Irland |
|
 |
|
Info |
The Irish Times Dublin Post |
97-03 s 7-8
"Den gröna ön blomstrar"
Leixlip utanför Dublin ska bli center för Intels produktion
av nya superchips.
Många EU-länder avundas nu Irland som har en tillväxttakt
på 6-8 %!!
Arbetarna har hög kompetens och produktivitet. Inflationen
är låg och budgetunderskottet under kontroll. Nya kontor
och hotell byggs.
Man har länge satsat på teknisk och naturvetenskaplig
utbildning.
Detta har skett på 10-15 år.
Bakgrund: En förståelse för krisen 1980. Samförstånd
mellan regering, arbetsgivare och fackföreningar. Men också
EU-medlemskapet. 2 miljarder irländska pund om året
kommer in. Ett skickligt användande av EU-pengarna. Transporter
och utbildning.
97-23 s 7
"Medaljens baksida"
Är den irländska tigerekonomin bara en liten kattunge?
Långtidsarbetslösheten är stor. Miljöföroreningarna
har ökat snabbt med det ökade bilinnehavet, lånemarknaden
är över hettad.
97-23 s 7- 8
"Otack är den irländske politikerns lön"
Hög tillväxt i många år och ändå
har oppositionsalliansen mellan Fianna Fail och Demokratiska alliansen
stort försprång i opinionsmätningarna.
Det som intresserar väljarna mest är varför inte
skatterna sjunker när nu ekonomin är så stark?
99-38 s 8
"Irland behöver folk, mycket folk"
Decennium efter decennium har irländarna vant sig vid att
emigrera i jakten på jobb och försörjning. Nu
har strömmen vänt. Många irländare reser
hem igen för att finna ett land i snabb förändring.
Men det räcker inte med hemvändande landsmän, Irland
behöver så mycket folk att värvning sker runt
om i Europa och längre bort. Det nyrika Irland har blivit
ett invandrarland - även engelsmän invandrar!! (är inte Irland ett exempel för alla
andra europeiska länder!! Varför inte??)
2000-30 s 7
"Irland klarar välståndet också"
Efter många, många hårda år blomstrar
Irlands ekonomi, mycket tack vare medlemskapet i EU. Hur påverkar
detta folkets och landets karaktär? Det finns viss oro med
i grunden råder optimism.
Oron är den höga inflationen med risk för stora
löneökningar.
Landet har idag för mycket pengar och för lite folk,
dvs tvärtom vad det har varit i landets historia. Alla som
ska ha bra jobb idag måste behärska datorhantering
och informationsteknologi och de som inte har kompetens drabbas
av "relativ fattigdom".
Två stora förändringar i Irland: katolska kyrkan
har förlorat sitt inflytande och kvinnan har tagit större
aktiv del i samhället.
2000-50 s 8-9
"Irland skriker efter arbetskraft"
1992 behövde irländarna åka till andra länder
för att skaffa arbete nu åker de utomlands för
att värva arbetskraft. Man har välutbildad, engelsktalande
arbetskraft, låga företagsskatter och relativt låga
löner. Arbetslösheten är rekordlåg, det finns
40000 lediga jobb. Man söker arbetskraft jorden runt till
vården, IT och byggnadsbranschen.
2002-11 s 5-6
"Irland sa nej till skärpt abortlag"
Med knappast möjliga marginal avslog de irländska väljarna
regeringens förslag som innebar att risken för självmord
inte längre skulle få rättfärdiga abort.
Det var landets 5:e folkomröstning om abort under de senaste
20 åren. Bara 40 % röstade.
2002-18/19 s 9-10
"Utvandrarlandet Irland säger nej till invandrare"
Miljoner människor har under århundradenas lopp emigrerat
från Irland. Nu är den gröna ön i sin tur
ett eftertraktat mål för flyktingar. De irländska
myndigheterna tycker att invandrare "plundrar samhällets
kassor". En parlamentsledamot för regeringspartiet Fianna
Fail kallar dem för "parasiter och snyltare". Däremot
har landet ingenting emot arbetskraftsinvandring. Människor
som har kvalificerade yrkeskunskaper hälsas välkomna.
2002-21 s 12-13
"Fianna Fail behåller makten"
Irlands premiärminister Bertie Ahern behåller regeringsmakten
och bildar koalitionsregering. Fianna Fail stärkte sin ställning
i veckans val. Sinn Fein, de Gröna och de oberoende gick
starkt framåt. Partiet Fine Gael noterade sitt sämsta
valresultat sedan 1948.
2002-39 s 4-5
"Irland röstar igen"
De irländska väljarna ska på nytt rösta om
EUs utvidgning. Resultatet har stor betydelse för hela EU.
Irlands premiärminister Bertie Ahern, har utlyst en andra
folkomröstning om EUs Nice-fördrag till den 19 oktober.
Fördraget som förhandlades fram på den franska
Rivieran i december 2000 begränsar den nationella vetorätten
samtidigt som det behåller de stora medlemsländernas
dominanta ställning. Förra gången röstade
54 % nej. Valdeltagandet var bara 32 %.
2002-41 s 8
"Ahern (och EU) hotas av folkets hämnd"
Den 19 oktober röstar Irlands väljare för andra
gången om EUs Nice-fördrag. Ja-sidans företrädare
befarar att regeringen Fianna Fails krympande popularitet leder
till ett nytt nej. 37 % är idag för en ratificering
av fördraget och 25 % emot. Nästan 40 % vet ej eller
ska inte rösta.
2003-9 s 6-8
"Den keltiska tigern ryter inte längre"
Irland som växte så att det knakade börjar känna
av sviterna av den globala ekonomins nedgång. Boomen som
fick Irlands ekonomi att fördubblas på 1990-talet och
förändrade nationens självbild från olycksbarn
till underbarn har punkterats och fallit offer för den globala
nedgången. Irlands problem nu är inflationen som är
alltför hög. Den kan inte bromsas med högre räntor
eftersom räntan ska vara gemensam för alla EU-länder
och Tyskland är i behov av en låg ränta för
att få stimulans.
2003-22 s 5
"Irländarnas dryckesvanor kostar staten stora pengar"
Den irländska regeringen förfasar sig över de unga
medborgarnas alkoholkonsumtion och hotar med nya lagar, som ska
stävja missbruk och öka medvetandet om alkoholens faror.
Den irländske premiärministern Bertie Ahern visar att
produktionsförluster och andra kostnader i samband med alkoholkonsumtion
belastar den irländska statskassan med 2,3 miljarder euro
per år. Det är 2 % av BNP. Särskilt vill han stoppa
"alkoläsken".
2003-51/52 s 9-10
"Irlands nya ansikte"
En våg av invandrare från länder utanför
Europa har förvandlat det en gång homogena Irland.
Irland med fyra miljoner invånare, tar emot nästan
50000 invandrare per år. Under de senaste åren har
behovet av arbetskraft sjunkit men det har de nya invandrarna
inte brytt sig om. Den irländska välfärdsstatens
skyddsnät lockade liksom möjligheten att därifrån
ta sig till Storbritannien. De irländska lagarna har ännu
ej anpassats till invandringen, majoriteten i landet har en ambivalent
syn den.
2004-01/2 s 6
"Irland gör sig redo att medla"
Nya ordförandelandet vill bryta dödläget i fråga
om EUs nya fördrag. Irland hoppas att det med sin erfarenhet
av "konfliktlösning" (man kan konsten att förhandla
om komplicerade frågor tack vare samtalen om Nordirland)
ska kunna får medlemsländerna att enas om EUs nya fördrag
om bara alla parter visar minsta lilla kompromissvilja.
2004-01/2 s 6-7
"Författningskrisen svår nöt för Irlands
ordförandeskap"
Irlands premiärminister, Bertie Ahern, vill tona ner förväntningarna
om en snabb lösning av EUs författningskris. Irland,
som i torsdags i förra veckan tog över ordförandeskapet
i EU, lovar också att arbeta för bättre relationer
mellan EU och USA och enklare samarbetsformer inom unionen, som
den 1 maj får 10 nya medlemsländer. Irland måste
lösa den besvärliga uppgiften att välja en ersättare
till EU-kommissionens ordförande, Romano Prodi och inleda
förhandlingarna om EUs sexåriga budget. Vidare måste
man skynda på Lissabonagendan som ska göra ekonomin
mer konkurrenskraftig.
2004-18 s 7-8
"Irland är landet som alla vill likna"
Nykomlingarna i EU kommer att imitera de flinka kelterna - om
de bara får en chans av sina egna medborgare. De reformer
som krävs, skattelättnader, mindre byråkrati.
lägre företagsskatter kommer att ha både vinnare
och förlorare i de nya medlemsländerna. Och det viktigaste
för att nå utländska investerare är att ha
långvarig politisk stabilitet. När Irland anslöt
sig till EU 1973 var dess per capita inkomst 62 % av genomsnittet
i EU, idag är det 121 %. Man har lyckats genom att sänka
skatter och minska statens andel av BNP från 54 till 33
%. Företagsskatten som var som högst 40 % är idag
12,5 %. Arbetslösheten är mindre än 5 %.
2005-24 s 7
"Gaeliska i Bryssel"
EU har erkänt det irländska språket gaeliska som
unionens 21:a officiella språk. Det betyder att alla lagar
i fortsättningen måste översättas till gaeliska
och 30 tolkar till en kostnad av 3,5 miljoner euro per år
måste anställas.
2005-27 s 12
"Lyckans land"
Knappt någon känner till att Irland är EUs rikaste
land näst Luxemburg. Det är faktiskt sant att landet,
som i århundraden var mest känt för sina många
utvandrare, tragiska poeter. Hungersnöd, inbördeskrig
och tomtar och troll nu har en BNP per capita som är högre
än Tysklands, Frankrikes och Storbritanniens. Länder
i EUs periferi har anpassat sig bäst till globaliseringen.
Länder, som han anammat den fransk-tyska socialmodellen leder
av hög arbetslöshet och låg tillväxt. Återhämtningen
i Irland började i slutet av 1960-talet när regeringen
gjorde gymnasieutbildningen gratis och hade därför en
relativt välutbildad arbetskraft när landet gick med
i EU 1973. Men på 1980-talet fortsatte landet att låna,
spendera och beskatta och gick nästan i konkurs. Sedan kom
en stark förändring. Facken och näringslivet enades
om ett ekonomiskt åtstramningsprogram som bl a sänkte
företagsskatten till 12,5 %. 1996 blev också högskoleutbildningen
gratis. Idag har 9 av 10 av världens ledande läkemedelsföretag
verksamhet i Irland. Det som har lockat är välutbildad
arbetskraft och företags- och skattepolitiken. Irlands totala
arbetskraft har ökat från 1,1 miljoner till 2 miljoner
på de senaste 15 åren!
2005-44 s 5-7
"Boomens mörka sida"
Den keltiska tigern ryter fortfarande, men många fruktar
att dess krafter sinar. Med en ekonomisk tillväxt på
i genomsnitt 6,5 % per år väcker Irland avund i hela
Europa. En fjärdedel av USAs investeringar i Europa går
till Irland. Arbetslösheten har minskat till 4,2 %. Irlands
regering - det styrande partiet Fianna Fail har satsat på
en välutbildad arbetskraft och Europas lägsta företagsskatter,
12,5 %. Men trafiken i Dublin är mardrömslik, sjukvården
räcker inte till och bostadspriserna har ökat enormt.
Alla priser har stigit, ölen på puben är dyrare
i Irland än i något annat europeiskt land. Ett annat
hot är de nya EU-länderna. Det internationella kapitalets
nya älsklingar är Slovakien, Polen och andra östeuropeiska
låglöneländer.
2006-26 s 6
"Gaelisk renässans i och utanför Irland"
Irländska skolbarn har länge avskytt gaeliskan som de
varit tvungna att lära sig i skolan. Nu har språket
fått en renässans. I Irland men framför allt i
andra länder och då särkilt bland emmigrantättlingar
i USA vill många lära sig språket som en önskan
att söka sina rötter.
2007-05 s 5-6
"Det unga Irland har växtvärk"
Irland är ett av få demografiska undantag i Europa.
Andelen mycket gamla är liten, och andelen unga, arbetsföra
är stor. Födelsetalet var 2004 det högsta i EU.
Antalet födslar kulminerade för 27 år sedan ganska
exakt nio månader efter påven Johannes Paulus II:s
besök i Irland. 1980 föddes 74064 barn, det högsta
på över 80 år. Detta bäddar för goda
framtidsutsikter, men infrastrukturen som skolor och barnomsorg
är hårt belastad, åtminstone en tid framöver.
Den låga genomsnittsåldern leder till låga sjukvårds-
och pensionskostnader.
2007-18 s 7
"Irland går till val"
Irlands premiärminister, Bertie Ahern, har utlyst val till
24 maj. Ahern och hans parti, Fianna Fail, har lett en koalitionsregering
sedan 1997. Denna riskerar nu att förlora sin majoritet i
parlamentet, trots att Irland blivit en av Europas verkliga framgångshistorier
med en reell tillväxt på i genomsnitt 5-6 % i flera
år.
2007-22 s 13
"Ahern på väg att bilda ny regering"
Bertie Ahern vann en historisk tredje seger i rad i förra
veckans irländska val, där hans parti, Fianna Fail,
fick flest mandat. Men han står nu inför krångliga
förhandlingar för att bilda regering eftersom hans tidigare
koalitionspartner, Progressiva Demokraterna, förlorade 6
av sina 8 mandat. Fianna Fail fick 78 av 166 platser (- 3), Fine
Gael fick 51 mandat och Labour 20 (0). Fianna Fail har haft makten
i 18 av de senaste 20 åren. Valet bekräftade Aherns
ställning som den populäraste politikern i sin generation.
2007-24 s 12
"Ny regering nästan klar"
Irlands gröna partin ser ut att närma sig en överenskommelse
med premiärminister Bertie Aherns parti, Fianna Fail, om
att bilda en koalitionsregering. Partierna har enats om miljö-,
utbildnings- och politiska reformer.
2007-34 s 8-9
"Välstånd och livskvalitet är Irlands starka
kort"
Irland försöker anpassa sig till en rekordsnabbt växande
befolkning med rötter lite här och där. Enligt
den senaste folkräkningen i april 2006 är folkmängden
4,2 miljoner, en ökning med 320 000 på fyra år.
Halva folkökningen är invandrare eller hemvändare
och halva är nya födslar. Nu finns 63 000 polacker permanent
bosatta i landet, för fyra år sedan var de drygt 2000.
Inget land i Europa har en yngre befolkning och Irland slipper
övriga Europas ålderskris. Irland har möjligheter
att i framtiden matcha sin hittills största folkmängd
som var drygt åtta miljoner före den ödesdigra
svälten på 1800-talet som tvingade fram en stor utvandringsvåg.
2008-06 s 29-31
"Irland är bäst i miljöklassen"
Skatt på plastkassar, rökförbud, förbud mot
konventionella glödlampor - Irland går i spetsen för
många olika miljösparande åtgärder och regler.
2002 införde Irland en skatt på platskassar som gör
att de för närvarande kostar 22 eurocent. En samtida
informationskampanj fick en stor genomslagskraft. På bara
några veckor minskade bruket av platskassar med 91 %! Folk
har skaffat återanvändbara tygkassar och plastkassen
har blivit socialt oacceptabel, ungefär lika illa sedd som
äkta pälsar eller hundbajs på trottoaren. Ovanor
är till för att brytas och plastkassen var en ovana.
På reuseablebags.com (http://www.reusablebags.com/) kan
man läsa att världen använde 37 miljarder plastkassar
under årets första fyra veckor. Siffran växer
med en halv miljon kassar per minut. De allra flesta används
inte utan slutar sina dagar som avfall på en soptipp eller
som skräp i naturen. De kan inte brytas ner utan ligger kvar
i decennier. Irland har föreslagit liknande nedskräpningsskatter
på bankomatkvitton och tuggummi - i Dublin (liksom i Malmö)
är trottoarerna prickiga av utspottade tuggummin.
Artikel
i New York Times eller läs
här.
2008-17 s 5
"Alla EU-medborgare får rösta"
Enligt integrationsminister Conor Lenihan får alla invandrare
från EU rösta i de nationella valen, både de
lokala valen och parlamentsvalen. Det är det mest effektiva
integrationsverktyget, menar Lenihan. För att få permanent
uppehållstillstånd måste de kunna bevisa att
de kan tala engelska. De måste få godkänt på
ett prov i engelska. Irland avvisar Storbritanniens mångkulturella
modell, som han menar har lett till uppkomsten av etniska ghetton,
och vill öka antalet "medborgarskapsceremonier"
som innebär att utlänningar måste svära en
trohetsed till den irländska författningen för
att få medborgarskap. Han vill inte uppmuntra uppkomsten
av etniska eller religiös enklaver.
Lenihan vill inte begränsa antalet utländska arbetstagare
men Irland kan komma att stoppa fler illegala invandrare och asylsökande.
"Integration förutsätter ett visst mått av
deportation" säger han. Originalartikel
i The Guardian.
2008-25 s 4
"Irlands Nej skakar om EUs ledare"
Redan i måndags började EUs ledare söka genom
Lissabonfördragets ruiner för att rädda det som
räddas kan efter de irländska väljarnas nej i förra
veckan. En möjlighet är att vissa speciella fördragsprotokoll
inte skulle gälla Irland och att låta varje land få
behålla sin kommissionär. Luxemburgs Jean-Claude Juncker
menar att en mindre grupp EU-länder borde gå vidare
på egen hand mot större integration, att skapa en kärna
med få medlemsländer.
2008-25 s 3
"Irland väntar på idéer"
Irlands regeringschef Brian Cowen är kritisk mot reaktionerna
i andra länder på resultatet av folkomröstningen.
EU och alla medlemländer måste visa "solidaritet
och samarbetsvilja" i försöken att hitta en lösning.
Så länge som situationen är som den är kan
Lissabonfördraget inte träda i kraft.
2008-38 s 3-4
"Ingen vet hur man ska få irländarna på
bättre tankar"
Tre månader efter irländarnas nej till Lissabonfördraget
i en folkomröstning finns det fortfarande inte någon
tydlig väg ut ur dilemmat. Det finns ännu inget besked
om en ny folkomröstning och om det blir en sådan kan
den äga rum tidigast under senare hälften av 2009 efter
genomfört valt till EU-parlamentet. Missuppfattningarna olm
fördragets innehåll var många, bland annat trodde
många väljare att Irlands låga företagsskatt
skulle avskaffas, att abortförbudet skulle hävas och
att allmän värnplikt skulle införas. Därtill
kom rädslan för att Irland skulle domineras av större
länder, särskilt bland låginkomsttagare och kvinnor.
Andra fruktar nu skräckscenariot - en generell marginalisering
av Irland i EU.
2008-43 s 4
"En ny chans"
EU-fördraget, som irländarna röstade nej till,
ska få en ny chans. Premiärminister Brian Cowen framhöll
på ett EU toppmöte att ett effektivare EU är viktigare
än någonsin och att därför fördragsprocessen
måste bli klar. Irländarna röstade nej för
att de fruktade att Irland mister sin EU-kommissionär och
sin neutralitet och i stället får höjda skatter.
Rädslan för negativa sociala följder spelade också
en roll.
2009-25 s 4-5
"Irländarna får som de vill" hela artikeln
EU bäddar för ett irländskt ja till Lissabonfördraget.
EUs 27 medlemsstater har kommit överens om vilka garantier
som ska erbjudas Irland inför en planerad folkomröstning
där om det så kallade Lissabonfördraget. Irlands
regering får suveränitet i alla frågor rörande
skatter, neutralitet och abort. Med dessa garantier räknar
den irländska regeringen med att de irländska väljarna
kommer att rösta ja till Lissabonfördraget. Frågan
löstes sålunda till allas belåtenhet.
Irland
2009-29 s 3-4
"En irländare sitter inte hemma och gnäller"
hela artikeln
Ännu en våg irländare, för vilken gång
i ordningen går inte att säga, stiger i land i USA
på flykt från arbetslöshet och svåra tider
i hemlandet. De kommer till Amerika i jakt på jobb precis
som många generationer före dem. De kommer på
turistvisum men planerar att stanna kvar och arbeta illegalt.
En del upplever diasporan som en hemkomst. De hårt sammansvetsade
irländska kvarteren i New York känns som ett hem på
nytt.
2009-38 s 6
"Allt hänger på irländarna"
Tvärt emot tidigare verkar det nu som on det finns en risk
för att irländarna röstar nej till fördraget
ännu en gång i folkomröstningen 2 oktober. I juni
2008 sade majoriteten av irländarna nej till fördraget,
vilket ledde till en intern kris i EU och tillfälligt stopp
för de planerade reformerna. Om de irländska väljarna
röstar nej ännu en gång faller Lissabonfördraget.
Ett tredje försök är uteslutet. Kommissionens ordförande
Barroso kommer att resa runt ett par dagar på Irland och
göra kampanj för ja-sidan.
2009-40 s 10
"Det är inte bara Lissabonfördraget som står
på spel"
Ja-sidan leder enligt opinionsmätningarna men andra frågor
kan sätta käppar i hjulet när irländarna nu
röstar för andra gången om Lissabonfördraget.
Den irländske premiärministern Brian Cowen och hans
koalitionsregering hänger på tre tunna trådar.
En av dem är folkomröstningen, en annan är införandet
av en ny lag (NAMA) som för över de irländska bankernas
skräptillgångar till statens ägo och huruvida
parlamentet godkänner åtstramningsbudgeten i december
som har målet att uppnå budgetbalans till 2013. Om
inte kan det bli nödvändigt med nyval och det kommer
Fianna Fail partiet att förlora. Dess stöd bland väljarna
är det lägsta någonsin.
2009-43 s 14
"Irländarnas rastlöshet gör sig påmind"
Statlig statistik visar att antalet utvandrare från Irland
har ökat igen för första gången sedan 1995.
Före den ekonomiska boomen utvandrade horder av de bäst
utbildade och kompetenta, Men allt är inte så dystert.
Hälften av de som nu lämnar Irland är utlänningar
varav många är byggnadsarbetare från Östeuropa
som nu återvänder hem när det inte längre
finns byggnadsjobb.
2010-27 s 6
"Irland är på plus igen"
Mitt i förra veckan visade det sig att Irland har lagt recessionen
bakom sig och att ekonomin hade börjat växa igen. BNP
ökade med 2,7 procent under årets första kvartal.
Under de senaste två åren krympte ekonomin med 15
procent. Regeringen har arbetet hårt med att minska budgetunderskottet.
Lönerna i den offentliga sektorn har minskat med 15 procent
och välfärden har skurits ner.
2010-40 s 3-4
"Irlands bankakut lägger sten på börda"
Fastighetsbubblan på Irland var fylld av lustgas, de rusiga
bankerna drogs med i yran och nu år skattebetalarna tömma
fickorna. Notan? Närmare 500 miljarder kronor, vilket motsvarar
irländska statens sammanlagda skatteintäkter i 18 månader.
Detta i ett land, som ännu inte har lyckats resa sig ur finanskrisens
lågkonjunktur. Irland är ännu ett orosmoln på
den globala marknaden. En närmast tvångsmässig
drift att minska budgetunderskotten har fått fäste
i USA och över hela Europa.
Regeringen måste även bemöta allmänhetens
vrede över de summor som irländska skattebetalare ska
punga ut med för bankräddningsinsatsen.
2010-46 s 3
"Irland vill inte be om hjälp, åtminstone inte
nu"
Irländarnas motstånd mot intervention utifrån
kan komma att vackla under påtryckningarna från mäktiga
euroländer, inte minst Tyskland, som vill ha lugn på
marknaderna. Irland anser att villkoren i händelse av hjälp
är extremt hårda - bland annat måste landet i
fråga lämna ifrån sig en del av suveräniteten
över statsbudgeten med kanske krav på att Irland höjer
sin låga företagsskatt på 12,5 %.
2010-48 s 3-4
"Unga irländare prövar lyckan utomlands"
Irländarna har alltid varit ett utvandrande folk. De senaste
årens boom lockade emellertid hem många igen och irländarna
trodde att utvandringen hörde till det förflutna. Men
nu utvandrar de igen, framför allt de unga. Den keltiska
tigern som under 1990-talet och i början av 2000-talet verkade
vara förskonad från ekonomiska nedgångar har
nu hamnat i ett djupt hål. Det blev ett abrupt slut på
den Irländska Drömmen. Den irländska stoltheten
är illa åtgången. Många ungdomar kastar
nu - som förr - blicken mot USA.
2010-48 s 5
"Irlandpaketet är klappat och klart"
EUs ministerråd har bestämt villkoren för stödpaketet
till Irland på 85 miljarder euro och ålagt regeringen
i Dublin att ta till statliga pensionsfonder och andra kontantreserver
för att få ihop 17,5 miljarder euro. Detta är
ett villkor för erbjudandet att rädda Irlands banker
och landets skuldtyngda ekonomi. Paketet från EU och IMF
inkluderar 67,5 miljarder euro i externa lån. I EU är
det länderna i eurozonen plus Danmark, Sverige och Storbritannien
som bidrar. Lånen har hög ränta, i genomsnitt
5,8 %. Det motsvarar 20 % av Irlands årliga skatteintäkter.
Men ännu värre vore det att låna upp pengarna
i privata banker, på "marknaden" som kräver
drygt nio %! 35 miljarder går till banksystemet, tio betalas
ut direkt och resten placeras i en fond för oförutsedda
utgifter. Irland har för närvarande 32 % underskott
i de offentliga finanserna, maximum enligt euro-reglerna är
tre %!
2011-03 s 5
"Cowen vann förtroendeomröstning"
Irlands premiärminister, Brian Cowen, överlevde i tisdags
sina motståndares försök att ta ifrån honom
partiledarskapet genom att vinna förtroendeomröstningen
i Fianna Failpartiet. Kritiken handlade mycket om att landets
banker har måst räddas med hjälp av pengar från
EU och IMF och att förtroendet för regeringspartiet
Fianna Failpartiet minskat till 14 %.
Den enda regeringsmedlemmen som i förväg meddelade att
han tänkte rösta emot premiärministern var Micheál
Martin. På tisdagskvällen avgick han från sin
post som utrikesminister.
2011-05 s 22
"Brian Cowen avbryter sin politiska karriär"
Brian Cowen, avgående premiärminister och Fianna Fails
sparkade partiledare kommer på eget bevåg att överge
sin egen valkrets. Han har bekräftat att han inte tänker
ställa upp i de kommande valen. I tisdags upplöste han
det irländska parlamentet formellt och tillkännagav
datum för nyval.
2011-08 s 5-9
"Den keltiska tigern slickar sina sår"
Irländarna var för inte så länge sedan ett
av Europas rikaste folk. Förnuftig politik och stark global
ekonomi gav Irland en enorm tillväxt på 1990-talet.
Detta kunde många inte bära. Människor lånade
pengar på husbyggen och spenderade som aldrig förr
på utlandsresor, nya bilar, och exklusiva restauranger.
Många uppförde sig som "en fattiglapp som just
vunnit högsta vinsten". Sedan började allt gå
snett. 2006 började fastighetspriserna sjunka och basen för
de höga lånen försvann. Det blev en bankkris och
skuldkrisen i eurozonen punkterade välståndet. Den
irländska regeringen fattade det ödesdigra beslutet
att garantera skuldförbindelser värda sammanlagt 400
miljarder euro i sex finansinstitutioner (motsvarande ungefär
1 miljon kronor per skattebetalare!). Bankkrisen förvandlades
till en statsskuldkris.
Fianna Fail, partiet som styrde under de "boomiga" åren
riskerar i valen på fredag att mer eller mindre elimineras.
Kollapsen i Irland är nog det största traumat i Europa.
Vad händer nu? Nu ställs ättlingarna till nationalhjältarna
i påskupproret 1916 än en gång under tvångsförvaltning.
Efter att själva än en gång slarvat bort sin suveränitet.
Utvandringen ökar starkt och tros nå 100 000 personer
på två år. Det är den mest smärtsamma
effekten.
Men landets flexibla ekonomi är fortfarande attraktiv för
multinationella företag, exporten går strålande
och handelsbalansen förväntas i år för första
gången på 10 år visa överskott. Irland
börjar alltmer se sig själv med nyktra ögon, att
de ska bli ett litet, europeiskt land med ett väl fungerande
demokratiskt system och en stabil diversifierad ekonomi.
2011-08 s 15
Med en symbolisk fottvagning har den katolska kyrkan i Irland
bett om ursäkt för en lång historia av övergrepp
mot barn. Den av Vatikanen utsände ärkebiskopen i Boston,
kardinal Sean O'Malley och ärkebiskop Diarmuid Martin i Dublin,
lade sig på kyrkgolvet som ett tecken på ödmjukhet
och därefter knäböjde de inför offrens representanter
och tvättade deras fötter.
Övergrepp mot barn i Irland var mycket vanliga fram till
1970-talet. Hundratals präster, nunnor och munkar förgrep
sig på tusentals barn som var placerade på barnbarn
och i andra institutioner.
2011-09 s 8-9
"Kenny måste utmana hela EU"
Irlands nye premiärminister, Enda Kenny, har ett tufft jobb
framför sig. Irländarna förväntar sig att
han opponerar mot EU och förhandlar om villkoren i räddningspaketet.
Ränta på räddningslånet, 85 miljarder euro,
anses vara högre än vad Irland kan bära, 5,8 %.
Kennys konservativa parti, Fine Gael, vann i förra veckan
en jordskredsseger. Partiet får 76 platser i underhuset
och behöver ett koalitionsparti som troligen blir Labour.
Den förra koalitionen med Fianna Fail och De Gröna förlorade
mycket. De Gröna riskerar att åka ut ur parlamentet.
Även de katolska ultranationalisterna Sinn Fein gick framåt.
Kenny har en svår uppgift. Landet är i ett mycket dåligt
ekonomiskt skick.
2011-37 s 9-10
"Bra jobbat Irland! … men frågan är om det
hjälper"
Irland är ett exempel på att även ljuspunkterna
i eurozonen skuggas av mörka moln. Bankproblem har åtgärdats
och BNP beräknas i år växa för första
gången sedan 2007. De fyra återstående bankerna
har tvingats sätta av ovanligt stora belopp för att
kunna skydda sig mot dåliga lån och återgå
till att huvudsakligen förlita sig på sparmedel. Irland
har också sänkt lönerna i den offentliga sektorn
och infört anställningsstopp. Men den försiktiga
uppgången äventyras nu av händelser i andra europeiska
länder som är viktiga för Irlands export. Irland
stöds av ett treårigt stödprogram värt 80
miljarder euro.
IMF och USA har uppmanat andra länder att agera lika grundligt
och aggressivt som Irland.
2012-06 s 6-7
"Alla satt i samma båt"
Den obekväma sanningen om Irlands ekonomiska krasch.
Alla irländarnas stora investeringar hemma och utomlands
finansierades av lån från banker och hypotekskassor
mot inteckningar i fastigheterna. När den keltiska tigern
mådde som allra bäst under 2000-talets första
fem år började huspriserna, i likhet med Irlands BNP,
att överstiga bostadspriserna i de allra dyraste bostadsområdena
i Storbritannien.
Habegäret ledde till krasch. I nästan ett decennium
var irländarna helt stolliga innan kraschen tog ner dem på
jorden igen.
Irlands premiärminister Enda Kenny menar att felet inte bara
var regeringens eller bankernas utan alla medborgare som engagerade
sig med liv och lust i kasinoekonomin i tron att stigande fastighetspriser
skulle göra dem rika.
Även om Bertie Aherns socialdemokratiska regeringar från
1997 och framåt spendera frikostigt med lånade pengar
och byggde upp ett av Europas med generösa välfärdssystem,
en expansiv offentlig sektor med extremt höga löner.
2012-06 s 7-8
"Slaget om de tomma husen"
Ockupation av tomma byggnader trappar upp kampen om resterna av
den irländska boomen. En irländsk vinkling av Ockupera
Wall Street-rörelsen tar fasta på landet många
tomma fastigheter, så kallade spökhus. Omkring 20 %
av all kontorsyta står tom i Irland, vilket är dubbelt
så mycket som genomsnittet i EU.
2012-09 s 5
"Folkomröstning i Irland kan bromsa processen"
Irlands justitiekansler har bedömt att Irlands författning
kräver en folkomröstning för att EUs finanspakt
ska kunna ratificeras. Därför utlyser Irlands premiärminister
nu en folkomröstning. Detta är en stor besvikelse för
Angela Merkel.
2012-24 s 5-6
"Irland har lång väg kvar"
Irländarna har fått beröm för saneringen
av statens finanser, men det är för tidigt att ropa
hej. Irländarna röstade ja till finanspakten. Men detta
förmenta förebildsland har ännu inte sitt på
det torra. Bankerna kommer snart att behöva massor av nya
pengar för att klara sig. Sedan 2008 kämpar den gröna
ön i Europas periferi för att besegra den ekonomiska
krisen och ta sig ur eländet. Irlands banker hade drunknat
i dåliga fastighetslån och räddades med en jättelik
statlig garanti 2010. Priserna på fastigheter har sjunkit
stort och det finns spökstäder där ingen människa
vill bo. Exekutiva auktioner och hög arbetslöshet präglar
Irland. Det årliga budgetunderskottet är fortfarande
drygt 9 % av BNP!
2012-47 s 8
"Abortlagarna dödade dottern"
Savita Halappanavars, en 31 årig tandläkare, dog av
blodförgiftning i Galway i Irland trots upprepade uppmaningar
att genomföra abort på hennes 17 veckor gamla foster.
Personalen vägrade trots att de visste att fostret inte skulle
klara sig. Savitas far menar att det är en kombination av
medicinsk försummelse och Irlands abortlagar som orsakade
dotterns död. Irländska anti-arbortgrupper förnekar
att abortlagarna skulle vara skyldiga.
2013-04 s 31
"Präst trotsar Vatikanen"
Den katolske präste, Tony Flannery, trotsar Vatikanen genom
att bryta tystnaden om de repressalier och hot som Vatikanen utövat
mot honom.
Han har öppet gått mot kyrkan genom att hävda
ett den hierarkiska ordning av biskopar och präster inte
var instiftad av Jesus och hans lärjungar, utan av män
med maktambitioner. Vatikanen har avsatt honom men han vägrar
att ta avstånd från sina åsikter.
2013-13 s 4-5
"Ormarnas återkomst till Irland"
Enligt legenden fördrev St. Patrick alla ormar från
Irland. Nu har den ekonomiska krisen fört dem tillbaka.
Under den keltiska högkonjunkturen då Irland sågs
som en ekonomisk tiger blev ormar en statussymbol bland landets
nyrika. När rikedomsbubblan sprack lämnades ormarna
ofta för sig själva i naturen. Kevin Cunningham, en
37-årig djurälskare har grundat en nationell fristad
för dessa ofta exotiska djur.
Irland, Storbritannien
2014-17 s 12
"Konkurrensen om företagen hårdnar"
Irlands låga bolagsskatt på 12,5 % och sin engelsktalande
- det enda landet inom eurozonen - och välutbildade befolkning
har förvandlat landet till ett av Europas största centrum
för multinationella företag. Nu vill många i Storbtitannien
följa detta lyckae exempel. Den brittiska finansministern
George Osbornes vill satsa på sänkta företagsskatter
och att skapa ett bättre företagsklimat.
Irland
2014-17 s 13
"Tumskruven dras åt för de skuldsatta"
Irländska husägare som anhåller om skuldsanering
är tvungna att avstå från satellit-TV, utomlandssemestrar
och privatskolor för sina barn. Detta enligt en ny, mycket
strikt obeståndsregel, som införts för att hantera
landets skuldkris.
Huspriserna har halverats sedan Irlands fastighetsmakrnad nådde
en höjdpunkt 2007 vilket lett till att 400 000 av dem som
har fastighetslån hamnat på minus.
2013-33 s 4-5
"Irlands pubar slår igen"
Med hög arbetslöshet och höjda ölpriser har
Irlands pubar fått känna av krisen och cirka 1500 har
tvingats stänga. Men en entreprenör har hittat en lösning
för att öka besöksantalet. Efter midnatt när
han låst sin pub kör han de överförfriskade
kunderna hem i sin bil. Han gör därmed en insats för
den ökade sociala isolering som är ett problem på
ön.
Irland,
Historia
2013-48 s 15-16
"Mordkommando i Hennes Majestäts tjänst"
London håller på att dras in i skuggorna av konflikten
i Nordirland. BBC har avslöjat att ett särskilt kommando
inom brittiska armén i början av 1970-talet dödade
även obeväpnade civilpersoner i sin jakt på IRA,
irländska republikanska armén.
I början av 1970-talet var Belfast en av världens farligaste
platser. BBC-programmet Panorama avslöjar nu att ett hemligt
brittiskt mordkommando under åren 1972 och 1973 bedrev en
målmedveten jakt på IRA-kämpar. Särskilt
Military Reaction Force (MRF) dödade åtminstone 10
obeväpnade civilpersoner.
Irland, USA
2014-12
s 10-11
"Ingen ambassadör i Dublin"
Den otillsatta posten förolämpar irländarna.
När Irlands premiärminister Enda Kenny skänkte
president Obama den traditionell skålen med treklöver
i Vita Huset för att fira Saint Patrick´s Day, fanns
det en sällsynt orm på den annars då gemytliga
trädgårdsfesten.
Det är 14 månader sedan Daniel Rooney lämnade
sin post i december 2012 och ingen ny amerikansk ambassadör
har utnämnts. Den långa väntan är plågsam
för irländarna som gillar att tänka att deras relation
med USA är annorlunda jämfört med andra länder:
den är intim, känslomässig och sentimental. Det
är aldrig bra att inte ha en ambassadör, helt enkelt
därför att det sänder dåliga signaler. Obama
är mindre sentimental med sina irländska band än
till exempel Bill Clinton.
Irland,
FN
2016-23 10-11
Abortförbud kränker kvinnors mänskliga rättigheter"
I Irland finns en hel del ärkekonservativa rötter och
den romersk-katolska kyrkans syn på abort har inte förändrats.
Irlands förbud mot nästan alla aborter utsätter
kvinnor för grym, degraderande och diskriminerande behandling,
och förbudet bör definitivt hävas när det
gäller graviditeter där fostret bevisligen lider av
dödliga skador, konstaterade i förra veckan en människorättskommitté
i FN. Den granskar huruvida medlemsländerna uppfyller det
Internationella avtalet om medborgerliga och politiska rättigheter,
ett fördrag som antogs 1966 och som Irland har undertecknat,
men kommittén har inte befogenheter att tvinga fram lagändringar.
Irland
2017-01 14
"Irland omprövar abortförbudet"
Parlamentet har sammankallat en grupp av irländska medborgare
som ska överväga förändringar av en av de
mest splittrande lagarna i landet: det nästan totala förbudet
mot aborter som är inskrivet i Irlands konstitution sedan
1983. Mandaten gruppen fått av parlamentet , att undersöka
hela skalan av medicinska, juridiska och etiska frågor kring
abort, uttrycker en vilja att se över förbudet mot abort,
ett av de strängaste i västvärlden.
Storbritannien,
Brexit, Irland, EU
2017-21 13
"EU letar flexibla lösningar"
Det är Tony Buckleys jobb att bygga det som kommer att bli
Eus enda landgräns mot Storbritannien efter brexit. Alltså
gränsen mellan Irland och Nordirland. Han vet redan hur han
skulle vilja ha det. Det är gränsövergången
mellan Schweiz och Frankrike, en pastoral scen, med två
små trähus på vardera sidan av en låg stenmur.
Att hålla Republiken Irlands 50 mil långa gräns
öppen mot den brittiska provinsen Nordirland är en av
de svåraste frågorna i skilsmässoförhandlingarna.
Uppskattningsvis 30 000 personer korsar gränsen varje dag
via någon av de 300 övergångarna.
Storbritannien, Irland
2017-33 4-5
"Britterna vill ha en öppen irländsk gräns
men inser att handeln blir problematisk"
De militarieserade gränskontrollerna som tidigare fanns längs
gränsen mellan Irland och Nordirland blev centrum för
sekteristiskt våld under Nordirlandskonflikten, och ingen
vill ha tillbaka gränserna när Storbritannien lämnar
Europeiska Unionen 2019.
Men ett dokument för hur den öppna gränsen i området
ska bevaras som nyligen publicerades av den brittiska regeringen,
visar hur komlicerat Storbritanniens planerade utträde är.
Storbritannien har lovat att hålla gränsen öppen
men det är oklart hur man kommer att åstadkomma det
när man samtidigt lämnar Eus inre marknad och tullunion.
Efter brexit kommer den 500 km långa gränsen mot Irland
att vara den enda landgränsen som Storbritannien delar med
EU.
Över 10 000 griser exporteras från Irland till Nordirland
varje vecka, och en fjärdedel av all mjölk som produceras
på mejerier i Nordirland exporteras till Irland för
bearbetning.
EU,
Brexit, Irland, Nordirland
2017-48 4-7
"Potentiell katastrof"
Gränsen mellan Irland och Nordirland är det största
hindret i Brexit.
Eny "hård gräns" mellan Republiken Island
och Nordirland kan får negativa, ekonomiska följder
på båda sidor. Dessutom ökar risken för
att gamla motstättningar vaknar till liv igen. Dublin har
intagit en tuff attityd gentemot de brittiska förhandlarna.
Nu finns det farhågor om att konflikten mellan nationalisterna
som vill ha ett enat Iland och unionistern som vill att Nordirland
ska förbli en del av Storbritannien, ska blossa upp igen.
Derry - som av unionisterna kallas London derry - bär fortfarande
spår av konflikten.
Idag är öns båda delar i praktiken förenade
och Brexit hotarnu att sätta punkt för detta.
Utan Irlands godkännande blir det inget avtal. Men så
fortsom Brexitförhandlingarna går in i den andra fasen
förlorar Irlands sin vetorätt.
