Filippinerna |
|
 |
|
Info | The Manila Times |
96-20 s 18-19
"Möt världens första gröna tiger"
På Filippinerna byggs som aldrig förr. Men man saknar
cement och vill därför bygga en cementfabrik. Miljödepartementet
är emellertid tveksamt. Det är främst presidenten,
Ramos, som värnar om miljön och vill göra regionens
tigerekonomi grön.
96-46 s 24
"Filippinerna badar i gyttja"
När vulkanaska blandas med regn bildas "lahar",
en gyttja som glider längs vulkanbergen och begraver hela
samhällen. Strid har uppstått om av vilket material
skyddsvallar ska byggas.
97-43 s 23-24
"Människorov ger snabba pengar"
Kidnappning har blivit ett allt vanligare brott i Filippinerna.
Många misstänker att en del poliser och politiker har
ett finger med i spelet. Risken att åka fast bedöms
som ringa. Det är ofta kineser som drabbas. De äger
50 % av landets tillgångar trots att de bara utgör
2 % av befolkningen.
98-19 s 21-22
"Feststämning råder inför det filippinska
valet"
I valet nästa vecka kommer Filippinerna att försöka
bevisa att deras demokrati borgar för konkurrenskraft och
att demokratin är värd en hejdundrande fest. Asien mest
demokratiska land, näst Taiwan kanske. Det är den demokratiska
processen, att folk får känna att de bestämmer
som är så livgivande, inte resultatet. Om man får
en populistisk regering så är det värt besväret.
I juni firar landet också 100 års jubileet av självständigheten
från Spanien.
98-45 10-11
"Filippinernas svage ledare visar oväntad styrka"
Joseph Estrada är en gåta, han är en man som betraktades
som en pajas och som nu plötsligt är Sydostasiens mest
populäre ledare.
Han vågar motsätta sig Malaysias ledare Mahathir och
har tagit emot den åtalade Anwar Ibrahims dotter. Han är
den ende ledaren i regionen som vågar angripa Mahathir.
Och det beror inte på hans egna meriter utan på hans
lands. Domstolarna på Filippinerna är självständiga
och rättrådande. Estrada är också vald på
ett fredligt och demokratiskt sätt.
2000-19 s 18
"Ingen lösning i sikte på gisslanddramat"
Abu Sayyaf-gerillan tar till alla medel för att skapa en
oberoende muslimsk stat i det övervägande romersk-katolska
Filippinerna. Nu är ett stort antal människor, främst
turister från andra länder tagna som gisslan. Terroristerna
kräver bl a frigivning av den man som dömts för
bombningen av World Trade Center i New York 1993. Andra terrorister
från samma "kommando" har tagit annan gisslan.
2000-19 s 19-20
"Filippinernas president har hamnat i blåsväder"
Trots högkonjunkturen i Filippinerna har president Estradas
opinionssiffror gjort en djupdykning. Nu försöker han
vända detta genom att ägna sig åt mer statsangelägenheter
och mindre åt fester. Korruptionen avskräcker utländska
investerare. Landet riskerar att halka efter sina grannländer
på väg in i den nya ekonomin.
2000-43 s 18
"Estrada i blåsväder"
Den filippinska kongressen har nu formellt inlett en riksrättsprocess
mot president Joseph Estrada, som misstänks för mutbrott
och maktmissbruk.
2000-43 s 19-20
"Lyxliraren Singson förråder sin forna spelkumpan"
En korruptionsskandal skakar Filippinerna, vars president misstänks
ha tagit emot mutor och varit involverad i illegal spelverksamhet.
Provinsguvernören i Illocos Sur, Luis Singson, påstår
att presidenten Estrada tagit emot mer än 8 miljoner dollar
från illegala spelklubbar i mutor. Singson tar en stor personlig
risk genom att framträda offentligt.
2000-43 s 20
"Oppositionen går till anfall"
Med kongressledamoten Heherson Alvarez som ledare för Lakaspartiet
i spetsen kräver oppositionen att Joseph Estrada ska ställas
inför riksrätt. Ledande företrädare för
kyrkan, det politiska etablissemanget, näringslivet och samhället
kräver att han ska avgå.
2000-46 20
"Estrada inför riksrätt"
En majoritet i det filippinska parlamentet har nu godkänt
förslaget om att president Estrada ska ställas inför
riksrätt.
2001-04 s 17
"Filippinernas nya president får en svår uppgift"
Gloria Arroyos avsatte företrädare, Joseph Estrada,
lämnade ett land med låg tillväxt och svällande
budgetunderskott, korruption och instabilitet efter sig. Hon måste
visa att hon tänker arbeta på ett annat sätt.
Inte ge tjänster som belöning åt vänner,
inte låta sin familj sko sig på affärer.
2001-10 s 19
"Filippinernas nya ledare lever upp till sina måttfulla
löften"
Gloria Macapagai-Arroyo har en tuff tid framför sig- Filippinerna
är ett djupt splittrat land med stor fattigdom, dålig
ekonomi och utbredd korruption. Hon måste nu på bara
några månader visa vad hon duger till för att
vinna majoritet i valet i maj. Först därefter får
hon en chans att staka ut mer långsiktiga mål.
Hon måste reformera landets elitistiska och korrumperade
politiska system och minska fattigdomen i ett av Asiens mest ojämlika
samhällen.
Näringslivet gläds över att Estrada och hans korrumperade
administration är ur vägen.
2001-22 s 20-21
"Filippinernas fattiga kräver mer än fagra löften"
President Arroyo riskerar att få ett klasskrig på
halsen. Det är inte helt säkert att hon förmår
vinna förtroende från Filippinernas många fattiga
invånare. Filippinernas största problem är fattigdomen.
38 % lever under fattigdomsnivån. De fattiga misstror henne
trots att hon har långt större möjligheter att
hjälpa dem än hennes föregångare Estrada
som nu är åtalad för att ha stulit statens pengar.
2001-22 s 21-22
"Imelda drar sig undan rampljuset"
Hon är mest känd som kvinnan som älskade att ståta
med sin rikedom - diamantprydda juveler, haute couture från
de bästa europeiska modehusen och, naturligtvis, tusentals
par skor. Idag lever hon ett lugnt (förmodligen behagligt)
liv utanför rampljuset. Hennes man Ferdinand är död.
CIA antar att 5-10 miljarder dollar är undangömda.
2001-34 s 18-21
"Filippinerna betalar ett högt pris för pengarna
från utlandet"
Överallt i Europa och Mellanöstern hittar man filippinska
hembiträden, fabriks- och byggnadsarbetare, som har valt
att under några år skilja sig från nära
och kära för att hjälpa till med försörjningen
av familjen där hemma. De filippinska gästarbetarna
är landets näst största export och pengarna de
skickar hem är mycket viktiga för den filippinska ekonomin.
Allt har dock sitt pris: Filippinerna betalar ett högt socialt
pris i form av splittrade familjer, och de filippinska utvandrarna
bemöts ofta tarvligt och tvingas ibland uthärda näst
intill omänskliga arbetsförhållanden.
2001-35 s 16-17
"Arroyo kan lära Megawati ett och annat"
Indonesiens nye ledare Megawati Sukarnoputri gör klokt i
att studera hur det går för hennes granne Gloria Macapagal
Arroyo i Filippinerna. Båda är döttrar till f
d presidenter och de tog makten under liknande omständigheter.
Båda måste bevisa att de inte står i skuld till
de militärer och traditionella eliter som störtade deras
företrädare. Båda måste också visa
att de kan få till stånd en nationell återhämtning
och driva igenom nödvändiga reformer utan att skrämma
bort det välbehövliga kapitalet.
2002-21 s 18
"Östtimor firar sitt oberoende"
Kofi Annan var där liksom Indonesiens president Megawati
och glädjen var stor över självständigheten.
Men faktum kvarstår att landet är ett av världens
fattigaste. 70 % är arbetslösa och 43 % är analfabeter.
2002-51 s 25
"Arroyo är illa ute"
Filippinernas allt sämre ekonomi varslar om bekymmer för
president Gloria Arroyo. Inga charmoffensiver i världen hjälper
längre. Terrorattackerna har starkt minskat turismen och
därmed ekonomin. Budgetunderskottet är enormt. En konstant
plåga för regeringen är de låga skatteintäkterna.
Presidenten förföljs av beskyllningar om korruption
mot personer i hennes innersta krets. Få presidenter förmår
behålla allmänhetens förtroende i ett politiskt
klimat av detta slag och Arroyo är inget undantag.
2003-33 s 16-17
"Bakvänd statskupp satte luppen på korruption".
296 unga officerare och meniga intog en shoppinggata i Manila
och uppmanade presidenten att avgå. Det avslutades oblodigt
och presidenten Gloria Arroyo stärkte sin ställning.
Orsaken anses vara den stora korruptionen bland höga officerare
som påstås i hemlighet sälja vapen till kommunistiska
och muslimska separatistrebeller. En annan att lönerna till
vanliga soldater och lägre officerare är mycket låg.
2004-20 s 24
"Filippinerna gick till val i våldets skugga"
43 miljoner röstberättigade skulle välja president,
vicepresident, 12 senatorer, 212 kongressledamöter och 17000
lokala ämbetsmän.
Mer än 20 personer dödades i valrelaterade upplopp.
President Gloria Arroyo som blev återvald som president
med knapp majoritet framför den populäre skådespelaren
Fernando Poe Jr, tror att oppositionen uppmuntrade till våld
för att väcka misstankar om att regeringsanhängare
hade fuskat i valet. Svåra ekonomiska problem väntar
på att tas itu med, högt budgetsunderskott, hög
arbetslöshet och en allmän uppfattning av att allt bara
blir sämre.
2004-26 s 6
"Gloria Arroyo behåller makten"
President Gloria Arroyo har blivit vald till ännu en mandatperiod,
efter kontrollräkning av rösterna. Oppositionen har
anklagat henne för valfusk. Anhängare till hennes motståndare
Fernando Poe Jr har talat om att göra ett folkuppror likt
det som störtade diktatorn Marcos 1986 och Estrada 2001.
2005-7 s 10-11
"Terrorbomber i Filippinerna"
En rad bombexplosioner inträffade inom en timme i Filippinernas
huvudstad Manila och ytterligare två städer. Minst
6 personer dödades och många fler skadades. Den islamistiska
gruppen Abu Sayyaf har tagit på sig ansvaret för attentatet.
2005-23 s 23
"Har Arroyo förbrukat sitt politiska kapital?"
Hon valdes till vicepresident 1998 och svor presidenteden 2001,
efter det att Joseph Estrada avsatts. Hon vann presidentvalet
2004. Hennes far var landets president 1961-65. Den svaga ekonomin
plus misstankar om korruption försvagar den filippinska presidentens
ställning. Företrädare för den romersk-katolska
kyrkan riktar öppen kritik mot henne. Förhör har
inletts mot hennes make, son och svåger för att ha
tagit emot miljoner dollar i vinster på ett polulärt
men olagligt spel. Maken har redan lämnat landet. Fattigdomen
är utbredd och arbetslösheten är tvåsiffrig.
Korruptionen är utbredd och leder till att offentliga medel
som skulle ha kunnat komma de fattiga till gagn hamnar i fickor
hos redan rika. Laglösheten har medverkat till att göra
landet till det farligaste av alla för journalister.
2005-24 s 21
"Arroyo under press"
5000 personer demonstrerade med krav på att Arroyo ska avgå.
Protesterna bottnar i misstankar om att fjolårets val inte
gick riktigt till och att hennes familj är involverad i korrumperade
spelaffärer.
2005-28 s 21
"Arroyo har starka triumfkort"
Det finns inga bra alternativ till Gloria Macapagal Arroyo, trots
att hon tycks ha begått allvarliga misstag. Enligt en opinionsmätning
tror 59 % av invånarna i Manila att presidenten försökte
påverka valresultatet vi fjolårets presidentval men
bara 18 % vill att hon ska avgå tycker att landet ska lägga
saken till handlingarna och gå vidare. Oppositionen saknar
ledare med den karisma som finns hos t ex Corazón Aquin,
som efterträdde Marcos, eller hos Arroyo, som var vicepresident
och efterträdde Estrada.
2005-45 s 7
"Australien hjälper Filippinerna"
Den australiska regeringen kommer att hjälpa Filippinerna
i kriget mot terrorismen genom att i början av nästa
år låna ut militära förband som är
specialiserade på djungelkrig. Avsikten är att stödja
landets kamp mot den regionala terroristgruppen Abu Sayyaf. Ett
annat mål är att krossa gruppen Jemaah Islamiya, som
opererar över gränserna och som står al-Qaida
nära.
2006-9 s 16-17
"Regeringens agerande väcker oro i Filippinerna"
President Arroyo beskylls för att utnyttja avslöjat
kuppförsök i syfte att tysta oppositionen. Hon har jagats
av misstankar om att ha manipulerat presidentvalet 2004. Nu överreagerar
hon på vad hon kallar "ett tydligt och omedelbart hot"
men som av andra anses inte passerade planeringsstadiet. Hon har
utlyst undantagstillstånd med kupphotet som förevändning,
infört censur av viss massmedia och avskedat brigadgeneralen
Renato Miranda som inte var inblandad i konspiration. Allt för
att inte förlora sin egen politiska makt såsom Ferdinand
Marcos störtades för 20 år sedan och president
Estradas regering 2001.
2006-28 s 22-23
"Det finns bättre sätt att krossa uppror"
Filippinerna och Thailand deklarerar rutinmässigt "krig"
mot inhemska fredsstörare. Gränserna mellan uppror,
terrorism och kriminalitet kan vara mycket otydliga i Sydostasien.
Detta gör det svårt för regionens regeringar att
veta hur de ska bemöta upproriska. I Filippinerna har president
Gloria Arroyo gett sina säkerhetsstyrkor en tidsfrist på
två år och ett extra tillskott på 19 miljoner
dollar för att krossa den kommunistiska rörelsen Nya
folkets armé (NPA). I Thailand har landets hårt pressade
premiärminister Thaksin gett sin arméchef "full
auktoritet" att krossa ett två år gammalt muslimskt
uppror i landets södra provinser.
2006-44 s 23
"Arroyos planer grusades"
Filippinernas högsta domstol underkände förslag
om folkomröstning gällande en övergång till
parlamentarisk demokrati med rösterna åtta mot sju.
Arroyo har förespråkat författningsändringen
som troligen inte blir av då kongressens senatorer motsätter
sig förslaget. Införandet av ett parlamentariskt system
skulle nämligen göra dem arbetslösa. Motståndarna
hävdar också att Arroyo vill ändra författningen
för att kunna sitta kvar vid makten efter 2010 när hennes
sista mandatperiod löper ut. Enligt det nu nedröstade
förslaget skulle Filippinerna ha eliminerat sitt tvåkammarparlament
av amerikansk typ till förmån för ett enkammarparlament.
Därmed skulle senaten som domineras av Arroyos motståndare
ha försvunnit.
2008-09 s 12
"Arroyo uppmanas avgå"
Tusentals människor demonstrerade i början av veckan
i den filippinska huvudstaden Manila och ytterligare 14 städer
med krav på att president Gloria Macapagal Arroyo ska avgå.
Hon har överlevt tre försök från parlamentets
sida att ställa henne inför riksrätt och fyra kuppförsök
under sju års maktinnehav eftersom hon fortfarande har den
mäktiga militärmakten bakom ryggen.
2008-11 s 22
En domstol i Manilla frikände häromdagen Filippinernas
före detta första dam, Imelda Marcos, som var åtalad
för illegala penningtransaktioner och korruption. Imelda
Marcos har varit åtalad flera gånger de senaste två
decennierna för olika slags ekonomiska brott. Tillsammans
misstänks den förre presidenten Ferdinand Marcos och
hans familj och medarbetare för att ha stulit tio miljarder
dollar under Marcos 20 år vid makten. Han dog i exil på
Hawaii 1989.
2009-34 s 15-16 hela
artikeln
"Människorättsorganisationer riktar kritik mot
Filippinerna"
Het handlar om brott mot mänskliga rättigheter från
militärens sida med bekämpandet av ett kommunistiskt
uppror som förevändning. Sedan fyrtio år har Nya
Folkarmén, Filippinernas kommunistpartis väpnade gren,
lett ett maoistiskt uppror, det längsta i Asien. Anklagelser
om kränkning av mänskliga rättigheter har förföljt
president Gloria Arroyos administration alltsedan hon tillträdde
2001.
2009-46 s 21
"Kidnappad halshöggs"
Militanta islamister halshögg för några dagar
sedan en skolrektor på en avlägset belägen ö
efter att först ha hållit honom som gisslan i tre veckor,
enligt uppgifter från den filippinska flottans kommando
i Mindanaoregionen. Mördarna tillhör Abu Sayyaffrörelsen,
som krävde 42000 dollar i lösen. President Gloria Macapagal
har gett order om att intensifiera kampen mot Abu Sayyaff, som
misstänks vara kopplad till al-Qaida.
2010-08 s 10-11
"Privatarméer hotar filippinsk demokrati"
På Filippinerna försvarar lokalpolitikerna ofta sin
makt med miliser. När landet nu förbereder sig inför
de allmänna valen i maj kommer de som alltid att använda
sina milisgrupper för att skydda sina intressen, trakassera
politiska meningsmotståndare, manipulera valresultaten och
se till att de mäktiga familjedynastierna kan behålla
sin makt i alla landsändar. Ingen tror särskilt mycket
på att presidenten Gloria Macapagal Arroyo ska lyckas utplåna
alla privatarméer i landet innan valdagen, även om
hon högtidligt svurit att åstadkomma detta. Kritikerna
betraktar hennes löften som ett spel för galleriet.
I november utfördes en massaker på 57 personer av milismän
tillhörande den mäktiga Ampatuanklanen som är trogna
Arroyoanhängare. Privatarméerna frodas på Filippinerna
på ön Mindanao som ligger längst i söder,
där kommunistisk såväl som muslimsk gerilla har
bekämpat den filippinska militären i decennier och där
amerikanska soldater har jagat medlemmar av terroristgruppen Abu
Sayyaf sedan 2002.
2010-19 s 30
"Benigno Aquino vann valet i Filippinerna"
Filippinerna övergick till elektronisk röstning för
att minska risken för fusk, våld och dispyter. Benigno
Aquino fick drygt 36 procent, före detta presidenten Joseph
Estrada 28 procent och senator Manuel Villar 21 procent. Alla
tre koncentrerade sig på de fattigaste i landet under sina
kampanjer. Benigno Aquino bestämde sig för att kandidera
då hans mor, den före detta presidenten Corazón
Aquino, avled i augusti i fjol. Han har lovat att driva en hård
kampanj mot korruptionen i landet. Den avgående presidenten,
Gloria Arroyo, har tre gånger riskerat att ställas
inför riksrätt på grund av misstankar om korruption,
brott mot mänskliga rättigheter och valfusk i samband
med presidentvalet 2004.
2010-21 s 27-29
"Utlandet lockar trots sämre tider"
Den ekonomiska krisen avskräcker inte folk från att
söka jobb och bättre liv i främmande länder.
Filippinerna är landet med 100 miljoner invånare där
en fjärdedel jobbar utomlands. Aldrig så många
som i fjol och aldrig har så mycket pengar skickats hem.
Arbetsmarknadsminister Marianito Roque marknadsför aktivt
sina landsmän som duktiga arbetare i hela världen. På
ett arbetsträningscenter finns ungdomar med universitetsutbildning
som övar på att städa modeller av hytter på
kryssningsfartyg. Myndigheterna utvecklar träningsplatser
med exakta modeller av de miljöer i främmande länder
där de ska arbeta. I kvinnocentret Telda erbjuds gratis svetsutbildning
för kvinnor. I andra verkstäder lär kvinnor reparera
bilar, sy skjortor och duka för banketter.
2010-23 s 16
Fyra veckor efter presidentvalet har den 50-årige sonen
till före detta presidenten Corazon Aquino, Benigno Aquinos,
seger bekräftats officiellt. Därmed besegrade han Joseph
Estrada med 5,7 miljoner röster. Benigno Aquino efterträder
president Gloria Arroyo den 30 juni.
2010-26 s 24
"Aquino svor eden"
Benigno Aquino III svors i onsdags in som Filippinernas 15:e president.
Han kommer därmed att leda en sydostasiatisk nation som hans
föräldrar hjälpte till att befria från diktatur
och som han själv lovar att befria från fattigdom och
kronisk korruption, framför allt i det notoriskt korrupta
tull verket och revisionsverket. Den avgående Gloria Arroyos
stormiga nioåriga styre inkluderade fyra misslyckade statskupper
och försök från oppositionens sida att ställa
henne inför riksrätt på grund av misstänkt
valfusk, korruption och maktmissbruk.
Indonesien, Malaysia
2013-11 s 15
"En farsartad invasion blir obehaglig"
Den 5 mars företog malayiska trupper vad som regeringen hoppades
skulle bli det slutliga angreppet på kustby i del malaysiska
delstaten Sabah på ön Borneo. Uppdraget var att få
slut på en tre veckor lång invasion av filippinska
medlemmar av något som kallas Sultanatet Sulus Kungliga
armé. De lyder en man som kallas Sulu, Jamalul Kiram III,
vars förfäder en gång härskade över
delar av ön Borneo. Själv är han bosatt i Filippinernas
huvudstad Manila.
2013-39 s 16-17
"Splittrade
rebeller försvårar fredssträvanden på Filippinerna"
I oktober slöts en fredsöverenskommelse mellan Filippinernas
president Aquino och ledaren för Filippinernas största
muslimska separatistgrupp "Moros islamistiska befrielsefront",
Al Haj Murad Ebrahim. Men freden på den sydliga ön
Mindanao hotas igen.
Nu är det "Moros nationella befrielsefront" som
slagit till. Nära 100 rebeller har dödats eller tillfångatagits.
Muslimer i den södra delen av landet anser att de kristna
i norr har exploaterat muslimernas resurser. Lojaliteten mot stammen
och klanen är viktigare än mot politiska grupper. Det
finns en myriad av mindre grupper som slåss.
"Mindanao är den näst största och sydligaste
ön i Filippinerna och utgör också, tillsammans
med kringliggande småöar, en av landets tre ögrupper.
De andra två ögrupperna är Luzon och Visayas.
Majoriteten av befolkningen är kristna men det finns en betydande
minoritet muslimer. En muslimsk separatiströrelse på
Mindanao och Suluöarna, Moro Islamic Liberation Front har
i många år kämpat för självständighet
med mer eller mindre våldsamma medel. De muslimskt dominerade
provinserna Basilan, Lanao del Sur, Maguindanao, Sulu and Tawi-Tawi
utgör sedan 1989 en autonom region, ARMM, inom Filippinerna,
med betydande självstyre.
Ön Mindanao hade 2007 21,5 miljoner invånare".
Filippinerna och Kina
2014-07 s 23-25
"Kineserna slukar Filippinerna bit för bit"
President Benigno S. Aquino bad nyligen världens nationer
om starkare stöd för att stå emot Kinas bestämda
anspråk på haven i närheten av Filippinerna -
och gjorde en jämförelse med västs underlåtenhet
att stödja Tjeckoslovakien mot Hitlers krav på tjeckisk
mark 1938.
President Benigno S. Aquinos uttalande är bland de starkaste
indikationerna hittills på oron för Kinas militära
upprustning och territoriella ambitioner. Den kinesiska regeringen
reagerade starkt på Aquinos uttalande.
Japan har varit inlåst i ett alltmer spänt dödläge
med Kina över obebodda öar i Östkinesiska havet
och till och med Sydkorea har uttryckt stor oro när Peking
meddelade att man hade rätt att övervaka luftrummet
över ett stort havsområde inklusive områden som
Japan och Sydkorea gör anspråk på.
Filippinerna
2014-38
s 26-27
"Filippinernas väg till fred"
Muslimerna får styra sin egen region. Lagförslag kan
få slut på 40 års krig med muslimska rebeller.
Konflikterna mellan regeringen och de muslimska soldaterna i söder
har dödat tusentals människor och fördrivit mer
än tre miljoner människor. Lagförslaget som president
Benigno S. Aquino III lämnade in till den filippinska kongressen
grundar sig på ett fredsavtal med Moro Islamic Liberation
Front, den största av de muslimska rebellgrupperna, från
oktober 2012. Enligt förslaget ska de muslimskt dominerade
södra delarna föras samman till något som ska
kallas Bangsamoro-regionen. Denna ska få kommunala självstyren,
inklusive lokala brottsbekämpande myndigheter - ett avgörande
krav från rebellerna, med hänsyn till anklagelser om
att den filippinska polisen och militären, har begått
brott mot mänskliga rättigheter i regionen.
Cirka fyra miljoner människor lever i Bangsamoro-regionen.
Av hela befolkningen på 107 miljoner är 80 % katoliker
och cirka 5 % muslimer.
De mest våldsamma grupperna i södra Filippinerna -
inklusive Abu Sayyaf som genomfört ökända kidnappningar,
halshuggningar och bombningar i mer än 10 år - är
inte parter i avtalet.
2016-18
26-29
"Nästa filippinske president kallas The Punisher"
nder ett år av global anti-etablissemangspolitik verkar
de filippinska väljarna vara redo för en rebellisk president:
Rodrigo Duterte, en 71-årig viagra-knaprande kvinnokarl
som påstår att han dödat brottslingar, har utlovat
ett "blodigt krig" motbrottsligheten, vilket fått
honom att klättra i opinionsundersökningarna. Han har
varit borgmästare i Davao City på önMindanao i
20 år. Han har liknats vid en blandning av tidigare borgmästaren
i New York, Rudy Giuliani, Donald Trump och Mad Max (en filmfigur).
Hans förakt för det politiska maskineriet har väckt
farhågor om en återgång till en ledarstil, präglad
av den förre diktatorn Ferdinand Marco, vars son senatorn
Ferdinand Marco Jr, deltar i kampen om vice presidentposten.
Filippinernas regeringar har under decennier varit rika och mäktiga
familjer med förbindelser till eliten.
De filippinska väljarna är oroliga för mygel, illegala
droger och annan kriminalitet och den utbredda fattigdomen biter
sig envist fast.
Filippinerna,
terrorism, narkotika
2016-32 25
"Jag ska döda er!"
Filippinernas nye president, Rodrigo Duterte, har åstadkommit
exakt det som han lovade i sin valkampanj, nämligen ett skräckinjagande
antal utomrättsliga avrättningar av misstänkta
narkotikalangare, narkomaner och brottslingar. Från dagen
efter det att han valdes till president, den 10 maj, till den
4 augusti har 571 personer dödats, de flesta avrättade
av polis eller väktare. Duterte lovade att "skjuta för
att döda" och eliminera all narkotikahandel i landet
inom sex månader. Inför presidentvalet lovade han att
han skulle döda 100 000 kriminella och dumpa deras kroppar
i Manilabukten om han blev vald till president.
Filippinerna har ett allvarligt problem med droger, framför
allt med crystal meth. Droghandeln fick fotfäste i ett land
som led av utbredd korruption och ett misskrediterat politiskt
etablissemang. Dutertes hårdföra krig mot droger är
populärt hos allmänheten.
Han vann presidentvalet i egenskap av en hårdför, obarmhärtig
ledare som inte värjer sig mot ordet "diktator".
Death
squads in the Philippines"
2016-40
22-25
"Fördöms av världen men älskas i hemlandet"
Folket i Davao älskar att berätta historier om mannen
som de kallar för "vår borgmästare".
Borgmästaren de pratar om är Rodrigo Duterte, som styrde
den här kuststaden på ön Mindanao i södra
Filippinerna i mer än två decennier, innan han i våras
valdes till landets president. Trots att 3000 filippiner har dödats
på mindre än tre månader är Duerte fortfarande
populär. Hans uppmaning efter att ha blivit president att
"döda alla kriminella" utlöste en enorm våldsvåg.
Han har stöd av folkmajoriteten och även parlamentets
starka stöd.
Filippinerna
2017-14 16-18
"Hon vågar ta strid mot de islamiska hökarna"
Indonesiens tidigare Första dam, själv muslim som står
upp för alla marginaliserade, förespråkar en tolerant,
feministisk islam. I indonesien finns det ingen annan som bryr
sig så mycket om marginaliserade grupper som hon.
Sinta Nuriyah, 69 år, är en stark röst för
moderat islam. Hennes man Abdurrahman Wahid var tidigare president.
Han dog 2009.
Hårdföra islamistiska grupper som tidigare befunnit
sig i utkanten av den nationella politiken har de senaste åren
utövat ett allt större inflytande. Det har skapat sorg
och oro i det tidigare pluralistiska Indonesien.
Filippinerna,
Terrorism
2017-29 20-21
"IS-ledning finansierar militanter i Filippinerna"
IS centrala ledning i Syrien har kanaliserat tiotusentals dollar
till militanta extremister i Filippinerna det senaste året,
vilket med största sannolikhet har bidragit till den häpnadsväckande
erövringen av den sydliga filippinska staden Marawi på
ön Mindanao, enligt en rapport.
Mahmud Ahmad, en högt uppsatt IS-figur från Malaysia
som är baserad i närheten av Marawi, har använt
sina kontakter med gruppens ledare i Syrien för att samla
in pengar och locka internationella rekryter för att hjälpa
de lokala extremisterna - den så kallade Maute-gruppen -
att erövra territorium i Filippinerna.
Maute är även kända som IS Ranao, skriver BBC.
De grundades år 2012 av Abdullah Maute och hans bror Omar.
Man bedömer att några hundra krigare är anslutna
till gruppen. Gruppen kopplas även till Isnilon Hapilon,
som beskrivs som en ledande figur inom Abu Sayyaf - även
det en grupp som svurit trohet till IS.
Staden har till stor del kontrollerats av militanterna trots att
regeringen har genomfört flygbombningar och skickat markstyrkor.
