är en stökig kapitalistisk halvdemokrati
- och båda är explosiva sekteristiska cocktails.
2013-09 s 16
"Satirbråk i Mellanöstern"
Det som upprörde sinnena var en karikatyr i den saudiska
tidningen "Al Watan" där mitran på maroniternas
patriark Bishara Rai hade antagit formen av en raket. Maroniterna
utgör det största kristna trossamfundet i Libanon. Tecknaren
brännmärkte Rai som vän till Basher al-Assad som
är Saudiarabiens fiende.
2013-25 s 13-14
"Libanons sunnimuslimer upprörs av Hizbollahs roll i
Syrien"
På en fotbollsstadion i Liba­nons sydligt belägna
stad Sidon samlades tusentals sunnimuslimer nyligen för att
demonstrera mot shiitiska Hizbollahs allt större roll i det
inbördeskrig som pågår i Syrien.
Hizbollah, som är en mäktig militär och politisk
kraft i Libanon, har svurit att stödja den syriska presidenten
Bashar al-Assad i dennes krig mot rebellstyrkor, som till största
delen består av sunni muslimer. Det har skärpt de sekteristiska
motsättningarna hos Syriens granne Libanon där sunnimuslimernas
politiska makt har minskat sedan sonen Saad till den mördade
före detta premiärministern lämnat landet av säkerhetsskäl.
2013-35 s 20-21
"I Libanon känns grannens krig som ens eget krig"
En bilbomb som var den mest dödsbringande i Libanon på
flera årtionden dödade 27 människor i en förort
söder om Beirut. Striderna i Syrien är inte långt
borta och de politiska banden mellan länderna är starka.
Hizbollah har skickat krigare för att stödja regimen
medan sunnimuslimerna stöder rebellerna. Därför
tror många att det är sunnis som ligger bakom attacken.
Mer än en halv miljon flyktingar har kommit från Syrien
och fruktan för turism har skrämt bort turisterna.
Libanon
2014-04 s 22-23
"Rättegången som riskerar bli ett minfält"
Nu påbörjas den rättegången som kan utlösa
maktskifte i såväl Libanon som hela Mellanöstern.
Den fortsatta rättegången i fallet med den mördades
före detta libanesiske Premiärministern Rafiq Hariri
hålls i Holland. Sällan har det hållits en rättegången
lik denna. Före detta sunnitiske premiärministern Rafik
Hariri dödades i en attack i Beirut för nästan
9 år sedan. 22 livvakter och förbipasserande miste
också sina liv i en enorm bombexplosion. För 6 år
sedan inledde FN en undersökning av mordet. Redan har en
kvarts miljard dollar spenderats på undersökningen.
Fem män står anklagade för mordet. Alla fem är
medlemmar i den radikala, shitiska Hizbollahmilisen. Ingen vet
var dessa fem befinner sig idag. Ledaren för Hizbollah, Hassan
Nasrallah, anklagar Israel för mordet och betraktar tribunalen
som en amerikansk-israelisk konspiration.
2014-42 s 20-21
"Landet som inte misslyckats - ännu"
I Libanon har kristna, sunniter och shiamuslimer - som utgör
var sin tredjedel av landets 4,4 miljoner invånare - lyckats
leva sida vid sida sedan inbördeskriget avslutades 1990 trots
den turbulens som råder i länderna runtomkring dem,
men ett allt säkrare IS hotar stabiliteten. Trots krig, inre
motsättningar och de syriska flyktingströmmarna har
de lyckats hålla ihop landet. Libanon är ett sekteristiskt
lapptäcke precis som andra arabstater.
Men nu ser man bland de fattigaste och de så kallade fromma
uttryck för beundran för IS och
och dess segrar mot syriska regimen och shiamuslimer i Irak.
Den senaste destabiliseringsfaktorn är jihadisterna som går
under namnet Islamiska staten och som agerar runt gränsen
mellan Syrien och Libanon.