Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!


Chile, sammanfattningar av artiklar om Chile som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

98-04 s 16-18
"Chile är dömt till Pinochet på livstid"
General Augusto Pinochet, en gång republiken Chiles obevekliga diktator och mannen bakom ett ekonomiskt under, lämnar 82 år gammal posten som överbefälhavare. Den hyllade och avskydde mannen blir nu senator på livstid.
Han var länge Allendes förtrogne sedan dennes "folkfront" vunnit valet och deklarerat en "revolution i frihet". Som blev ett fritt fall för den chilenska ekonomin. Allende gjorde honom till överbefälhavare. När medelklassen som plågades av "folkfronten" hånade militären för att acceptera Allende blev det en kupp.
Det har ägt rum ett ekonomiskt under i Chile under de senaste 20 åren. Man har lämnat 1970-talets ofattbara fattigdom. Undret är egentligen Pinochets under.

98-12 s 13-16
"Pinochet delar Chile i två läger"
Överklassen betraktar honom fortfarande som en hjälte som räddade Chile från kommunismen. Räddaren som gjort landet till en ekonomisk stormakt? Nu vill han bli senator på livstid. Många är beredda att protestera. Trots att han har rätt enligt författningen. Innan han avgick konstruerade han ett "inbrottssäkert" system. Att vara senator innebär också immunitet mot alla åtal.

98-41 18
"Chile dras in i den ekonomiska krisen"
De asiatiska kunderna har inte pengar att köpa för. Kopparpriset sjunker kraftigt. El Nino har drabbat hårt. Hög ränta och en stram statlig budget är receptet. Frågan är om detta kan innebära slutet för den center-vänster koalition som styrt Chile sedan Pinochets dagar?

98-43 13-14
"Pinochet är under arrest i London"
Oberoende spansk domare begär Pinochet utlämnad trots att den spanske regeringschefen ogillar hans agerande. Han är misstänkt för mord på spanska medborgare i Chile på 70-talet.

98-43 14
"Spansk domare utökar anklagelserna mot Pinochet"
Den spanske domaren Garzon efterlyser Pinochet för "folkmord, terrorism och tortyr". Han anser att mot detta gäller inte den diplomatiska immunitet som Pinochet har.

98-44 23-24
"Att göra upp med det förflutna"
Gripandet av Augusto Pinochet i London ställer på nytt Sydamerikas mörka förflutna i fokus.
Pinochet 1988 då han lämnade över makten garantier att aldrig ställas inför rätta i Chile. Inte heller skulle andra militärer tvingas avslöja var regimens offer låg begravda. Nu ställs motsättningarna på sin spets när offren ser en möjlighet att Pinochets ska åtalas i Spanien.
Men Chile har gjort mer för att klara upp vad som hände på 1970-80-talen än många andra latinamerikanska länder. Där är, t ex i Brasilien förhållandena så svåra nu att det tidigare glöms, i Sao Paulo dödas nu genom kriminalitet mångdubbelt fler människor än under diktaturens dagar.

99-35 s 19-21
"Chile gör upp med det förflutna"
Äntligen kan rättvisa skipas. Sedan general Pinochet greps i London, där han sitter i husarrest i väntar på eventuell utlämning till Spanien, har chilenarnas vilja att göra upp med det förflutna vuxit sig starkare än någonsin. Krigsmakten väcker inte längre någon rädsla och den öppna chilenska ekonomin skulle inte tåla en återgång till autokrati. Pinochets ofrivilliga vistelse i Storbritannien har äntligen börjat undergräva hans renommé i Chile.

99-39 s 26
"Pinochets öde avgörs snart"
Nu har domstolsförhandlingar inletts huruvida Pinochet ska utlämnas till Spanien. Chile har kallat hem sin ambassadör från Spanien (är inte detta ett alltför stort hot vad gäller exporten till Latinamerika för Spaniens del? Eller går politik före handel och ekonomi?)

99-50 s 15-16
"Valet i Chile: Oavgjort mellan höger och vänster"
I den första omgången i presidentvalet fick både Lagos (högerns kandidat) och Lavin (f d Pinochet-anhängare som tagit avstånd från diktatorn, nu socialist) fick ca 47 % av rösterna. Ny omgång väntar. Båda är ekonomer med utbildning i USA. De vill båda stärka Chiles frimarknadsekonomi. Och minska klyftan mellan fattiga och rika som växt enormt trots att landets 12 miljoner invånare noterat rekordartad tillväxt. Lagos socialistiska politik skiljer sig väldigt mycket från Allendes socialism i början av 1970-talet.

99-50 s 17-18
"Fallet Pinochet har förändrat Chile"
Gripandet av general Pinochet blev en fyrbåk i Chile. Efter en första period av upprördhet och polarisering kom fallet Pinochet att på nytt ställa de mänskliga rättigheterna i fokus, och landets rättsväsen har uppmuntrats att söka nya vägar för att leta upp diktaturens brottslingar. Bland människorättsaktivisterna är dialogen med den chilenska militären minst sagt omstridd.

2000-3 s 14
"Ricardo Lagos blir Chiles nye president"
Han är de förste socialistiske president sedan Salvador Allende, som dödades 1973. Han besegrade sin konservative motkandidat Joaquín Lavin.

2000-7 s 15-16
"Chile går mot mitten"
Chiles tillträdande socialistiske president Ricardo Lago visar genom att utnämna flera teknokrater och jämförelsevis konservativa politiker till sin regering att han inriktar sig på en kurs mot mitten. Han undviker både uttalat vänster och uttalat högerinriktade medarbetare. Han tar avstånd från Salvador Allende och inriktar sig på brottsbekämpning, bostäder och utbildning. Den nya regeringens främsta uppgift är att skapa ett budgetöverskott som ökar förtroendet för Chile på de internationella marknaderna.

2000-10 s 12
"Livet efter detta för den gamle diktatorn"
Vare sig Augusto Pinochet ställs inför rätta i Chile eller får gå fri är hans tid som någon att räkna med förbi. Han är i dag en skugga av det jag som lämnade Chile för 17 månader sedan. Under hans frånvaro har de flesta chilenare tröttnat på affären och politiker från höger till vänster har upptäckt att ett liv utan generalen inte bara är möjligt utan t o m bättre.

2000-20 s 19-20
"Fallet Pinochet stjäl dyrbar tid"
En f d brittisk ambassadör i Chile anser att fallet Pinochet undergräver den nya chilenska regeringens försök att komma tillrätta med landets aktuella problem eftersom diskussionen om Pinochets öde river upp gamla, delvis läkta sår och tillåts överskugga andra mer aktuella frågor, som måste lösas för att Chile ska gå framåt.
När Ricardo Lagos valdes som president 30 år efter den förre socialistiska presidenten Salvador Allende hoppades en "övervintrade" vänstern som ingenting lärt att historien skulle upprepa sig. Men likheterna mellan de två är få. Klyftan som uppstod i det chilenska samhället som en följd av militärkuppen mot Allende är mycket djup och smärtsam.

2000-23 s 18
"Pinochet är inte immun"
En domstol i Chile har upphävt den förre ledaren general Augusto Pinochets immunitet vilket betyder att han kan ställas inför rätta i sitt hemland.

2000-47 14
"USA spelade en viktig roll i militärkuppen"
Nyligen har 16000 dokument offentliggjorts om USAs inblandning i militärkuppen i Chile 1993, som ledde till 17 års diktatur under Augusto Pinochet.

2004-34 s 18-19
"Chiles indianer kämpar för att få tillbaka sina skogar"
Innan conquistadorerna kom och flera sekel efteråt tillhörde de lummiga, gröna skogarna i södra Chile mapuchefolket. I dag breder skogsbolagen ut sig allt mer och marken ägs av utländska företag. En miljon mapucher lever i misär och med en medvetenhet som gör dem desperata och förtvivlade. På 1990-talet hade de ett större stöd hos den övriga befolkningen än vad de har idag. 18 mapucheledare kommer att ställas inför rätta åtalade enligt en lag som förbjuder "skapande av rädsla bland delar av befolkningen".

2004-47 s 11
"35000 offer"
En årslång utredning om den statligt sponsrade tortyren i Chile under Pinochets militärregim har konstaterat att omkring 35000 människor utsattes för övergrepp 1973-1990. Nationella kommissionen om politiska fångar och tortyr presenterade sin underökning för president Ricardo Lagos i slutet av förra veckan.

2004-51 s 9
"Pinochet slipper inte undan"
En chilensk domare beslöt i måndags att den förre diktatorn, general Augusto Pinochets, är frisk nog för att ställas till svars för brott mot de mänskliga rättigheterna, som begicks under hans nästan 17 år vid makten. Domaren väckte omedelbart åtal mot honom för nio fall av kidnappning och ett mord.

2004-52 s 24
"Pinochet ska ställas inför rätta"
En appellationsdomstol i Chile har upprättat ett åtal och order om husarrest mot den förre diktatorn Augusto Pinochet i Chile. Pinochet vilar ut på ett sjukhus efter ett slaganfall. Pinochet åtalas för mord, nio bortföranden och maktmissbruk under sin tid som statschef från 1973 till 1990.

2005-50 s 19
"Chile kan få en kvinnlig president"
Socialistpartiets kandidat Michelle Bachelet fick drygt en miljon fler röster än sin närmaste rival i söndagens presidentval. Hon fick inte egen majoritet och därför blir det en ny valomgång i januari. Om hon blir vald kommer hon sannolikt att hålla fast vid den nuvarande regeringens marknadsinriktade politik och utbyggnad av välfärden. Barnläkaren Michelle Bachelet utnämndes till socialminister 2000 och blev landets första försvarsminister 2002.

2006-3 s 18
"Nu sluts cirkeln i Chile"
Michelle Bachelet vann presidentvalet i det mansdominerade, välmående och djupt religiösa Chile. Hon är kvinna, agnostiker och tillhörde på sin tid 1960-talets gitarrspelande samhällsomstörtare. Hon fick 53 % av rösterna med målet att värna om cen chilenska ekonomin och att vårda relationerna med USA. Den nya presidenten är rätt person för att sluta fred med landets traumatiska förflutna. För många chilenare personifierar hon den smärtsamma försoningen med de mörka diktaturåren.

2006-11 s 20-21
"Ny president förebådar nya tider i Chile"
Chiles kvinnor har traditionellt fungerat som en samhällskonservativ ballast, men tidvis har de drivit på förändringar. Nu står det chilenska samhället inför en potentiell vändpunkt när det gäller kvinnans ställning i samhälle och politik. Michelle Bachelet tillträdde som president i förra veckan. Hon är den första kvinnliga statschefen i det som traditionellt betraktas som Sydamerikas mest konservativa land. Den katolska kyrkans konservativa syn i kombination med Pinochetdiktaturens reaktionära samhällspolitik förstärkte den traditionella uppfattningen att bara hemmet och kyrkan var platser respektabla kvinnor kunde verka. I inget latinamerikanskt land förvärvsarbetar så få kvinnor som i Chile.

2006-21 s 6
"Fri mot borgen"
Chiles högsta domstol har frigivit expresident Alberto Fujimori mot borgen, medan han väntar på att utlämnas till Peru, där han är åtalad för korruption och brott mot de mänskliga rättigheterna. Fujimori greps i Chile i november 2005 efter det att Perus regering hade begärt honom utlämnad. Han kom till Chile efter fem år i exil i Japan, dit han flydde efter krångel med rättvisan i hemlandet Peru.

2006-50 s 20-21
"Pinochet slapp sona sina brott"
Pinochet var en skoningslös diktator, vars styre kännetecknades av terror och ekonomiska reformer. Han föddes i en medelklassfamilj i Valparaiso 1915. Efter examen i Chiles militärakademi 1936 studerade han juridik och socialkunskap vid universitetet i Santiago. Han undervisade i militärskolor och utnämndes 1968 till brigadgeneral.
Han tog makten den 11 september 1973 i en blodig kupp som stöddes av USA och som störtade Salvador Allendes valda regering. Allende hade lovat att leda sitt land "på en demokratisk väg mot socialism". Pinochet styrde fram till 1990, först som ledare för militärjuntan och sedan som president. Han behöll emellertid den mäktiga posten som arméchef till 1997 när han utnämndes till senator på livstid. Han gav upp denna ställning 2002 med argumentet att han led av mild demens och fysisk ohälsa. Detta hjälpte honom att undkomma rättegångar under hans sista år. Hans mångåriga tyranni och övergrepp utreddes efter hans avgång av en rad regeringar och under de senaste åren har flera av hans underordnade satts i fängelse. Han har haft många bundsförvanter i vars ögon han var en patriot som räddade landet från politiskt kaos och risken för inbördeskrig. De har blivit färre sedan en utbredd korruption avslöjades, senast att det fanns ett konto i Pinochets namn på en bank i Hongkong värt 160 miljoner dollar.
I söndags dog han på ett militärsjukhus i Santiago efter en hjärtattack 91 år gammal. Den nuvarande presidenten, Michelle Bachelet, som själv och vars familj torterades av Pinochets regering, har meddelat att Pinochet inte kommer att få någon statsbegravning.

2007-15 s 22
"Bachelet gör ett nytt försök"
Efter ett föga imponerande första år sker en ommöblering.
För ett år sedan flöt hon upp på presidentposten i en varm bubbla av popularitet. Men därefter är det inte mycket som gått vägen för Michelle Bachelet, socialisten som blev Chiles första kvinnliga president. Svårigheterna inleddes med oväntat kraftiga protester från skolungdomar. Sedan började den ekonomiska tillväxten mattas och det hela nådde sin kulmen med Santiagos nya bussystem som till mångas förtret visat sig vara ett riktigt fiasko.
Hon ärvde Latinamerikas starkaste politiska koalition men insisterade på att skapa en "kvoterad" regering med hälften kvinnor och utsåg ministrar oberoende av politisk förmåga eller partitillhörighet.
Efter ett år som president vill människorna se resultat, inte bara empati och leenden, säger den ledande kristdemokraten Jaime Ravinet.

2007-28 s 20
"Grannar men inte vänner"
Chile och Peru närmar sig varandra lite motvilligt. Fred ligger i båda ländernas intresse, men det är inte alltid lätt att glömma gamla oförrätter, vare sig verkliga eller inbillade. I ett krig i slutet av 1800-talet besegrade Chile Bolivia och dess allierade Peru, och erövrade det som idag är Chiles kopparrika nordliga territorium. Bolivia fortsätter att göra anspråk på sin förlorade kontakt med havet. Peru å sin sida bråkar om sjögränsen. En aktuell konflikt handlar om Perus begäran att Chile utlämnar före detta presidenten Alberto Fujimori i Peru åtalad för korruption och brott mot de mänskliga rättigheterna.

2009-04 s 17
"Stort chilenskt stimulanspaket"
Chiles regering presenterade i förra veckan en rad åtgärder värda sammanlagt 4 miljarder dollar som syftar till att skapa 100 000 nya jobb och lätta bördorna för fattiga familjer. Chile kan lätt finansiera det underskott på tre procent av BNP, som uppstår i processen, eftersom landet passade på att fylla statens kassakista när priset på koppar var högt.

2009-46 s 23-24
"Trägen vinner"
Michelle Bachelet hade en motig start på presidentposten, men nu, nå hon är inne på upploppet, är hon populärare än någonsin. 2006 blev hon Chiles första kvinnliga president. Smekmånaden blev kort. Stora studentdemonstrationer följde och kollektivtrafiken blev kaotisk. Men nu har henne skickliga sätt att hantera den globala ekonomiska krisen gjort henne populärare igen. I detta katolska land är hon ensamstående trebarnsmamma. Nästa presidentval äger rum om knappt två månader. Många anser att hennes oortodoxa stil förändrat den politiska kulturen i Chile. "Hon har minskat avståndet mellan presidentskapet och folket".

2009-47 s 20
"En överraskning i chilensk politik"
Den så kallade Concertacionskoalitionen som består av socialister och kristdemokrater har styrt Chile i 20 år sedan diktatorn August Pinochet lämnade makten. Under denna regering har Blivit den så kallade Tredje Världens största ekonomiska framgångshistoria. Men nu är en 36-åring nära att besegra Concertacion i det kommande presidentvalet. Det är Marco Enriques Ominami som har gjort en kort men briljant karriär i tv, dokumentärer och i kongressen. Han kandiderar som en oberoende utomstående. Och han utnyttjar det faktum att chilenarna är trötta på Concertacion som inte kan ställa upp med en annan kandidat än den 67-årige Frei, som skulle flytta in i presidentpalatset för tredje gången. Om Ominami skulle vinna valet är det en mycket positiv sak för både Chile och Latinamerika eftersom det skulle visa att även kandidater utan parti kan konkurrera effektivt och demokratiskt.

2009-51 s 29-30
"Högerman vann första omgången"  hela artikeln
En affärsman och miljardär, Sebastián Piñera, vann första omgången i det chilenska presidentvalet. Därmed ökade hans chanser att störta den vänster-mittenkoalition, som har styrt landets övergång från diktatur till demokrati i 20 år. Han fick 45 % av rösterna, lång mer än koalitionens Eduardo Frei. Det blir en finalomgång i januari. Piñera har lovat att skapa en miljon nya jobb och föra en hård kampanj mot narkotikahandeln.

2010-03 s 21-22
"Högerns kandidat fick chilenarnas förtroende"
Den konservative miljardären och affärsmannen Sebastian Piñera lovar att inte återuppväcka spöken från Pinochets regim och att samarbeta med oppositionen. I valet sattes punkt för en vänstermittenkoalition som har styrt landet i en generation och förvandlat det till Latinamerikas mest dynamiska ekonomi och politiskt mest stabila land.
Piñera väntas odla nära band med USA. Han ogillar några av regionens vänsterledare, särskilt den venezolanska modellen.

2010-09 s 20-22
"Naturens krafter slog till igen"  hela artikeln
Lördagens jordbävning med 8,8 på Richterskalan är en av de starkaste som någonsin uppmätts. Den har slagit extremt hårt mot Chile trots att landet är ett av de bäst förberedda länderna i världen. Påföljande flodvågor som svepte in längs kusterna har också varit förödande. Organiserad plundring och rån av banker har gjort förhållandena ännu värre. I söndags utfärdade regeringen undantagstillstånd och skickade militär till de värst utsatta områdena. President Michelle Bachelet har bara 10 dagar kvar på sin ämbetsperiod och efterträdaren Sebastian Piñera kastas direkt in i en nationell krissituation. För bara några veckor sedan var det Chile som gav hjälp åt Haiti. Detta gör att landet nu själv lider brist på bland annat tält och presenningar.

2010-10 s 20
"Återuppbyggnaden blir en dyr historia"
Den nye presidenten Sebastian Piñera tvingas svika löftet om ekonomisk åtstramning om han ska kunna bygga upp Chile efter den ödesdigra jordbävningen. Mycket av statens pengar behövs för att bekosta återuppbyggnaden. Inför valet hade han lovat att krympa staten och öka dess besparingar. Nu måste han låna pengar utomlands för första gången sedan 2004 och använda pengar ur de statliga fonderna. Katastrofen kan ha orsakat skador för upp emot 30 miljarder dollar på hamnar, sjukhus, motorvägar och annan infrastruktur. Två miljoner chilenare fick sina bostäder förstörda.

2010-11 s 16
"Chile samlar kraft inför en enorm ekonomisk utmaning"
Följderna av jordskalvet i februari ger lite lägre tillväxt än väntat i år, men nästa år blir tillväxten högre tack vare omfattande återuppbyggnadsprogram. För den chilenska hamnstaden Talcahuano, vars invånare huvudsakligen levde på fiskerinäringen, blev jordbävningen en totalkatastrof som det kan ta tio år att reda upp. Jordskalvet5 förstörde nästan en tredjedel av fiskeindustrin i landets södra och centrala delar tolv procent av landets vinstockar och slog ut en viktig trä- och pappersmassafabrik i Constitucíon. De två mest drabbade regionerna, Maule och Bio Bio, svarar för 13 % av landets BNP.

2010-31 s 11
"Chile på rätt kurs"
Intervju med Chiles nya president Sebastián Piñera som började sin mandatperiod just när landet drabbats av en av de kraftigaste jordbävningarna i historien. Den nya regeringen försöker förändra sättet att sköta den offentliga sektorn. Vissa skatter har sänkts. Piñera vill skapa en fri, öppen marknadsekonomi, med en rättsstat och pressfrihet, integrerad med hela världen. Det är viktigt att respektera varje lands eätt att välja sin egen väg.

2010-35 s 21
"Gruvarbetarna ska räddas till varje pris"
Den chilenska regeringen har konsulterat NASA (den amerikanska rymdstyrelsen) om hur det är att leva i extrem isolering i rymden. Chilenska sjöofficerare har redogjort för hur det är att leva länge i en trång ubåt. Läkare står redo att ordinera antidepressiva läkemedel. Man har också slickat ner en hemmabio bit för bit för att sysselsätta de 33 gruvarbetare som är instängda i en gruva på 700 meters djup. Gruvarbetarna blev instängda när två nivåer ovanför dem kollapsade och tvingade dem att söka skydd i ett skyddsrum på ungefär 700 meters djup.

FN, Chile
2010-37 s 15
"Bachelet blir chef för ny FN-byrå"
Michelle Bachelet som krossade könsbarriären genom att bli Chiles första kvinnliga president blir ny chef för den nya FN-organisation som ska främja kvinnans rättigheter. Hon valdes bland 26 kandidater för sina politiska erfarenheter och förmåga att bygga samförstånd.

2010-39 s 18-19
"Den stora pärsen väntar ovan jord"
I takt med att räddningen kommer allt närmare förbereder sig de instängda gruvarbetarna för att möta mediernas strålkastarljus. De har nu blivit celibriteter, de är kändisar som många står beredda på att kasta sig över och utnyttja för intervjuer och reklam. Många av de 33 instängda har mycket begränsad och informell utbildning och sägs det "är välrustade för gruvan men inte för den berömmelse som väntar dem".
En "mediaplattform" stor som en halvfotbollsplan har byggts på platsen för att hysa mellan 500 och 1000 reportrar som väntas komma störtande.
Räddningsarbetet börjar på allvar när de kommer ovan jord, säger Michael Duncan, en amerikansk läkare som ofta anlitas av den amerikanska regeringen som räddningsexpert.

2010-41 s 20-21
"Dramat har enat Chile som inget annat"
I onsdags började själva räddningen av de 33 gruvarbetare som suttit instängda i en gruva på mer än 600 meters djup. Människor i hela världen har fängslats av dramat. Berättelsen om tapperhet och tålamod och myndigheternas uppvisade kompetens har svetsat samman chilenarna som ingenting annat.

2010-41 s 21
"Livet ovan jord är fullt av utmaningar"
Kamraterna i gruppen för de flesta av de 33 gruvarbetarna att få stor betydelse i återanpassningen i återanpassningen till vanligt arbets- och familjeliv. Människor som har levt under dödshot tillsammans knyter starka band. De är sammansvetsade för livet.
De räddade gruvarbetarna är nu ikoner, hjältar och globala mediestjärnor. Men efter denna "smekmånadsperiod" riskerar många att drabbas av så kallade posttraumatiska reaktioner. För en del kan detta vara länge.

2010-45 s 19
"Vad hände sedan? "
Fem bröllop och en porrfilm. Sedan de chilenska gruvarbetarna kom upp från underjorden har de upplevt allt från frierier till förslag om olika filminspelningar. De flesta av männen har hållit låg profil. Männen har svurit att inte berätta om vissa händelser under fångenskapen speciellt under de första 17 dagarna, när de inte hade någon mat. President Sebastían Piñera har sett sina popularitetssiffror stiga till 63 procent delvis tack vare sitt sätt att hantera gruvkrisen.

2012-35 s 20-21
"Chiles regering försöker hinna i kapp"
Under de två årtionden som gått sedan general Augosto Pinochets diktatur ersatts med demokrati, har Chile glänst i Latinamerika med sin snabba tillväxt, sina sociala framsteg, sin politiska stabilitet och sina relativt robusta institutioner.
Men inkomstfördelningen i Chile är den mest ojämlika inom hela OECD-området, den grupp om 31 i huvudsak rika länder som Chile blev medlem i 2010.
Nu frågar sig Chiles ledare om studenternas växande proteströrelse är ett folkligt uppror mot "modellen", som en del kallar den fria marknadens politik som Pinochet lämnade efter sig och som i stort sett förblivit orörd av hans efterträdare. En del av problemet är att Sebastián Piñera visat sig vara en oskicklig politiker - en uppfattning som inte bara finns i oppositionen.
Antalet studenter vid universitet och högskolor har ökat markant sedan 1990. De tror att de ska ha samma förmåner som det mindre antalet hade tidigare och att de också ska få välbetalda jobb efteråt. Så är det inte och därav deras protestdemonstrationer. Många har hoppat av då kurserna varit för svåra för dem och bara uppnått stora skulder av sin utbildning. Många elever börjar med otillräckliga förkunskaper.

2012-35 s 22-23
"Frivilliga bevakar polisvåldet i Santiago"
Polisvåldet mot studentupproret i Chile har bara ökat. Men nu har frivilliga grupper börjat bevaka tillställningarna. De dokumenterar och fotograferar polisens övergrepp mot ungdomarna. De ingriper inte mot polisvåldet men rapporterar och följer upp vad som händer med människor som omhändertas. Polisvåld och arresteringar av protestanter och demonstranter har ökat i Chile. De kallas "hjälmarna" och är vanliga medborgare i alla åldrar. De bär hattar med påskriften DDHH - förkortning av "derechos humanos". Poliserna ingriper mot studenter som ockuperat sina skolor och som bygger barrikader, kastar sten och förstör både privat och offentlig egendom.

2012-42 s 24-25
På Påskön växer ilskan mot Chile"
Idag kan lokalbefolkningen på Påskön konstatera att bilarna har blivit fler än de välkända moai-statyerna och lyxhotellen, som kan ta mer än 7 000 kronor för en övernattning. Lokalbefolkningen trängs undan av rika turister.
Spanska, det officiella språket i Chile (som annekterade Påskön 1888), tillämpas på den större delen av ön. En kraftig inflyttningsvåg av chilenska immigranter, som kallas "kontinentaler" eller "fastländare", har gett dem numerärt överläge på ön. "Fastländarna" beräknas vara runt 3 000 och rapa nui-folket cirka 2 800.
Sedan en tid tillbaka härjar våldsamma studentkravaller och missnöjesdemonstrationer på fastlandet i Chile - och nu har oroligheterna även nått Påskön. Den chilenska regeringen har blivit nödgad att sätta in säkerhetsstyrkor för att bryta protesterna.
Det är Rapa nui-folkets ledare som står i spetsen för det växande upproret mot Chile, och de hämtar inspiration från andra polynesiska länder som antingen strävar efter politisk självständighet eller redan har fått den.

2012-44 s 21
"En ny generation Allende"
Maya Fernández Allende, 41 år, besegrade den sittande borgmästaren Pedro Sabat i stadsdelen Nuñoa i huvudstaden Santiago. Hon är barnbarn till Chiles förre socialistiske president, Salvador Allende, och företräder Socialistpartiet. Pedro Sabat företräder höger_mitten-partiet Nationell Förnyelse. Maya Fernández Allende växte upp på Kuba, där hennes mor Beatriz, levde i exil när president Allende dödats under general Augusto Pinochets statskupp 1973.
Det senaste valet gällde 345 borgmästarämbeten och 2224 platser i kommunfullmäktige i hela landet. Den regerande högeralliansen fick 37 % av fullmäktigeplatserna jämfört med 43 % sammanlagt för vänsterns olika partier. Valdeltagandet var lågt, i vissa valkretsar inte högre än 20 %.

2013-04 s 29
"Ont nytt år I Chile"
Mapuchefolket kräver sina landområden tillbaka. Våld och hämndaktioner skakar Chile. Men det är svårt att finna en politisk lösning. Den grönskande Araucania-regionen I södra Chile har I århundraden varit hem för Mapucjefolket, en minoritet som är landets största ursprungsbefolkning. En lång rad chilenska regeringar har misslyckats med att skapa en övergripande politik för att lösa problem. En del mapucher har krävt politisk självständighet, vilket blir svårt då mapucherna är en minoritet även inom sin egen region.

2013-37 s 21
"Mördad folksångares familj stämmer den utpekade"
En stämning har lämnats in i Florida mot en före detta chilensk officer som anklagas för att ha torterat och avrättat folksångaren Victor Jara kort efter general Augusto Pinochets militärkupp 1973. Hans järnhårda regim efterlämnade 3000 döds eller "försvunna" människor. Minnena av det förgångna är starka i Chile nu då presidentvalet i november kommer allt närmare Michelle Bachelet - en före detta president vars far var bland de 27 000 tortyroffren. Åtta officerare åtalas i december vid Chiles högsta domstol för att ha dödat Victor Jara. Pedro Pablo Barrientos har nyligen hittats i Deltona, Florida.

Chile
2013-46 s 26-27
"På väg tillbaka till La Moneda palatset"
En ännu mer vänsterorienterad Michelle Bachelet tänker vinna valet på söndag med hjälp av ett utbrett socialt missnöje.
Under ytan sjuder Chile av missnöje och en längtan att skrota den fria marknadsmodellen även om denna har skapat den mest dynamiska ekonomin i Latinamerika under modern tid. Michelle Bachelet hävdar att hennes största mission är att minska de sociala klyftorna. Hon har ett omfattande jämlikhetsprogram som innebär många förändringar i skolväsendet, konstitutionen och pensionssystemet.

2014-15 s 24-25
"Har hon lovat för mycket?"
Det är mycket osäkert om Bachelet kan genomföra sina utlovade reformer. Hon har lovat att genomföra 50 reformer under sina 100 första dagar i regeringen, bland annat fri och allmän utbildning genom att höja företagsbeskattningen från 20 till 25 %. Den mycket långsamma tillväxttakten i landet kommer att bli en stor utmaning för Bachelet. Den stora efterfrågan på koppar från Kina minskar. En sex procentig devalvering av peson förväntas ytterligare minska tillväxten. Det blir ingen snar uppdatering av Chile till geuppen "utvecklade" länder.

2014-25 s 27-29
"Mapuchernas kamp"
Nu slåss de för att återta sin mark i södra Chile"
Mapuche krigarna i södra Chile var hårda, de besegrade conquistadorerna och drev ut de spanska inkräktarna på 1600-talet.
Idag krigar de igen och tar tillbaka förfädernas mark, en bondgård i taget. "De bröts sig in och satte ett hagelgevär mot min 70-åriga mammas huvud", säger Rudy Hernan, som erinrar sig natten då ett tiotal maskerna män körde iväg hans familj från den 50 ha stora gården. "De säger att marken tillhör dem, men jag trodde att det här var Chile. "Är vi inte alla chilenare?" Mapuche-konflikten har blivit ett öppet sår i Chile. Antalet chilenare som identifierar sig som mapucher har vuxit snabbt och uppnår nu till nästan 10 % av landets 18 miljoner invånare.
Klimatet har skapat ett klimat av laglöshet och straffrihet.

Mexiko, Chile
2014-30-31 s 32-33
"Mexiko vill växa, Chile vill ha jämlikhet"
De dystra framtidsutsikterna kräver motåtgärder.
I den pragmatiska reformpresidenten Enrique Peña Nietos i Mexiko handlar det om att bryta upp stelnade statsmonopol inom energi- och telekomsektorerna. Målet är att så mycket som möjligt med privatkapital få igång nyinvesteringar. När strukturreformerna I Mexiko väl är igång kan man räkna med en stadig årlig tillväxt på mellan fyra och fem procent, enligt en studie av Oxford Business Group.
I Chile där den socialistiska kvinnliga presidenten Michelle Bachelet regerar står skatter och utbildning högst på reformprogrammet. De ska ge landet större jämlikhet och social utjämning. Chile har en stor fiende, ojämlikheten, sa president Bachelet när hon tillträdde. Bland OECD-länderna ligger Chile och Mexiko med en skattekvot på 20 % längst ner i tabellen. Förre konservative presidenten förebrår regeringen för att upphöja jämlikhet till samhällets högsta värde.

2015-9 s 21
"Ett nytt valsystem ska liva upp politiken"
Det nya valsystemet ska sätta stopp för det som presidenten kallat för "ständigt oavgjort" mellan vänster och höger, vilket gjort politiken tråkig och stängt väljarna utanför. Färre än hälften av de röstberättigade brydde sig inte om att rösta i det senaste valet.
det nya systemet kan orsaka politisk splittring och göra regerandet svårare. Men det kan vara värt risken.
Det valsystem som Pinochet lämnade efter sig för 25 år sedan, då han lämnade den politiska arenan, har hängt med sedan dess. Nu ändras systemet och de små partierna kommer att få en möjlighet att komma in i såväl parlamentets underhus som överhus.

Flyktingpolitik, Venezuela, Chile, Brasilien
2015-38 15
"Latinamerika välkomnar de syriska flyktingarna med speciella flyktingprogram"
Medan EU kämpar med den växande flyktingkrisen öppnar Latisamerika sina dörrar för syrier som flyr från inbördeskriget.
Chile och Venezuela har båda erbjudit sig att ta emot syriska flyktingar och Brasilien säger att man kommer att fortsätta att välkomna människor som flyr från Syrien.
President Maduro rapporterar att Venezuela kan ta emot 20 000 flyktingar från Syrien samtidigt som han upprepar sitt stöd för den syriska presidenten Bashar al-Assad som han beskriver som "den ende ledaren med auktoritet i Syrien". Sedan mitten av augusti har drygt 18 000 colombiska medborgare flytt från Venezuela, efter en våg av deporteringar av papperslösa.

Chile
2017-06 20-21
"Främlingsfientlighet pyr i världens kopparhuvudstad"
I den chilenska staden Antofagasta är Americas Unidos en av stadens får kåkstäder som har elektricitet och vatten. I stadens centrum förpestar främlingsfientligheten livet. Människorna där anklagar de colombianska invandrarna för att ha tagit med sig droger och kriminalitet till staden.
Situationen håller på att bli farlig i Antofagasta, huvudstaden i den rikaste regionen i Sydamerikas rikaste nation. Men främlingsfientligheten gror under ytan i takt med att människor flyttar in från Colombia, Peru och Bolivia och kåkstäderna i stadens utkanter växer sig större. På senare tiden är det också många från Venezuela som anländer.
"Det är väldigt naivt och dumt att föra en migrationspolitik som går ut på att man importerar sådant som är dåligt, som kriminalitet, narkotikahandel och organiserad brottslighet", sa presidentkandidaten - till valet i november - Sebastian Pinera.
https://www.bloomberg.com/politics/articles/2017-02-08/xenophobia-simmers-in-world-s-copper-capital-as-shantytowns-grow
"Xenophobia Simmers in World's Copper Capital as Shantytowns Grow"

Handel, Chile, Peru
2017-41 16-17
"Perus dröm om att avsätta "kopparkungen" Chile möter hinder"
Perus dröm om att en dag bräda Chile som världens största kopparproducent kan hindras av Peru själv. Trots ett mer höggradigt kopparinnehåll och lägre kostnader för utvinning än i grannlandet Chile säger den peruanska regeringen att landets potential inom kopparproduktionen begränsas av för mycket byråkrati. Gruvnäringen klagar också över en svag infrastruktur och ett starkt motståndmotgruvprojekt från personer som fruktar ökade miljörisker och att deras samhällen ska förstöras.
Peru är redan nummer två i världen. Senaste året ökade produktionen med 35%. Och redan i år har Peru blivit största leverantören tillKina.