Estland |
|
 |
|
Info | Postimees |
96-38 s 6
"Estland står på egna ben"
USA slutar betala bidrag. Estland jublar. Man klarar sig själv.
En ekonomisk boom är i antågande i Tallinn.
98-08 s 3-4
"Det är klokt att skynda långsamt"
Intervju med Estlands president Lennart Meri.
Estlands statsöverhuvud Lennart Meri betraktar avtalet med
Washington om militärt stöd till de baltiska staterna
som en etapp i de tre ländernas väg mot medlemskap i
Nato. Meri vill helst inte spekulera över när medlemskapet
kan bli verklighet och tycker att det är klokt att visa tålamod
med tanke på Rysslands motstånd mot de f d sovjetrepublikernas
ambition att gå med i västalliansen.
98-04 s 12
"Tröstande ord till balterna"
Clinton har lanserat ett nytt initiativ som syftar till att överbrygga
klyftan mellan balternas önskan om säkerhetsgarantier
och Natos ovilja att ta dem med. Det handlar mest om ord men Ryssland
är redan förgrymmad.
98-19 s3-7
"Östersjöregionen - Ett krångligt geopolitiskt
pussel"
Handeln blomstrar, det kulturella utbytet växer, nya kontakter
knyts på alla nivåer, men ännu dröjer det
innan drömmen om en regional identitet kan bli verklighet.
Ja, särskilt om bara Estland knyts till EU via kontakterna
med Finland och inte de två andra baltiska staterna.
En intressant lång artikel i The Economist som behandlar
bl a de nordiska länderna inblandning i och intresse av de
baltiska staterna. Finland, Danmark och även Island nämns
som föredöme.
(Sverige tycks fortfarande styrt enligt det kommunistiska manifestet.
SAP tycks inte ha uppmärksammat de stora förändringar
som skett i världen och särskilt i Europa under de senaste
10 åren.) Sverige anses vara för byråkratiskt
och mest lova med ord. Dessutom ogillar SAP starkt de baltiska
staternas antikommunism och förkärlek för Nato.
98-19 s 4-5
"Det är svårt att glömma bort ryskan i Estland"
Estland vill knyta an till sin tidigare, för-USSR, kulturella
historia. Men det ryska språket vill man bara glömma.
Men detta är svårt med en stor rysk minoritet.
99-04 s 8-9
"Vattenkriget vid Narva-floden"
De kapitalistiska esterna har tröttnat på att hjälpa
sina ryska grannar.
Estland HAR Lämnat det socialistiska systemet och är
snart redo för inträde i EU. De ryska städerna
på gränsen har i stället blivit alltmer efterblivna.
Den offentliga servicen håller på att bryta samman,
det finns inte vatten och avlopp. Det är ett kontinuerligt
förfall som inte ser något slut.
99-11 s 15
"Estland går åt höger"
I parlamentsvalet i mars fick en koalition av höger-mittenpartier
majoritet. De vill göra en grundlig översyn av det statliga
maskineriet.
99-12 s 9-11
"Estland vill inte väcka den sovande björnen"
Intervju med Estlands president Lennart Meri. Han beskriver östeuropéernas
längtan in i EU och förhållandet till den stora
grannen i öster - Ryssland.
99-28 s 8
"De baltiska staterna befarar att de blir bortglömda"
Nato koncentrerar sig allt mer på Balkan. Försvarsalliansens
resurser är bortglömda och engagemanget i sydöstra
Europa har resulterat i att de baltiska staterna känner sig
åsidosatta och illa belönade i sina ansträngningar
att tillmötesgå västmakternas krav på demokratiska
reformer. Det är som vanligt så att de som inte sköter
sig - balkanländerna - blir belönade medan de skötsamma
- de baltiska länderna - får stå tillbaka. "de
klarar sig ju ändå". Den gällande principen
för de bestämmande i världen är orättvisa
och budskapet är - sköt dig inte (och orsaken är
naturligtvis att vi är rädda för de som missköter
sig)
2000-41 s 6-7
"Drömmen är viktig"
Intervju med Estlands premiärminister Mart Laar. Integreringen
i Europa ska enligt Estlands regeringschef skyndas på så
mycket som möjligt. Det ska sättas en tidsgräns,
t ex 1 januari 2002, och de som klarar den blir medlemmar de andra
får vänta. Det ska ske en folkomröstning om medlemskapet
i landet. Han vill också ha med Estland i valutaunionen.
För honom slutar Europa vid Narva, som markerar Estlands
gräns mot Ryssland. Europa präglas av västerländska,
kristna värderingar.
2000-45 8-9
"Estland siktar målet, men vägen är lång"
Det har skett en imponerande återuppbyggnad i Estland efter
befrielsen från det sovjetryska oket. Av de baltiska länderna
är det nog Estland som har kommit längst på vägen
mot väst. Huvudstaden Tallinn glänser i nygammal skönhet
och ger intryck av en världsstad. Esterna tar ganska lätt
på hotfyllda åtbörder från den stora grannen
i öster men irriterar sig på västmakternas dubbeltydiga
och tveksamma signaler.
Estlands lantbruk har genomgått en verklig "hästkur"
där bara de jordbruk som kan klara den internationella konkurrensen
har överlevt. Få, målinriktade subventioner har
varit få. De stora framgångarna väcker avund
i Lettland och Litauen.
2001-23 s 10
"Estland har fått ny ÖB"
Europas viktigaste gräns går mellan de baltiska staterna
och Ryssland. Därför är det av stor vikt vem som
blir överbefälhavare i Estland. Hans namn är Tarmo
Köuts och han emottar med glädje hjälp från
alla
2001-37 s 3-6
"De baltiska staterna närmar sig målet: EU och
Nato"
De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen blir om några
år medlemmar i Europeiska Unionen och kanske i Nato också.
Är de redo?
Balterna bistår redan alliansen med både mänsklig
och elektronisk hjälp (bl a avlyssning av Ryssland). De är
mycket angelägna om att gå med i Nato. Frågan
är vad Ryssland egentligen tycker om det. Att gå med
i EU är mer brådskande. De stora välmående
städerna ger en falsk bild av verkligheten. Skillnaden till
mindre städer och rena landsbygden är mycket stor. Få
talar ett främmande språk nu sedan ryska språket
dött ut. BNP per kapita är låg, t o med i jämförelse
med det "fattiga" EU-landet Grekland som har 16200 $.
Estland har 6000 $ och Litauen 4600 $. En annan sak är att
det socialistiska tänkandet fortfarande är starkt i
dessa f d sovjetrepubliker. "Staten är oerhört
viktig frö universitetets studenter, och de anser att den
bör ta ansvar för allt. Den personliga ansvarskänslan
är mycket svag".
väststater.
2001-48 s 6
"Lagändring stärker demokratin i Estland"
När det estniska parlamentet röstade bort den lag som
kräver att politiska kandidater måste uppfylla vissa
språkkrav kunder OSSE avbryta sin övervakning av Estland
och ett av de sista hindren mot medlemskap i NATO och EU undanröjdes.
2002-11 s 3-5
"Hansan återuppstår"
Globaliseringen blåser nytt liv i gamla handelsmönster
- och gör Östersjön högintressant. De baltiska
staterna har vind i seglen.
Estland är idag ett av de tre länder i Östeuropa
som lockar mest utländska investerare per Capita. Det är
bara Ungern och Tjeckien som är bättre. Från Estland
flödar investeringar till de andra två baltiska staterna
och till norra Polen. De tre baltiska staterna utgör en av
världens snabbast växande ekonomiska zoner. Ett nytt
Hongkong eller snarare ett nytt Hansaförbund.
Utländska företag gillar de låga lönerna
men uppskattar också Tallins behagligt kosmopolitiska karaktär
med en medelålders kärna och esternas god kunskaper
i matematik och naturvetenskap. "50 års kommunism var
bara ett av brott". För att komma med i EU måste
Estland "avliberalisera" sina skatter och tullar. Det
forna Östeuropa är för liberalt för det nuvarande
Västeuropa!
2003-38 s 4
"Estland sade ja till EU"
Esterna har klarat av sista hindret på vägen tillbaka
till EU. Det stod klart efter söndagens folkomröstning
som vanns med 68 % mot 32. Därmed uppfyller de en dröm,
som för inte så länge sedan framstod som ouppnåelig.
För 12 år sedan verkade det som om de skulle ta flera
decennier för Estland att uppfylla EUs kriterier för
medlemskap. Men marknadsreformer genomfördes och Estland
blev snart den mest framgångsrika av de 15 f d sovjetrepublikerna.
2004-15 s 8-9
"Ett baltiskt tigersprång"
Estländarna garanteras gratis tillgång till Internet
enligt lag. Ingen annanstans har datoriseringen av vardagen kommit
så långt som i Estland. Samtliga myndigheter är
tillgängliga på Nätet. Medborgarna kan ta del
av vilka beslut som har fattats och av vem. Regeringens sammanträden
kan följas via nätet. I ett ambitiöst utbildningsprogram
undervisas 100000 estländare i hur man använder mus
och sökmaskiner. Det mesta är offentligt. Våldtäktsmän
har bild och namn på nätet liksom kriminella man varnar
för och efterlysta personer.
2004-39 s 25-26
"estland gör skäl för sitt namn"
För 14 år sedan kunde "e" i Estland betyda
efterblivet och fortfarande kan man se rester från landets
sovjetiska förflutna i kommunistinspirerade hyreshus och
en och annan gammal rysk bil. Men nu finns det e-bank, e-handel
och e-regering. Regeringsmötena är korta och nästan
helt papperslösa, varje minister har dagordningen på
en skärm. Man kan betala varor och parkering via mobiltelefonen.
Internetanslutning är gratis.
2005-7 s 10
"Den baltiska svanesången"
Det finns inget "baltiskt block" längre. Skilda
ekonomiska förutsättningar leder till allt mer olika
samhällen. Estlands radikala marknadsreformer och högteknologiska
kunnande leder in landet på en annan väg än Litauen,
vars ekonomi fortfarande är beroende av stora industrier
från sovjettiden. Olikheter i demografi spelar också
en stor roll. Frågan om Lettlands etniskt ryska befolkning
- drygt 40 % av landets befolkning är ryssar. Dominerar landets
politik. Ländernas komplicerade relationer med Ryssland visade
sig nyligen då Ryssland i fjol bjöd in ledare från
hela Europa att hedra minnet av Sovjetunionens seger över
Nazityskland för 60 år sedan. Lettlands president åkte
dit. De övriga två stannade hemma med motiveringen
att denna seger eliminerade dem från Europakartan.
2005-13 s 7
"Såren har inte läkt"
Estlands president Arnold Rüütel har tillsammans med
sin litauiske kollega beslutat att inte delta i ceremonin i Moskva
i samband med 80-årsdagen av de allierades seger över
Nazityskland. Han har ingenting emot att hedra andra världskrigets
offer men vill att man inte glömmer att Estland inte återfick
sin oavhängighet efter det att Röda Armén drivit
bort tyskarna. Efter kriget drabbades landet av ytterligare deportationer
och förföljelser. Däremot ser han ingen anledning
till oro för förhållandet mellan Estland och Ryssland
idag.
2005-34 s 10-11
"EU har förändrat Estland och vice versa"
Lite friskt blod har inte gjort någon skada. Trenderna som
den nya förde in i EU - snabb tillväxt, som förstärktes
av låga löner och låga skatter, plus en stark
önskan att kompensera för de gångna 50 åren,
riktade strålkastarljuset på den tröga tillväxten
i äldre ekonomier som Tyskland och Frankrike. EU-medlemskapet
har satt djupa spår i den estniska politiken, för ett
land som i sekler var en lydstat som bollades mellan skandinaviska,
tyska och senast sovjetiska härskare. Den ekonomiska effekten
är också häpnadsväckande. På 1990-talet
kom en flod av investeringar och hög tillväxt och den
har sedan fortsatt med en svacka 1998 på grund av den ekonomiska
krisen i Ryssland. Stabil penningpolitik och framgångsrik
skattepolitik lockar investerarna till Estland.
2005-39 s 10
"Baltiska bekymmer"
De nya EU-länderna i öst lider brist på arbetskraft.
Tillväxttakten är över 7 % i de baltiska staterna.
Många företag är arbetskraftsintensiva. Officiellt
är arbetslösheten omkring 8 % men av dessa arbetar många
svart på hemmaplan eller någon annan stans i EU. En
lösning vore större rörlighet på arbetsmarknaden.
Några företag vill importera personal från Vitryssland
men många betraktar ryska invandrare som ovälkomna.
2005-51 s 5-7
"Het teknik i kallt klimat"
Estland visar framfötterna på IT-området. Det
allra senaste är företaget eBays köp av Skype.
Skypes grundare är inte ester. Det är en svensk och
en dansk, och dess juridiska högkvarter ligger i Luxemburg,
men det var estniska mjukvaruexperter som skrev Skypes grundkod.
Skypes kontor ligger i Tallinn som ett exempel på Estlands
nya roll som Östersjöns Silicon Valley. Entreprenörerna
klagar på brist på arbetskraft men många ungdomar
kommer nu från andra länder för att söka
jobb i Estland. Skype sysselsätter folk från 30 länder.
2007-05 s 7-8
"Befrielse eller ockupation?"
Denna fråga är kärnan i kontroversen om en bronsstaty
i Tallinn. Statyn, som föreställer en soldat, står
i en park nära gamla stan i Tallinn. Soldaten stirrar sorgset
ned på den snötäckta marken med hjälmen i
sin hand. Inskriptionen på ryska och estniska berättar
att statyn tillägnas "De som föll i andra världskriget".
Statyn är inte särskilt uppseendeväckande som krigsmonument
men dess öde har väckt stor uppståndelse. Planerna
på att flytta statyn har väckte indignation och även
framkallat hot om sanktioner från Ryssland. Det är
ytterligare ett försök från Estland att inte bara
bryta med det sovjetiska arvet utan också minimera Rysslands
inflytande idag. Av Estlands 1,4 miljoner invånare är
25 % etniska ryssar.
2007-10 s 9
"EU har inte mycket att erbjuda"
Intervju med Estlands president, Toomas Hendrik Ilves. EU har
förlorat ett mycket viktigt redskap för att främja
fred och demokrati i angränsande länder beroende på
att EU-medborgarna är utvidgningströtta. Detta har länder
som Ukraina och Serbien förstått. EU bör därför
ge grannländerna andra lockande fördelar. En annan möjlighet
är att erbjuda medlemskap i Nato. Grannländerna bör
kanske också börja fundera på vad de själva
kan göra för EU.
2007-10 s
9
"Valsegraren funderar på en ny koalition"
Det styrande reformpartiet i Estland vann de allmänna valen
och på andra plats kom reformpartiets koalitionspartner,
centrumpartiet. Kanske blir det en annorlunda koalition nu menar
statsminister Andrus Ansip. Det konservativa Hembygdspartiet Pro
Patria Res Oublica fick nästan 18 % och kan tillsammans med
den förra lilla koalitionspartners, Folkförbundet som
fick 7 %, kunna bilda en koalition med Ansips styrande Reformparti.
2007-18 s 22
"Sårade känslor"
Efter tre dagars kravaller och ett dödsfall i samband med
flyttningen av ett ryskt krigsmonument i Tallinn i Estland krävde
den ryska duman att den estniska regeringen skulle avgå.
Enligt en rysk dumaledamot har den estniska regeringe själv
provocerat krisen genom att besluta om monumentets flyttning.
I fredags plockades monumentet, som föreställer en rysk
soldat, bort för att placeras på en krigskyrkogård
i stället.
2008-46 s 5
"Dimman tätnar runt estnisk spionaffär"
En sensationell spionaffär har avslöjats i det estniska
försvarsdepartementet. I september greps Hermann Simm, tjänsteman
på mellannivå i försvarsdepartementet, tillsammans
med sin fru. De misstänks för att ha spionerat för
främmande makt. Det blir rättsak nästa år
och om han fälls riskerar han fängelse i 3-15 år.
Det var han som installerade systemet för handhavandet av
hemlig information, inklusive topphemliga dokument från
Estlands allierade i Nato. Simm kan vara den största säkerhetsmissen
i Nato på flera år.
2010-20 s 10
"Estland får lov att byta till euro"
Estland kan från och med 2011 börja använda euron.
Det blir då eurozonens 17:e medlem. ECB tillstyrker Estlands
medlemskap. Sverige däremot uppfyller inte kriterierna för
inträde i valutaunionen.
2010-24 s 10-11
"Estland drar gränser för ryskan"
Den estniska språkmyndigheten kontrollerar att alla offentliganställda
talar tillräckligt bra estniska och i skolorna begränsas
användandet av ryska som fortfarande är modersmål
för många av landets invånare. Paegymnasiet i
Tallin har blivit ett "slagfält" för språkstriden.
Där underkändes nära en tredjedel av skolans 60
lärare. Flera av de äldre lärarna har svårt
för att nu lära sig perfekt estniska. 30 procent av
Estlands 1,3 miljoner invånare har ryska som första
språk och nästan hälften av alla offentliga skolor
i Tallin är ryskspråkiga.
Sedan Sovjetunionen upplöstes 1991 har de numera självständiga
före detta sovjetrepublikerna försökt stärka
sina nationella identiteter genom att främja användandet
av de inhemska språken. Den ryska regeringen protesterar
och fruktar ett minskat inflytande.
2011-10 s 7
"Ansip segrade som väntat"
Den regerande mitten-höger-koalitionen i Estland behåller
regeringsmakten. Estlands liberale regeringschef, Andrus Ansip,
blev som väntat valets segrare och står nu inför
sin tredje mandatperiod. Hans mitten-höger-koalition kan
räkna med en bekväm majoritet i parlamentet med 56 av
de 101 platserna. Ansips Reformparti och partnern Förbundet
Pro Patria har regerat Estland sedan 2007. Det oppositionella
vänster-mitten-lägret som består av Socialdemokraterna
och Centern fick 45 mandat.
2011-39 s 30-33
"Ett märkvärdigt litet land"
Esterna tvekade inte att gå med i valutaunionen. De älskar
euron, vilket illustreras av att man kan få en euro tatuerad
på armen eller i nacken till specialpriset 45 euro. De har
nästan inga skulder, de sparar utan knot och de är begeistrade
över Europa. Esterna är ett mönsterfolk mitt i
krisen. De bor i en digitalrepublik, där ett snille kom på
hur man telefonerar gratis över hela världen.
Esterna gick, liksom slovakerna, igenom ett stålbad för
att rädda sin ekonomi. Det handlade om lönesänkningar,
slopade bidrag, dyrare sjukvård etc. Ingen demonstrerade
och ingen strejkade. Detta skedde innan Estland gick med i valutaunionen.
Många utlänningar vill starta företag i Estland.
Det går snabbt och lätt.
"Personalen är flitiga, punktliga och hundra procent
ärliga". Korruptionen är nästan obefintlig.
Regeringen sänker sina egna löner. Samhällsklimatet
är rättvist och öppet och man kan lita på
poliser, politiker och byråkrater. Statsbudgeten är
i balans, statens skulder utgör bara 6,6 % av BNP, tillväxten
i år är 8 %!
Estland,
IT
2014-27 s 18-19
"Estland visar vägen"
Ett nationellt ID-kort blir globalt. Alla invånare som är
15 år eller öldre har elektroniska ID-kort som används
i sjukvården, bankärenden på Nätet, e-shopping,
för att skriva på kontrakt och kryptera e-post. ID-korten
kan också användas som spårvagnsbiljetter och
mycket mera - till och med för att rösta. Tillsammans
erbjuder den estländska staten 600 e-tjänster till sina
medborgare och 2 400 till sina företag.
Nu planerar Estland att exportera sin ID-modell till medborgare
i andra länder.
2014-42 s 14-16
"Esterna diggar det digitala livet och vill göra hela
världen till e-invånare.
Under de senaste 23 åren har det baltiska landet Estland
förvandlats från att vara en medlem i Sovjetunionen
till att bli ett av de mest uppkopplade länderna, med hjälp
av teknik som i huvudsak byggts inom landets gränser.
Estlands medborgare gör det mesta på nätet. Röstar,
deklarerar, kollar sina sjukjournaler. Med mera. Och de är
inte det minsta bekymrade för dataintrång eller att
systemet missbrukas.
Med hjälp av nationellt identitetskort med inbäddat
mikrochip får esterna tillgång till cirka 4000 tjänster.
De granskar sina sjukjournaler och recept på sina smartphones.
Resten av världen - framför allt i EU - har noterat
detta. Landets tidigare premiärminister Andrus Ansip har
nominerats till den nya EU-kommissionens vice ordförande,
med ansvar för Europas digitala framtid.
Estland vill nu föra ut sina digitala tjänster globalt
genom att erbjuda registrering till personer som bor utanför
EU så att dessa kan bli så kallade "e-invånare".
Detta skulle ge människor överallt i världen tillgång
till Estlands modell för offentliga och privata nättjänster.
NYTimes:
Estonians
Embrace Life in a Digital World,
Components
of Digital Society
2015-17 s 10
"Mer pengar till de svaga och ett starkare skydd mot Ryssland"
Höjda och skattefria socialbidrag. Generösare barnbidrag.
Ett förstärkt gränsskydd.
Den nya regeringens prioriteter är tydliga. Större social
sammanhållning och säkrare gränser.
I Estland har den nygamle regeringschefen Taavi Roivas tagit upp
arbetet tillsammans med en regeringskoalition som utvidgats med
ett parti. Den består av Roivas konservativa reformparti
som segrade i valet i början av mars, av Socialdemokraterna
och "Förbundet Pro Patria och Res Publica" (IRL).
Koalitionen har 59 av parlamentets 101 mandat.
Regeringen vill höja alkoholskatten. Finland har skapat en
"alkoholturism".
Estland
2016-46 26-28
"Lek blir allvar när Estland tränar rebeller av
rädsla för Ryssland"
Nato-medlemmen Estlands populära "militärtävlingar"
har kommit att få en allvarligare betydelse efter det att
Ryssland invaderade Ukraina för två sedan.
Tävlingarna pågår i 24 timmar och testar de färdigheter
sompartisaner, eller rebeller kan behöva i ett krig mot en
ockuperande armé. Detb är oerhört populärt
och är en form av vad som kallas militärsport i Estland.
Estlands hemvärn, som organiserar tävlingarna kräver
att dess 25400 volontärer då och då deltar i
helgernas övningar.
Nato-landet Estland med en befolkning på 1,3 miljoner invånare
och en armé på omkring 6000 personer, skulle inte
ha någon chans i ett konventionellt krig mot Ryssland. Men
hemvärnet utbildade till rebeller kan göra en hel del
motstånd. Särskilt sedan estländare uppmuntrats
att ha handeldvapen i sina hem.
2016-47 6-8
"Oro och överraskande glädje i Estland över
Trumps seger"
Mindre än 100 meter från Natos östliga gräns
mot Ryssland ber en gymnasielärare sina elever i samhällskunskap
att diskutera ett ämne som är av stor vikt för
deras framtid, valet av Donald Trump som USAs nästa president.
De baltiska länderna är nervösa inför att
Trump kan komma att ändra sig och beslutar sig för att
backa från Nato. I de senaste valen har Kreml vänliga
politiker vunnit i både Bulgarien och Moldavien.
För att försöka hindra USA från att dra in
sitt stöd till de baltiska länderna kommer en grupp
politiker från Lettland, Estland och Litauen att resa till
Washington i december för att ta upp frågan där.
Ryssland,
Estland
2017-45 20-22
"Två städer med en gemensam rysk historia delas
av en avgrundsskarp europeisk gräns"
Det är inte mycket som skiljer den ryska staden Ivangorod
från dess estniska tvilling, Narva, förutom en ganska
smal flod - och en kulturell avgrund. Om det behövts ytterligare
bevis, framkom det när EU bestämde sig för att
ge de två ryskspråkiga städerna pengar för
att bygga promenadstråk på vardera sidan av floden.
Idén var att främja gränsöverskridande turism.
Men korruptionen hindrade detta.
När de båda sidorna av den delade staten gick var sin
väg efter Sovjetunionens fall fick de kämpa med samma
ekonomiska problem och sovjetiska fabriker som gick i konkurs.
sidans topp
