Costa Rica, Puerto Rico, Honduras, Dominikanska republiken och Guatemala, sammanfattningar av artiklar om centralamerikanska länder som Costa Rica, Puerto Rico, Honduras, Dominikanska republiken och Guatemala, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. aktuell artikel
Puerto Rico
96-43 s 14-15
"Puertoricanerna vill bli riktiga amerikaner"
Ska Puerto Rico bli USAs 51a delstat eller ska landet bara vara
en del av samväldet? De är amerikanska medborgare sedan
1917 men är inte röstberättigade i kongressen eller
i presidentvalet.
Puerto Rico skulle bli den klart fattigaste delstaten med den
klart högsta arbetslösheten. Dessutom talar de inte
engelska. Får de verkligen bli en delstat?
Costa Rica
97-04 s 18
"Costa Rica vill bli Centralamerikas Singapore"
Under kalla kriget fick republiken massor av pengar från
USA för att den inte skulle gå Nicaraguas våg.
En stor offentlig sektor byggdes upp. Nu kommer inte pengarna
längre. Statsskulden är enorm. Alla privilegierade är
missnöjda.
Guatemala
97-18/19 s 18-19
"Osäker fred råder i Guatemala"
Sydamerikas sista gerillaarmé har lagt ned sina vapen,
men nu terroriseras landet av plundrande soldater och korrumperade
poliser. Fortfarande härskar rena anarkin utanför städerna.
Gerilla har ersatts av privata banditer och rövarband.
Sedan 1954 har 140 000 personer dödats i inbördeskriget.
Hur ska gerillamedlemmar kunna leva ett normalt liv? De kan varken
läsa eller skriva och kan bara leva i djungeln. (det låter
ju nästan som om det handlade om en ociviliserad del av världen!)
97-27
s 11-12
"Centralamerikas ekonomier lever upp"
Länderna i den amerikanska kontinentens fattigaste region
håller äntligen på att lära sig samarbeta.
Men det är inte lätt med den marxistiska historia som
många har som i El Salvador där FMNL var nära
att vinna och Ortegas Nicaragua.
98-45
7
"Mitch ödelade allt i sin väg"
En tropisk storm har härjat i Centralamerika där översvämningar
och jordskred har dödat upp emot 7000 människor. Allvarligast
drabbade är Nicaragua och Honduras som vädjar om internationell
hjälp.
2001-36
s 23-25
"Latinamerika söker sanningen"
Latinamerikas demokratier har det inte lätt i försöken
att komma tillrätta med det förgångna under auktoritära
regimer. Brott mot mänskliga rättigheter, massakrer
och selektiva mord var den värsta sidan av Latinamerikas
inbördeskrig, militärdiktaturer och auktoritära
regimer. Brott mot de mänskliga rättigheterna förblir
mestadels ostraffade. Efterlevande ropar högt på förklaringar
men motarbetas av kollektivet bakom förövarna - i första
hand anhöriga till militärer, poliser och paramilitära
grupper. I Guatemala pågår enskilda processer, Peru
och Panama har tillsatt sanningskommissioner och Mexikos president
tvekar att riva upp gamla sår.
I Guatemala kostade det 36 år långa inbördeskriget
200000 offer och hundratals massakrer. Många massgravar
finns fortfarande att gräva upp.
Efter 30 år börjar även Panama att granska sitt
dunkla förflutna efter 1968 när överste Torrijo
och nationalgardet tog makten i en kupp. Man har granskat tiden
fram till Noriegas fall och den amerikanska invasionen i slutet
av 1989. Man letar efter massgravar.
Guatemala
2004-33 s 10
"Våldsamma brott hotar att rasera en skör ekonomi"
I Guatemala vann Óscar Berger presidentvalet förra
året. Den förre presidenten Alfonso Portillo flydde
då han förlorade sin politiska immunitet. Guatemala
har en blodig historia. Inbördeskriget mellan militärdiktatorer
och vänstergerillan tog slut först 1996. När Berger,
som leder ett mittenhögerparti, kom till makten fråntog
han militären all politisk makt. Han minskade armén
från 27000 man till 15000. Han leder en regering som för
första gången är helt civil. Men brottsligheten
klarar han inte av. Nästan 2000 personer har mördats
i år. Organiserade ligor, som syndikat av narkotikahandlare
men också gatugäng med tonårspojkar, kända
som maras, ligger bakom dåden. Poliskåren med sina
22000 polismän är underdimensionerad och dåligt
utrustad. Dessutom är många poliser korrupta och ovilliga
att ta itu med problemen. Grupper av uppretade medborgare planerar
en protestmarsch i augusti.
Korruption
2004-49 s 18
"Centralamerikas starka män är inte längre
osårbara"
Panamas förre president Mireya Moscoso (1999-2004) har berövats
sin politiska immunitet. Hon har erkänt att hon använt
3 miljoner dollar av skattebetalarnas medel för privat utgifter.
Guatemalas president Portillo (t o m 2003) gömmer sig i Mexiko
efterlyst för korruption i sitt hemland där hans finansminister
redan sitter fängslad. Alemán, president i Nicaragua
till 2001, avtjänar ett 20-årigt fängelsestraff.
I Costa Rica dömdes Calderon, president 1990-1994. Han misstänks
för att ha stoppat en del av ett lån på 39 miljoner
dollar från Finland i sin egen ficka. En expert på
centralamerikansk politik, Arturo Cruz, menar att korruptionen
är ett historiskt problem i Centralamerika. Den finns överallt
där det finns kopplingar mellan offentlig och privat sektor.
Det ovanliga är att f d presidenter ställs till svars.
Detta kan vara ett tecken på demokratisk mognad.
Guatemala
2005-41 16
"Naturkrafterna slog till igen"
Ett jordskred i Guatemala tros ha krävt upp till 1400 människoliv.
Jordskredet var en följd av orkanen Stan som tillsammans
med regnen skapade ett jordskred av lera, stenar och träd
som sköljdes utför en vulkanskuttning och begravde hela
staden Panabaj. Stormen Stan är den värsta naturkatastrofen
i regionen sedan orkanen Mitch som dödade 9000 personer 1998.
Honduras
2005-48 s 24
"Ny regim i Honduras"
Den liberale oppositionskandidaten Manuel Zelaya vann presidentvalet
i Honduras. Han fick drygt 50 % av rösterna. Zelayas valkampanj
fokuserade på att eliminera korruptionen. Drygt 16000 soldater
och poliser hade beordrats ut för att trygga säkerheten
i vallokalerna som övervakades av 6000 inhemska och 114 utländska
valobservatörer.
Honduras
2005-49 s 20
"Omtvistat valresultat i Honduras"
Valet blev så jämt att det ännu inte kunnat avgöras.
Den liberale oppositionskandidaten Manuel Zelaya har när
80 % av rösterna räknats fått 49,7 % medan det
styrande nationalpartiets kandidat Porfirio Lobo Sosa fått
46,2 %. Den sittande regeringen vill inte erkänna resultatet
utan har anlitat 300 jurister som ska kontrollera valet. OAS valobservatörer
har inte noterat några oegentligheter.
Guatemala
2007-37 s 29
"Affärsman och general till final"
Affärsmannen Álvaro Colom och den före detta
generalen Otto Pérez Molina blev etta och tvåa i
söndagens presidentval i Guatemala varmed de besegrade tolv
andra kandidater och säkrade var sin plats i valfinalen som
äger rum 4 november. Colom fick 28 % och Molina 24 %. Vinnaren
av Nobels fredspris, Rigoberta Menchú, den första
indiankvinnan som har ställt upp i presidentval i Guatemala
kom på sjätte plats med bara tre procent av rösterna.
Guatemala
2007-45 s 26
"Den civila kandidaten vann i Guatemala"
Alvaro Colom segrade i finalen i presidentvalet. Hans rival, den
före detta generalen Otto Pérez de Molina, har erkänt
sitt nederlag. Colom har lovat att reformera rättsväsendet,
satsa mer pengar på välfärden och bekämpa
brottsligheten. Valdeltagandet i presidentvalets andra omgång
var lågt. Colom fick 53 %.
Honduras
2009-15 s 30
"Ett ton kokain försvann på vägen"
Ett flygplan lastat med drygt ett ton kokain kraschade för
några veckor sedan i norra Honduras. Piloten omkom enligt
myndigheterna som också påstår att 90 % av lasten
brann upp i kraschen. Honduras vice säkerhetsminister Mario
Perdomo påstod på en presskonferens att amerikanska
attackhelikoptrar förföljde planet då det störtade.
Detta förnekas av amerikanska myndigheter. Planet kom från
Venezuela och antas varit på väg till Honduras Bay
Island, som är en transitpunkt för kokain på väg
till USA.
Honduras
2009-27 s 21
"Kuppen är kanske Zelayas smala lycka"
Manuel Zelaya höll på att hamna i Honduras historieböcker
som en före detta president med lika stora idéer som
hans Stetsonhatt och lika mycket av det politiska samförstånd
dom behövs för att styra det turbulenta landet. Men
då blev han plötsligt avsatt från sin post förra
söndagen, vilket i ett slag gav den handlingsförlamade
ledaren internationell uppmärksamhet i en omfattning som
han aldrig hade fått på egen hand. Nu har han blivit
en symbol - helt oförtjänt - för en president som
berövades sitt mandat. Många fördömde honom
som en diktator för att han konspirerat för att eliminera
författningens regel om att presidenten bara får sitta
en mandatperiod. Han planerade en folkomröstning om förändring
av grundlagen. Troligen hade han förlorat den men "räddades"
nu av att hans motståndare som avsatte honom och skickade
honom i landsflykt, och därmed gjorde honom till en internationell
"hjälte".
Honduras
2009-28 s 22
"Ansedd medlare rycker in i Honduras"
Honduras avsatte president och den ledare som ersatte honom i
landets faktiska regering enades i tisdags om att förhandla
fram en lösning på den politiska kris som sedan några
dagar polariserar landet. Förhandlingarna kommer att ledas
av Costa Ricas president, Oscar Arias, som tidigare har fått
Nobels fredspris.
USAs president Obama fördömer Zelayas avsättning
och kräver att han ska återinstalleras. Zelaya som
är nära allierad med Venezuelas president, Hugo Chávez,
har beskyllts för att bryta mot lagen i sina försök
att ändra författningen så att han kan ställa
upp för omval.
Honduras
2009-32 s 19
"Att återupprätta demokratin i Honduras"
Den amerikanska utrikesministern Hillary Clintons medlingsförsök
för att lösa krisen i Honduras har misslyckats. Det
är nu upp till de latinamerikanska regeringarna att spela
sin rätta roll menar Mark Weisbrot i en artikel i The Guardian.
Brasiliens utrikesminister Celso Amorin menar att en förhandlingslösning
som kunde ses som en framgång för kuppmakare skulle
öka hotet för militärkupper även i andra latinamerikanska
länder.
Honduras
2009-34 s 8
"Militären anklagas för övergrepp"
Amnesty International anklagar i en rapport Honduras militär
och polis för att ha använt misshandel och massarresteringar
för att bestraffa de demonstranter som protesterat mot avsättandet
av den folkvalde presidenten Manuel Zelaya i juni.
Narkotika,
Centralamerika
2009-35 s 13-14
"Narkotikakriget sprider sig till Centralamerika"
Centralamerika befinner sig i klämman mellan de colombianska
kokainproducenterna och deras allt överskuggande marknad
i USA. Det geografiska läget drar till sig allt mer narkotikahandel
sedan Mexiko blivit helt centralt för narkotikakartellerna.
De mexikanska kartellerna köper sitt kokain i Colombia för
omkring 1800 dollar per kg (13000 SEK) och säljer det på
den amerikanska grossistmarknaden för 30 500 dollar per kg.
Det amerikanska justitiedepartementet uppskattar den årliga
försäljningen till mellan 545 och 707 ton. Den amerikanska
marknaden anses vara värd mellan 15 och 20 miljarder dollar
per år (100 - 140 miljarder SEK). I södra Mexiko rasar
ett blodigt krig om denna marknad och även de centralamerikanska
staterna dras in. Brottslingarna söker alternativa rutter
genom Centralamerika. Dessa länder har låg BNP och
är svaga stater utan de medel som krävs för att
kämpa mot den organiserade brottsligheten. En svag och korrupt
statsmakt och förekomsten av ett tätt nät av kriminella
och samarbetsvilliga ungdomsgäng bidrar båda till kartellernas
framgång.
Honduras
2009-38 s 20
"Centralamerikas allvarligaste kris på länge"
Honduranska säkerhetsstyrkor har drabbat samman med tusentals
demonstranter och i praktiken belägrat den brasilianska ambassaden
där Honduras störtade president, Manuel Zelaya, söker
skydd. Soldater har stängt av den brasilianska ambassadens
vatten -, el - och telefonledningar. Dramat började i måndags
när vänsterledaren Zelaya, som drevs i exil efter en
kupp för tre månader sedan lyckades ta sig in i landet
igen. Hans hemkomst inleder en ny och farlig kris i landet.
Guatemala
2009-40 s 17-18
"Laglöst land"
Att försöka att ta sig över gränsen mellan
Mexiko och Guatemala illegalt är förenat med stora risker
för både liv och lem. Många av problemen utmed
Mexikos norra gräns mot USA har sin motsvarighet i söder
vid gränsen till Guatemala. Problemen började för
10 år sedan då USA började övervaka transportrutterna
av narkotika via Karibien. Då flyttade smugglingen till
Centralamerika. Även migranter tog den vägen. Det största
gänget som opererar i gränstrakten är Zetas, en
grupp desertörer från den mexikanska arméns
specialstyrkor. De har i sin tur rekryterat före detta Kaibiles,
guatemalanska specialsoldater, som blev ökända under
det långa inbördeskriget mot vänstergerillan.
Ledare från kriminella ungdomsgäng ingår också
i Zetas styrkor. Denna mobb kombinerar lokal kännedom, grymhet
och våldsamhet.
Honduras
2009-40 s 18-19
"Honduranerna har ledsnat efter tre månaders kontrovers"
Honduras interimspresident har lovat att återupprätta
de medborgerliga fri- och rättigheterna och att släppa
in en medlargrupp från AOS - Amerikanska staternas organisation.
Det betyder att interimspresidenten Robert Micheletti tar ett
steg tillbaka från tidigare hårdföra metoder,
som kritiserades till och med av hans allierade. Undantagstillståndet
äventyrade det utlysta presidentvalet den 29 november, ett
val som många anser vara Honduras bästa hopp om att
återerövra internationellt erkännande. Honduras
är ett djupt splittrat land efter kuppen. Konflikten har
delat Honduras i två läger: De konservativa "vitskjortorna"
och de liberala "rödskjortorna".
Honduras
2009-44 s 21-22
"Ställningskriget"
En journalist som lever tillsammans med Honduras avsatte president,
Manuel Zelaya, inne på den brasilianska ambassaden i Tegucigalpa,
berättar om det surrealistiska livet under belägring.
Hans återvändo göt nytt liv i de inhemska och
internationella protesterna mot den nya regimen och hämnas
kuppledningen genom att göra den avsatte vänsterledarens
liv till ett helvete. Stora högtalare utanför ambassaden
för en dånande serenad som stör nattsömnen.
Bra viss sorts mat och andra produkter tillåts. Inga produkter
som på något sätt kan förbättra livskvaliteten
tillåts levereras till ambassadbyggnaden. Frukt får
bara levereras efter läkares order. "Det är ett
nynazistiskt koncentrationsläger", säger Zelaya.
OAS har fördömt "den sittande regeringens fientliga
handlingar mot Brasiliens ambassad".
Honduras
2009-45 s 25
"Valet sköts upp"
Den honduranska kongressen har beslutat att skjuta upp en omröstning
om ett avtal, som upprättar den avsatte presidenten Manuel
Zelaya. Kongressens ledare vill att Högsta domstolen ska
granska avtalet först. Utländska regeringar tänker
inte erkänna presidentvalet den 29 november om inte Manuel
Zelaya återinstalleras först.
Honduras
2010-04 s 8
"Zelaya går i exil"
Den störtade presidenten i Honduras, Manuel Zelaya, har samtyckt
till att resa till Dominikanska Republiken. Det är resultatet
av fröhandlingar mellan Zelayas efterträdare Porfirio
Lobas och den dominikanske presidenten Leonel Fernández
som erbjuder Zelaya, hans familj och närmaste medarbetare
privilegierad ställning i Dominikanska Republiken.
Guatemala
2010-04 s 9
"Expresident greps i flykten"
Myndigheterna grep i tisdags den före detta presidenten Alfonso
Portillo, som av USA begärts utlämnad. Portillo är
misstänkt för att ha försnillat tiotalsmiljoner
dollar under sitt presidentskap och tvättat minst 6,5 miljoner
dollar i amerikanska banker.
Costa Rica
2010-06 s 13
"Kvinnorna stärker sin ställning"
För första gången valdes en kvinna, Laura Chinchilla,
till president i Costa Rica. Don blev därmed den femte kvinnan
som valts till president i Latinamerika. 2007 valdes Cristina
Kirchner i Argentina, 2006, Michel Bachelet i Chile, Mireya Moscos
1999 i Panama och 1990 Violeta Chamorro i Nicaragua.
Laura Chinchilla har lovat att hålla fast vid Nationella
Befrielsepartiets marknadsliberala politik.
Honduras
2010-18 s 11
"Sanningen ska fram"
Den honduranska regeringen tillsatte tidigare i veckan en sanningskommission
som ska utreda händelserna runt förra årets statskupp
i juni, då den förre presidenten, Manuel Zelaya, avsattes.
Kommissionens ordförande, före detta vicepresidenten
i Guatemala, Eduardo Stein, lovar att kommissionen ska förhöra
både motståndare och anhängare till kuppen. Den
nya regeringen leds av president Porfirio Lobo.
Honduras
2010-31 s 13-14
"Lobo lappar och lagar"
Honduras ett år efter kuppen: den nya regeringen klarar
sig bättre utomlands än hemma. Det är nu drygt
ett år sedan Honduras vänsterorienterade president
Manuel Zelaya hämtades från sitt hem av armén
i gryningen och fördes i exil till Costa Rica. Den konstitutionella
ordningen återupprättades formellt när Porfirio
Lobo, som vann ett någorlunda rättvist val hållet
av de facto-regeringen, installerades den 27 januari i år.
Men Mexiko och de flesta sydamerikanska länder erkänner
fortfarande inte dennes regering.
Lobos bildade en samlingsregering med fem oppositionspartier och
inrättade en sanningskommission som ska avge rapport nästa
år. Utomlands har detta arbete börjat ge resultat.
Men att få lugn och ro i Honduras ser tuffare ut. Den mest
oroande trenden är utbrott av våld mot journalister.
Honduras har redan världens högsta årliga mordkvot,
67 per 100 000.
Honduras
2011-18 s 9
"Kanske på väg hem"
En domstol i Honduras upphävde tidigare i veckan en dom mot
den störtade och landsförvisade presidenten Manuel Zelaya
vilket betyder att han är fri att återvända till
landet. Tidigare beskyllde hans motståndare honom för
att vilja ändra författningen, han störtades och
tvingades gå i exil till Nicaragua.
Jamaica
2011-39 s 35
"Golding avgår"
Jamaicas premiärminister, Bruce Golding, avgår i november.
Han vill jämna vägen för en ny regeringschef ur
sitt eget parti, JLP. Golding har lett regeringen i fyra år.
Den stora utmaningen i Jamaica är att ställa ekonomin
på fötter igen. Arbetslösheten är mycket
stor och många är fattiga. Valet skulle egentligen
inte ha ägt rum förrän i slutet av 2012, men oppostionspartiet,
PNP, har länge krävt att valet skulle tidigareläggas.
Guatemala
2011-45 s 23
"Guatemala valde en före detta general"
I Guatemala har den före detta generalen Otto Pérez
Molina valts till ny president. Han fick 55 % av rösterna
vilket gav honom drygt 10 procentenheter mer än den närmaste
rivalen, affärsmannen Manuel Baldizón. Detta betyder
att Guatemala får en militär som president för
första gången sedan militärdiktaturens slut för
25 år sedan. Människorättsaktivister anklagar
Pérez Molina för att under det 36 år långa
inbördeskriget ha gjort sig skyldig till många krigsförbrytelser.
2013-09
s 30
"Regeringspartiet vann i Barbados"
Det regerande Demokratiska arbetarpartiet (DLP) behöll makten
på Barbados i en hård valstrid. Premiärminister
Freundel Stuart vann 16 av 30 parlamentsplatser. Det är den
andra raka vinsten för DLP efter 14 år i opposition
då den nuvarande oppotionsledaren Owen Arthur satt vid makten.
Barbados har fått sänkt kreditvärdighet och har
svårt med ekonomin.
Barbados är en självständig östat i ögruppen
Små Antillerna i Västindien. Det är en av världens
mest tätbefolkade stater. Ön ligger 434,5 kilometer
nordost om Venezuela. De närmaste grannöarna är
Saint Lucia respektive Saint Vincent och Grenadinerna, som båda
ligger väster om ön.
Karabien,
Västindiska öarna, Centralamerika
2013-22 s 22-23
"Skattkammaröarna har problem"
Storbritanniens karibiska besittningar har drabbats av ekonomisk
stagnation, kriget mot skatteparadisen och deras egen finansiella
ansvarslöshet och korruption. Det handlar om länder
som Caymanöarna, Jungfruöarna, Monserrat, Turka och
Caiconöarna. Världens ekonomiska inbromsning har drabbat
dessa små öppna ekonomier svårt.
Det verkliga problemet är inte sjunkande skatter utan slöseri
inom den offentliga sektorn. Mellan 2005 och 2009 ökade statliga
utgifter med 12 % om året i takt med en svällande byråkrati.
Värst går det för de självständiga öarna
som Jamaica och St Kitts-Nevis som har tvingats omförhandla
sina skulder.
Kina och Ryssland vars medborgare flitigt utnyttjar de karibiska
skatteparadisen har inte skrivit på avtalet om informationsutbyte.
Dominikanska
Republiken, Haiti
2013-46 s 28-29
"Hundratusentals dominikaner riskerar bli statslösa"
I Generationer har haitier anlänt som invandrare till grannlandet
Dominikanska Republiken i jakt på arbete och trygghet. Många
av dem stannar kvar och får barn som erhåller dominikanskt
medborgarskap.
Men nu ingriper myndigheterna mot dessa "oäkta"
medborgare. Landets författningsdomstol vägrar ge invandrarbarnen
medborgarskap. Landets president försvarar domstolens beslut.
Mer än 250 000 personer är berörda. De måste
nu styrka att deras föräldrar kom till Dominikanska
Republiken på legal väg. Annars finns det en risk att
de kommer att utvisas till föräldrarnas hemland, Haiti.
Guatemala
2014-26 s 28-29
"De många kvinnomorden utreds ej"
I Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter
strider Jorge Velásques för rättvisa i mordfallet
som rör hans dotter Claudina. Hon tillhör en av de många
kvinnor som våldtogs och mördades under det 36-åriga
inbördeskriget. Våldet mot kvinnor har fortsatt efter
krigsslutet. Mycket lite - eller ingenting alls - görs för
att utreda våldtäkterna och morden. I stället
skuldbeläggs kvinnorna. Hans envishet har gett resultat.
Under landets 36-åriga inbördeskrig dödades eller
försvann 200 000 människor. Mindre än en procent
av de civila krigsförbrytelserna som dokumenterats av FN
har utretts ordentligt och förövarna har inte ställts
till svars.
Efter 1996 års fredsavtal blev Guatemala snabbt ett av världens
mest våldsamma länder och drogkarteller, organiserade
kriminella gäng och korrupta tjänstemän har frodats
bland svaga offentliga institutioner och den nästan totala
straffriheten.
USA,
Costa Rica, Kuba
2014-35 s 23
"Amerikanska hälsoprojekt var en täckmantel för
att skapa en motståndsrörelse"
Costa Rica undersöker USAs hemliga projekt på Kuba.
Det har bedrivits på Costa Rica med landets medborgare så
väl som unga peruaner och venezuelaner med avsikt att destabilisera
regeringen på Kuba. Den nya regeringen som tillträde
den 8 maj har ännu inte funnit någon dokumentation
bara en artikel i Associated Press den 4 augusti.
Men insatserna i Kuba var riskfyllda och inkompetent utförda.
De var dåligt utbildade och verkade inte finnas något
skyddsnät för de oerfarna deltagarna om de fångades.
Totalt tjänstgjorde nästan ett dussin latinamerikaner
i programmet för en lön på 5,41 dollar i timmen.
Centralamerika,
Guyana
2015-24 s 25-26
"Guyana går in i en ny era..."
Många hoppas att den nye presidenten Granger ska ge dem
en rikare framtid.
"Vi kommer att få mer välstånd, mer ordning,
vi kommer helt enkelt att få det bättre med Granger".
Idag är landet det tredje fattigaste i Latinamerika.
David Granger, en pensionerad armégeneral som är utbildad
i Nigeria, har svurits in som Guyanas nye president. Han är
afro-guyanan, som härstammar från afrikanska slavar,
och valresultatet satte stopp för det 23-åriga styret
av ett parti som dominerades av majoriteten indo- guyananer -
som härstammar från kontraktanställda indiska
lantarbetare. Guyana, den före detta kolonin har länge
delats av etniska gränser. Guyana blev självständigt
1966.
Landet som har 750 000 invånare är starkt beroende
av landets råvaror som guld, bauxit, socker och ris.
"Detta är den första artikel om Guyana i Tempus
på 20 år!"
Centralamerika, Sport, Trinidad
2015-25 s 22-23
"Han är den svarta killen som får ta smällen"
Jack Warne, före detta ordförande i Trinidads styrande
parti, är den mest uppmärksammade av de 18 personer
som åtalats eller erkänt sig skyldiga för de korruptionsanklagelser
som väckts av det amerikanska justitiedepartementet. USA
har också anklagat Warner för att organiserat fördelningen
av kuvert med 40 000 dollar vardera, för att säkra mer
än två dussin röster från delegater i det
karibiska fotbollsförbundet. Pengarna påstås
komma från Mohamed bin Hammam från Qatar som under
2011 var motkandidat Sepp Blatter, som under 2011 var motkandidat
till Sepp Blatter, Fifas mäktiga president som nu har tvingats
avgå. Warner kämpar emot att bli utlämnad till
USA och har nyss blivi frigiven mot borgen. Warner har hotat med
att utlösa en "lavin" av bevis mot Fifa och Blatter.
Honduras
2015-25 s 24-26
"Skandalen i Honduras"
Torpeder, bedrägerier och lyxliv. Statliga chefet stal med
regeringens goda minne.
Mordförsöket på en resebyråtjänsteman
blottlägger sambandet mellan statliga chefers lyxiga livsstil
och stölden av hundratals miljoner från det sociala
trygghetssystemet(IHSS). Skandalen kan hota president Orlando
Hernández grepp om makten. Skandalen rullas upp samtidigt
som Obamaadministrationen har uppmanat kongressen att godkänna
ett stödpaket på en miljard dollar till Centralamerikas
norra triangel - Honduras, Guatemala och El Salvador. Med avsikt
att skapa arbetstillfällen för att begränsa den
papperslösa invandringen till USA. Men kongressen är
tveksamma till att föra över skattepengar till utländska
regeringar vars topp tjänstemän är inblandade i
allvarlig korruption.
År 2014 hade listan över IHSS-tjänstemän
och medarbetare som var misstänkta för penningtvätt,
bedrägerier och missbruk av tjänsteställning vuxit,
och Interpol utfärdade flera arresteringsorder. Ett fungerande
sjukhussystem demonterades och sjuka människor dog i onödan
bara för att man ville vinna ett val och rättfärdiga
privatiseringen.
Haiti,
Dominikanska Republiken
2015-27 27-29
"Allt som jag har finns här"
Papperslösa haitier tvingas flytta, även de som fötts
i Dominikanska republiken.
Nu tar presidenten i med hårdhandskarna och genomför
den lag som stiftades redan 2004; de papperslösa haitierna
måste lämna landet: "Vi måste få ordning
och reda i landet".
Haitierna tar de hårda och smutsiga jobben som dominikanerna
inte vill ha, men de kostar också staten mycket pengar i
exempelvis sjukvård.
Tidsfristen, den 17.6 då de papperslösa som är
ungefär 600 000 personer, var tvungna att registrera sig
för att få uppehållstillstånd om de kunde
bevisa att de hade bott i Dominikanska republiken före 2011
De flesta haitierna är så rädda för repressalier
att 12000 flydde frivilligt.
