96-24 s 17
"Kina godkänner avtal om provstopp"
Dock med förbehållet att man om 10 år åter
kan diskutera "fredliga" sprängningar. Nu är
alla kärnvapenmakterna överens. Om två år
kan ett sådant avtal ha ratificerats och vunnit laga kraft.
96-27 s 23
"Provstopp betyder inte att bomberna försvinner"
Nej nu blir det en utmaning för de statsfinansierade forskarna
världen över att skydda oss i en provfri värld.
Bl a kommer laservapnet att utforskas närmare.
96-27 s 23
"Vägen till provstopp"
1963 började man med "partiella provstopp" som
stoppade prov på jordytan och under vattnet. 1974 begränsades
storleken på de underjordiska bomberna.
96-27 s 24
"Skräckscenariot kan bli verklighet"
Rysslands radioaktiva kärnvapenmaterial kan lätt hamna
i händerna på internationella terrorister och brottslingar.
97-07 s 15
"Rysk affär väcker oro i väst"
Enligt en överenskommelse 1992 får atomteknologi säljas
till andra än formellt erkända atomvapenländer.
Ryssland vill förbättra sin statsbudget genom att sälja
två kärnreaktorer till Indien.
97-28 s 5
"Kärnvapenhotet finns kvar"
Rysslands kärnkraftskontrollanter arbetar i motvind och deras
system ligger i spillror.
Vid produktionsförbundet Impuls strejkar forskarna efter
8 månader utan lön.
"Det har aldrig funnits så många kärnvapen
under så instabila förhållanden som nu".
Det finns risk för "oavsiktlig" kärnvapenuppskjutning.
97-42 s 14
"Fredspris sätter press på USA"
Jody Williams, samordnare i kampanjen mot landminor, fick priset.
Detta sätter press på USA att underteckna ett avtal
om förbud.
98-19 s 20
"Att rensa upp i dödens fält"
En ny metod kan bli viktig när det gäller att ta bort
de 110 miljoner landminor som ligger i marken. Man upphettar marken
med mikrovågor. Det som inte innehåller vatten, t
ex en plasttrampmina avtecknar sig därför i infrarött
ljus.
98-22 s 20-21
"Vem vill köpa ett gevär?"
Gevär och pistoler flyttar från en krigszon till en
annan men nu börjar regeringarna vidta åtgärder
för att begränsa både den legal och den illegala
handeln med handeldvapen.
G 8 vill stoppa den illegala handeln.
Kalashnikoven, särskilt AK 47-an reas nu över hela världen.
Handeln för 5-10 miljarder dollar per år. Främst
i Afrika, Afghanistan och Balkan.
98-23 s 11-12
"Kärnvapenhotet lever"
Pakistans och Indien styrkedemonstrerar utan att världen
har kunnat förhindra det. Världen - både kärnvapenmakter
och andra - måste emellertid försöka övertala
de båda länderna att sätta stopp för den
farliga kapprustningen och visa dem att kärnvapenalternativet
kostar mer än det smakar.
Bakom ligger den hindunationalistiska rörelsens makttillträde
i Indien. Indien provspränger och Pakistan sätter kärnladdningar
på sina missiler, vilka kan nå många indiska
storstäder. Centrum för bråket mellan de två
länderna är Kashmir.
98-26 s 20-21
"Kapprustningen i Ostasien avtar"
Dålig ekonomi bromsar många länders möjligheter
att verkställa långtgående upprustningsplaner
Precis innan Thailands valuta kollapsade hade landet köpt
ett hangarfartyg från Spanien för 300 miljoner dollar
ett exempel på den ökade kapprustningen. Östasien
blev ett Mecka för vapenhandlare som hade det svårt
efter USSRs kollaps. Detta ledde också till mycket mutor
och korruption (som alltid när någon handlar med andras
pengar).
Inget land kan idag utpekas som någon reell fiende till
något annat land i Ostasien.
Det är instabiliteten och osäkerheten som är den
största fienden. Vad händer t ex i Nordkorea i framtiden
med stora potentiella flyktingströmmar? Kanske USA drar undan
sina 100000 soldater i regionen?
99-08 s 25 27
"Rysk atomroulett"
Moskva vill importera kärnbränsleavfall från väst.
Det skulle göra den ryska kärnkraftsindustrin till ett
lättfångat byte för en rad olika intressegrupper
samtidigt som slarv och lättsinne skulle kunna bli ett hot
mot grannländernas säkerhet.
Flera allvarliga incidenter har under det senaste halvåret
äventyrat säkerheten. Förvaringen av atomavfall
är livsfarlig.
99-09 s 24
"Provstoppsavtalet dröjer"
1996 skrev Bill Clinton som förste man på fördraget
om provstopp för kärnvapen. Men det kommer att bli svårt
för honom att få senaten att ratificera avtalet.
99-10 17-20
"Kampen mot minor kräver tid, tålamod och pengar"
Kampen mot landminor går långsamt, bl a beroende på
oenigheten mellan engagerade grupper och organisationer. För
drygt ett år sedan undertecknade 127 stater ett historiskt
förbud mot landminor i Ottawa. Den amerikanska kampanjens
ledare Jody William fick Nobels fredspris och prinsessan Diana
agerade aktivt för offren för landminor. Mycket pengar
lovades men det har inte hänt mycket i praktiken. Ett skäl
är oenigheten mellan de olika organisationerna. De är
bra på "att snacka bort" minorna men inte på
praktiska åtgärder. Nu går mycket energi ut på
att strida om vem som ska ha mest pengar (och det är väl
det som all s k välgörenhet handlar om, att samla in
pengar från många till något behjärtansvärt
ändamål, och att använda så mycket pengar
som möjligt för egen vinning eller bekvämlighets
skull!)
99-16 s 22-24
"Biologiska vapen"
Förrädiska, smygande och extremt dödliga. Ken Allibek,
f d toppvetenskapsman i det sovjetiska programmet för biologiska
stridsmedel, berättar om mjältbrandsbakteriers dödsbringande
verkan och om den totala frånvaron av skrupler. Han förklarar
också varför han slutligen hoppade av. Han lockades
som unga av chansen att tjäna mycket pengar. Han var helt
utan moraliska skrupler. Han drevs av kommunistpropagandan mot
ärkefienden USA som också sades ha biologiska vapen.
99-16 s 23
"Han kontrollerade koppor, pest och ebola"
Vid 37 års ålder var Kanatjan Alibekov chef för
Sovjetunionens Biopreparat med 32 000 anställda. Uppgiften
var att förvandla dödliga mikroorganismer till vapen.
99-16 s 24
"USA varnar för bruk av kemiska vapen"
Serbien hotas med stark vedergällning om landet använder
icke-konventionella vapen.
99-42 s 112
"USA sa nej till provstoppsavtalet"
Det uteblivna ratificeringen av det internationella provstoppsavtalet
var ett svårt bakslag för USAs president Clinton, som
undertecknade avtalet redan 1996. Republikanerna vann omröstningen
i senaten med 55-45. 2/3 majoritet för förslaget hade
krävts. Samtidigt är 80 % av amerikanska folket för
ett förbud mot kärnvapenförsök. Blir detta
den stora valfrågan i presidentvalet?
99-42 s 13-15
"Var ligger nästa Tjernobyl?"
Narkotikamissbrukare vid kontrollerna och oförklarliga cancerepidemier
möter besökaren vid tidigare hemliga kärnkraftsanläggningar
bakom den forna järnridån. 2 miljarder dollar för
ökad säkerhet har redan betalats av väst. Men man
kan bara göra dem säkra genom att stänga dem helt
och hållet. Världens 7 farligaste kärnkraftverk
ligger alla i forna USSR!
2000-21/22 s 10
Nedrustning eller bara vackra ord
De fem stora har avgivit ett symboliskt löfte
att göra sig av med sina kärnvapen. Det finns ingen
överenskommer tidtabell och inga konkreta förslag till
åtgärder. 187 stater har förhandlat i New York
i en månad (troligen är inte
resultatet av dessa alls värt de stora kostnader som förhandlingarna
lett till. Kanske någon FN-åtgärd i t ex Sierra
Leone hade inneburit större minskning av mänskligt lidande?).
2004-03 s 17-18
"Despoten och hans demoner"
Överste Ghadaffi i Libyen vill plötsligt bli rumsren
och därför överger han ambitionerna att bygga kärnvapen
och andra förbjudna saker. Ett - noll till Bushs och hans
lag. Han vill ha världssamfundets acceptans och därför
ingår han utan att blinka en pakt med djävulen, dvs
Washington. Han har t o m blivit angivare av f d allierade genom
att lämna ut information om spridning och tillverkning av
massförstörelsevapen. Washington anser att Ghadaffis
kursändring är en seger för deras nya hårdare
attityd till spridningen av massförstörelsevapen och
att det var invasionen av Irak som till sist fick Ghadaffi att
ta sitt förnuft till fånga. Spåren leder till
den pakistanska kärnvapenindustrins fader, A Q Khan.
2004-06 s 14
"Doktor Khan har avskedats"
Pakistan drar åt snara runt kärnvapenexperten Abdul
Khan som har sålt hemligheter till Iran och Libyen. Khan
som är den pakistanska atombombens upphovsman anses vara
huvudpersonen i en internationell kärnvapenskonspiration.
Han har nu avskedats från sin post dom rådgivare till
regeringen.
2004-23 s 8-9
"Den forna supermaktens livsfarliga arv"
Oskyddade gamla vapendepåer i de forna sovjetrepublikerna
hotar både människor och miljö. Armébaserna
har förfallit till ammunitionstippar som utgör hundratals
relativt oskyddade vapenlager runt om i det forna Sovjetunionen.
De finns särskilt i de 14 f d sovjetrepublikerna. Risk finns
att terrorister tränger sig in och stjäl vapen men rostiga
bomber och rostig ammunition utgör också ett hot mot
miljön och mot människorna som bor i närheten av
depåerna. Flera allvarliga explosioner har också skett.
2004-39 s 24
"Vapen för miljarder"
USA och Ryssland dominerar vapenmarknaden, men trots omfattande
legal och illegal handel minskar den globala vapenhandeln i omfattning
i tre år på rad. USA står för 57 % av vapenexporten,
Ryssland för 17 % med Tyskland på tredje plats. Köparna
finns i allmänhet i u-länderna.
2005-32 s 12-13
"I enda syfte att terrorisera"
Bomben i Hiroshima var inte bara vansinne. Det var en del av en
krigföring som går ut på att döda så
många civila som möjligt.
2006-25 s 3-7
"Halveringstiden är mycket, mycket lång"
Världens fem officiella kärnvapenstater har ambitioner
att skrota sina vapen. Varför gör de inte det? De fem
officiellt erkända kärnvapenmakterna - USA, Ryssland,
Storbritannien, Frankrike och Kina - är alla juridiskt bundna
enligt icke-spridningsavtalet (NPT) att i god tro förhandla
om "effektiva åtgärder för att snarast avbryta
kapprustningen och avveckla kärnvapenarsenalerna". Enligt
Internationella Domstolen i Haag är kärnvapen moraliskt
oförsvarliga. Tecknare av NPT men som inte har kärnvapen
har gått med på att avstå från att skaffa
sig sådana i utbyte mot hjälp att utveckla kärnenergi
för fredliga ändamål.
Israel, Pakistan och Indien har kärnvapen men är inte
med i NPT. Misstänkta för att ha kärnvapenprogram
är Iran och Nordkorea. Misstänkta men utan bevis är
Algeriet, Saudiarabien och Syrien.
NPTs återkommande femårsrapporter är en nedslående
läsning. Nedrustarna kritiserar kärnvapenmakterna, främst
USA. Men kärnvapenarsenalerna har krympt dramatiskt sedan
kalla krigets slut 1989.
2006-43 s 9
"Vapen, inte stater är det verkliga hotet"
Internationella atomenergibyråns chef, Mohamed ElBaradei
sammanträdde i måndags med USAs utrikesminister Condoleezza
Rice i Washington. Innan han därefter avreste till Wien gav
han en intervju om nödvändigheten av att stoppa kärnvapenspridningen.
ElBaradei pekar på den ringa budgeten, 120 miljoner dollar,
som ett hinder för IAEAs verksamhet. Han säger att det
inte är IAEAs uppgift att tolka intentioner, som huruvida
Iran tänker utveckla kärnvapen och menar att både
Iran och Nordkorea är länder som känner sig otrygga.
De ser att stormakter och supermakter förlitar sig på
kärnvapen och då ligger frestelsen nära att göra
detsamma.
2008-25 s 12-14
"Vakthund, inte brandspruta"
Intervju med Mohamed ElBaradei, chef för IAEA som berättar
om hur han ser på det växande hotet mot världsfreden
i form av kärnvapenupprustning och kärnvapen i fel händer
och om sin roll som medlare mellan två olika läger.
Han menar att arabvärlden är i ett sorgligare tillstånd
än någonsin förr. Där finns inge solidaritet,
inga gemensamma mål, knappat något regionalt samarbete
- bara misstro. Inkompetens och korrumperade ledare är orsak
till att många stater i Mellanöstern raglar från
den ena krisen till den andra. Han menar också att Iran
inte alls behöver skaffa sig kärnvapen. Det räcker
med att göra trovärdigt att landet har kapaciteten,
att grannländerna tror på detta.
2008-25 s 15-16
"Digital vapensmuggling oroar"
Ritningar på avancerade kärnvapen har hittats i datorer
tillhörande världens mest ökända smugglingsliga
i Schweiz. De inkluderar tidigare okända ritningar på
en kompakt stridsspets som skulle kunna passa Irans ballistiska
missiler med medellång räckvidd. Avslöjandet kom
efter en schweizisk utredning om två ingenjörer som
misstänks för medverkan i den ökände pakistanske
metallurgen Abdul Khans nätverk. Kopior på ritningarna
kan ha gjorts och ingen vet var de finns. I Pakistan betraktas
Abdul Khan som en nationalhjälte.
2008-47 s 26-28
"Vad hände med nollvisionen?"
Den lockande tanken på en värld helt fri från
kärnvapen börjar bli aktuell igen. Målet att befria
världen från kärnvapen är värt att sträva
efter även om det aldrig nås. Barack Obama har lovat
att göra avskaffandet av kärnvapen överallt till
"ett viktigt element" i Amerikas atompolitik. Världens
fem erkända atomvapenländer, USA, Ryssland, Kina, Storbritannien
och Frankrike, känner pressen. 184 länder har lovat
att inte tillverka egna bomber. År 2010 är utvärdering
av Ickespridningsavtalets (NPT) effektivitet. Iran och Nordkorea
har brutit och tänjt på avtalets regler. Indien, Pakistan
och Israel har skaffat kärnvapen utanför avtalet. I
energibristens dagar sneglar alltfler på kärnkraft
med risker för också bombtillverkning.
2009 kommer det amerikanska försvarsdepartementen med en
ny rapport som förmodas berätta mest om världens
atomframtid.
2008-50 s 7
"Bort med kärnvapnen!"
Före detta ledande statsmän och nedrustningsexperter
enades i början av veckan att tillsammans med bland annat
den brittiske miljardären Richard Branson och drottning Noor
av Jordanien bilda en organisation, Global Zero, som ska arbeta
för avveckling av alla världens kärnvapen inom
25 år.
2008-50
s 22
"Internationellt avtal om klusterbomber" hela artikeln
Drygt hundra stater undertecknar i Oslo avtal om förbud för
klusterbomber. "En milstolpe i folkrättens historia".
De största tillverkarna och användarna av de lömska
bomberna har vägrat att skriva på: USA, Ryssland och
Kina. Klusterbomber exploderar i luften och når marken som
ett stort antal småbomber. De exploderar inte och minerar
marken för decennier framåt. Klusterbomber har nyligen
kommit till användning i Georgien och Afghanistan och även
i Kosovo, Irak och Libanon. Nästan alla offer är civila.
Avtalet måste ratificeras av 30 länder innan det träder
i kraft.
Nedrustning
2009-20 s 26-27
"Lättare sagt än gjort" hela
artikeln
Att skrota all världens kärnvapen har sina problem,
men de kan övervinnas. Barack Obama har gjort kärnvapenavveckling
till en prioritet i amerikansk försvarspolitik. Det har uppkommit
nya kärnvapenhot, som gör hela kärnvapenekvationen
mer hotfull och explosiv än under det kalla kriget. Hotet
om kärnvapenkrig har minskat men risken för en kärnvapenattack
har ökat. Terrorister skulle inte dra sig för att använda
kärnvapen och för deras eventuella måltavla skulle
det vara svårt att slå tillbaka mot en diffus, statslös
grupp. Att montera ner Amerikas avskräckningskapacitet förefaller
oklokt eller till och med självdestruktivt. Hur kan man reducera
arsenalen utan att den förlorar sin avskräckningspotential.
2009-22
s 20-23
"Andra har misslyckats inte jag" hela artikeln
Intervju med IAEAs chef Mohammed ElBaradei, som berättar
om sin tid på sin post, den bittra kontroversen med Bushs
regering och hotet från de nya kärnvapenländerna.
Han har varit IAEAs generaldirektör i elva år och i
november går han i pension. Han erkänner att faran
för kärnvapenkrig idag är större än då
han tillträdde. I Pakistan kan kärnvapen hamna i händerna
på talibanerna, Nordkorea har utfört ytterligare kärnvapenprov
och i Iran är president Ahmadinejad stolt över att snart
kunna fullborda det nukleära kretsloppet. Men det är
andra länder som gjort fel, inte IAEA, menar ElBaradei. Han
är glad för att Barack Obama vill fördubbla IAEAs
budget inom fyra år. Han finner upprörande att EU vill
frysa budgeten. Mohammed ElBaradei är mycket kritisk mot
Bushregeringens behandling av Iran. Han talar om "arrogansen
att behandla ett land som Iran som om det vore en åsna"
att tro sig "kunna tvinga Teheran till underkastelse med
en tjock påk".
2009-38
s 14-18
"Att leva med bomben"
Nästa vecka, den 24 september, kommer president Barack Obama
att sammankalla 14 av världens ledare för ett speciellt
sammanträde i FNs säkerhetsråd i New York. Det
som ska avhandlas är frågan hur man befriar världen
från kärnvapen. Detta toppmöte är senaste
steget i den amerikanska administrationens kampanj för att
eliminera kärnvapen, en fråga som Obama betonade redan
i valkampanjen inför presidentvalet och som han inkluderade
på dagordningen formellt i ett tal i Prag i våras.
USAs försök att hindra Irans utveckling av kärnvapen
och att få Nordkorea att skrota sitt vapenprogram ingår
i denna kampanj.
Jonathan Tepperman, New York, framför i en lång artikel
i Newsweek sitt tvivel på att det bästa för att
undvika krig är att eliminera kärnvapen. Han menar att
utgångspunkten att atomvapen alltid är "det allvarligaste
hotet" är felaktig. Bomben gör oss säkrare
i stället. Men få politiker och strateger är beredda
att ens ta det under övervägande. Kärnvapen har
inte använts på snart 65 år och inget kärnvapenkrig
eller något krig alls har ägt rum mellan två
länder som har kärnvapen. Orsaken till detta är
att alla länder i grunden är rationella. "varför
slåss när man inte kan vinna och riskerar att förlora
allt?" Man kan säga att Tepperman bygger sin teori på
"kärnvapenfreden" och "avskräckningseffekten".
Det bästa exemplet på senare tid är Indien och
Pakistan som utkämpade tre blodiga krig efter självständigheten
och sedan skaffade kärnvapen. Sedan dess har länderna
inte utkämpat något regelrätt krig. Ledarna på
båda sidor tänker likadant som ryssar och amerikaner
1962 under Kubakrisen. Och varför ska man förmoda att
Kim Jong Il i Nordkorea och Mahmoud Ahmadinejad i Iran är
mer galna än Stalin och Mao Zedong på sin tid.
2009-40
s 14
"Vem har de farligaste vapnen?"
De senaste uppgifterna om hur många kärnvapen det finns
i världen visar att det fortfarande finns 23574 stycken.
Det nedrustningsavtal som just nu förhandlas mellan USA och
Ryssland omfattar inte merparten av ländernas befintliga
arsenal. Det finns en skillnad mellan utplacerade, reserv- och
tillbakadragna stridsspetsar. Det nya avtalet handlar om utplacerade
stridsspetsar som är installerade i uppskjutningsklara robotar
eller i bomber som lätt lastas ombord på flygplan.
2009-51
s 17-18
"Viktigt avtal är nästan i hamn"
Presidenterna Obama och Medvedev utnyttjar förhoppningsvis
klimatmötet i Köpenhamn för att sluta ett annat
viktigt avtal. De närmar sig ett genombrott avseende ett
nytt avtal om en reducering av kärnvapenarsenalerna och de
raketer, ubåtar och flygplan, som används för
att bära dem. Avtalet kan komma att ersätta det existerande
Start-avtalet (som gick ut den 5 december) redan i slutet av denna
vecka. När avtalet undertecknats ska det sedan ratificeras
av den amerikanska senaten och den ryska duman, vilket kan ta
månader.
2010-14
s 11-13
"Kärnvapen har spelat ut sin roll"
President Barack Obama gav tidigare i veckan besked om en omfattande
förändring av USAs kärnvapenstrategi. Villkoren
för när USA kan använda kärnvapen kommer att
bli mycket hårdare. Presidenten sa också att strategin
kommer att göra undantag för "särlingar som
Iran och Nordkorea" som har brutit mot eller avfärdat
det viktigaste ickespridningsavtalet.
Obamas mål är att föra kärnvapen onödiga
och att motivera andra länder att överge alla ambitioner
att skaffa kärnvapen. USA lovar i klarspråk att inte
använda kärnvapen mot länder som inte har kärnvapen
och som efterlever ickespridningsavtalet. Denna vecka tar Obama
emot 47 stats- och regeringschefer i Washington för ett toppmöte
om nukleär säkerhet. Det är det största mötet
i sitt slag med en amerikansk president som värd sedan FN
grundades för 65 år sedan. Obama önskar att FN
utfärdar en ny resolution om sanktioner, "som biter"
mot Iran.
2010-14
s 13
"Oroväckande vapenaffär"
Rysslands premiärminister, Vladimir Putin, satte häromdagen
siffror på den planerade vapenaffären med Venezuela:
vapen för drygt fem miljarder dollar. USA oroas av vapenaffären,
eftersom den innebär möjlig vapenspridning i hela regionen.
Bara sedan 2005 har Chávez köpt helikoptrar och automatgevär
av Ryssland för omkring fyra miljarder dollar. Chávez
är starkt kritisk mot USAs militära närvaro i grannlandet
Colombia.
2010-15
s 20-22
"En tryggare värld stod på dagordningen"
Toppmötet om nukleär säkerhet är det första
stora internationella mötet där världens ledare
diskuterar hur man ska förhindra att terroristgrupper som
al-Qaida får tag i kärnladdat material. Obama lovade
i sin kampanj inför presidentvalet att låsa in "allt
löst material" under in mandatperiod.
36 statschefer och delegationer från ytterligare tio länder
var i början av veckan samlade i Washington. Varken Iran
eller Nordkorea var inbjudna.
I nästa månad ska 200 FN-länder diskutera en eventuell
förstärkning av ickespridningsavtalet.
Obama träffade också Malaysias premiärminister
för att kräva striktare export- och importkontroller
för att förhindra att landet används som transitpunkt
för smugglat nukleärt material och kärnteknologi.
En majoritet av amerikanerna tror inte att toppmötet påverkade
terroristers möjligheter att komma över kärnladdat
material.
2010-18
s 19-20
"USA försökeravvärja kapprustning i Mellanöstern"
I måndags började en månadslång FN-konferens,
som syftar till att stärka ickespridningsavtalet. Sedan undertecknarna
av ickespridningsavtalet (NPT) samlades senast i New York för
fem år sedan har många av världens oljerika länder
börjat fundera på att skaffa sig kärnkraft. Anledningen
är att oljan som gjorde dem rika kommer att ta slut någon
gång. Risk finns att flera kommer att lockas att använda
sin kärnbränsleteknik för att utveckla egna kärnvapen.
Den amerikanska regeringen försöker därför
övertala länderna i Mellanöstern att köpa
bränsle från internationella leverantörer i stället
för att själva anrika uran till reaktorbränsle.
Iran och ytterligare några andra länder vill i stället
tvinga Israel att redogöra för sin arsenal och underteckna
ickespridningsavtalet. Egypten vill göra Mellanöstern
till en kärnvapenfri zon. Ett skäl är att landet
fruktar att ett kärnkraftverk annars riskerar att bombas.
2010-27
s 28-30
"En mardrömsaffär"
Kinas planerade försäljning av kärnreaktorer till
Pakistan intensifierar rivaliteten mellan Pakistan och Indien,
men det är bara en av flera olyckliga konsekvenser. Kina
planerar att sälja två civila kärnreaktorer till
Pakistan - ja, egentligen handlar det om en gåva, eftersom
Pakistan är bankrutt. Om den kinesiska reaktoraffären
blir av kommer den att få enormt skadliga följder förutom
att affären skulle underblåsa den redan farliga kapprustningen
mellan Pakistan och Indien. Satellitbilder visar att Pakistan
är i färd med att expandera kapaciteten att producera
plutonium och uran för vapen. Kinas bästa argument är
att George W Bushs Amerika tänjde på reglerna för
Indiens skull. Affären mellan Kina och Pakistan påverkar
också försöken att stoppa Iran.
2010-36
s 14
"Allt är som vanligt"
IAEA beskyller Iran för att hindra inspektioner av landets
kärnanläggningar. Iran har vägrat två inspektörer
tillträde till iranska atomanläggningar. Många
länder misstänker sedan länge att Iran försöker
utveckla kärnvapen under täckmantel av att producera
kärnenergi.
Kärnvapen,
Nedrustning
2012-23 s 13
"Nedrustningen kom tydligen av sig"
Alla de fem lagliga kärnvapenländerna har antingen placerat
ut nya vapensystem eller kungjort planer på att göra
det. Inget av dem har uppvisat mer än "retorisk beredskap"
att nedrusta, enligt årets rapport från Sipri i Stockholm.
I början av 2012 har åtta länder, USA, Ryssland,
Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Israel sammanlagt
4400 fungerande kärnvapen. Nästan 2000 av dess är
redo att användas direkt.
2012-48
s 28-29
"Trots Fukushima satsar Indien stort på kärnkraft"
Den japanska reaktorkatastrofen i mars 2011 har bara tillfälligt
förstummat den indiska regeringen. Nu forceras planerna på
att utvidga kärnenergin och det sker under stort motstånd.
2050 förväntas Indien tillgodose en fjärdedel av
el-behovet med kärnenergi. Indien med sina 1,2 miljarder
invånare är i desperat behov av energi. Men hur ska
Indien, ett land under utveckling, kunna bemästra en teknologi
som till och med visa sig vara för mycket för ett perfektionistiskt
och industrialiserat land som Japan att hålla under kontroll?
Hur ska man kunna klara av att ta hand om kärnavfall?
Kärnvapen, USA, Tyskland
2013-47 s 16-17
"Kärnvapen i Europa"
USA moderniserar sina atombomber på ett mera omfattande
vis än man tidigare medgett. Den nya varianten ska ersätta
alla de nuvarande atomflygbomberna och även de strategiska
vapnen i stort format - och de ska placeras också i Tyskland.
Men bryter inte Barack Obama mot nedrustningsavtalen när
USA nu utvecklar och förfinar de gamla?
Iran,
Kärnvapen
2014-45 s 25-26
"Diplomatiska vändningar"
Ett avtal om Irans kärnkraftsprogram är inte inom synhåll
ännu.
Iranierna vill utnyttja västs väntan att efter år
av dödläge ta tillfället i akt att göra eftergifter
som upphäver sanktionerna. Dessutom hoppas man att väst
veknar eftersom man är angelägen om ett samarbete för
att bekämpa IS, som blivit en gemensam fiende.
Om Iran kan få lite handlingsutrymme när det gäller
urananrikning kan man bli mer samarbetsvillig i denna fråga.
Men väst tänker förmodligen inte alls acceptera
status quo.
P5+1-samtalet med Iran (de fem permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd
och Tyskland) pekar inte alls i den riktningen.
Syrien,
Kärnvapen
2015-4 s 20-23
"Syrien försöker tillverka kärnvapen!"
Under flera år trodde man att Israel genom sin räd
mot Kibar-anläggningen 2007 hade förstört Syriens
kärnvapenkapacitet. Det var fel. Allmänheten fick vid
denna tidpunkt inte veta vad som egentligen skett. Nya underrättelser
tyder på att Bashar al-Assad fortfarande försöker
att tillverka en atombomb. Han har byggt en ny kärnanläggning
på hemlig ort.
Och det verkar som om han får hjälp från Nordkorea
och Iran. Det är en extremt oroande nyhet. Även om Syrien
untertecknat fördraget om icke-spridning av kärnvapen.
FN,
Nato, Kärnvapen
2015-11 s 12-14
"Kärnvapenspöket är tillbaka"
Krigshotet är större än under kalla kriget.
Ukrainakrisen har dramatiskt försämrat relationerna
mellan Nato och Ryssland. Samarbetet om kärnvapensäkerhet
har upphört och man saknar en "röd telefon".
Den direktlinje mellan Nato och den ryska militärens generalstab
som sattes upp i februari 2013 upphörde i samband med Ukraina-krisen.
Den ömsesidiga samarbetsviljan är ett minne blott. Ryssland
ägnar sig åt hybridkrigföring, från propaganda
till cyberkrigföring, och finansierar separatisternas hemliga
militära operationer.
"Under det kalla kriget skapade vi mekanismer för säkerhet.
Ett stort antal fördrag och överenskommelser hjälpte
oss att undvika en stor och allvarlig militär sammandrabbning",
säger den förre ryske utrikesministerna Ivanov. "Nu
är krigshotet större än under kalla kriget."
På säkerhetskonferensen i München varnade säkerhetsexperter
för att de upptrappade spänningarna kan bli dödliga.
Det finns taktiska kärnvapen i hela Europa.
Iran,
USA, Kärnenergi
2015-15 s 11
"Iranavtalet ger fördel Obama"
För Richard Nixon var det Kina och för Reaganvar det
Reykjavik. Lausanne kan bli Barack Obamas historiska ögonblick.
Det kommer att ta flera år, möjligen ett decennium
, innan vi får ett tysligt svar på den frågan.
Förra torsdagens avtal kan skjutas i sank av många
orsaker innan den slutliga tidsfristen går med Iran. ut
i juni. Men om Barack lyckas så går han till historien
som en mycket skicklig diplomat som normaliserat relationerna
med Iran. Obama har stöd av Europa, Ryssland, Kina, Indien
med flera länder. Avtalet är tydligt: Iran måste
minska antalet urancentrifuger, konvertera en av sina tvåanrikningsverksamheter
till forskningsändamål, stänga sin plutoniumanläggning
och underkasta sig störande inspektioner dygnet runt. I genhäld
kommer sanktionerna att tas bort successivt.
Ingentiing i avtalet kräver att Iran ska sluta stödja
Hizbollah, Bashar al-Assads regim eller Houthi rebellerna i Jemen.
FN,
Nato, USA, Ryssland, Kärnvapen
2015-26 s 4-7
"Ett nytt kallt krig"
Amerikanska kärnvapen kan snart återvända till
Europa.
Det har gått mer än tre decennier sedan d omfattande
fredsdemonstrationerna intog Hofgarten i Bonn i början på
1980-talet. Då tågade omkring en halv miljon demonstranter
in i stadens centrum, en kilometerlång samling människor
strömmade genom stadens gator. Det var den största uppslutningen
i Förbundsrepubliken Tysklands historia.
Washington talar åter igen om att stationera kärnvapen
i Europa. Ryssland skruvar upp retoriken och européerna
är bekymrade över att hamna mitt i ett nytt kallt krig.
Berlin oroar sig över att Europas återigen kan komma
att bli skådeplats för en ny konfrontation mellan öst
och väst. För Tysklands regering är möjligheterna
till en eventuell kärnvapen upprustning en mardröm.
De västallierade har problem med att reda ut om Moskva verkligen
har brutit med INF-avtalet vilket Ryssland kraftigt förnekar.
INF-avtalet (officiellt: Avtalet mellan USA och Sovjetunionen
om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar) är ett avtal
slutet 8 december 1987 i Washington D.C., verkställt 1991,
mellan Sovjetunionen och USA om kärnvapennedrustning genom
att avskaffa medeldistansrobotar. INF står för Intermediate-Range
Nuclear Forces. Avtalet ses ibland som början till slutet
på kalla kriget.
Nordkorea,
kärnvapen
2015-51 22
"Vi har utvecklat en vätebomb"
"Vår nation har idag lyckats bli en mäktig kärnvapenstat,
med kärn- och vätebomber som kraftfullt kan bevaka nationens
suveränitet och folets värdighet", heter det enligt
de senaste rapporterna. Vätebomber, så kallade termonukleära
vapen innebär en kärnklyvning som utlöser en fusion,
med en mycket större explosiv effekt än ett vanligt
kärnvapen.
Avslöjandet antas ha som avsikt att tvinga USA tillbaka till
förhandlingsbordet. Samtalen mellan USA och Nordkorea har
legat nere sedan 2012.
USA,
kärnvapen
2016-02 27-30
"Spelar storleken någon roll för freden?"
"Less is more" anser Pentagon som planerar att bygga
små kärnvapen som både skulle kunna avskräcka
fienderna och minimera riskeena för att döda civila.
Världen skulle bli en tryggare plats att leva på. Denna
inställning har skapat en debatt i Washington. Kan det inte
tvärtom vara så att det är lättare att trycka
på avtryckaren när vapnet är litet och inte känns
så farligt? Bygg-det-mindre inställningen har lett
till en filosofisk konflikt bland personer i Washington som tänker
på det otänkbara. Att den högre precisionen kan
fresta till användning redan i ett första skede och
inte bara som en motattack.
Det kan infria president Obamas löfte om att inte utveckla
nya kärnvapen.
Nordkorea,
Kärnvapen
2017-32 14-15
"Att behålla makten är viktigare för Kim
Jong Un än ett kärnvapenkrig"
Det Kim Jong Un främst vill är att förbättra
sina missiler och kärnvapen för att behålla kontrollen
över landet.
Ingen är intresserad av krig - framför allt inte de
25 miljoner sydkoreander som bor inom skotthåll för
Nordkoreas konventionella artilleri - men kombinationen av två
upprörda ledare, Trump och Kim, med tillgång till kärnvapen
har skapat en situation där allt verkar möjligt.
Israel,
Iran, Kärnvapen
2017-37 14-15
"Netanyahu kräver att kärnenergiavtalet med Iran
omarbetas eller upphävs.
Det iranska kärnenergiavtalet är "dåligt"
och måste omarbetas eller upphävas, säger Israels
premiärminister Benjamin Netanyahu inför sitt besök
i USA, där han förväntas träffa president
Donald Trump och driva på för förändringar.
Framför allt vänder sig regeringen mot att restriktionerna
som införts påIrans kärnenergiprogram är
tidsbegränsade.
Israel följer nervöst hur Iran och dess proxystyrkaHizbollah
bygger upp en närvaro i grannlandet Syrien där de strider
på den syriska presidenten Bashar al-Assads sida.
Iran, Kärnvapen
2017-41
22-23
"Europa stöder inte USAs Iran-politik"
Europas ledare varnade i förra veckan för att president
Donald Trumps beslut att skrota atomavtalet med Iran kan komma
att undergräva fortsatta internationella ansträngningar
att begränsa Teherans förmåga att bygga ut sitt
kärnprogram. Samtidigt vidtar Europa åtgärder
för atthålla liv i avtalet trots USAs tveksamhet.
Kärnvapen,
USA
2018-02 18-19
"Under Trump är hotet om kärnvapenkrig det nya
normala"
Under sitt första år som president har Donald Trump
splittrat de försiktiga och historiegrundade sättet
vi tidigare använde när vi diskuterade kärnvapen.
Hans kommwntarer har fått analytiker att undra om Trump
förstår de katastrofala konsekvenserna en aktivering
av någon av de så kallade "knapparna" skulle
innebära.
En Gallupundersökning i september 2017 fann att den amerikanska
befolkningens stöd för att angripa Nordkorea var extraordinärtstort.
Kärnvapen,
USA
2018-02 20-21
"Kärnvapenknappen är ingen knapp"
President Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un utbyter
hot om sina "kärnvapenknappars" storlek, läge
och potential.
det finns bara ett problem: Det finns ingen knapp. Alla kärnvapenländer
har sina egna system för att inleda ett kärnvapenanfall,
men de flesta grundar sig på att regeringschefen bekräftar
sin identitet för att auktorisera attacken. Det finns däremot
en portfölj, en 20 kg tung väska, kallad "kärnvapenfotbollen".
Den innehåller en instruktionsguide för att genomföra
en kärnvapenattack, en radiosändare och en kodautentiserare.
Den följer med presidenten vart han än går.
USA,
Nordkorea, Kärnvapen
2018-03 12-14
"USAs underrättelsegemenskap förutsåg inte
Nordkoreas kärnvapenframsteg"
När Donald Trump tillträtt som president informerades
den nya administrationen av amerikanska underrättelsetjänster
att det fortfarande fanns gott om tid - uppemot fyra år
att bromsa eller stoppa Nordkoreas utveckling av en robot med
kapacitet att träffa en amerikansk stad med en kärnvapenstridsspets.
Man trodde att Kim inte skulle ha förmåga att träffa
USA förrän 2020 eller kanske 2022. Men det tog bara
några månader innan de hoppfulla bedömningarna
tycktes fullkomligt utdaterade.
Kim kunde snabbt visa att landet kunde nå först Guam,
sedan den amerikanska västkusten och sedan Washington. Och
den 1 september sprängde Nordkorea framgångsrikt sin
första vätebomb.
Nordkorea,
USA, Kärnvapen
2018-06 16-17
"USA kan förstöra 'det mesta' avNordkoreas kärnvapeninfrastruktur"
Den amerikanska militären är övertygad om att den
i ett gynnsamt scenario skulle kunna förstöra "det
mesta" av Nordkorealedaren Kim Jong-uns infrastruktur som
bär upp hans kärnvapenprogram, säger den amerikanske
toppgeneralen Paul Selva.
USA,
Kärnkraft, Saudiarabien
2018-09 16-18
"Trump vill bygga kärnkraft i den saudiska öknen"
Saudierna har världens största oljereserver. Är
den planerade kärnkraften i första hand ett sätt
att frigöra mera olja för export eller ett försök
att bygga upp en motvikt till rivalen Iran?
USA vill, hur som helst, vara med i leken.
I mars någon gång kommer Saudiarabien att offentliggöra
resultatet av en internationell kapplöpning. Förstapris
är ett kontrakt värt många miljarder dollar för
att bygga kärnkraftsreaktorer i ett ödsligt ökenområde
vid Persiska viken. Reaktorerna är för Saudiarabiens
kronprins, Mohammed bin Salman, en fråga om internationell
prestige och makt, ett steg mot att matcha den shiitiska rivalen
Irans atomprogram och samtidigt tillgodose en del kungarikets
egen energibehov.