Serbien +
|
|
Info | Danas |
96-21 s 3
"Karadzic måste bort"
Karadzic har avsatt premiärminister Kasagic som var villig
att följa Daytonavtalet, Milosevic vill däremot inte
avsätta Karadzic. Alla västländer vill få
bort honom i god tid innan valrörelsen börjar i juli.
Karadzic har överlämnat de internationella förhandlingarna
till Biljana Plavsic (nu vicepresident). Bosnienserbernas nye
premiärminister Gojko Klicovic Säger att serber och
muslimer inte kan leva i samma land.
96-21 s 4
"Förvirring om vem som styr i Pale"
I Belgrad säger man att han avgått, men inte i Pale.
Karadzic är sedan länge ordförande i det serbiska
demokratiska partiet som ledde den bosniskserbiska revolten 1992
då Bosnien - Hercegovina förklarade sig självständiga
från den jugoslaviska federationen.
96-21 s 5
"Viktigt att dra lärdom av tribunalen i Haag"
Rättegången mot Dusan Tadic, "frivillig torterare"
i koncentrationslägret Omarska i Bosnien, har inletts.
Det viktiga är principen om personligt ansvar för att
förhindra tankar om kollektiv skuld vilket kan omöjliggöra
fredsprocessen.
96-21 s 6
"De väntar på männen som aldrig återvänder"
Vilka är det som ligger begravda i massgravarna i Tuzla och
Srebenica? 15000 - 27000 män anses ha försvunnit. Kvinnorna
vet inte om de är änkor eller om deras män lever
någonstans.
96-22 s 12
"Kaotiskt val i Albanien"
Berisha som är stödd av västmakterna trots att
han tidigare innehade en hög post hos kommunisterna förklarar
att han vunnit valet men oppositionen med socialisterna i spetsen
påstår att det var fusk och lämnade valet. (Detta kan faktiskt ha berott på att de
snabbt insåg sig besegrade och därför inte ville
vara med utan klagade i stället på fusk - en gammal
beprövad kommunistisk metod - om folket inte röstar
på oss är det fel på folket eller fusk!)
96-22 s 12
"Berisha satte stopp för kommunisterna"
Kanske med väl bryska och onödiga metoder. Albanien
har utvecklats ekonomiskt på ett snabbt och bra sätt
sedan det frigjorde sig från en av Europas värsta diktaturer.
96-23 s 11
"Alla var lika goda kålsupare"
På den serbiska sidan blev många både serber
och bosnienserber rika på vapenembargot. Det höjde
ju priserna!
Framför allt en bror till talmannen i det bosninserbiska
parlamentet har varit mycket aktiv.
96-25 s 14-15
"Är försoningen omöjlig?"
Är återförening och flyktingarnas rätt att
återvända ouppnåeligt? Det anser många
idag efter 6 månaders fredsarbete. Kanske måste man
ge upp kampen och acceptera delningen.
96-25 s 15-17
"Rättvisa till alla är nyckeln till fred"
Intervju med Slobodan Milosevic, president i rest-Jugoslavien
Här får man en helt annan syn på saken än
den vanliga "politiskt korrekta" i västmedia.
96-28 s 12-13
"Tribunalen avslöjar avskyvärda brott"
I Haag framläggs nu vittnesmål om Karadzic och Mladic
roll i morden på civila i Srebrenica.
96-28 s 13-14
"Separation är det enda naturliga"
Biljana Plavsic nyutnämnd president i Republika Srpska säger
att en helserbisk stat är nödvändig.
96-28 s 14-15
"Forcerade tidtabeller hindrar repatrieringen"
Ett möte i Uganda. I hela världen finns det 27 miljoner
flyktingar. De från Bosnien utgör 2,4 miljoner. Repatriering
är ett villkor för försoning, men försoning
är också ett villkor för repatriering! Därför
måste det få ta sin tid.
Att tvinga fram val i Bosnien i september redan kan innebära
att landet delas.
96-29 s 8
"Valkampanjen uppskjuten"
Innan valkampanjen startar måste Karadzic avgå annars
blir hans parti uteslutet från valen. Han är mycket
populär och att avsätta honom kan stärka partiet,
eftersom han då kan ses som en martyr.
96-29 s 10-11
"Serbiens ekonomi sviktar"
Bilfabriken som innan gjorde 200000 st årligen gör
nu bara 7000.
Hårdvalutan är slut. regeringen kan nätt och jämt
betala ut pensionerna. Allvarliga politiska strejker väntar.
All verksamhet som kan ge vinst överförs genast i ägo
hos en oligarki med Milosevic och kommunisterna i spetsen.
96-29 s 12
"Serberna vill ta över Srebrenica"
Människor som lämnat sina hem har rätt att själv
bestämma var de vill rösta. Serber uppmanas nu att registrera
sig i områden som Srebrnica, Zepa etc för att förstärka
de etniska murarna.
96-31 s 14
"Det mäktiga väst lurades av serbernas attrapper"
Hotet i Pale mot Sarajevo överskattades starkt av väst.
"6 helikoptrar" hade kunnat slå ut allt! Det krävdes
aldrig landstyrkor!
Under 4 år ljög den militära eliten i Washington
grundligt om serbernas kapacitet (gör
man det idag igen för att inte behöva arrestera Mladic
och Karadzic? Eller ljuger man inte, man kanske är för
dåligt informerad kombinerad med överdriven rädsla)
En mycket hård kritik av det amerikanska militära etablissemanget!
96-32 s 8-9
"Serbledaren har blivit en mytisk hjälte"
Angreppen på Karadzic gör honom till hjälte och
legend.
96-32 s 9
"Fortsatta problem i Mostar"
Inga serber inblandade. Det är kroater och muslimer.
Oroligheter sedan serber och muslimer bildat front i kommunfullmäktige
i Mostar. Kroaterna bojkottar.
Om inte valresultatet faller någon på läppen
blir det problem. De vet inte vad demokrati vill säga. Inte
konstigt. De har aldrig levt i en demokrati.
96-32 s 10
"Den politiska och ekonomiska krisen i Serbien förvärras"
Serbien, ett land som valde katastrofalt fel väg på
80-talet. Ekonomiskt har landet fallit tillbaka till 60-talet.
Förstod inte betydelsen av Murens fall. Nu kan man inte längre
skylla på sanktionerna! Bara bensinen har blivit billigare.
96-35 s 5-6
"IFOR-styrkorna undviker Mladic"
(troligen överskattar FN och Nato styrkan i försvaret
av Mladic. Mycket är nog bara retorik precis som med gamla
USSR!)
96-37 s 5-6
"Serbien går mot bankrutt"
Milosevic politik har förvandlat Serbien till ett fattligt
land i stället för drömmen om ett Storserbien.
Där finns 650000 flyktingar från Bosnien och Kroatien.
"Folk är skakade. De inser hur mycket som har slösats
bort för ingenting och nu försöker de förtränga
det".
96-45 s 3-6
"Milosevics koalition behåller makten"
Vann valet till det federala parlamentet med god marginal.
96-46 s 10
"Mladic avsattes, åtminstone formellt"
Bosnienserbernas president Biljana Plavsic har avsatt armébefälhavaren
Ratko Mladic.
96-48 s 8
"Milosevic lurar oppositionen på segern"
En domstol ogiltigförklarade oppositionens första valseger
sedan 1945 i Serbien i de lokala valen. Annars hade det blivit
en oppositionell borgmästare i Belgrad.
96-49 s 3-4
" Oppositionen river Milosevics skyddsmur"
100 000-tals människor protesterar mot de "röda
banditerna". Oppositionen i Serbien är en brokig blandning
av studenter, frusterade arbetare och nationalistiska ledare.
En koalition på 5 partier hävdar att den vann kommunvalen
i 15 av Serbiens 18 största städer i valen i november.
Milosevic har byggt upp en polis på 80000 trogna män
samtidigt som han minskat ner på militären.
96-49 s 4-5
"Milosevic har fortfarande legitimitet"
I de allmänna valen i början av november vann hans socialistparti
i allians med hans hustrus kommunistparti en klar seger. Det är
i de senare kommunvalen som den mycket splittrade oppositionen
fått övertaget.
96-49 s 6
"Gruvarbetarnas missnöje kan avgöra Milosevics
öde"
I staden Bor vann oppositionen bl a på att lova bättre
arbetsförhållanden. Valet ogiltigförklarades av
Milosevic. Upprorsstämningen ligger nära. En strejk
hos gruvarbetarna kan tända allt. Därför är
regimens kontroll och repressalier i staden stora.
96-50 s 10-11
"Milosevic fick domstolens stöd"
Högsta domstolen har bekräftat att valet var ogiltigt.
Milosevic behöver inte ta hänsyn till det obehagliga
valresultatet.
96-50 s 12-13
"Bara ett förenar oppositionen. Hatet mot Milosevic"
Annars finns alla åsikter där, från nationalister
som tycker att Daytonavtalet är ett svek mot serberna till
de som vill ha liberalism och demokrati. De avskyr alla den politiska
maffiaapparaten kring Milosevic och hans maktgiriga hustru som
vill införa kommunismen.
96-50 s 12
" Milosevic hotas av sanktioner"
USAs utrikesminister Christopher varnar Milosevic.
96-51/52 s 10-11
"Sista akten i Serbien"
Normalitet är det största hotet mot Milosevic.
Även om landets autokratiske president rider ut den aktuella
stormen behövs det drastiska ekonomiska reformer i Serbien
om landet inte ska drunkna i fattigdom och elände. Vad Milosevic
är i stort behov av är utländsk valuta. Han vill
att västvärldens skattebetalare och sparare ska bekosta
det som han behöver importera för att lugna sina medborgare.
Sanktionsbeslutet hindrar detta.
Nästa år är det parlaments- och presidentval i
Serbien. Milosevic kan inte längre känna sig säker
på något.
96-51/52 s 12-13
"Milosevic tar till beprövade metoder"
Alla "mjuka" stalinistiska metoder som smutskastning
i egna monopolmedia, mutor, ekonomiska påtryckningar samt
gripande av vissa "väl synliga" personer. Mer behövs
inte för att skrämma ett helt folk som till nyss präglades
av kommunism, paranoia och apati.
97-3 s 4
"Den serbiska regeringen blir svagare och svagare"
Stora motsättningar i kretsarna närmast Milosevic. Det
enda han kan göra idag är att kompromissa även
om han inte vill (det andra alternativet
är väl att bli skjuten, revolutionen pågår
- kontrarevolutionen skulle väl en kommunist säga!!)
97-3 s 5
"Fåfängt sökande efter det "riktiga"
Serbien!
I staden Pozarevac, Slobodans och Mirjanas hemstad hämtas
motdemonstranter till Belgrad. Men även här är
oppositionen stark.
97-05 s 5-6
"Majoriteten stöder president Milosevic"
Redan i staden Vrcin några mil utanför Belgrad är
nästan alla för Milosevic trots stor arbetslöshet
och distress. 51 % av Serbiens befolkning motsätter sig gatudemonstrationerna,
bara 9 % stöder dem. Beror bl a på informationsmonopolet.
Men många är också rädda att privatiseringar
ska led till försämringar för dem. själva.
Statens välfärdspaket är fullt av hål men
är det enda som finns .Men varifrån ska Milosevic få
dessa pengar som behövs när utlandet inte längre
är generös med bidrag. (Milosevic
vill bara var en mycket sträng och maktfull bidragsutdelare.
Alltså andras pengar).
97-05 s 7-8
"USAs balkanpolitik anpassas till det nya läget"
Slutar stödja Milosevic och Tudjman vars dagar vid makten
man anser vara räknade.
Den nya administrationen har börjat tröttna på
Bosnien-problemet. Det viktiga är att kriget inte fortsätter
och att inte flyktingströmmen startar, inte ett demokratiskt
land (Nej, det får de väl själva
ordna. Det är väl det som är poängen med demokrati?)
97-06 s 9
"Polisen i Belgrad gick till anfall"
Den allvarligaste incidenten sedan i julas då en demonstrant
dödades.
97-07 s 9-10
"Albanien - från bunkermani till pyramidkollaps"
Fram till 1991 var Karl Marx och Stalin obligatorisk läsning
för alla under 11 år. Människorna har under många
hundra år lärt sig att regeringen är avlägsen,
osårbar och ansvarig för allt. En snabb demokratisk
övergång är helt omöjlig.
97-08 s 11-12
"När Zajesno möter verkligheten i Milosevics Serbien"
Det är inte lätt för kommuner ledda av oppositionen
så länge Milosevics socialister har makten i Belgrad.
T ex kontrolleras elkraften från Belgrad.
97-08 s 11
"USA stöder regimfientliga krafter"
1995 ansågs Milosevic som en viktig allierad för USA,
men idag går hjälpen till oppositionen. Kommunernas
kassakista är helt tomma.
97-10 s 8-9
" Kaos härskar trots undantagstillstånd i Albanien"
När ska den impopuläre presidenten Berisha tvingas gå?
Han är f d högt uppsatt medlem i albanska kommunistpartiet.
Däremot vill han att premiärministern och regeringen
ska avgå.
Albanien har 3,4 miljoner invånare och en BNP per capita
som är 5 % av Sveriges. 70 % är muslimer. 95 % är
albaner.
97-10 s 10
"Balkans förlorade decennium"
Oroligheterna har vuxit fram ur folkvreden i Europas förlorarklubb.
Dvs Serbien, Albanien och Bulgarien.
Det är mycket i regionens traditioner som gör att förnyelsen
kommer att gå långsamt.
De var länge under turkiskt herravälde, isolerade från
Europa.
Ekonomin är mycket centralstyrd. Mycket stora statliga inslag.
Ingen kunskap om västerländsk ekonomi före 1989.
BNP per capita Albanien 5 %, Serbien 7 % och Bulgarien 17 % av
Sveriges.
97-11 s 6
"Rebellerna kräver Berishas avgång"
(en mer sansad artikel än i svenska
nyhetsmedia. Här pekar man på att den snara bristen
på mat och att kvinnorna gömmer sig av rädsla
kan minska entusiasmen bland männen snart).
Det finns i Albanien 3,3 miljoner i albaner. I omgivande länder
drygt 2 miljoner.
97-13 s 11
"Den nya järnridån"
Den nya järnridån byggs utifrån för att
stänga inne inte inifrån för att stänga ute
Järnridån används för att isolera eldhärdar
som Albanien och Zaire så att resten av världen kan
göra affärer utan att störas.
I Albanien vinnaren är det land som snabbast kan evakuera
sina medborgare
Ett krig mellan statsmaffian och gatumaffian.
Nu är det supermarknaderna som delar ut pengar innan var
det supermakterna
97-17 s 12
"Milosevic är långtifrån knäckt"
Oppositionen är helt splittrad. Den käbblar om småsaker,
som huruvida monarkin ska återinföras. Båda parter
vill bara åt makten. Ingen ledare finns utom Milosevic,
som klokt helt tonat ner sin hustrus roll. Nu vill ha bli president
för federationen Jugoslavien.
97-18/19 s 11
"Inte särskilt välkomna"
1000 italienska soldater till Albanien. De vill i sin tur inte
heller ha något att göra med den genomkorrumperade
albanska polisen.
97-21 s 11-12
"Fortfarande oroligt i Vlore"
Det finns en oklar önskan om återgång till det
normala i Albanien. Visserligen är hatet mot president Berisha
fortfarande stort, men det verkar vara ett vanmäktigt raseri.
Den internationella skyddsstyrkan vill inte överta den albanska
polisens uppgifter.
Den klarar dåligt av att hålla ordningen på
narkotikagängen. Resignationen är stor.
"Människorna på Balkan är främmande
för ansvar som inte är förenat med stor makt"
97-23 s 12
"Krigsförbrytarna får inte slippa undan"
Daytonavtalets garanter och fredsmäklarna i Bosnien intensifierar
försöken att få fast alla de krigsförbrytare
som alltjämt är på fri fot i det forna Jugoslavien.
Bara 8 av 74 misstänkta har hittills överlämnats
till Haag-tribunalen.
USA försöker sätta press på Tudjman och Milosevic.
97-23 s 13
"Karadzic beklagar, men säger sig vara oskyldig"
Det var paramilitära grupper utanför hans befäl
som begick illdåden. Själv säger han sig ha dokument
som kan skada Milosevic och som han måste avslöja om
han ställs inför domstolen i Haag!
97-25 11-12
"Milosevic byter scen"
Han har varit Serbiens president i 10 år (maximalt två
perioder) och kan inte kandidera igen. Han satsar därför
på det federala presidentskapet. Han vill alltså bli
president över "rest-Jugoslavien". Dessutom har
han sålt ut det statliga Telecom Serbia till utlandet för
att få pengar att betala löner och pensioner med.
97-28 s 12
"Är hon den minst dåliga?"
Skall väst stödja Biljana Plavsic trots hennes förflutna?
Hon attackeras starkt av andra bosnienserbiska ledare sedan hon
börjat reda ut korruptionen och skapa sig en egen polisstyrka.
Ska FN / Nato glömma hennes enorma nationalism under kriget
och stödja henne?
97-29 s 7
"Nato går från ord till handling"
Arresteringar oroar bosnienserbiska ledare. Fast de högst
ansvariga kommer man inte åt. Brittiska FN-soldater arresterade
en och dödade en som öppnade eld mot dem. Nu vågar
kanske andra bosnienserbiska ledare inte längre samarbeta
på den muslimkroatiska federationens område i rädsla
för att gripas?
97-31 s 13
"Milosevic byter jobb"
Med den nya jugoslaviska presidenttiteln kan han kanske behålla
sin maktposition.
Han lyckades övertala Montenegros parlament att stödja
hans kandidatur. Den förste att gratulera var Fidel Castro!
Hans kompis ultranationalisten Vojislav Seselj är nu främsta
kandidaten till presidentposten i Serbien.
97-35 s 9-11
"Plavsic är västs vapen mot Karadzic"
Kanske kommer det bosbien-serbiska området i Bosnien att
delas i en västlig del med Banja-Luka som styrs av Plavsic
och som kommer att understödjas av FN och västländerna
och i en östlig som styrs av Karadzics anhängare kring
Pale.
97-36 s 8-9
"Nato stöder Plavsic så länge hon stöder
Daytonavtalet"
Hon är nationalist och rasist men ärlig och hederlig
i en värld av korruption.
97-36 s 10
"Bosnienserber anföll NATOs soldater"
300 stenkastare försökte ta tillbaka en TV-station som
Karadzic behöver för sin propaganda inför valen
om några veckor.
97-36 s 11
"Tribunalerna arbetar i motvind"
De arbetar alldeles för långsamt. En intervju med Louise
Arbour, tidigare domare i högsta domstolen i Kanada numera
överåklagare i tribunalen i Haag och Rwanda.
97-37 s 8-9
"Karadzic är ett problem, Dayton ett annat"
Man löser inte Daytonproblemet genom att gripa Karadzic.
Men kanske det är en nödvändig förutsättning
för att kunna skapa en varaktig fred i Bosnien.
97-38 s 8
"Moskva varnar Nato: Sluta upp med att sätta press på
bosnienserberna!"
Att USA öppet stöder Plavcik mot Karadzic retar ryssarna.
97-38 s 8-10
"Nu är det slut med vilda västern"
Intervju med Fatos Nano som var den sista kommunistiska regeringschefen
i Albanien. Nu är han tillbaka sedan han segrat i de albanska
valen i slutet av juni i år. "Folket måste samarbeta
med regeringen... och vi måste reformera våra medier.."
Det kommunistiska partiet är på väg att åter
bli legalt.
97-39 s 14
"Väntad seger för Milosevics parti"
Hans socialistparti vann de serbiska valen. Till presidentvalet
är hans skyddsling Zoran Lilic favorit. Denne var tidigare
Jugoslaviens president, en titel som Milosevic nu tagit.
97-41 s 17-18
"Valet i Serbien var ett val mellan två onda ting"
En radikal serbisk nationalist med goda kontakter med Zjirinovskij
i Ryssland, Volislav Seselj, vann det serbiska presidentvalet.
Milosevics skyddsling, Lilic, kom långt efter. Valet måste
emellertid göras om eftersom valdeltagandet blev mindre än
50 %!
97-43 s 8-9
"Västmakterna är besvikna på Plavcik"
Bosnienserbernas president, som av västmakterna har betraktats
som ett alternativ till det extremt nationalistiska ledarskapet
under Radovan Karadzic, har inte uppfyllt sina löften om
att respektera villkoren i Daytonavtalet.
97-44 s 7
"Vapenförstöring på Balkan följer tidsschemat"
de senaste 16 månaderna har 4200 stridsvagnar, helikoptrar
och annat förstörts.
97-46 s 14-15
"Den serbiska maktkampen drivs till sin spets i Bijekjina"
Som är Karadzics viktigaste fäste. Om denna viktiga
handelsgränsstad faller så faller hela hans makt anser
många. Natohelikoptrar släpper nattetid ner flygblad
som stöder Plavcik. Men om Plavcik ska klara sig mot Karadzic
och hans vänner, som kontrollerar alla pengar både
legala och icke-legala i den lilla enklaven med knappt en miljon
människor och också de få arbetsplatser som finns
krävs mer av Nato-styrkorna. Endast våld är det
som Karadzic förstår. Denna månad är det
parlamentsval.
97-50 s 7-8
"Fortfarande oklart vem som blir Serbiens president"
Det är som pest och kolera; Milosevics man Milan Milutinovic
vann men med otillräcklig marginal framför den rabiata
nationalisten Vojislav Seselj. På tredje plats Vuk Draskovic.
Ny valomgång den 21.12.
98-08 s 9
"Serber gav upp frivilligt"
Två misstänkta serber har överlämnat sig
till Nato-soldater för att åtalas av tribunalen.
98-09 s 7
"Marjanovic behåller makten i Serbien"
Han utsågs att bilda en ny regering trots att hans koalition
bara behärskar 110 av 250 platser i parlamentet. Nu behöver
han hjälp av nationalisten Vuk Draskovic.
98-11 s 3-4
"Krigstribunalen har fått luft under vingarna"
Nu har den mycket att göra 23 av 74 efterlysta har nu inställt
sig. Dock ännu bara personer långt ner på rangordningen.
98-11 s 6-7
"Serbien är hårt pressat"
Den s k kontaktgruppen är överens om det mesta för
att sätta press på Serbien.
98-13 s 13-14
"Milosevic spelar ett högt spel"
Genom att på nytt föra fram Kosovofrågan försöker
Jugoslaviens president Milosevic väcka nationalismen hos
sina serbiska landsmän och stärka sin alltmer urholkade
ställning. Han har förlorat sitt grepp om Rublika Srbska.
Många serber vill göra Serbien etniskt rent, dvs driva
iväg alla albaner. De anses vara en lägre stående
mänsklig ras.
98-14 s 10
"Makedoniens albaner oroas av krisen i Kosovo"
Den serbiska regimens förtryck i Kosovo hotar att ge upphov
till en ny flyktingström till Makedonien, som har en stor
etnisk minoritet.
98-14 s 11
"Heterodoxin på det ortodoxa Balkan"
Grekland och Serbien är gamla vänner förenade av
den ortodoxa kristna tron. Grekland är det land som mest
överträder sanktionerna mot Serbien.
98-16 s 10
"Var sjutton håller Karadzic hus?"
Men två andra serbiska krigsförbrytare har gripits
och skickats till Haag.
98-18 s 3-4
"Jugoslavien riskerar att falla sönder igen"
Problemen är många för Milosevic: dinarens branta
fall, Montenegros västvänliga president Djukanovic,
D:o bosnienserbiens premiärminister Dodik, kriget mot Kosovo,
stort missnöje i egna landet (det krävs en "kommunistisk"
ledning för att inte avgå i ett sådant läge!!
För kommunisterna är alltid den egna makten det enda
viktiga).
98-22 s 10-11
"Oron stiger i Montenegro"
Kosovo tilldrar sig för närvarande nästan all uppmärksamhet
på Balkan, men i Montenegro, Serbiens federala systerrepublik,
växer irritationen över den jugoslaviske presidentens
maktfullkomlighet och inblandning i Montenegros interna angelägenheter.
Kraftmätningen mellan Montenegro och Serbien hotar att urarta
i öppen konflikt.
Milosevic sparkade regeringschef Kontic då denne var montenegrin.
Ny regeringschef blir Bulatovic, f d sparkad president från
Montenegro, där allmänna val hålles på söndag.
98-23 s 5-6
"USAs ändrarde taktik irriterar de allierade"
Jugoslaviens ledare Slobodan Milosevic förnekar sig inte.
Så fort hotet om nya, potentiellt mycket smärtsamma
sanktioner dras tillbaka slår han till på nytt mot
oppositionen var den än gror. Nu har han beordrat myndigheterna
att ta kontroll över universiteten och infört höga
licensavgifter för radio- och TV-kanaler samt dragit in tillstånd
för dussintals oppositionella etermedier, vilket i praktiken
kommer att tysta många av de få ocensurerade medier
som finns kvar.
98-23 s 6
"Nato tvekar om Albaniens styrka"
Hur många soldater behövs för att övervaka
den oroliga gränsen mellan Albanien och Kosovo? Den albanska
regeringen har begärt Natoskydd!!
98-25 s 11-12
"Serberna vill inte göra militärtjänst"
Milosevic har problem av ett nytt slag: unga män är
beredda att ta risker för att inte bli soldater i Kosovo.
Det beror inte på fredsvilja; de grundar sitt beslut på
att Milosevic i Dayton gick med på att lämna tillbaka
områden som serberna hade erövrat. (nu ska väl
dessa komma till Sverige som "flyktingar", få
en fint möblerad lägenhet och beviljas pension livet
ut??)
T o m Milosevics egen playboy till son vägrar. I Montenegro
avråder t o m regeringen ungdomar från att göra
militärtjänst.
98-25 s 12
"Nato visar musklerna"
I måndags genomfördes en stor flygmanöver i Albanien
och Makedonien bara några mil från gränserna
till Serbien. Albaniens president anser att Nato ska bomba serbiska
ställningar.
98-27 s 6
"Serberna hyllar minnet av storhetstiden"
För att fira 609-årsdagen av slaget vid Polje i Kosovo.
Den viktigaste händelsen i Serbiens nationalistiska mytologi.
98-28 s 13
"Internationella patruller ska skydda Kosovos civila"
Striderna i Kosovo fortsätter och ingendera parten visar
någon kompromissvilja. Nu har internationella övervakningspatruller
fått tillträde till provinsen för att i första
hand skydda civilbefolkningen. Man hoppas också att dessa
patruller skall dämpa stridsviljan och jämna vägen
för en fredlig lösning. Kanske kan Kosovo bli den tredje
republiken i Jugoslavien, bredvid Montenegro och Serbien. Just
nu avfärdar dock både Milosevic och Rugova en sådan
lösning.
Hot om våld mot båda sidor finns kvar från Natos
sida.
98-29 s 12-13
"Albansk nationalism har många fästen"
Kosovoalbanernas militanta gerilla drömmer om ett stor-Albanien,
som omfattar alla etniska albaner på Balkan"
I Makedonien finns albanernas demokratiska parti. Finns i Tetovo,
vars 172 000 invånare till 75 % är etniska albaner.
Även huvudstaden Skopje inkluderas i ett "Stor-Albanien".
Det finns 6 miljoner albaner på Balkan. Albanerna vill sätta
punkt för ett sekel av andraklasstatus och etablera sig på
den internationella scenen.
98-31 s 11-12
"Serberna slog till i Kosovo"
Det tycks gå dåligt för "befrielsearmén"
som nu anklagar sina moderata politiska ledare för förräderi.
Den jugoslaviska armén har öppnat en väg som
delat det område som gerillan gjort anspråk på.
Schweizisk polis har stoppat penningleveranser från albaner
i landet till gerillan. Tyskland försöker också
stoppa den utpressning som "deras" albaner utsätts
för. "KLA leds av relativt okända män, varav
några har en uttalad marxistisk-leninistisk ideologi!
98-35 10
"Brända jordens taktik har lagt rebellarmén i
spillror"
Rebellerna förlorade den här striden men kriget fortsätter.
98-38 10
"EU måste sätta press på Milosevic"
EU-kommissonären van den Broek vill att EUs utrikesministrar
ska enas om ett starkare tryck på Milosevic.
98-38 11
"Nya oroligheter skakar Albanien"
Den albanska regeringen har utsatts för ett kuppförsök
men har återtagit kontrollen över landet. Läget
är emellertid spänt och nya våldsamheter kan blossa
upp när som helst"
premiärministern Fatos Nano utmanas av f d premiärministern
Sali Berisha.
98-40 12
"Serberna påstår att kriget i Kosovo är
över"
Jakten på terroristisk verksamhet har upphört. Åtminstone
tillfälligt. Inför hotet om väpnat Nato-angrepp.
98-42 6-8
"Serbien är en paria"
Den kommunistiska ordningen lever kvar. Att vara serb innebär
att personifiera sitt lands brott.
Milosevic bär ansvaret. En förut blomstrande ekonomi
är i ruiner. Idag är det en maffiastat.
Sanktionerna gör brottslingar rika genom att skapa en marknad
för smuggling. Milosevic är en märklig ledare med
märkliga medarbetare. Och han är populär trots
tillståndet i landet.
98-42 8
"Att vara serb"
En gång var vi toleranta hemma och välkomna utomlands.
Nu betraktas vi som ondskans ambassadörer. Många länder
ger inte serber visum. Det går däremot bra till Libyen
och Irak och till Grekland som uppskattar förtrycket av muslimerna.
98-42 9
"Milosevic är mästare i politisk överlevnad"
Han utnyttjar hoten utifrån till att samla folket och förtrycka
alla motståndare (börjar alltmer påminna om det
gamla Albanien eller Nordkorea av idag)
98-42 10-11
"Nato ger Milosevic ultimatum"
Flygangrepp mot Jugoslavien om inte Milosevic drar tillbaka sina
styrkor från Kosovo. Han hotas med laddade vapen och under
detta hot gör han eftergifter.
98-47 8-9
"Nya strider hotar"
Ledare för OSSE-gruppen är den amerikanske diplomaten
William Walker. Han ska kontrollera att Jugoslavien följer
FNs resolutioner. Men i praktiken också att inte rebellerna
anfaller serbiska polisstyrkor.
98-47 9-10
"Albanerna börjar finna sig tillrätta"
Den stora albanska minoriteten i Makedonien har på senare
tid vunnit politiskt inflytande och därmed verkar utökat
samarbete med de fattiga etniska bröderna i Kosovo och Albanien
mindre lockande. I valen den 1 november förlorade de styrande
socialisterna makten. En mer borgerlig regeringskoalition i vilken
även det albanska partiet DPA kan ingå har bildats.
98-50 s 9-10
"USA sätter ett pris på Karadzics huvud"
Det amerikanska utrikesdepartementet utfäster en belöning
inte bara till dem som griper bosnienserberernas förre ledare
Radovan Karadzic utan också till dem som fångar general
Ratko Mladic: fem miljoner dollar i belöning för vardera.
Sökandet efter andra misstänkta krigsförbrytare
intensifieras också.
Generalen Krstic är redan gripen av Nato-styrkor.
98-50 s 10-11
"Hur länge står Milosevic rycken?"
Västmakternas skäl att hålla Jugoslaviens ledare
om ryggen blir allt svagare i takt med att han själv undergräver
sitt rykte som regionens förhandlingspartner i fred.
99-01 s 7
"Serberna i Kosovo känner sig hotade och övergivna"
Albanerna tar över alltmer. Serberna kallar det för
en "etnisk rensning". Belgrad vågar inte stödja
dem i fruktan för Nato och sanktioner.
99-02 s 8-9
"Kosovo brinner igen"
Den serbiska militären hotar med en ny offensiv mot UCK-rebellerna
i Kosovo efter det att dessa har tagit serbiska soldater som gisslan.
De vill utväxla fångar. Trots den vapenvila som undertecknades
i oktober.
99-02 s 11-12
"Serbien trotsar Nato och FN"
Två höga NATO-generaler reste i tisdags till Belgrad
för att tala förstånd med Jugoslaviens president
Slobodan Milosevic, som på nytt bryter mot ingångna
avtal. Han kör ut en hög amerikansk diplomat, Walker
sedan denne påstått att den serbiska hemliga polisen
ligger bakom massakern på 40 albaner.
99-04 s 3-4
"Improviserad fred"
William Walker, chefen för övervakningsstyrkan i Kosovo
berättar om vad han har sett med egna ögon och om ambitionen
att medverka till en lösning på konflikten.
99-05 s 10-11
"Pressen på Milosevic ökar"
Det är viktigt att kontaktgruppen för Balkan tar lärdom
av misstagen i Bosnien i försöken att sätta stopp
för konflikten i Kosovo. Nu ska det bli ett möte i Rambouillet
utanför Paris. Troligen kommer inte Milosevic själv.
Han är rädd att bli arresterad av Haag-tribunalen.
99-05 s 11
"Tiden är knapp"
Parterna måste samlas inom en vecka. Under förhandlingarna
måste alla krigshandlingar avbrytas.
99-06 s 8-9
"Om väggarna kunde tala
skulle serbernas historia
berättas"
Mycket kretsar kring den ortodoxa kyrkan. "Serberna vet att
de alltid hotas av fienden. Det beror på att en ortodoxt
troende känner sanningen".
99-07 s 14-16
"USA har en svår roll som världspolis"
Clintons plan att skicka soldater till Kosovo blåser nytt
liv i den besvärliga frågan om USAs agerande i internationella
kriser. Många har tvivel om huruvida Kosovo verkligen berör
nationella amerikanska intressen. Kissinger menar att USA inte
kan blanda sig i "varenda etnisk konflikt".
99-07 s 16
"Avgörandet om Kosovo står för dörren"
Fredkonferensen om Kosovo går in i en laddad slutvecka där
USA genom Madeleine Albright släpade båda parter till
förhandlingsbordet. Treårsplanen ska göra slut
på striderna och anordna val som banar väg för
en viss autonomi. Kl 12 lördagen den 20.2 går tiden
ut.
99-08 s 7
"Milosevic glider undan"
Serberna har än en gång lyckats förhala livsviktiga
fredsförhandlingar, och inte ens inför hotet om bomber
ger de vika.
Milosevic hoppas kunna utnyttja splittringen i väst att göra
eftergifter i det amerikanska kravet på stora fredsbevarande
Nato-styrkor i Kosovo.
99-08 s 7
"Natos bombplan är redo"
Men hotet kommer bara att verkställas om Kosovoalbanerna
undertecknar ett avtal och serberna inte gör det.
99-12 s 11-13
"Klara, färdiga
"
Bombplanen står redo men vad får de för effekt?
NATO planerar ett massivt första anfall mot Serbien med uppemot
200 kryssningsmissiler från amerikanska fartyg. De ska riktas
mot radar- och luftvärnsanläggningar. Den andra fasen
inkluderar bombanfall med 400 flygplan från 14 Nato-länder.
Anfallet är inte sanktionerat av FNs säkerhetsråd.
Det primära syftet är att undsätta Kosovos civilbefolkning.
Vad ska komma efterluftkriget? Markkrig mot gerillakrigare? Freden
i Bosnien äventyras.
99-12 s 13-14
"Milosevic spelar högt igen"
Serberna ger honom fria händer att acceptera eller förkasta
vad som på många håll tros vara sista möjligheten
till fredlig lösning.
Den amerikanske förhandlaren Richard Holbrooke gjorde i måndags
ett sista försök. Väst beslöt att dra tillbaka
de 1400 obeväpnade övervakarna i lördags. Detta
uppfattades, riktigt, som ett hot om omedelbar bombning och Milosevic
fick fria händer att allvarligt skada den Kosovoalbanska
gerillan.
99-12 s 15-16
"I kung Slobos rike"
Åtta år efter krigets början visar Belgrad upp
två ansikten: den politiska oppositionen håller sig
foglig och tyst men kultureliten gör mjukt motstånd.
Vägen går rakt i fördärvet, det serbiska
samhället är på väg att lösas upp. Soptunnor
är Belgrads symbol. Alla letar efter något användbart.
Det finns 187 politiska partier i Jugoslavien men ingen riktig
opposition. Makten ligger i fyra händer: Slobodans och hans
frus. Efter enpartisystemet - ett "enbäddssystem".
99-14 s 8
"Kan de någonsin leva tillsammans igen?
Den växande flyktingströmmen från Kosovo - vid
det här laget nästan en tredjedel av provinsens etniska
albaner - väcker frågor om serberna och de etniska
albanerna någonsin kommer att kunna leva sida vid sida igen.
Kanske bör flyktingarna stanna i närområdet för
att inte gå Milosevics ärende om etnisk rensning. Men
Albanien är så fattigt att landet knappt kan föda
sina egna invånare och Makedoniens status som en självständig
stat är mycket bräcklig, de har redan 30 % albaner och
40 % arbetslöshet.
99-14 s 9-10
"Clinton vantolkar och missbrukar historien"
USAs förre utrikesminister Henry Kissinger kommenterar Kosovokrisen
och Natos bombningskampanj. En lösning på krisen i
Kosovo förutsätter att man först avfärdar
vilseledande analogier med traumatiska händelser i det förgångna.
Kissinger är mycket kritisk mot Clinton och menar att Clinton
gör följande vantolkningar:
Milosevic är inte Hitler utan en Balkanbuse. Få i Serbien
kritiserar Milosevics politik gentemot albanerna
99-14 s 10-11
"Omöjligt uppdrag"
En mycket intressant artikel i Newsweek som ger bakgrunden till
bombningarna och som lägger en stor skuld på USA och
Clinton-administrationen. Den menar att det fanns ett tillfälle
till fred i oktober. Men då passade det inte av inrikespolitiska
skäl att skicka amerikansk marktrupp. Riksrättsprocessen
var på gång. (Allt är Monica Lewinskys fel!)
Dessutom var förhandlingarna i Rambouillet alltför oorganiserade
för att kunna ge ett verkligt bra resultat.
99-15 s 11-12
"Nu växer saknaden efter Tito"
Varför är det krig på Balkan? Kommunismen höll
med fast hand samman de splittrade folkslagen i Jugoslavien, men
nu när västmakterna agerar ordningsmakt hotar ett krig
med alla mot alla.
Tito motarbetade medvetet serbisk överhöghet och nationalism.
Han förstärkte Kosovos och Vojvodinas självstyre.
Denna nationalism stöder Milosevic sig på sedan 1988.
99-15 s 12
"Balkans länder"
En beskrivning av länderna på Balkan och en bedömning
av riskerna för att de ska bli inblandade.
99-17 s 9-10
"Fred i Kosovo är svårare än fred i Bosnien"
Natos planering inför bombkriget mot Jugoslavien var inte
tillräckligt grundlig. Det gjordes för många felaktiga
antaganden och det brast i konsekvensanalysen.
NATOs lyckade insats i Bosnien har fått alliansens ledare
att underskatta svårigheterna i att skapa fred i Kosovo.
Ryssland, Kina och många andra länder med etniska minoriteter
(varför inte Indien med de många diskriminerade kastlösa)
är mycket oroade av tanken på att en förföljd
minoritets rättigheter kan utnyttjas som förevändning
för anfall mot en suverän stat. Kosovos "befrielsearmé"
(UCK) en trashanksgerilla med knappt ett år på nacken
hade inga möjligheter att utnyttja Natos bombningar. Dessutom
misstror västmakterna (med all rätt) UCKs marxistiska
tendenser.
99-17 s 10-11
"De ortodoxa folken sympatiserar med serberna"
I Rumänien, Bulgarien, Makedonien och Grekland är det
NATOs bombregn över serberna som upprör och väcker
vrede. Ärkebiskopen i Grekland kallar alliansens bombplan
för "Satans redskap". Rumänerna tror att den
etniska rensningen av albaner är västerländsk propaganda.
99-17 s 11-12
"Ungerns etniska dilemma"
Det finns en stor etnisk ungersk minoritet i Serbien som ger den
ungerska regeringen en lojalitetskonflikt. Hälften av alla
som flytt från Serbien till Ungerns sedan krigets början
är ungrare. Varken de eller regeringen vet vad de ska göra.
Ungern vill gärna visa sig som en god nyblivet Nato-medlem.
Men kan inte undgå att intressera sig för de miljoner
ungrare som bor på "fel" sida av gränsen.
99-17 s 12-13
"Pentagon smider planer på invasion"
Försöker få Vita Huset att gå med på
en väpnad invasion av Serbien. Förslaget lär stödjas
av Natos general Wesley Clark. Anfallet skall komma från
Ungern. Problemet är att det bor 300000 etniska ungrare i
Vojvodina. Invasionen måste start på två fronter
samtidigt. Det skulle behövas 40000 Nato-soldater för
att anfalla Belgrad. Även amerikaners liv måste offras
(??).
99-17 s 13
"Det effektiva kriget har ett högt pris"
En markoffensiv skulle bli snabb, dyr och framgångsrik.
Det säger den pensionerade arméofficeren Ralph Peters,
som har en plan för hur NATO och USA kan besegra den serbiska
regeringen och dess styrkor i Kosovo. 100 000 soldater skulle
behövas. Segern är given men har ett högt pris.
Hundratals Natosoldater och 10-30000 serbiska soldater kommer
att mista livet.
99-18/19 s 10
"Varför är det krig på Balkan?"
I de båda världskrigen bekämpade de två
etniska folkgrupperna albaner och serber varandra; serberna på
de allierades sida och albanerna på tyskarna sida.
99-18/19 s 11
"Ryssland lägger fram en fredsplan för USA och
FN"
Intensiva diplomatiska ansträngningar ger hopp om uppgörelse,
men samtidigt kommer uppgifter om bombanfall mot civila mål.
Ryssland är villig att stödja en ny resolution i säkerhetsrådet
om en internationell, fredsbevarande styrka under FNs ledning.
99-18/19 s 11-12
"Nato för krig på flera fronter"
Den amerikanska regeringen försöker framställa
NATOs bombkrig i Jugoslavien som framgångsrikt. Det är
ingen lätt uppgift.
Klyftan vidgas mellan det som NATOs talesmän säger och
det som sker i verkligheten. Flygattackerna över Kosovo tycka
mer skada civila än serbiska stridsvagnar.
Clintons popularitet sjunker alltmer.
99-21 s 5-7
"Den serbiska oppositionen lider av vanmakt"
Västmakterna hoppas att demokratiska förhållanden
skall etableras i Belgrad efter kriget. Men oppositionen mot Milosevic
är svag och inte alltid trovärdig.
1997 ägde en mjuk revolution rum i Belgrad. Oppositionen
tog makten. Men var är den nu?
Nu stärker det rådande undantagstillståndet och
den allmänna mobiliseringen Milosevics kontroll över
samhället. I oppositionen finns Montenegros president Djukanovic,
f d generalen Obradovic och regimkritikern Djindjic.
99-21 s 7-8
"Nato planerar för fred, inte invasion
Koncentrerar sig på uppgiften att hjälpa hundratusentals
flyktingar att återvända hem. Varifrån ska marktrupper
kunna sättas in?
99-21 s 7
"Nato-styrkan utökas"
28000 man ska bli 50000.
99-21 s 8-9
"Hur är det med enigheten i Nato egentligen?"
En genomgång av 8 inblandade Nato-länder vad gäller
Militärt engagemang, Opinionen i landet, Politik resp. Stöd
för invasion.
99-22 s 9-10
"Jugoslavien styrs av krigsförbrytare"
Haagtribunalens åtalsskrift mot Milosevic och andra företrädare
för regimen i Jugoslavien fastslår att landets högsta
politiska och militära ledning har ansvaret för massmord,
fördrivning och förföljelse av albaner i Kosovo.
Det är 5 personer som åtalas. Mest för underlåtenhet
att hindra och straffa de som begått brott mot albaner.
Men varför just nu och inte tidigare?
99-22 s 11-12
"Datorer och sabotage"
Clinton planerar att med hjälp av datorsabotage komma åt
Milosevics tillgångar på utländska bankkonton!
99-23 s 9-10
"Ingen fred under Milosevic"
Kriget i Kosovo var nära ett slut, men så länge
Milosevic sitter kvar utgör han ett hinder mot varaktig fred
och stabilitet i regionen även om hans krigsmakt kapitulerar
till slut och går med på kravet att retirera. Roten
till instabiliteten är regionens komplicerade blandning av
territoriella anspråk.
Milosevic kommer inte att kunna överleva som ledare i fredstid.
Han lever av motsättningar och krig.
99-23 s 11-12
"En rad missbedömningar ligger bakom kriget"
Nato underskattade Kosovos historiska och kulturella betydelse
för Serbien och trodde att ett kort bombkrig skulle få
Milosevic att ge sig. Den senare trodde inte att Clinton skulle
fortsätta kriget efter civila offer och att det skulle leda
till en spricka mellan Natoländerna.
Oppositionen i Serbien är mer splittrad än någonsin.
99-23 s 12
"Avtalet skulle ha resulterat i fred"
(och så här några dagar senare får man
väl konstatera att det blev fred!)
99-24 s 8-9
"Dags att bygga nya broar"
Det räcker inte med pengar och murbruk för att bygga
upp Balkan igen. Men bara det kan kosta 100 miljarder dollar.
(ska EUs skattebetalare betala detta?)
99-24 s 9-10
"Överlever Milosevic freden också?"
Milosevic har byggt hela sin politiska karriär på kris
och oroligheter. Många misstänker att han nu har bäddat
för sin egen undergång. Hans effektiva propagandaapparat
TVn är nu förstörd. Så fort Milosevic blivit
undanröjd kommer Europa att hjälpa till med Jugoslaviens
återuppbyggnad. 200000 serber förväntas lämna
Kosovo. De kommer att ansluta sig till de 600 000 flyktingarna
från Bosnien och Kroatien.
99-25 s 6-7
"Demokrati är ett villkor för att Serbien ska få
hjälp"
Ledarna för världens sju rikaste länder plus Ryssland
har presenterat en plan för hur man sätter punkt för
åtta års krig på Balkan med hjälp av ekonomiskt
bistånd och politiskt stöds. De understryker emellertid
också att Jugoslavien självt måste driva igenom
en rad demokratiska och ekonomiska reformer på egen hand
för att få åtnjuta G7-gruppens stöd. Experter
tror att regionen kommer att behöva 30 miljarder dollar per
år i 5 år för att byggas upp igen.
G8 vill ha ett multietniskt Kosovo där alla etniska grupper
ska kunna bo riskfritt.
99-25 s 7
"UCK går med på avväpning"
Inom 90 dagar ska alla vapen utom "värja, sabel och
jaktgevär" vara inlämnade.
UCK gerillans ledare Hashim Thaqi har utnämnts till provisorisk
premiärminister men motarbetas av DLKs Ibrahim Rugova.
99-26 s 9-10
"Dödsryckningar i den serbiska ekonomin"
President Slobodan Milosevic talar om snabb återbyggnad,
men hans ord låter ihåliga.
I Pancevo, den stad i norra Serbien som bombades mest ser det
värre ut än efter andra världskriget. Oljeraffinaderi
och petrokemisk industri, allt är i ruiner. Allt är
nedsmittat med gifter som klorin och dioxin. Inget material finns
för att kontrollera gifthalterna. Inget kan göras.
99-26 s 10
"Sprickan mellan Serbien och Montenegro växer"
Presidenten Djukanovic vill träda ur Jugoslavienfederationen
och bli en självständig republik. Han hotar med en folkomröstning
i frågan om inte Serbien modifierar sin politik.
99-26 s 11
"Tribunalen jagar höjdarna"
Många experter har rest till Kosovo för att finna bevis
på brott mot mänskligheten. Domstolen i Haag har som
mål att fånga in de "ytterst ansvariga"
och inte bara de längst ner i kedjan. Domstolen har problem
med att Chefsåklagaren Arbour ska lämna sin tjänst
i september. Utredarna har ett krångligt och omständigt
arbete. Trots alla hårresande vittnesmål om massakrer
och förstörelse är det svårt att finna konkreta
bevis.
99-27 s 16
"Klarar serberna att köra Milosevic på porten?"
Oppositionen mot regeringen i Serbien växer, men den är
fortfarande sporadisk, oorganiserad och splittrad. I industristaden
Cacak protesterade mång under rörelsen Alliansen för
förändrings mantel. NATOs bomber har förstört
staden och man är missnöjd med de många serbiska
flyktingarna från Kosovo. Även den ortodoxa kyrkan
lägger skulden på regeringen.
99-27 s 17
"Djindic trotsar Milosevic"
Ledaren för det oppositionella Demokratiska partiet har återkommit
till Belgrad sedan han varit utomlands under kriget för att
undvika den inkallelseorder som jagade honom.
99-27 s 17
"Slovenien föregår med gott exempel"
Om Serbien söker en modell rekommenderas grannlandet i norr.
Men kontrasten med Slovenien är slående. Det var en
del av det habsburgska imperiet och är etniskt homogent.
Men allt kan hända. Titta på det kommunistiska Polen
t ex som idag är den mest dynamiska ekonomin i Östeuropa.
99-28 s 7
"Soros ser en lösning på Balkanproblemet"
Kan Balkan återuppbyggas? Det tror i varje fall investeraren
George Soros, 68 år gammal och mannen bakom ett nätverk
av stiftelser med namnet "Ett öppet samhälle"
som finns överallt i Östeuropa. En intervju med denne
miljardär av ungerskt-amerikanskt ursprung i samband med
de östeuropeiska ekonomiska mötet i Salzburg för
två veckor sedan.
Vad behöver Balkan? Ett frihandelsområde med villkoren:
§ EU tar över kontrollen av tullverken.
§ EU betalar kompensation till berörda regeringar för
uteblivna tullinkomster
§ Vissa subventioner p g a kriget betalas ut. Motprestation
i form av politiska villkor
§ En gemensam valuta - först D-mark sedan euron.
Det är bättre att förändra regimen genom att
erbjuda ett attraktivare alternativ än att hota nationens
överlevnad med bombningar.
Privat verksamhet ska driva förändringsprocessen, det
minskar risken för offentlig korruption.
99-29 s 5
"Montenegro är ett motståndsnäste"
Serbiens hotfulla uppträdande mot Montenegro gör önskan
om oavhängighet ännu starkare i broderrepubliken där
75 % av invånarna "lever på socialhjälp".
Å andra sidan gör ordföranden för det liberala
partiet i Montenegro följande beskrivning av landet: "det
är idag världens största parkeringsplats för
stulna bilar och centrum för den internationella cigarettsmugglingen"!
99-30 s 10-11
"Tigerns timme"
Det börjar bli panik bland Milosevics anhängare; frikårsledaren
Arcan vill hoppa av. Han har gjort sig skyldig till en av de brutalaste
förbrytelserna i kriget mellan Kroatien och Bosnien. Nu är
inte Milosevics skydd mycket värt längre och han försöker
förhandla sig till en fristad. Pengar har han efter alla
plundringar och rån han genomfört!
99-31 s 7
"Oppositionen söker Milosevics efterträdare"
Det är den 78-årige f d chefen för centralbanken
Avramovic.
99-32 s 9-10
"Montenegro kräver mer autonomi"
President Djukanovic har stora möjligheter att få igenom
långtgående krav genom att hota den hårt ansatte
Milosevic med folkomröstning om självständighet.
Egen valuta vill man ha för att kunna närma sig Västeuropa.
99-34 s 8
"Det var generalernas krig, inte politikernas"
NATOs befälhavare general Wesley Clark fick allt friare händer
i bombkriget mot Serbien när det började stå klart
att bomberna inte hade avsedd effekt. Clark hade inte förväntat
sig en massfördrivning av de etniska albanerna från
Kosovo.
99-34 s 5
Splittringen inom oppositionen gynnar Milosevic"
Den demokratiska oppositionen i Serbien lyckades i slutet av förra
veckan samla folket i en imponerande massprotest i Belgrad. Oppositionens
största svaghet - den inre splittringen - verkar dock omöjlig
att övervinna. Och president Milosevic är inte sen att
utnyttja motståndarlägrets svaghet; han lockar med
nyval för att skapa ännu mer oenighet hos oppositionen.
Var och en av dess ledande representanter är mest intresserad
av att själv ta makten utan att dela med sig till de övriga.
99-34 10
"Draskovic har mycket att förlora"
Han och hans hustru har nu skaffat sig pengar, makt och ställning.
De har bytt politiskt läger flera gånger på ett
mycket opportunistiskt sätt.
99-35 s 7-8
"Kosovo är FNs sista chans"
Efter ett antal misslyckanden måste FN lyckas med sitt uppdrag
i Kosovo för att förbättra sitt skamfilade anseende,
säger USAs nye FN-ambassadör Richard Holbrooke. Hans
ultimatum till FN lyser: " fixa det eller försvinn!"
99-37 s 5
"Montenegro väntar med folkomröstning"
Till tidigast nästa år. Motivet är uppenbart att
avvakta om Milosevics regering håller eller ej.
99-39 s 20-21
"Protestkampanjen har inte givit resultat"
Den splittrade oppositionen i Serbien förmår inte utnyttja
det allmänna missnöjet med Milosevic. De protesterande
är för få och uppträdandet utomordentligt
artigt.
99-40 s 12
"Principerna segrade i Kosovo"
Intervju med Natos generalsekreterare Javier Solana
Som numera är EUs höge representant för utrikes-
och säkerhetspolitik. Han tvivlar inte på att Nato
gjort rätt i bombningarna av Kosovo.
99-42 s 5-6
"Montenegro planerar för skilsmässa från
Serbien"
Officiellt satsar Montenegro på demokratisering och reform
av den jugoslaviska federationen, men inofficiellt pågår
förberedelserna för en separation från Serbien.
Men en stor minoritet vill bevara banden till Serbien. 80 % är
arbetslösa och den vanligaste inkomstkällan är
korruption och smuggling. Maffian är insyltad i nästan
all handel.
99-43 s 7-8
"Köldknäpp kyler ner Milosevics anhängare"
Den serbiska kassakistan är nästan tom och bristen på
mat och energi blir mer besvärande för varje dag. Dagliga
elavbrott, hyperinflation och matbrist. USA vägrar att häva
sanktionerna så länge som Milosevic har makten. Flera
europeiska länder är däremot beredda till hjälpinsatser.
99-43 s 8-9
"Tudjman planerar för val"
Den 76-årige presidenten utlyser allmänna val innan
jul. Men hans parti HDZ riskerar sitt första valnederlag.
De f d kommunisterna leder oppositionen.
99-46 s 12
"Hat och krigsrester blockerar Donau"
Två historiska städer vid Donau ligger bara 8 mil från
varandra. Båda är svårt sargade av kriget och
förstörda broar blockerar floden som skulle kunna förena
dem. Det är den gamla charmiga kroatiska staden Vukovar på
ena sidan och den serbiska Novi Sads å den andra.
99-47 s 12-14
"Festen i Belgrad"
Invånarna i Belgrad inriktar sig på en lång
vinter med diktatorn Slobodan Milosvic. Levnadsstandarden har
sjunkit dramatiskt, men en ny elit som har gjort sig rik på
den svarta marknaden dansar och sjunger på den pyrande vulkanens
topp.
(man får en känsla av overklighet och absurditet när
man läser artikeln från der Spiegel - men bombningarna
var väl också absurda? Den verkliga grunden är
väl ändå det kommunistiska systemet som lever
kvar och vars absurda konsekvenser nu tydligare syns än medan
sovjetstaten fanns och dolde all information? Även om Milosevic
fortfarande kontrollerar de elektroniska medierna till 100 %.
De som lever nära maktens centrum lever ett liv i sus och
dus - i väntan på katastrofen, dvs att landet ska öppnas.
Man lever i en kriminell värld. "De internationella
sanktionerna är guld värda för affärsmännen.
Vem lämnar frivilligt ifrån sig makt och inkomstkällor?"
För andra människor, bland dem som ännu inte lämnat
landet, gäller det också att inte tänka på
framtiden, utbildning är t ex ointressant, det som räknas
här och nu är nöjen. Pengar skaffar man genom knarkhandel
eller prostitution.
99-48 s 9
"Makedoniens metodiska metodist"
Den nye presidenten Trajkovski övergav under sin studietid
i USA både kommunismen och den ortodoxa religionen och har
därför förutsättningar att bli också
den albanska minoritetens president. Och det var mycket tack vare
albanernas röster han vann valet. (Nu måste valet göras
om i vissa albanska områden sedan uppenbart valfusk, till
förmån för Trajkovski, upptäckts). Albanledaren
Xhaferis samarbetar gärna med honom. Befolkningen däremot
är missnöjd med att FN och Nato inte fortsatte att erbjuda
lokalbefolkningen, jobb, löner och kontantbidrag sedan Kosovokriget
slutat.
2000-3 s 7
"Arkan vara bara en kugge i det serbiska maskineriet"
Så levde och dog en psykopat: han var krigsherre och förbrytare
men ville gärna framstå som affärsman och politiker.
Han började som ungdomsbrottsling, avancerade till internationell
bankrånare. Han flydde från flera europeiska fängelser
och det antas att Jugoslaviens säkerhetstjänst (hans
far var en hög officer) hjälpte till. Han fick hjälp
att ta över Röda Stjärnans supporterklubb. De röda
ungdomarna blev kärnan till det serbiska frivilliggardet
- tigrarna. De förvandlades till yrkesmördare i ett
utbildningsläger i Erdut. Redan 1991 gjorde Zeljko Raznatovic
(Arkan) och hans män den första "operationen",
utrensningen av kroater i Vukovar 1991. Tigrarna tillkallades
varje gång regimen i Belgrad behövde ytterst stor brutalitet
- som man sedan kunde förneka. Men hans närmaste överordnade
var Radovan Stojic (Badza). Denne lydde helt Milosovic. För
3 år sedan sköts Badza ihjäl på liknande
sätt som nu Arcan. Visste de två för mycket om
Milosevics egen inblandning i morden och förbrytelserna?
2000-6 s 12
"Politiskt mord i Belgrad"
Jugoslaviens försvarsminister Pavle Bulatovic sköts
till döds i måndags kväll på en restaurang
i Belgrad. Han tillhörde ett parti i Montenegro som var lojalt
med Milosevic.
2000-8 s 16-17
"Återuppbyggnaden av Balkan i teori och praktik"
Förra sommaren sköt västmakternas optimistiska
ledare startskottet för en omfattande stabilitetspakt som
skulle främja fred, handel och växande välstånd
på Balkan. De många vackra orden har ännu inte
följts av konkreta handlingar trots att det brådskar.
Många västerländska politiker ägnar mer tid
att undvika katastrofer än att förverkliga regionens
ekonomiska drömmar. Som att handeln åter ska blomstra
och att turisterna ska återvända.
Montenegro spår många ska bli den nya oroshärden.
Ett land vars politik gynnat "smugglare, svartabörshandlare
och bedragare". För 10 år sedan var Montenegrinernas
levnadsstandard som portugisernas. Idag är den 10 gånger
lägre, inkomstkällorna är stulna bilar och cigarettsmuggling.
2000-8 s 18
"Belgrad surrar av rykten"
Vilda rykten om konspirationer och CIA-styrda komplotter mot Milosevic
härjar i Belgrad och gör invånarna nervösa.
Tre orsaker till detta:
1. Ärren efter Natos bomber och missiler är en tydlig
påminnelse om vad som kan hända igen
2. Den jugoslaviska regeringen bidrar till att skapa osäkerhet.
Skyller de senaste morden på CIA eller andra länders
säkerhetstjänster
3. Tillgången på trovärdig information i Belgrad
är mycket knapp. Milosevic och hans fru Mirjana Markovic
arbetar i en mycket sluten krets.
2000-9 s 9
"Milosevic skärper tonen mot opposition och medier"
Sedan förlusten i kriget och de senaste politiska morden
skyller Milosevic liksom landets biträdande premiärminister
Seselj all opposition för att vara spioner som står
under finansiell kontroll av västerländska regimer.
2000-11 s 15-16
"Det är folket som lider"
Ca 60000 albaner bor på Serbiens sida om gränsen. De
börjar nu provoceras av Belgrad. De hotar att hämnas
det nesliga nederlaget i Kosovo.
2000-14 s 3
"EU belönar Balkans lojalitet"
Länderna kan få nästan två miljarder dollar
i bidrag till att reparera vägar, bygga broar och annan infrastruktur
som tack för att de stödde Natos krig mot Serbien förra
året. Det är Albanien, Bosnien, Kroatien, Makedonien
och Rumänien.
2000-16 s 10-12
"Tribunalen i Haag har fått upp ångan"
Optimismen ökar sedan franska soldater har gripit en bosnienserbisk
ledare som anklagas för att vara en av de huvudansvariga
för massakern i Srebrenica. Momcilo Krajisnik greps i Pale.
Nu har västmakterna funnit det politiskt gångbart att
låta sina soldater arrestera högt uppsatta misstänkta.
Tribunalen har också fått en tredje rättssal.
Och fått tillgång till dittills hemligstämplade
rapporter. Nu är t o m Karadzic i fara.
2000-18 s 10
"Tribunalen vill komma in i Serbien"
Chefsåklagaren för FNs tribunal Carla del Ponte vill
få komma till Belgrad för att intervjua personer som
bevittnat krigsförbrytelser.
2000-21/22 s 5-6
"Ny studentrörelse hotar Milosevic"
En studentrörelse (Otpor - har hemsida) som kräver drastiska
politiska förändringar växer sig allt populärare
och har nu blivit en av den jugoslaviska regeringens främsta
måltavlor. En förevändning för att införa
en ny genomgripande antiterroristlag. De vill bara störta
regeringen. De är inte ute efter makt och pengar som den
ordinarie oppositionen i Serbien är.
2000-25 s 8
"Djukanovic spelar ett högt spel"
Kommer Slobodan Milosevic att släppa taget om Montenegro?
Serbien har 20000 soldater i Montenegro. Den 31 maj sköts
president Djukanovics säkerhetsrådgivare ner utanför
sitt hem. Men han tar ändå steg för steg mot självständighet.
2000-26 s 9-11
"Propagandan håller illusionerna vid liv"
Om man ska tro president Slobodan Milosovic går det bra
för Serbien: landet lyckades tillbakavisa NATOs aggression,
återuppbyggnadsarbetet går framåt, och en ljus
framtid väntar. Men regimen verkar ändå otrygg.
Med stor energi angriper den de oberoende medierna och påstådda
"terrorister". Oppositionen befinner sig tyvärr
i ett bedrövligt tillstånd och har inte lyckats vinna
folkets förtroende.
Milosevic är inte populär men den splittrade oppositionen
förmår inte besegra honom.
Han ser Serbiens kamp som det godas seger över det onda och
framhåller landets moraliska överlägsenhet. Förtrycket
mot de oppositionella hårdnar särskilt mot studentrörelsen
Otpor.
2000-26 s 11
"Lägerchef i bojor"
Brittiska styrkor i Bosnien grep i söndags den mest ökände
av serbernas lägerchefer. Dusko Sikirica åtalas av
Haagtribunalen för folkmord och brott mot mänskligheten
i samband med massakern på kroater och muslimer i fånglägret
i Prijedor i juli 1995.
2000-27 s 8-9
"FN riskerar att förlora freden i Kosovo"
FN bör inte åta sig liknande uppdrag om regeringarna
inte är villiga att satsa lika mycket på fredliga insatser
som på militära, säger organisationens näst
högsta administratör i Kosovo, Dennis McNamara.
"Vi utkämpade inte kriget" för att få
se samma bilder igen av människor på traktorer som
flydde från sitt land. Nu är det serberna som ersatt
albanerna.
FN borde ha sagt ifrån från början och t o m
brutit mot lagen för att etablera ordning och säkerhet
från början. Ett av skälen var att för få
poliser kom, för sent och för odugliga. Många
fick skickas hem då de inte kunde köra bil eller hantera
vapen.
Ett annat skäl till det fortsatta eländet är att
få befälhavare vill riskera sina soldater liv "i
den sorts konfrontation som krävs för att bryta ner
de etniska barriärerna i Mitrovica".
2000-28 s 7-8
"Grundlagsändring eller kupp?"
Ändringar i den jugoslaviska författningen hjälper
Slobodan Milosevic att sitta kvar som representant i ytterligare
4 år. Parlamentet godkände att Milosevic kan kandidera
för ytterligare en presidentperiod och att Montenegros inflytande
i federationen minskar.
2000-33 s 20
"Nato fruktar att Karadzic kommer undan"
Han tros gömma sig nära Pale i den serbiska delen av
Bosnien, omgiven av en tungt beväpnad milis. Han planerar
nu att fly till Serbien. Den franska Nato-soldaterna vill att
de amerikanska ska hjälpa till att fånga honom.
2000-35 s 6-8
"Fred och stabilitet går en svår balansgång
på Balkan"
I höst äger det rum fler val på Balkan än
något annat år sedan det forna Jugoslavien splittrades
för 8 år sedan. Årets val kan på sikt resultera
i att hela regionen omformas. Speciellt intressanta är valen
i Bosnien och Kosovo.
Till valet i Jugoslavien har inte trovärdig kandidat trätt
fram till Milosevic.
I Bosnien är det bara en minoritet av muslimerna - vars ledare
kallar sig bosniaker - som tycks tro på en multietnisk stat.
Men folk börjar flytta tillbaka till sina gamla bostäder
även om de kommer att utgöra en "minoritet".
Dock betraktar de flesta bosnier alltjämt politiken som etnisk.
I den muslimskkroatiska delen saknar 40 % arbete. I den serbiska
republiken 50 %. Om SFOR skulle lämna Bosnien skulle kaos
nästan säkert bryta ut igen.
Men i Kosovo är läget ännu mer hopplöst. I
Kosovo vinner hänsynslösa kosovoalbanska nationalister
mark. Nästan alla serber har fördrivits från Pristina.
De som finns kvar förvägras hjälp på sjukhusen.
En annan oroskälla är våldet etniska albaner emellan.
Särskilt mellan UCKs "demokratiska parti" PDK och
Rugosas mer moderata LDK. Politiker och kriminella konkurrerar
om makt och inflytande inför de lokala valen i Kosovos kommuner.
Även i Kosovo är det den internationella polisen och
militären som hindrar en total explosion av våld.
2000-35 s 8-9
"Haagtribunalen kritiserar Nato"
Natos Sforstyrkor har inte lyckats gripa den efterlyste Radovan
Karadzic
Chefsåklagare Carla del Ponte ifrågasätter de
amerikanska styrkornas engagemang. Men det kan snarare vara omsorg
om den bräckliga fredan.
2000-35 s 10-11
"Ännu ett Balkankrig?"
Många bedömare misstänker att Slobodan Milosevic
smider planer på att med våld befästa sin makt
i Serbiens jugoslaviska systerrepublik Montenegro.
Under 1990-talets början stod regimen i Podgorica helt på
Milosevics sida. För några år sedan ändrades
detta då en ny regim vann landets allmänna val och
Djukanovics blev president. Han kräver att Montenegro blir
en självständig republik. Annars hotar han med folkomröstning.
Milosevic svarar med handelsblockad, stärker sin armé
i Montenegro och ändrar författningen. USA måste
göra klart för Milosevic att landet inte accepterar
att det blir angripet.
2000-37 s 6-7
"Milosevic har fått en rival att räkna med"
Om en och en halv vecka skall Jugoslavien välja en ny president.
Många är beredda att rösta på Milosevics
utmanare, men få tror att valet leder till ett maktskifte.
Den ende verklige utmanare är författningsexperten Vojislav
Kostunica. Måttligt nationalist, antikommunist och demokrat.
Han fördömde NATOs bombkrig men vill samarbeta med väst.
Han vill att Jugoslavien ska förenas med väst.
Den 24.9 ska valets första omgång ske. Om ingen av
de 4-5 kandidaterna får 50 % äger en andra rum den
8 oktober. Och i så fall antas Kostunica vinna. Men kommer
Milosevic att frivilligt riskera sin makt?
2000-38 s 3-4
"Serb mot Serb när Jugoslavien går till val"
I ett rättvist val blir segraren Vojislav Kostunica. Förutsättningarna
för ett rättvist val är dock så gott som
obefintliga och Slobodan Milosevic har förmodligen redan
räknat rösterna till sin fördel. Redan har Milosevics
hejdukar börjat använda våld för att störa
opponentens möten.
2000-39 s 18-19
"Kostunica och oppositionen gör anspråk på
segern"
Slobodan Milosevic kämpar för att behålla makten
och mycket tyder på att han överväger att tvinga
fram en andra valomgång om drygt en vecka. Oppositionen
fortsätter under tiden att fira sin seger. På en jättefest
i Belgrad försökte Kostunica demonstrera tillräckligt
med självförtroende och väljarstöd för
att tvinga Milosevic att känna sig besegrad. Regeringen tycks
vara ärligt överraskad över att segern gick dem
ur händerna. En andra valomgång skulle också
vara mycket riskabel för Milosevic, om han nu kan genomföra
den, eftersom hans motståndare i Montenegro, som bojkottade
söndagens val, har sagt att de kommer att rösta på
Kostunica om det blir en andra valomgång.
2000-40 s 6
"Kostunica vill göra upp med det förflutna"
Om Vojislav Kostunica tillträder posten som Jugoslaviens
nye president vill han bygga ett land med en annorlunda syn på
sig själv och sin plats i världen. Ett land som är
mindre isolerat och neurotiskt, en normal europeisk nation med
sund skepsis gentemot USAs utrikespolitiska mål. Kostunica
vill tillsätta en statlig sanningskommission av oberoende
experter som får i uppdrag att utreda krigsförbrytelser
och offer hos alla parter i det jugoslaviska kriget men tänker
inte överlämna Milosevic till krigstribunalen i Haag.
Han är stolt över sin familjs borgerliga och antidemokratiska
traditioner.
2000-40 s 8
"Regimens fiender demonstrerar i hela Jugoslavien"
Samtidigt som Milosevic kontrar genom att påstå att
"serberna kommer att möta samma öde som kurderna,
vilket betyder att vi kanske utrotas ännu snabbare. De som
överlever kommer att tvingas tala främmande språk
och följa utländska ledare
".
2000-40 s 8
"Många på rymmen"
Chefsåklagare Carla del Ponte vid krigstribunalen i Haag
hoppas kunna öppna sitt kontor i Belgrad efter valen för
att lättare kunna få de åtalade gripna.
2000-41 s 9-11
"Milosevic var bara ett av problemen"
Det räcker inte med att Milosevic försvinner från
scenen. Säkra, accepterade gränser, samarbete och långsiktiga
helhetslösningar är ett måste för att folken
på Balkan skall kunna börja hjälpa sig själva.
Ingen trodde att Milosevic skulle smita ut genom bakdörren.
Han har haft makten under 13 år under olika titlar.
I hela Balkan finns en stark och oroväckande USA-fientlighet
och denna är också Kostunica en exponent för.
Möjligen med undantag för Kosovo-albanerna.
Det behövs en Balkankonferens med slutsatsen att varje ny
enhet som har uppstått ur det forna Jugoslavien, plus omgivande
länder som har lämnat kommunismen bakom sig., behöver
några basingredienser för att komma vidare:
1. Acceptans av befintliga gränser
2. Utredning av krigsförbrytelser och övergrepp
3. Ekonomier som inte är beroende av allmosor
4. Utsikter till medlemskap i en större union, som EU.
2000-41 s 11
"Del Ponte väcker nytt åtal"
Chefsåklagaren vid FNs krigstribunal i Haag vill åtala
Jugoslaviens förre president Milosevic för folkmord
i Bosnien och Kroatien. Hon är på Balkan för att
träffa Kostunica som sagt att han motsätter sig att
Milosevic ställs inför en internationell tribunal.
2000-41 s 12-13
"Folkets vilja segrade"
Den störtade serbiske ledaren Milosevic undgick de antikommunistiska
uppror som drog fram genom Östeuropa i slutet av 1980-talet
genom att byta ut sin kommunistiska ideologi mot hårdför
nationalism. Tack vare att han bytte politisk identitet kunde
han behålla makten i ytterligare 10 år, men nu har
han gått samma öde till mötes som andra kommunistländer
i regionen. Milosevic begick ett fatalt misstag när han utlyste
nyval nästan ett år i förväg. Han hade kunnat
sitta kvar annars till nästa sommar.
2000-42 s 3
"Nu gäller det att erövra freden"
Demokratins seger i Serbien kan mycket väl vara den viktigaste
händelsen i Europa efter kalla kriget. Det är slutet
på 10 år av oerhörd brutalitet och misär
i sydöstra Europa. De etniska motsättningarna försvinner
inte men Milosevic kan inte längre förvandla dessa till
etniska rensningar. Men mycket återstår att göra
och USA får inte förledas att snabbt dra tillbaka sina
styrkor på Balkan.
2000-43 s 3
"Nationalisterna försenade kompromisslösning i
Belgrad"
I Belgrad har företrädare för den gamla regimen
och den demokratiska oppositionen enats om att tidigarelägga
parlamentsvalen (den 23 december) i republiken Serbien och att
hitta en övergångsregering. Genom störningar från
krafter på yttersta högerkanten blev det parlamentariska
beslutet om avlösning vid makten fördröjt. Det
var det ultranationalistiska radikal partiet som hittills varit
Milosevics trogna hantlangare. Genom kompromissen blev det klart
att den demokratiska oppositionen vinner valet medan den andra
sidan vinner tid. Tid för att utrymma sina lokaler och låta
farliga dokument försvinna.
Statens förtryckarapparat har tystats. Polisvåldet
från tidigare i höst kommer inte att upprepas.
2000-43 s 18
"Öppen famn för rumsrent Jugoslavien"
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa,
OSSE, har erbjudit Jugoslavien att ansöka om medlemskap.
OSSEs medlemsländer är redo att stötta Jugoslavien
i dess övergång till fullständig demokrati.
2000-44 3
"Milosevics forna anhängare vänder honom ryggen"
Det behövs genomgripande förändringar av det serbiska
socialistpartiet för att det ska kunna behålla sin
ställning som en politiska kraft att räkna med. Partiets
nye generalsekreterare, Zoran Andjelkovic, vill att partiet som
styrde Jugoslavien under den kommunistiska perioden, ska förvandlas
till ett socialdemokratiskt parti. Man har redan avbrutit samarbetet
med det vänsterextrema parti som leddes av Milosevic fru
Mirjana Marcovic.
2000-44 6-7
"Moderata krafter vann i Kosovo"
Ett politiskt parti som länge har förespråkat
icke-våld vann en övertygande seger i Kosovos första
demokratiska val i hård kamp mot ett rivaliserande politiskt
parti grundat av f d gerillasoldater. Det "demokratiska partiet"
som bildades av UCK-gerillan och som kontrollerade 27 av 30 kommuner
i Kosovo sedan krigsslutet i juli 1999, förlorade sin dominerande
ställning. I stället var det Ibrahim Rugovas demokratiska
förbundet som fick flest röster.
2000-45 10
"Jugoslavien vänder kappan efter vinden"
Många av Milosevicregimens medlöpare har nu fullt sjå
med att ställa sig in hos landets nya ledare. Att vända
kappan efter vinden är ett mycket vanligt politiskt fenomen
i Jugoslavien, det kallas på serbokroatiska för "voltande
duvor". De "omvända" kommunisterna lyckades
arbeta sig tillbaka till makten efter bara en kort tid i onåd.
De mest spektakulära helomvändningarna sedan Milosevics
fall involverar de serbiska nyhetsmedierna. De har en "servil
inställning till myndigheter och makthavare". Samma
fenomen uppträdde i mycket större skala för 10
år sedan i hela Östeuropa efter kommunismens fall.
2000-45 11-12
"FN välkomnar det nya Jugoslavien"
Jugoslavien har accepterats som medlem i FN av ett enhälligt
säkerhetsråd. Många särskilt kroater undrar
varför Kostunica får så varmt välkomnande
utan att han i gengäld behöver lämna ut serbiska
krigsförbrytare. Montenegro är missnöjd med att
inte det "lilleputtlandet" fick en egen plats i FN.
2000-45 12
"Isoleringen bryts"
Jugoslaviens nye utrikesminister, Goran Svilanovic, vill etablera
en sanningskommission. Och anser att krigstribunalen ska få
öppna sitt kontor i Belgrad. Diplomatiska förbindelser
bör återupprättas med USA och EUs medlemsländer
så snart som möjligt.
2000-47 8-9
"Serbisk demokrati utan räfst och rättarting"
President Vojuslav Kostunica vill reformera, demokratisera och
skipa rättvisa. Men allt ska ske under ordnade former. Vedergällning
och önskan om upprättelse har ingen plats i demokratiseringen
av det nya Jugoslavien. Kostunica vill också hålla
samman den jugoslaviska federationen och västmakterna är
nu inte alls lika roade av att stödja Montenegros kampanj
för självständighet. Vidare kräver han att
skyddet för den serbiska minoriteten i Kosovo förbättras.
Slutligen att man inte bara tittar på de fel som människor
begått under de sista 13 åren utan på hela perioden
av kommunistiskt styre sedan 1944.
2000-48 7-9
"Det är viktigt att hjälpa Serbien på rätt
sätt"
Serbien har inte förstörts av krig men det är ändå
ett förstört land i stort behov av uppbyggnadshjälp.
Denna hjälp bör inte inriktas enbart på infrastrukturella
projekt utan också på upprättandet av en fungerande
förvaltning och rättsstat. Till för bara några
veckor sedan var Serbien helt i klorna på en politiskt kriminell
klick och denna klick är inte eliminerad. Den forna regimens
alla funktionärer är misstänkta - och dess farbröder
och kusiner. De har befolkat alla viktiga myndigheter och betydande
företag med sina anhängare. Alla är inte kriminella
och korrumperade men väldigt många. För att skapa
ordning i den maffiainspirerade statsstrukturen krävs det
åklagare och domare.
2001-1/2 s 8-9
"Vem är chef i Belgrad?"
Många befarar att samarbetet mellan Jugoslaviens president
Kostunica och Serbiens premiärminister Djindjic blir allt
annat än friktionsfritt. De har länge tillhört
oppositionen men medan Djindjic "smugglade mattor och valuta
i liten skala" satt Kostunica "alltid lutad över
sina böcker". Posten som premiärminister innehåller
större makt än Kostunicas mera ceremoniella roll. Båda
är dock överens om att Milosevic ska ställas inför
serbisk domstol och inte inför domstolen i Haag.
2001-1/2 s 9-10
"Mannen med många egenskaper"
Normalitet är nyckelordet i den nya premiärministerns
vokabulär i Belgrad. Zoran Djindjic vill införa demokrati
och marknadsekonomi, öppna Serbien mot väster och bygga
upp ett "normaleuropeiskt land". Serberna stöder
detta. De har tvingats leva i flera år i ett land präglat
av abnormitet.
2001-1/2 s 10-11
"Krigsförbrytarna vållar huvudbry"
Frågan om vad som ska ske med Jugoslaviens misstänkta
krigsförbrytare måste avgöras inom kort. Omvärlden
har föga förståelse för serbernas tvekan
att lämna ut Milosevic och några av hans medarbetare.
Den tillträdande regeringen hoppas på ett lån
från Internationella valutafonden i mars och på en
ny plan för återbetalning av Serbiens stora utlandsskuld
på över 100 miljarder kronor. Det internationella samfundet
ställer gripandet av Milosevic som villkor för ekonomiskt
bistånd. Regeringen vill emellertid åtala honom i
Jugoslavien för brott begångna i Jugoslavien, korruption,
förskingring, valfusk och mord.
2001-3 s 12-13
"F d serbledare åtalas i Haag"
Biljana Plavsic förklarar sig icke skyldig inför Haagtribunalen.
Plavsic som efter kriget i Bosnien var USAs främste allierade
i landet har självmant infunnit sig till tribunalen. Hon
åtalas för folkmord och andra krigsförbrytelser.
2001-3 s 12
"Kostunica kritiseras"
För att han sammanträffade med sin företrädare
Slobodan Milosevic för att diskutera situationen i landet
och i Kosovo och i Montenegro. Premiärminister Djindjic fördömer
starkt mötet.
2001-08 s 7-8
"Det nya Jugoslavien tar tid att bygga"
De nya och överlappande regeringarna i Jugoslavien och Serbien
har börjat ta itu med en rad problem, ibland med framgång,
ibland utan. Det finns två "regeringar" i Belgrad:
den federala administrationen med Kostunica i spetsen, den andra
är Serbiens regering med Zoran Djindjic i spetsen. Nu råder
öppen konflikt dem emellan. Vad gäller i vilken utsträckning
man ska samarbeta med tribunalen i Haag, komma tillrätta
med upproret i söder och förhållandet till Montenegro.
2001-08 s 9-10
"Balkan och dess tunga arv"
Det är inte bara den ekonomiska liberaliseringen utan också
reformen av de politiska strukturerna i Sydosteuropas länder
som bromsas av arvet från det förgångna. Det
är heller inte bara den kommunistiska epoken som bär
skulden, utan de mest varaktiga såren härstammar från
1800-talet. Försöken att modernisera uppifrån
resulterade i centraliserade stater, som fram till idag hindrar
uppkomsten av civila samhällen.
De gamla politiska strukturerna och den förhärskande
mentaliteten, uppblåsta och ineffektiva byråkratier.
2001-09 s 10
"Snaran dras åt runt Milosevic"
En av Slobodan Milosevics närmaste medarbetare, förre
polischefen Rade Markovic, har gripits av polisen. Misstankarna
mot honom är främst inblandning i ett mordförsök
på de f d oppositionsledaren Vuk Draskovic. Detta stärker
förhoppningarna om att Milosevics dagar i frihet också
är räknade.
2001-11 s 8
"Nej, inte Makedonien också!"
Etniska albanska gerillagrupper från Kosovo sprider skottlossning
över provinsens sydgräns och har nu hamnat på
kollisionskurs med Nato. Nato har nu beslutat att ta till hårdhandskarna
mot etnisk extremism. Albaniens regering har förklarat att
den respekterar Makedoniens territoriella integritet. Den förnekar
allt intresse för ett "Storalbanien". ( Men detta
är väl inte heller banditernas mål utan snarare
att få kontroll över allt större delar av smuggeltraffik
och annan kriminell handel med varor som tobak, narkotika och
kvinnor! Det är fördelningen av vinsten av denna handel
som de slåss om!).
2001-11 s 10-12
"Dags att göra upp med despoterna"
Undersökningar om många mord och skamlöst berikande
ger belägg för att Belgrads tidigare härskarpar
Mirjana och Slobodan Milosevic ligger väldigt illa till.
Den nye ledaren för rikets säkerhet 1998, Rade Markovic,
vägrade inte att ta emot order om likvidation av besvärliga
regimmotståndare. Ofta om ordern från Mirjana Markovic.
Hon hade tre motiv för att eliminera motståndare: om
familjens sinekurer var hotade, om hon blivit personligen förolämpad
eller om Slobodans politiska makt verkade vara i fara. Nu sitter
Rade häktad av den nya regimen. De politiska morden under
senaste decenniet är många. Ofta handlade det om att
eliminera människor som hade för mycket kunskap om Milosevics
illegala affärer. Men också de som ville bekämpa
cigarett- och narkotikasmugglingen genom Makedonien, som landets
f d president Gligorov som blev svårt skadad i en bilbomb
i oktober 1995.
Specialenheter inom den serbiska polisen anklagas för att
ha begått över tusen mord, framför allt fingerade
bilolyckor.
2001-12 s 3-4
"Västmakterna famlar efter lösningar på Balkan"
Västerländska diplomater misstänker att de etniska
albaner som strider mot makedoniska och serbiska regeringsstyrkor
i Kosovos gränsområden vill försöka tvinga
det internationella samfundet till ytterligare en diplomatisk
intervention som resulterar i ändrade gränser på
Balkan.
De stridande grupperna är versioner eller rester av UCK-gerillan.
Ledaren för albanernas "befrielsearmé" i
södra Serbien erkänner inte landets nya regering och
kan inte förstå att inte USA vill ingripa militärt
för att stödja albanerna. Befälhavaren för
KFOR i Kosovo vill få lov att omfördela sina styrkor.
Serberna är inte längre något hot nu är det
albanerna som står för våldet. NATO faller inte
längre för rebellernas argument. "Om inte NATO
och makedonierna slår sig ihop riskerar Skopje att bli ett
nytt Beirut" säger en ledande internationell diplomat.
2001-12 s 4-5
"Makedonien har redan krig"
FN bär en del av skulden menar FNs speciella sändebud
i Balkan, Carl Bildt. "Det är mycket pinsamt när
territorium som kontrolleras av FN används för terroristaktiviteter
mot ett grannland". Gerillagrupperna i Makedonien har ett
brett stöd bland landets etniska albaner.
2001-12 s 5-6
"I den värsta krigsförbrytarens spår"
Hur kommer det sig att Radovan Karadzic, Europas största
krigsförbrytare" fortfarande är på fri fot?
Han bor i jaktstyrkor och kyrkor i ett bergsområde inom
Serbiska Republiken som är en del av Bosnien. Den ortodoxa
kyrkan skyddar sina medlemmar. Han är fortfarande fri, historien
skrivs om, minnena stjäls. Ändå har det bara gått
9 år.
2001-13 s 8
"Offensiven sätter press på rebellerna"
De makedonska regeringsstyrkorna gick under veckoslutet till offensiv
mot rebeller som håller till i bergen runt staden Tetovo.
"Detta är en kamp mot terrorister inte mot en etnisk
grupp".
2001-13 s 9
"Natos alternativ på Balkan"
Inget av Natos handlingsalternativ och omgivande region är
särskilt lovande, och alla reträttstrategier är
förenade med stora faror. Här är några av
de föga hoppingivande förslagen:
1. Reträtt av internationella styrkor efter Kosovos självständighetsförklaring
2. Reträtt av internationella styrkor efter det att Jugoslavien
återtagit kontrollen
3. Status Quo. Fortsatt lågintensiv styrning av det internationella
protektoratet
4. Tuffa Tag. Slå till mot UCK-gerillan, avväpna och
gripa dess ledare.
På kort sikt antas scenario 4 ge lugn och minskad brottslighet.
På lång sikt antas alla fyra leda till ett nytt Balkankrig.
2001-13 s 22
"Tribunalen väntar"
Serbiens justitieminister Batic säger att FNs krigsförbrytartribunal
inofficiellt har gått med på att ge Belgrad ett års
tidsfrist att lämna ut Jugoslaviens förre president
Slobodan Milosevic.
2001-14 s 6-8
"Milosevic är oskadliggjord"
Den serbiske diktatorns politiska karriär är definitivt
slut, men det är först nu som debatten om Milosevics
roll i krigen som förstörde det forna Jugoslavien och
slog världen med fasa kan börja på allvar. Samtidigt
börjar diskussionen om andra nyckelpersoners - både
regionala och internationella - betydelse för händelseutvecklingen.
Milosevic lät sig övertalas att ge upp och sitter nu
bakom galler i väntan på många och långa
rättsprocesser. En offentlig rättegång kommer
sannolikt att leda till många pinsamma avslöjanden
om högt uppsatta ämbetsmän och politiker. Milosevic
fru Mirjana är fortfarande på fri fot.
2001-14 s 9-12
"Jakten på de försvunna miljonerna"
Serbien har plundrats på enormt mycket pengar, kanske ända
upp till 4 miljarder dollar. Personer med goda kontakter i den
gamla regimen, bl a släktingar till Milosevic tros ha stoppat
undan hundratals miljoner dollar i privata nummerkonton eller
bulvankonton på Cypern, i Schweiz, Libanon etc. Varifrån
kom pengaran?
Från förfuskade privatiseringar, regimen sålde
allmänhetens tillgångar och behöll själva
intäkterna. Eller manipulerade tullintäkter eller den
svarta valutamarknaden.
2001-14 s 10
"De misstänkta"
Slobodan Milosevic, var först Serbiens och sedan Jugoslaviens
president
Mirjana Markovic, Slobodans hustru, Balkans Lady Macbeth
Marko Milosevic, Slobodans son, gangstermiljonär. Har flytt
till Ryssland
Marija Milosevics, Slobodans dotter
Borka Vucic, Bankir och vän till Slobodan. Styrde Beogradska
Bankas filial i Cypern i 9 år fram till 1998. Hjärnan
bakom de finansiella operationerna
Nikola Sainovic, Serbiens f d biträdande premiärminister
Dusan Matkovic
Mirko Marjanovic, f d serbisk premiärminister, som kontrollerade
den lönsamma spannmålshandeln med Ryssland på
1990-talet.
2001-14 s 12
"Kungariket Serbien?"
Många i Serbien ser fram emot att återupprätta
dynastin Karadjordjevic som avsattes after andra världskriget.
Den 55-årige prins Alexander har levt i livslång exil
i Storbritannien hoppas nu snart kunna flytta tillbaka till Serbien.
2001-15 s 11-12
"Milosevicregimens brott: Del 2. Förföljelsen av
politiska motståndare"
Frö ett och ett halvt år sedan försökte en
lastbil köra ihjäl tre bilar varav en innehöll
Vuc Draskovic, den serbiske oppositionsledaren. Flera av hans
vänner dog men själv blev han lindrigt skadad. Idag
är de serbiska myndigheterna beredda att åtala Rade
Matkovic, den förra regimens chef för hemliga polisen,
och flera andra personer. Om de fälls riskerar de att dömas
till döden. Detta är ett av många fall av politiska
mord som belastar Milosevics regim. Andra är mordet på
Slavko Curuvija, en oppositionell tidningsredaktör, vidare
Ivan Stambolic som en tid var Serbiens president och den beryktade
Arkan.
2001-17 s 12-13
"Milosevic var inte det enda problemet"
Historiens tunga arv och de etniska motsättningarna försvann
inte bara därför att Slobodan Milosevic sattes bakom
lås och bom vare sig i Serbien eller i någon av de
övriga f d jugoslaviska republikerna. I Kosovo intervenerade
väst för att hjälpa de förtryckta kosovoalbanerna
och detta förändrade totalt hela situationen. Nu är
det beväpnade albaner som ligger i bakhåll och dödar
och trakasserar serber i den av NATO etablerade buffertzonen.
Längs gränsen mot Makedonien bedriver andra albaner
krig mot en bristfällig men dock demokratisk stat. Historien
upphör inte heller i Bosnien där ingen gillar den av
USA-dollar stödda federationen. Både serber och kroater
vill ha egna stater i Bosnien. Slutligen hotar Montenegro med
att bli självständigt och därmed "förinta"
federationen Jugoslavien.
2001-17 s 13
"Montenegro är djupt splittrat"
De allmänna valen gav visserligen president Djukanovics koalition
"Segern tillhör Montenegro" segern men den fick
dock bara 42 %. Motståndarna som är mot självständighetsomröstning
"Tillsammans för Jugoslavien" fick oväntat
höga 40 %.
2001-19 s 14-15
"Balkan är ett krångligt pussel"
Det har gått några veckor sedan valet i Montenegro
men det är fortfarande ovisst om resten av den jugoslaviska
federationen kommer att splittras. Faktum är emellertid att
spänningarna i de närliggande Kosovo och Makedonien
hur som helst utgör ett större hot mot den bräckliga
freden i regionen än Montenegros ambitioner att bli suveränt.
Det självständighetsivrande blocket i Montenegro fick
i senaste valet majoritet och det betyder att president Djukanovic
har majoritet för att utlysa en folkomröstning om självständighet.
2001-19 s 21
"Milosevic vägrar att ta emot arresteringsorder"
FNs förbrytartribunal hotar Jugoslavien med sanktioner om
inte arresteringsordern överlämnas. Miloseviv vägrar
ta emot den så nu har man helt enkelt lämnat handlingarna
instuckna i Milosevics cellfönster.
2001-24 s 15-16
"Milosevics öde orsakar splittring"
Kostunica vädjar till sina montenegrinska partners i regeringskoalitionen
att godkänna en lag som gör det möjligt att överlämna
Milosevic till FNs krigstribunal. Samtidigt har man hittat hundratals
lik varav många har tydliga spår av tortyr på
tre olika platser i närheten av huvudstaden Belgrad. Kostunica
vill befästa lagen före den 29 juni för att om
möjligt få garantier om en miljard amerikanska dollar
på en internationell biståndskonferens i Bryssel.
2001-26 s 4
"Mindre byråkrati i EUs jordbruk"
Jordbrukare som har rätt till mindre än 1240 euro i
årligt stöd ska få detta som en enhetlig summa
oavsett vad de producerar och utan att behöva fylla i ett
stort antal ansökningsblanketter. Metoden gör det lättare
att inkludera miljontals östeuropeiska jordbrukare i framtiden.
Metoden tros också bli lättare att acceptera för
WHO.
2001-27 s 3-4
"Taktiska och strategiska misstag bäddade för Milosevics
fall"
Slobodan Milosevic överskattade det serbiska folkets lojalitet
och underskattade ekonomins betydelse. Hans största misstag
var att utlysa presidentval ett år för tidigt. Ett
annat stort misstag han gjorde som kommunistisk ledare var att
efter det kalla krigets slut inte förstå att framtiden
för de forna öststaterna låg i handel och vänskap
med USA och Västeuropa. Inte med Ryssland.
2001-27 s 4
"Den långa vägen mot rättvisa"
Milosevics handlingar och rättegångsprocessen. Den
8 maj 1989 valdes han till president i Serbien. I augusti, sedan
Kroatien och Slovenien förklarat sig självständiga,
planerar han för ett Storserbien tillsammans med kroatiska
och bosniska serber. 1992-95 kriget i Bosnien. I juli 1997 väljs
han till president i Jugoslavien. Mars-juni 1999 Natos bombardemang
av Kosovo och Serbien. 24 maj 1999 väcker FNs krigstribunal
i Haag åtal mot Milosevic. 24 september 2000 förlorar
Milosevic det jugoslaviska presidentvalet. Den 5 oktober störtar
ett stort folkuppror Milosevic. 28 juni 2001 utlämnas han
till FNs krigstribunal i Haag.
2001-27 s 5-6
"Rättegången blir en utmaning på många
plan"
Det råder ingen tvekan om att den serbiska regeringen sålde
Milosevic för pengar. Detta undergräver ytterligare
Serbiens oberoende och försvagar landets redan haltande rättsväsen.
Den bräckliga jugoslaviska federationen kan få dödsstöten
eftersom de montegrinska regeringsmedlemmar som motsatte sig utlämnandet
hotar med att lämna regeringen. Utlämnandet skedde också
i trots mot författningsdomstolens beslut och utan att informera
Jugoslaviens president Kostunica. Detta betraktas av många
serber som en eftergift för internationell utpressning. Andra
kommer att uppfatta utlämningen som ett sätt att undanröja
för andra obehagliga sanningar.
2001-27 s 8-9
"Processen mot Milosevic sätter juristerna på
prov"
Det finns inga direkta bevis som binder Milosevic vid krigsförbrytelser.
Det finns massor med bevis som visar förbrytelserna, plundring,
våldtäkt och dödande i Kosovo. Modern spionageutrustning,
satelliter och kamerautrustade flygplan har levererat mängder
av material. Svårigheten är att visa på kopplingen
mellan den åtalade och förbrytelserna. Man måste
kunna fastställa den exakta kommandokedjan. Det finns inget
entydigt bevis utan snarare en kombination av många indicier.
2001-27 s 8-9
"Haagtribunalen jagar fler fula fiskar"
Radovan Karadzic anses ansvarig för slakten på flera
tusen civila muslimer under kriget i Bosnien 1992-1995. Han tros
gömma sig i bergen i sydöstra Bosnien. Ratko Mladic
Karadzics högra hand. Chef för Bosnienserbernas väpnade
styrkor under hela kriget i Bosnien. Fram till Milosevics gripande
bodde han helt öppet i sin villa i Belgrad. Milan Milutinovic
tog över efter Milosevic som Serbiens president 1997. Dragoljub
Ojdanic var den jugoslaviska arméns stabschef under Kosovokriget.
Nikola Sainovic var Jugoslaviens premiärminister vid tiden
för kriget i Kosovo. Vlajko Stojilijkovic, Serbiens inrikesminister
under samma tid.
2001-28 s 12-13
"Läget i Makedonien inger hopp"
Västmakterna har lärt av sina misstag, vilket avspeglas
i Makedonien där risken för inbördeskrig har minskat
markant.
Västerländska politiker och diplomater vill inte offentligt
medge hur läget är i Bosnien och Kosovo för att
inte undergräva allmänhetens stöd för humanitära
interventioner men i Bosnien är "en alldeles för
stor andel av den verksamma befolkningen sysselsatta av de internationella
organisationerna eller håller på med att smuggla olagliga
varaor eller olagliga personer till resten av Europa". Landet
måste "övervakas av NATOs fredssoldater och det
fungerar som ett internationellt protektorat och utvecklas till
en bas för organiserad brottslighet". Därför
anstränger sig nu dessa politiker som inte vågar erkänna
sanningen om Bosnien för att inte samma sak ska hända
i Makedonien.
2001-35 s 8-9
"Männen bakom Milosevics fall drar inte jämt"
President Kostunica och premiärminister Zoran Djindjic har
aldrig ens försökt låtsa vänskap. Det kyliga
förhållandet mellan dem har blivit ännu sämre
på senare tid. Den snurrande rykteskvarnen i Belgrad bidrar
till missämjan. För ett par veckor sedan förklarade
Kostunica att hans parti lämnar regeringen för att Djindjic
inte förmår krossa den organiserade brottsligheten.
Skälet var att den f d hemlige agenten Gavrilovic mördades
på öppen gata bara några timmar efter det han
lämnat Kostunicas kansli. Landet Serbien är i stort
behov av utländskt bistånd samtidigt som det är
djupt insnärjt i brottslighet och korruption. (Bråket
mellan de två handlar väl mer om vilken kriminell falang
som ska vinna kontrollen över de blomstrande verksamheterna
som smugglig av cigaretter, narkotika och vapen än om politiska
motsättningar.)
2001-37 s 12-15
"Albanerna drömmer om en egen stat"
I och med uppdraget att avväpna UCK i Makedonien har NATO
gjort en samling gerillakrigare till partner i ett fredsfördrag.
Rebellerna förbereder sig emellertid redan på nya skärmytslingar.
"Det enda som intresserar dessa människor är att
komma över pengar. Det handlar om korruption". "Vem
bryr sig om lagar? Inte i Albanien!"
2001-37 s 15
"Mujaheddin spred skräck bland serber och kroater"
Krigstribunalen granskar utländska legosoldaters övergrepp
i Bosnien. "De heliga krigarna" som kom sina islamska
vänner i Bosnien till hjälp begick grymma övergrepp
mot fångar och civila. De plundrade vilt. De kom redan 1992
till Bosnien betalda av Iran och Saudiarabien. De kom från
Afghanistan, Pakistan, Iran och andra muslimska länder. Deras
överordnade, högt uppsatta bosnienmuslimer, anklagas
nu i Haag.
I år har mujaheddin dykt upp igen nu på de albanska
rebellernas sida i Makedonien.
2001-41 s 6
"Ingen respit för krigsförbrytarna på Balkan"
I skuggan av det globala kriget mot terrorismen fortsätter
jakten på krigsförbrytare med oförminskad kraft
på Balkan. I Banja Luka godkändes nyligen en lag som
öppnar dörren för samarbete med FN-tribunalen i
Haag och där har det väckts åtal mot fyra serber
i samband med beskjutningen av Dubrovnik. Både Karadzic
och Mladic kan nu gripas. I Kroatien konfronteras landets TV-tittare
med krigets realitet, händelser som tidigare har tystats
ner. Att även kroater begick grova övergrepp under kriget
är nu klart för envar. Haag vill att den f d generalen
Gotovina utlämnas.
2001-42 s 5
"Djindjic och Kostunica drar åt olika håll"
Inre motsättningar mellan ledarna i Belgrad överskuggar
framstegen i Jugoslavien. Konkurrensen om kontrollen över
viktiga institutioner och om väljarnas stöd inför
nästa års val överskuggar det som regeringen uppnått.
Det går bättre med de ekonomiska reformerna - budgetsanering,
ökad öppenhet och skattereform - en oåterkallelig
ekonomisk omvandling inklusive bl a hårda tillslag mot smugglingen
har gett utrymme för löneökningar och att pensionerna
betalas ut i tid.
2002-07 s 3-6
"Haagtribunalen skriver historia när Milosevic ställs
till svara"
Den rättsliga processen mot Slobodan Milosevic är bara
ett av många sätt för länderna på Balkan
att göra upp med det förflutna. Det är första
gånge som en statschef ställs inför en internationell
domstol för så exceptionellt allvarliga brott.
2002-07 s 8-9
"Det etniska rensningen har satt outplånliga spår"
I tisdags började rättegången om några av
de gångna årens värsta förbrytelser. Jugoslaviens
förre president Slobodan Milosevic, som anklagas för
att bära det yttersta ansvaret för de döda bosnienmuslimerna
i Sanski Most och tusentals andra, ska nu försvara sig inför
den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Drygt
200000 människor miste sina liv i de jugoslaviska krigen.
De flesta var muslimer. Bosnien är fortfarande delat i etniska
områden.
2002-13 s 13
"Brutalt och banalt dryftas i Haag"
Rättegången mot Slobodan Milosevic, som har pågått
i drygt en månad har blivit en malande föreställning
i anklagelser och motanklagelser. Efter en månad koncentreras
rättegången fortfarande på att reda ut vad som
verkligen hände i Kosovo 1999 och inte på frågan
huruvida Milosevic bar ansvar för händelserna. Milosevic
accepterar inte skriftliga vittnesmål utan kräver att
själv få korsförhöra varje vittne. Detta
förlänger processen avsevärt och är ett faktum
som får många att ifrågasätta tribunalens
lämplighet.
2002-13 s 14
"Milosevics hemliga källor oroar tribunalen"
Bogoljub Bjelica, ordförande i kommittén för
Slobodan Milosevics befrielse, säger att han har ett amerikanskt
regeringsdokument som ska tas upp i tribunalen. Han menar att
dokumentet avslöjar vem som startade kriget på Balkan.
Enligt honom finns det bevarat hundratusentals hemliga statsdokument.
Milosevic framträder som mycket informerad även om detaljer
vid sina korsförhör av åklagarsidans vittnen.
Varifrån kommer den informationen?
2002-25 s 12-13
"Kriminalitet hotar stabiliteten i Serbien"
Svilanovic, Jugoslaviens utrikesminister, varnar för att
kontakterna mellan den organiserade brottsligheten och den politiska
makten utgör ett "påtagligt hot" mot den
jugoslaviska statens säkerhet. Hans varning kom efter mordet
i förra veckan på en högt uppsatt tjänsteman
i det serbiska inrikesministeriet. Den dödade Bosko Buha
hade erbjudit sig att vittna om kriget i Kosovo vid den internationella
domstolen i Haag.
2002-28 s 5-6
"Serbien står vid ett vägskäl"
Medan såren från kriget läker drar de ledande
politikerna åt olika håll. "Krig, flyktingar,
skuld, isolering från väst är idag inaktuella
ämnen". Nu handlar det om reform, övergång
till kapitalism och demokrati. Jugoslaviens president, Vojislav
Kostunica, är inte helt överens med Serbiens premiärminister
Zoran Djundjic om hastigheten för förändringarna.
Till hösten är det presidentval. Kostunica kandiderar
för omval. Intresset från väljarnas sida är
lågt. Många misstror de politiska institutionerna.
2002-28 s 7-8
"Milosevic är tillbaka i ny skepnad"
Intervju med Jugoslaviens president, Vojislav Kostunica, som berättar
om maktkampen med Serbiens premiärminister, kupprykten och
det haltande samarbetet med krigstribunalen i Haag.
2002-28 s 8
"Trevande försök att hitta sanningen"
Sannings- och försoningskommissionen i Jugoslavien, landets
motsvarighet till FNs krigstribunal, har startat för att
reda ut vem som bar ansvaret för blodsutgjutelsen i Kroatien,
Bosnien och Kosovo. Målet är ambitiöst men resurserna
är små. Jugoslaviens folkgrupper vill varken försonas
eller förenas.
2002-31 16
" Milosevics sviktande hälsa äventyrar rättegången"
Risken för att Slobodan Milosevic kan få en hjärtattack
bedöms så allvarlig att han ständigt måste
övervakas av läkare. Han ska nu vila från rättegången
i Haag där han står åtalad för krigsförbrytelse
och folkmord.
Förra veckan berättade nyckelvittnet Rade Markovic,
f d säkerhetschef i Serbien, för åklagaren att
Milosevic ständigt fick uppgifter om underrättelsens
operationer i Kosovo där serbiska trupper utförde "anti-terroristiska
operationer" mot kosovoalbaner.
2002-31 17
"Alla spår skulle sopas undan"
Dragan Karleusa, en serbisk polismästare, har vittnat inför
brottstribunalen i Haag om hur han hört Rade Markovic, f
d säkerhetschef i Serbien berätta, att Milosevic i mars
1991 planerade att dölja spåren efter de avrättade
albanerna i Kosovo.
2002-34 s 12-13
"De hittar aldrig Karadzic"
NATO patrullerar regelbundet i Bosniens gränstrakter, där
den förre bosnienserbledaren Radovan Karadzic tros gömma
sig, skyddad av lokalbefolkningen och, inte minst, en tungt beväpnad
livvaktsstyrka. I Celibici, en nästan medeltid by på
gränsen till Montenegro, där människorna lever
på att odla sin egen mat och föda upp djur, är
det många som vill skydda honom. De hatar den NATO-ledda
fredsstyrkan och ser den som en ockupationsmakt.
2002-37 s 6
"Milosevic styrde slakten"
Ett av de serbiska styrkornas värsta tillslag i Kosovo 1999
kan inte ha iscensatts utan att Slobodan Milosevic och hans militära
ledare visste om det uppgav ett vittne nyligen i rättegången
mot Milosevic. Det är den f d brittiske generalen Sir Peter.
2002-38 s 13
"Kosovo är klart, nu väntar Kroatien och Bosnien"
Rättegången mot Slobodan Milosevic tar paus i några
dagar sedan kapitlet om Kosovokriget är avslutat. Nu väntar
en ännu krångligare process om krigen i Kroatien och
Bosnien. Det har gått sju månader sedan rättegången
började men den är ändå bara i en inledningsfas.
Milosevic är den första f d statschef som ställs
inför rätta misstänkt för krigsförbrytelser,
brott mot mänskligheten och folkmord.
2002-40 s 11-12
"Fördel Kostunica i presidentvalet"
Serbiens första presidentval sedan Slobodan Milosevic avsattes
kommer att avslutas med en finalomgång eftersom inga av
de elva kandidaterna erövrade egen majoritet. Vojislav Kostunica
som störtade Milosevic och som är Jugoslaviens president
fick flest röster i söndagens presidentval. Han fick
31 %. Ekonomen Miroljub Labus, som är reformsidans mest framträdande
representant fick 28 % och ultranationalisten Vojislav Seselj
som tidigare samarbetade med Milosevic kom på tredje plats.
2002-42 s 5-6
"Det serbiska valet måste göras om"
Politiskt käbbel och utbrett missnöje förvandlade
drygt hälften av Serbiens väljare till soffliggare.
Mer än hälften av de serbiska väljarna avstod från
att rösta i söndagens presidentval vilket innebär
att valresultatet blev ogiltigt enligt en lag från tiden
för Milosevics autokratiska styre. Resultatet visar dock
att den konservative nationalisten Kostunica besegrade den västinriktade
liberalen Miroljub Labus.
2002-49 s 11
"Ökänd krigsförbrytare på mycket fri
fot"
Den förre bosnienserbiske generalen Ratko Mladic åtnjuter
den jugoslaviska arméns beskydd och myndigheterna I Belgrad
vågar inte gripa honom då de befarar våldsamheter
mellan polisen och militären. USAs regering för krigförbrytarna
på Balkan har svalnat. Orsaken anses vara att de inte vill
störa valprocesserna i Bosnien och Serbien.
2002-50 s 10
"Serbiens väljare är väldigt trötta"
Vojislav Kostunica vann en stor seger i söndagens presidentval
i Serbien. Han fick 65 % av rösterna. Men valdeltagandet
var för lågt, 45 %, för att göra valet giltigt.
2002-51 s10
"Balkan måste hållas under uppsikt"
Försoning och återuppbyggnad på Balkan är
ett tidsödande arbete. Fredsstyrkor och ekonomisk hjälp
behövs i många år till. Balkan är en krutdurk
av etniska motsättningar och kriminalitet fortfarande tre
år efter det att det senaste kriget slutade. En aktuell
rapport från Utrikespolitiska Rådet i Washington drar
slutsatsen att hög arbetslöshet, brottssyndikat, offentlig
korruption och religiösa och etniska motsättningar kan
göra Bosnien, Makedonien, Serbien och Kosovo till destabiliserande
faktorer för hela södra Europa. Hela området håller
på att förvandlas till ett himmelrike för narkotikahandlare,
människosmugglare och militanta islamister.
2002-51 s 11
"Ombytta roller"
Den serbiska minoriteten trakasseras och albanerna försöker
vidga sitt territorium. Någon försoningsprocess är
det inte tal om.
2003-1/2 s 7-8
"Duell utan slut i Serbien"
Serbiens två ledande politiker, Zoran Djindjic och Vojislav
Kostunica. störtade Milosevic tillsammans, men där tog
det sluta med samarbetet. Parlamentets talman säger att traditionen
i Serbien är sådan att "det inte räcker att
besegra fienden. Han skall förintas". Kostunica lyckas
inte bli president trots en god majoritet av rösterna. Djindjic
uppmanade sina väljare att bojkotta valet och lyckades så
bra att valdeltagandet blev så lågt att valet ogiltigförklarades.
Den snygga talmannen i det serbiska parlamentet, Natasa Misic,
blev tillförordnad president i Serbien, den 5 januari. Det
instabila politiska läget gör Serbien åter till
en oroshärd för hela Balkan.
2003-5 s 5
Jugoslavien finns inte mer"
Serbiens parlament har godkänt en uppgörelse om att
ersätta Jugoslaviska federationen med en lös union mellan
Serbien och republiken Montenegro. Om de Montenegrinska parlamentet
också godkänner uppgörelsen kommer Jugoslavien
att gå till historien efter nästan 75 år, varav
merparten under auktoritärt styre.
2003-5 s 5
"Belgrad vågar inte gripa Mladic"
Trots varningar för att Jugoslavien riskerar att förlora
ekonomiskt stöd från USA och andra länder hävdar
en jugoslavisk minister att det innebär stora problem att
gripa bosnienserbernas f d befälhavare, general Ratko Mladic,
som är efterlyst av FNs krigstribunal i Haag. Försök
att gripa Mladic kan resultera i en blodig strid mellan polis
och Mladics livvakter.
2003-7 s 5-6
"Jugoslavien har försvunnit från kartan"
Federationen Jugoslavien har ersatts av unionen Serbien och Montenegro.
Många befarar att unionen är dödsdömd från
början. Jugoslavien avvecklade sig själv. Jugoslavien
var ett av världens mest framgångsrika kommunistländer
blev senare platsen för ett av Europas mest avskyvärda
blodbad sedan andra världskriget.
2003-7 s 12
"Serbien vill diskutera Kosovo"
Serbiens premiärminister Zoran Djindjic, har bett om att
internationella förhandlingar om Kosovos status ska inledas
i juni. Han hävdar att serberna i Kosovo saknar erforderligt
skydd mot vedergällningsattacker och diskriminering från
den albanska majoriteten.
2003-9 s 9
"Har EU glömt Balkan?"
Behovet av mera finansiell hjälp testar EUs engagemang och
ordfasthet. Sedan början av 1990-talet har EU pumpat in miljarder
och åter miljarder dollar. Bidragen kommer att minska något
under de kommande åren. Nu har Kroatien lämnat in medlemsansökan
till EU. Men först måste de lämna ut krigsförbrytarna
och komma åt den organiserade brottsligheten.
2003-9 s 14-16
"Milosevics rättegång och vedermödor"
Samtidigt som NATOs medlemsländer tvistar om hur man ska
handskas med en blodig tyrann försöker en annan tyrann
förvandla krigstribunalen i Haag till en cirkus. Rättegången
mot Milosevic har varat i ett år. Han tycks vilja förlänga
processen så långt som möjligt och predika sin
åsikt att serberna är offer för en internationell
konspiration mot Jugoslavien och att han är Balkans store
fredsivrare. Domen mot Milosevic kommer sannolikt att bli avgörande
för om FNs tribunal i Haag kommer att bedömas som en
framgång.
2003-9 s 16
"Seselj gör entré"
Den 48-årige Seselj, f d paramilitär ledare, åtalades
för ett par veckor sedan för att ha beordrat övergrepp
mot icke-serbiska invånare i Kroatien. 1991 när serberna
slogs för att ta den kroatiska staden Vukovar deklarerade
Seselj offentligt att "inte en enda Ustasha får lov
att lämna staden levande". Sesejls försvar bygger
på åsikten att det inte var serberna som startade
kriget på Balkan utan att ansvaret vilar på Kroatien
och Bosnien som förklarade sig självständiga från
Jugoslavien.
2003-12 s 6
"Det roderlösa Serbien behöver västs hjälp"
Morot fungerar bättre än piska säger serberna,
som tycker att västmakterna är alltför krävande
och oförstående. Den serbiska regeringen vädjar
till västerländska om hjälp att sätta landet
på rätt köl igen efter mordet på premiärminister
Zoran Djindjic i förra veckan. Hans död beror kanske
på att han försökte tillmötesgå amerikanernas
krav på att general Mladic skulle utlämnas till tribunalen
i Haag senast juni. Regeringen i Belgrad uppger att en kriminell
organisation med säte i Belgrad ligger bakom mordet.
2003-12 s 7
"Det bli svårt att axla Djindjics mantel"
Zoran Zivkovic, f d inrikesminister har utsetts till den mördade
Djindjics efterträdade som premiärminister i Serbien.
Han har lovat att fortsätta dennes kamp mot den undre världens
gangsterkrig.
2003-12 s 7-8
"Mord präglar Serbiens historia"
Politiska mord är en vanlig företeelse i Serbien. Skotten
i Sarajevo är bara ett exempel. Den 28 juni 1914 sköt
och dödade Gavrilo princip, en brinnande serbisk nationalist,
den habsburgske änkehertigen Francis Ferdinand och hans gemål.
Denna handling tände gnistan till första världskriget.
Blott under Titos styre motarbetades regionala och sekteristiska
yttringar och mönstret av politiska mord bröts. 1980
är Tito dog vaknade den serbiska och andra nationalistiska
rörelser till liv igen.
2003-12 s 8
"Ett bakslag för Haag-tribunalen"
Djindjic ansågs vara det bästa hoppet om att misstänkta
serbiska krigsförbrytare skulle lämnas ut. Haagtribunalen
är mycket angelägen om att gripa den bosnienserbiske
ledaren Radovan Karadzic och hans militäre chef, general
Ratko Mladic. Mladics gripande ansågs vara nära förestående
då mordet skedde.
2003-13 s 11
"35 serbiska domare tvingas avgå"
De anklagas för att ha underlåtit att åtala de
förbrytare som planerade mordet på premiärminister
Zoran Djindjic. Denne mördades av en krypskytt utanför
regeringsbyggnaden den 12 mars.
2003-13 s 11
"100 gripna i razzior efter Djindjic-mordet"
Misstankarna mot den huvudmisstänkte Milorad Lukovic och
några andra kvarstår dock.
2003-17 s 6
Serbien fortsätter jakten på kriminella
Mordet på premiärminister Djindjic i förra månaden
har lett till en intensiv upprensning i Serbiens undre värld.
Myndigheterna för en hård kampanj mot de gangstersyndikat
och misstänkta krigsförbrytare, som höll Serbien
i ett hårt grepp, samarbetade med polis och hemlig polis
och utgjorde ryggraden i Slobodan Milosevics brutala diktatur.
Kritiker anser att koncentrationen på den organiserade brottslighetens
företrädare distraherar från Serbiens verkliga
problem nämligen att många krigsförbrytare fortfarande
är på fri fot.
2003-22 s 15-16
"Balkan visar hur man inte ska göra"
Det tar tid att införa demokrati. Risken med att hålla
val för tidigt är att farliga ledare blir de första
som lägger beslag på makten. Säger USAs biträdande
försvarsminister Wolfowitz efter en resa till Balkan och
Östeuropa. Bosnien hotar att bli en misslyckad stat med en
muslimsk befolkning i hjärtat av Europa. Som idag är
ett transitland för terrornätverkens pengar och agenter.
2003-26 s 4
"Från rött till gult ljus för Balkan"
Länderna på Balkan tar plats i EU-kön. EUs ledare
har lovat att bistå med pengar och politiska råd så
att de krigshärjade länderna på Balkan kan bli
medlemmar i EU. Men då måste dessa länder angripa
den organiserade brottsligheten och korruptionen. Balkanländerna
som är en viktig knutpunkt för den illegala invandringen,
måste komma till rätta med flykting- och narkotikasmugglig
genom att förbättra sina gränskontroller.
2003-26 s 4-5
"Dags att diskutera Kosovo"
EU och USA kommer att stödja direkta samtal mellan Serbien
och Kosovo i syfte att sätta punkt för en av de sista
återstående konflikter som äventyrar säkerhet
och stabilitet på Balkan. Kosovo tillhör konstitutionellt
Serbien men i praktiken har regionen styrts som ett FN-protektorat
sedan 1999. Alla inblandade parter anser att tiden nu är
mogen för förhandlingar om ett fungerande partnerskap
mellan Kosovo och Serbien.
2003-28 s 10-12
"FN har det motigt i Kosovo"
FNs chefsadministratör i Kosovo, Michael Steiner, lämnar
sitt misslyckade uppdrag efter 18 månader. Provinsens albaner
och serber fortsätter att hata varandra och i Steiner ser
de också en fiende. Albanerna vill inte acceptera något
annat än fullständig suveränitet. Får de
inte det är de beredda att börja kriga igen.
2003-28 s 12-13
"Balkan sätter kurs mot EU"
Balkans tilltufsade länder närmar sig EU i olika takt.
Sedan EUs ledare hade godtagit förslaget till ny EU-författning
gjorde de också den uppseendeväckande Balkandeklarationen
på framför allt Greklands önskan. Västra
Balkan, de sex republiker som en gång utgjorde Jugoslavien
minus Slovenien + Albanien, kan förvänta sig att bli
medlemmar i EU förutsatt att de uppfyller en mängd stränga
krav. Kroatien är den starkaste kandidaten. Makedonien har
klarat av två steg. Bosnien är efter medan Serbien
är regionens nyckelland. Serbiens välgång beror
till stor del på i vilken mån man har lyckats försvaga
det maffialiknande nätverket sedan Djindjics död.
2003-37 s 9-10
"Kosovo 4 år senare"
Ingen lösning i sikte. Hur länge kan Kosovo härda
ut som ett oroligt FN-protektorat, som Serbien gör anspråk
på och som inte har någon likhet med den oberoende,
albanskledda stat som majoriteten av befolkningen vill ha? Fyra
år efter den USA-ledda Nato-kampanjen mo Serbien är
Kosovo fortfarande ett land splittrat mellan etniska serber, som
en gång styrde provinsen, och en albansk majoritet som nu
styr under FNs övervakning. Kosovos premiärminister,
Bajram Rexhepi, vill ha självständighet snarast. Något
måste göras för att minska på den eländiga
fattigdomen och den växande arbetslösheten.
2003-37 s 9
"Det serbiska parlamentet har röstat nej till ett fritt
Kosovo"
Enligt ett förslag från premiärminister Zoran
Zivkovic i Serbien röstade i förra veckan 186 ledamöter
i parlamentet jas till en deklaration som säger att Kosovo
är en oskiljaktig del av den serbiska republiken och därför
inte kan bli en oberoende stat.
2003-40 s 6
"Dags att avgöra Kosovos öde"
Överläggningarna om Kosovos framtid mellan Belgrad och
Pristina börjar i mitten av oktober i Wien. Samtalen ska
ledas av FN-administrationen i Kosovo och dess chef, Hari Holkeri.
Den mest omstridda frågan gäller Kosovos slutgiltiga
status.
2003-42 s 6-7
"Sändebud vädjar till USA att inte glömma
Balkan"
Richard Holbrooke, den förre amerikanske FN-representanten
som förhandlade fram fred i Bosnien och Bernard Krouchner
som i två år var FNs övervakare i Kosovo har
gjort en 5 dagars turné i regionen. De vill att USA inte
drar tillbaka de 5000 soldater som finns på Balkan. EU är
inte heller så intresserade p g a de viktiga uppgifterna
med nya medlemsstater och ny författning. I Bosnien har den
etniska rivaliteten minskat 8 år efter kriget men utbredd
arbetslöshet och korruption präglar landet.
2003-45 s 24
"Belgrad trotsar krigstribunalen"
Den serbiska regeringen vägrade i förra veckan att gripa
fyra högst uppsatta poliser och officerare som av Haagtribunalen
misstänks för krigsförbrytelser. Serbien skulle
stå utan både polisväsende och armé om
generalerna skickas till Haag säger inrikesministern Mihajlovic.
Det vore "politiskt självmord" att gripa de fyra
männen.
2003-47 s 9
"Ännu ett ogiltigt val i Serbien"
Kombinationen ointresse och bojkott fick serberna att strunta
i presidentvalet. Serbien är ett ledarlöst land sedan
landets väljare i söndags för tredje gången
i rad på bara ett år misslyckades med att välja
en ny president. Bara drygt 38 % av republikens 6,5 miljoner väljare
deltog i valet, vilket är mycket mindre än de 50 % som
krävs. Parlamentet upplöstes i förra veckan och
nyval planeras den 28 december i år.
2003-50 s 7
"Mörkläggning på hög nivå?"
Utredningen om mordet på Serbiens förre premiärminister,
Zoran Djindjic, går mycket långsamt. Vittnen vägrar
att uttala sig, och högt uppsatta politiker blockerar rättvisan.
Det har gått åtta månader sedan attentatet och
ännu handlar det mer om mörkläggning än utredning.
Konspirationsteorier av alla de slag surrar i luften. Många
av de misstänkta tillhör Maffiaklanen Zemun. Efterlyst
är också exledaren för Röda baskrarna Milorad
Lukovic. Flera högt uppsatta personer, som tillhör den
styrande DOS-koalitionen, skylls för att ha varit gäster
i maffians lyxvillor.
2003-50 s 8
"Milosevic planerar politisk comeback"
Utbredd besvikelse bland väljarna ger nationalisterna medvind
inför parlamentsvalet. Milosevic har behållit posten
som ordförande i Serbiens socialistiska parti. Nu kommer
han att stå överst på partiets lista i valet
den 28 december. Det radikala partiet som är en nationalistisk
grupp grundad av krigstidens paramilitära ledare har chans
att bli parlamentets största parti. Listan toppas av Vojislav
Seselj som i likhet med Milosevic väntar på rannsakning
i Haag.
2004-03 s 6-7
"Obehagliga tongångar på Balkan"
Extremnationalisternas framgångar i Serbien bådar
illa för landet - och kanske för hela regionen. Valresultatet
var splittrat. Ungefär 2,1 miljoner väljare röstade
på mer eller mindre västorienterade partier men nästan
1,4 miljoner röstade på antingen det extremnationalistiska
Serbiska radikalpartiet eller på Slobodan Milosevics socialistparti.
Radikalpartiet är med sina 81 mandat det största partiet
i parlamentet. Det fick 27 % av rösterna. Deras ledare, Vosislav
Seselj, sitter häktad i Haag i väntan på krigstribunalen.
Inom det demokratiska blocket som nu ska försöka bilda
en regering finns ett parti som leds av den man som avsatte Milosevic
för tre år sedan, Vojislav Kostunica. Han kan samarbeta
med G17 Plus. Svårare blir det med Vuk Draskovics Serbiska
förnyelserörelsen och med Demokratiska partiet som leddes
av Zoran Djindjic som var Serbiens premiärminister tills
han mördades i mars i fjol. Landet har ingen president sedan
de senaste presidentvalen inte samlat tillräckligt många
väljare. Serbien blir lidande om landet inte får en
stabil regering. Men andra länder kan också ta skada.
Utsikterna till att något av länderna på Balkan
är redo att inom överskådlig tid följa Slovenien
in i EU försämrades markant med resultatet av det serbiska
valet.
2004-06 s 4
"Detta har inte hänt i Bosnien"
Bosnien har en hel del att lära dagens fredsbyggare. Åtta
år efter fredsavtalet i Dayton är landet fortfarande
delat i tre etniska zoner. Krigstidens nationalistiska ledare
har fortfarande makten. Detta trots de 10tals miljarder dollar
som utlandet satsat på Bosnien och tusentals utländska
militärer och civila experters och hjälparbetares insatser.
Bosnien är långt ifrån att kunna klara sig själv.
Det gick alldeles för långsamt att skapa lag och ordning.
Medan omvärlden tvekade slog den organiserade brottsligheten
djupa rötter. Dessa vattnades sedan med givarländernas
generösa hjälp som kanaliserades via lokala brottsledare.
2004-07 s 10
" Milosevics socialister sålde sig dyrt"
Eftersom det demokratiska lägrets fyra partier inte lyckats
bryta dödläget som hade varat sedan valen den 28 december
steg i förra veckan det socialistiska partiet fram som räddaren
i nöden. Partiet godkände Dragan Marsicanin som talman
men krävde i gengäld ett stopp för utlämning
av fler misstänkta krigsförbrytare för att stöda
regeringen.
2004-08 s 6
"God grogrund för serbisk nationalism"
Kriminalitet, arbetslöshet och ekonomiska umbäranden
underblåser serbisk nationalism. Valresultatet speglar mest
av allt missnöjet med att den valda regeringen misslyckades
med att infria sina löften om politiska och ekonomiska förändringar
och med att utrota korruption och laglöshet.
2004-09 s 4
"Makedonien ställer sig i kön"
Makedonien har ansökt om medlemskap. Många långtgående
reformer anses kunna ge resultat. Alla ansökningar från
Balkan hänger på den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo,
som styrs av FN och Nato sedan 1999. Vad kommer resultatet av
nästa års förhandlingar att bli? Ska Kosovo delas
mellan serber och albaner?
2004-11 s 7
"Kostunica utmanar FN"
Serbiens nya regering med premiärminister Vojislav Kostunica
i spetsen har planer på en etnisk uppdelning av Kosovo och
han vill att krigsförbrytarna ska ställas inför
rätta i det egna landet i stället för i Haag. Kostunas
hållning går emot de planer som FNs säkerhetsråd
har för Balkan och 100 miljoner dollar i bistånd till
landet riskeras därmed.
2004-13 s 6
"Kosovo exploderade igen"
Våldet i Kosovo är ett bakslag för alla parter"
Blodigt våld förra veckan krävde 28 dödsoffer,
de flesta etniska serber. 600 skadades och 3600 serber blev hemlösa
rapporterar FN. Det var den första etniska rensningsaktionen
sedan 1999. FN överväger nu om det är möjligt
att redan nästa år inleda förhandlingar om Kosovos
slutgiltiga status. Det är också svårare för
de albanska ledarna att få gehör för ett självständigt
Kosovo.
2004-16 s 6
"Fjärde gången gillt i Serbien?"
Serberna gör i början av sommaren ett nytt försök
att välja president. Två tidigare val har ogiltigförklarats
på grund av för lågt valdeltagande. Kandidaten,
Radikalpartiets Tomislav Nikolic, får en stark motståndare
i det oppositionella Demokratiska Partiets Boris Tadic.
2004-25 s 10
"Nationalist leder i det serbiska valet"
Nationalisten Tomislav Nikolic fick flest röster i det serbiska
presidentvalet i söndags. Han kommer att möta reformpolitikern
Boris Tadic i finalomgången den 27 juni. Nikolic, vars Radikalparti
leds av den misstänkte krigsförbrytaren Seselj, som
sitter inlåst i krigstribunalen i Haag, fick drygt 30 %
av rösterna. Det är ett allvarligt bakslag för
premiärminister Kostunica, vars kandidat bara kom på
fjärde plats. Tadic leder demokratiska partiet som var den
mördade premiärministern Zoran Djindjics parti.
2004-27 s 5
"Serbien får en demokratisk ledare"
En demokratisk europavän vann Serbiens presidentval i söndags,
vilket undanröjde farhågorna om att en ny våg
av extrem nationalism skulle ta landet i sitt grepp. Nationalisten
Nikolic förlorade och erkände sig besegrad.
2004-27 s 6
"Gratis flygbiljett till Haag- enkel biljett"
Nato för nu ett nytt försök att gripa Bosnienserbernas
förre ledare Radovan Karadzic. På hans födelsedag
startade en annonskampanj vilken Karadzic erbjuds gratis enkel
flygbiljett till Haag. Man försöker också hitta
den f d chefen för den bosnienserbiska armén, Ratko
Mladic. Tidpunkten beror på att Nato drar sig tillbaka från
Bosnien och ersätts av EU-styrkor i slutet av året.
2004-29 s 6
"En vändpunkt för Serbien?"
Serbien fick i söndags en demokratiskt sinnad president vilket
väcker hopp om en ny vår. Boris Tadic, demokratiska
partiet 46-årige ledare svor presidenteden. Serbien har
varit utan president i två år. Presidenten har begränsad
makt.
2004-36 s 7
"Milosevic försvarar sig"
Serbiens förre president, Slobodan Milosevic, får 150
dagar på sig för att presentera sitt försvar inför
krigsförbrytartribunalen i Haag. Han företräder
sig själv men har en stor stab rådgivare bakom sig.
Det har bildats flera kommittéer som hjälper honom
att skaffa pengar till försvaret.
2004-36 s 10
"Het höst på Balkan"
Den av EU framtvingade statsunionen mellan Serbien och Montenegro
har inte fungerat alls. Regeringen i Podgorica känner sig
satt under förmyndarskap under Belgrad. Montenegros president,
Filip Vujanovic, vill därför inleda förhandlingar
med Belgrad om en eventuell separation.
2004-42 s 4-5
"Dags att byta regering!"
Cedomir Jovanovic, en nära medarbetare till den för
ett och ett halvt år sedan mördade serbiske premiärministern,
Zoran Djindjic, påstår i helsidesannonser att regeringen
försöker styra tillbaka till den förre jugoslaviske
presidenten Milosevics tid. Han uppmanar den serbiske presidenten,
Boris Tadic, att beröva regeringen dess stöd i parlamentet.
Tadic är partiledare för ett stödparti till minoritetsregeringen.
2004-43 s 8
"Status quo i Kosovo?"
valet i Kosovo har stor betydelse för nästa års
förhandlingar o Kosovos framtida status. Drygt 90 % av provinsens
invånare är etniska albaner och majoriteten nöjer
sig bara med fullständig självständighet. Serbiens
premiärminister Kostunica uppmanar till bojkott av valet
med Serbiens president Boris Tadic, uppmanar kosovoserberna att
rösta. Kostunica vill skapa en autonom serbisk enklav i Kosovo.
Där ska 220 000 kosovoserber kunna bo. Hur många albaner
som finns i Kosovo vet man inte, troligen mellan 1,5 och 2,2 miljoner.
Det blir svårt att ordna ett val.
2004-43 s 8-9
"Den serbiska frågan kräver en snar lösning"
Balkan tycks ha hamnat i långbänk. Flera frågor
om gränser och statsbildningar pockar på en lösning
om inte instabiliteten ska permanentas. Var Serbiens gränser
ska gå var den fråga som orsakade det största
kriget i Europa sedan 1945. Slobodan Milosevic ville dra sitt
lands gränser runt alla serber från Kosovo till Bosnien
och Kroatien. Vid årsskiftet lämnar de sista 1000 amerikanska
soldaterna Bosnien. Frågan om Kosovos status kan inte skjutas
upp. Men om albanerna i Kosovo får självständighet
kommer bosnienserberna att trycka på för att integreras
med Serbien.
2004-44 s 8
"Serberna bojkottade valet i Kosovo"
Det låga valdeltagandet i Kosovo är en stor besvikelse
för alla som försöker stabilisera provinsen. Kosovo
har 1,4 miljoner invånare varav 107 000 är röstberättigade
serber. Bara någon procent av dessa röstade emellertid.
Serbiens premiärminister Vojislav Kostunica hade förordat
bojkott. Serberna är fortfarande mycket upprörda över
de albanska upploppen i mars då 19 serber miste livet. Våldet
skärpte serbernas krav på full kontroll över sina
egna enklaver, där de vill ha egen polis och egna skolor.
2004-44 s 9
"Enighet är ett okänt begrepp i Belgrad"
Serbisk nationalism blockerar utveckling och samförstånd
på Balkan. Kostunica fördes till makten av en opposition
som äntligen hade lyckats ena sig efter flera års interna
stridigheter vilka hade hjälpt Milosevic att sitta kvar vid
makten. Enigheten är som bortblåst nu. Stora interna
motsättningar blockerar försöken att reformera
ekonomin och krossa kvarlevorna från kommunisttiden som
tar sig uttryck i osunda kopplingar mellan polisen och militären
och mellan den organiserade brottsligheten och säkerhetstjänsten.
Det senaste decenniets krig och sanktioner har ödelagt Serbiens
ekonomi.
2004-48 s 17
"Belgrads hemliga bunkrar"
En brottsundersökning har avslöjat att det under staden
finns ett jättelikt nätverk av tunnlar och bunkrar som
anlades under kommunisttiden. Komplexet byggdes på 1960-talet
under en kulle i ett bostadsområde på order av Josip
Broz Tito. Nu finns det misstankar om att systemet fram till helt
nyligen användes för att ge skydd åt eftersökta
krigsförbrytare.
2005-7 s 8-9
"De visste ingenting!"
Allt fler memoarböcker tränger sig in på den serbiska
bästsäljarlistan och de som berättar om sina liv
är f d generaler, spioner och krigsförbrytare. En är
f d presidenten i Republika Srpska, Biljana Plavsic, som för
närvarande avtjänar ett elvaårigt fängelsestraff
i Sverige för krigsförbrytelser. Personerna hon beskriver
i sina nyutkomna memoarer är Radovan Karadzic, företrädare
och f d förtrogen, och hans familj. Man måste ställa
sig frågan huruvida hundratusentals död i Balkankriget
föll offer för en etnisk konflikt, serbiskt storhetsvansinne
eller en hungrig politikermaffia.
2005-9 s 6
"Belgrad vill inte skiljas"
Den serbiska regeringen avvisar den montenegrinska regeringens
förslag att den serbisk-montenegrinska unionen ska upplösas
och ersättas av två suveräna stater. Serberna
spekulerar om motiven bakom Montenegros regeringschef Djukanovics
förslag och den montenegrinska oppositionen i sin tur beskyller
honom för skumma avsikter. I Tyskland och Italien pågår
polisutredningar om Djukanovics misstänkta inblandning i
cigarettsmuggling. Som regeringschef i en delstat åtnjuter
han inte åtalsimmunitet och nu försöker han påskynda
Montenegros självständighet eftersom det skulle skydda
honom mot åtal för smuggling och för straff för
sina brott.
2005-9 s 8
"Två generaler kom till Haag"
Två generaler från olika sidor i det bosniska kriget,
en muslim och en serb, inställde sig i början av veckan
i krigstribunalen i Haag, som har åtalat dem för krigsförbrytelser
under kriget 1992-1995. General Rasim Delic, f d befälhavare
för den muslimskt dominerade bosniska armén, anklagas
för att ha dödat, torterat och våldtagit civila,
kroatiska fångar. General Radivoj Miletic misstänks
för delaktighet i massakern i Srebrenica i juli 1995 när
fler än 7000 Bosnienmuslimer dödades.
2005-11 s 4-5
"Rättvisan segrar sakta men säkert"
Kosovos premiärminister Ramush Haradinaj har avgått
och överlämnat sig till FNs krigsförbrytartribunal
i Haag. Det är det senaste tecknet på tribunalens långsamma
men otvetydiga framgång i att ställa krigsförbrytarna
från krigen på Balkan under 1990-talet inför
rätta. Men 17 fula fiskar är fortfarande på fri
fot inklusive Bosnienserbernas forne ledare Radovan Karadzic,
deras krigsledare Ratko Mladic och Kroatiens Ante Gotovina, som
ledde den framgångsrika attacken mot serberna 1995. EU har
klargjort för både Kroatien och Serbien att ländernas
väg mot EU-medlemskap är stängda tills de utlämnar
dessa män.
2005-16 s 5-6
"Balkan är ett kaotiskt fiasko"
En ny rapport rekommenderar att Lord Ashdowns uppdrag i Bosnien
ska avbrytas och att den regionala politiken förändras
radikalt, eftersom den har gått in i "en återvändsgränd".
En "expertgrupp" bestående av Balkanexperter och
politiker, däribland 6 f d premiärministrar, som leds
av italienaren Giuliano Amato har efter ett års studier
presenterat en rapport. Trots att miljarder dollar pumpats in
i regionen har resultaten varit mycket magra: "en blandning
av svaga stater och internationella protektorat, nolltillväxt,
utbredd korruption, hög arbetslöshet och utbrett missnöje".
Gruppen menar att Lord Ashdowns post som hög representant
i Bosnien ska avvecklas då ämbetet har diktatoriska
befogenheter. Den albanska majoriteten ska tillerkännas någon
form av oberoende i Kosovo. Den lösa unionen mellan Serbien
och Montenegro bör överges. Bryssel måste presentera
en ny strategi som har målet att alla länder i det
forna Jugoslavien ska vara medlemmar i EU inom 10 år. Detta
är det bästa botemedlet mot den tilltagande pessimismen
i regionen.
2005-16 s 6-7
"I väntan på tåget till Bryssel"
EU har på allvar börjat överväga medlemskap
för Serbien och andra länder på Balkan. Det har
gått nästan 15 år sedan Jugoslaviens blodiga
upplösning med etnisk rensning och massakrer började,
och äntligen tycks tanken på EU-medlemskap för
länderna på västra Balkan ha slagit rot både
på Balkan och i Bryssel. Alternativet är att regionen
riskerar att bli ännu fattigare och mer isolerad. Ett snabbspår
för Serbien till EU-medlemskap skulle kunna vara moroten
att godkänna självständighet för Kosovo.
2005-23 s 7-8
"Drömmen om självständighet"
Kosovo siktar mot full suveränitet. Sedan den 1 juni 1999
har Kosovo, som har 2 miljoner invånare, varav drygt 90
% är etniska albaner, varit ett FN-protektorat. De vill ha
självständighet. Serbiens ledare säger att de är
beredda att erbjuda albanerna allt de önskar - utom självständighet.
"Mer än autonomi, men mindre än självständighet.
Serberna ser med skadeglädje på det politiska kaoset
i Kosovo. Bittra politiska fejder mellan olika albanska grupperingar
avlöser varandra. Incidenter med skottlossning albaner emellan
understryker hur bräckligt Kosovo är.
2005-23 s 8
"Serbien lovar att fånga Mladic"
Under press från FNs chefsåklagare, Carla del Ponte,
har regeringen i Serbien och Montenegro lovat att spåra
upp och ta fast den före detta ledaren för den bosnienserbiska
armén, Ratko Mladic, inom en månad. Del Pontes rapport
kommer att bli ett viktigt underlag för EUs bedömning
av Kroatiens och Serbiens möjligheter att bli medlemmar i
EU.
2005-27 s 16
"Fullsatt i häktet i Haag"
Krigstribunalens celler i Haag fylls i takt med att domstolen
lägger vantarna på fler och fler misstänkta krigsförbrytare
från det forna Jugoslavien. Alla de 62 personerna från
Balkan har egen dator och kaffebryggare, satellit TV och tillgång
till gym. Det är en blandning av serber, kroater, muslimer,
makedonier och albaner. De får vistas utanför sina
celler under större delen av den vakna tiden och de turas
om att tjänstgöra i köket där några
av dem blivit kända som gourmetkockar. Men 10 är fortfarande
på fri fot och tre är särskilt stora skurkar general
Ante Gotovina från Kroatien och de två bosnienserbiska
ledarna Radovan Karadzic och general Ratko Mladic. Men den serbiske
premiärministern Vojislav Kostunica vet att vägen till
Bryssel går via domstolen i Haag.
2005-27 s 17
"Fyra år sätter spår"
Den serbiska ledaren Slobodan Milosevic har nu tillbringat fyra
år i Haag, där han flera dagar i veckan står
inför rätta anklagad för krigsförbrytelser,
brott mot mänskligheten och folkmord. Milosevic fortsätter
att hävda sin oskuld. Rättegången som började
i februari 2002 har redan slagit tidsrekord i internationell rätt
och slutet är inte inom synhåll. Rättegången
har ännu inte nått kriget i Bosnien som är en
av processens viktigaste delar.
2005-27 s 18
"Såren har inte läkt än"
I dagarna är det 10 år sedan flera tusen muslimska
pojkar och män i Srbrenica dödades av bosnien-serbiska
styrkor i den värsta massakern i Europa sedan andra världskriget.
Internationella och regionala ledare kommer att samlas i Srbrenica
det kommande veckoslutet för att markera 10-årsdagen.
Det brittiska utrikesdepartementet vill att Bosniens, Serbiens
och Kroatiens ledare ska utfärda en gemensam deklaration
om "försoning och förlåtelse". Detta
avvisas emellertid bestämt av Bosnien och Kroatien.
2005-45 s 15
"Västra Balkan närmar sig Bryssel"
Snart blir både Bulgarien och Rumänien medlemsstater
i EU och därmed stängs 22 miljoner människor in
i ett fattigt Balkanreservat. Detta kan leda till etniska konflikter,
smuggling och organiserad brottslighet. Med tanke på vad
detta skulle kunna kosta EU är det billigare att inkludera
länderna. Enligt denna logik fick Kroatien i oktober grönt
ljus för formella medlemskapsförhandlingar. En vecka
senare inledde Serbien och Montenegro preliminära förhandlingar
som ska leda till medlemskap på sikt. 21 oktober fick Bosnien-Hercegovina
besked om att det är godkänt för preliminära
förhandlingar. Och denna vecka ger EU-kommissionen besked
om hur den ser på Makedoniens ansökan om medlemskap
i EU. Där har etniska albaner och makedonier kunnat samsas
i regeringen tack vare delade ambitioner att bli medlemmar i EU.
2006-1/2 s 6-7
"2006 är ett avgörande år för Balkan"
Nerver är i dallring från Kroatien till Makedonien.
I Kosovo är det risk för våldsamheter i samband
med förhandlingarna om provinsens framtida status. Montenegro
kommer att rösta om självständighet. Och när
sedan alla länderna på västra Balkan förbereder
sig förhandlingar om medlemskap i EU kommer de att ställas
inför en mycket lång lista på saker som måste
göras.
2006-5 s 7
"FN-tribunalen sätter press på Serbien"
Chefsåklagaren i Haagtribunalen hoppas att processen mot
Serbiens förre president, Slobodan Milosevic, kan avslutas
i år. Samtidigt vill hon ha EUs hjälp för att
få fast bosnienserbiska krigsförbrytare, som tros gömma
sig i Serbien eller Montenegro. Förhandlingar om ett stabilitets-
och associationsavtal mellan EU och Belgrad förutsätter
att den före detta bosnienserbiske generalen Ratko Mladic
grips, eller självmant kommer till Haag.
2006-9 s 7
"Trycket på Serbien ökar"
General Mladic har blivit den viktigaste av de sex personer (alla
serber) som står åtalade för krigsförbrytelser
och som fortfarande är på fri fot. Mladic har kommit
att personifiera det överdrivna våld som utövades
under det bosniska inbördeskriget 1992-95. Haag-tribunalens
åklagare Carla del Ponte har fått hjälp av EUs
utvidgningskommissionär Ollie Rehn som hotade med att ställa
in samtalen om Serbiens stabiliserings- och associationsprocess
om inte Mladic överlämnades till Haag före februaris
slut.
2006-9 s 8-9
"Realistiska mål eller fromma förhoppningar"
Efter år av politiskt stillestånd kommer äntligen
ett beslut om den serbiska provinsen Kosovos status. Allt hopp
om en lösning ställs till FN-förhandlaren Martti
Ahtisaari, den förre finske presidenten. Serbien tillåter
under inga omständigheter att Kosovo har en egen krigsmakt
eller har en egen plats i FN. För Kosovo är det bara
självständighet som gäller dock kan det inte på
länge bli mer självständigt än att det behöver
västmakternas hjälp.
2006-11 s 3
"Timingen kunde ha varit bättre"
Slobodan Milosevic dog i en hjärtattack innan processen mot
honom i FNs krigsförbrytartribunal var klar. Trycket på
Milosovics landsmän att rannsaka Serbiens roll i 1990-talets
Balkan krig minskar med Milosevics död. Milosevics död
är ett svårt bakslag för tribunalen i Haag. Den
före detta serbiske ledaren kommer inte att dömas, en
av de huvudansvariga för 1990-talets krig på Balkan
kan inte ställas till svars. Den före detta kroatiska
presidenten, Franjo Tudjman, dog 1999 innan Haag hunnit väcka
åtal. Insikten om att det är nödvändigt att
göra upp med illdåd begångna av serber i Serbiens
namn har inte slagit rot i landet. Serbien kommer inte att kunna
lägga arvet efter Milosevic bakom sig och utvecklas till
en fungerande rättsstat förrän landet har gjort
upp med sin roll i Balkankrigen.
2006-11 s 4
"Ökad press på misstänkta krigsförbrytare"
Carla del Ponte säger att nu är ännu mer brådskande
att General Mladic och den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic
grips. EUs ministermöte i Salzburg betonade också att
i annat fall kommer stabiliserings- och associationsavtalet mellan
Bryssel och Belgrad att läggas på is.
2006-14 s 15-16
"Rättegången mot Milosevic blev en nyttig läxa"
Milosevic snuvade sina offer och åklagare på hämnd
respektive rättsskipning.
Rättegången mot Slobodan Milosevic genererade omkring
120 DVD skivor, 46000 sidor utskrifter och 300000 sidor muntliga
och skriftliga vittnesmål. den totala mängden dokument
bestod av 1,2 miljoner sidor och ännu fler höll på
att färdigställas när han dog.
Det blev aldrig något åtal mot de två andra
jugoslaviska krigsherrarna, mot vare sig den muslimske presidenten
i Bosnien, Alija Izetbegovics eller den sedan 1999 avlidne Franjo
Tudjman, före detta Kroatiens president. Däremot dömdes
före detta presidenten i Republika Srpska, Biljana Plavsic,
som åtalats för folkmord och andra krigsförbrytelser
till ett elvaårigt fängelsestraff som hon för
närvarande avtjänar på det svenska kvinnofängelset
Hinseberg norr om Örebro sedan 2003. Hon skriver på
sina memoarer där hon bland annat beskriver Radovan Karadzic,
hennes företrädare som president och f d förtrogen.
2006-14 s 16
"Serbiens tidsfrist är slut"
Chefsåklagaren i krigsförbrytartribunalen i Haag, Carla
del Ponte, besökte i förra veckan Bagdad, där man
vädjade till henne att visa förståelse för
Serbiens "komplicerade politiska situation" och att
inte uppmana EU att avbryta förhandlingarna med regeringen
i Belgrad. EU vill att Mladic ska finnas på plats i Haag
redan denna vecka när förhandlingarna med Serbien är
tänkta att fortsätta.
2006-19 s 4
"Vi vill vara med i klubben!"
Tvivlen på Balkanländernas möjligheter att bli
medlemmar i EU växer. I förra veckan avbröt EUs
utvidgningskommissionär Olli Rehn förhandlingarna med
Serbien om ett stabiliserings- och associationsavtal, som är
första steget till ett inträde i EU. Orsaken är
att Serbien länge lovat att lämna ut general Mladic
men inte gör det. En majoritet av serberna vill inte att
så ska ske att döma av att det extrema Radikalpartiet
som stöder Mladic idag är det största partiet i
Serbien.
2006-21 s 3
"Sista spiken i Jugoslaviens kista"
Montenegrinerna röstade i söndags ja, 56 % mot 44, till
separationen från Serbien, vilket betyder att Europa får
en ny, liten, oberoende stat på Balkan. Härmed elimineras
också det sista som fanns kvar av Jugoslavien. Efter 10
år som en tvånations-federation bestämde Serbien
och Montenegro 2002 att i stället bilda en lös federation.
Nu är också den slut. Serbien lämnas ensamt kvar
att slicka såren efter 15 år av jugoslavisk upplösning.
2006-23 s 5-6
"Serbien borde följa Slovakiens exempel"
För 10 år sedan var det ingen större skillnad
på Slovakien och Serbien. Slovakien har visat att eftersläpare
i den exkommunistiska världen mycket väl kan komma ikapp.
Serbien har inte fattat galoppen än. Idag är Slovakien
en reformförebild i Centraleuropa, med platt skatt, avreglerad
arbetsmarknad och ett solitt pensionssystem. I Serbien har det
däremot inte hänt mycket positivt. Tvärtom tycks
landet ha svårt att smälta resultatet av folkomröstningen
i Montenegro, den federala staten kommer att upplösas. President
Kostunica och nationalisterna runt honom verkar inte ha fattat
vad som hänt. Ännu värre kommer det att bli om
några månader då Serbien kommer att förlora
Kosovo, som av många serber betraktas som landets vagga,
trots att över 90 %b är etniska albaner.
2006-23 s 6
"Oviljan att samarbeta står Serbien dyrt"
Den amerikanska regeringen har beslutat att frysa det ekonomiska
biståndet till Serbien. Orsaken är Serbiens, enligt
USA, otillräckliga ansträngningar i försöken
att ta fast misstänkta krigsförbrytare. USA håller
tillbaka sju miljoner dollar i ekonomiskt stöd. Humanitär
hjälp och program som syftar till att stärka demokratin
kommer att fortsätta tillsvidare.
2006-24 s 7
"Den nya kostymen känns trång"
Serbien kan liknas vid en mobiltelefon; det kommer en ny, mindre
modell varje år. I Serbien finns en påtaglig känsla
av förlust när regering och invånare försöker
vänja sig vid sin nya reducerade identitet. I Belgrad, som
förr var huvudstad i ett land som sträckte sig från
Grekland till Österrike har politikerna svårt att acceptera
skilsmässan från Montenegro.
2006-29 s 9-11
"Serberna är ett folk i moll"
Det är inget bra år för Belgrad, som har förlorat
Montenegro, sannolikt kommer att förlora Kosovo och som dessutom
led en svår förlust i VM-turneringen i Tyskland.
I början av mars slog EU igen dörren för Serbien.
Detta för att den serbiska regeringen inte har lämnat
ut den misstänkte krigsförbrytaren, exgeneralen Ratko
Mladic. Den 20 mars visades motbjudande TV-bilder från sorgehögtiden
för Slobodan Milosevic och i maj bröt sig Montenegro
loss från Serbien. Sedan kom fotbollskatastrofen, tre raka
förluster varav 0-6 mot Argentina. Nästa punkt på
programmet är beslutet om provinsen Kosovos framtid. Längre
fram kan också den autonoma provinsen Vojvodina komma att
göra anspråk på självständighet.
2006-34 s 6
"Skam den som ger sig"
Serbien kommer att vara redo att bli medlem i EU 2012 säger
landets finansminister trots att den bräckliga minoritetsregeringen
i Belgrad riskerar att falla sedan den har misslyckats med att
fånga in den misstänkte krigsförbrytaren Ratko
Mladic. Finansminister Dincic understryker att hans parti kommer
att avgå ur regeringskoalitionen om förhandlingarna
med Bryssel inte återupptas före månadsskiftet
september-oktober. Det betyder att Vojislav Kostunicas regering
sitter mycket löst nu. EUs diplomater skulle föredra
att koalitionen sitter kvar till nästa år tills FN
har beslutat om provinsen Kosovos framtida status.
2006-38 s 5
"Belgrad blundar för det oundvikliga"
Parlamentet i Belgrad kommer att i landets nya författning
skriva in att provinsen Kosovo är en integrerad del av Serbien.
Serbien kommer aldrig att erkänna Kosovo som självständigt
inte ens om Serbien måste hålla fast provinsen med
våld, bedyrade premiärminister Vojislav Kostunica inför
parlamentet i förra veckan. Orsaken till den tydliga upprördheten
hos serbiska politiker är det faktum att allt pekar på
att Kosovo kommer att bli självständigt innan årets
slut. Regeringen i Belgrad har emellertid mycket svaga kort på
grund av att krigsförbrytarna Radovan Karadzic och Ratko
Mladic fortfarande är på fri fot.
2006-41 s 8
"Serbiskt val kan försena Kosovoförslag"
Ett förmodat parlamentsval i Serbien i december kan komma
att förhala förslaget om Kosovos framtida status vilket
ännu ej är officiellt känt. Ett parti i Serbiens
regeringskoalition lämnade regeringen för drygt en vecka
sedan i syfte att provocera nyval.
2006-41 s 19
"Krigsförbrytaren Seselj blev omvald"
Det ultranationalistiska Radikalpartiet i Serbien har enhälligt
återvalt den misstänkte krigsförbrytaren Vojislav
Seselj till partiledare och deklarerat att partiet kommer att
försvar Serbiens nationella intressen om det tar makten.
Radikalpartiet leder i opinionsmätningarna inför parlamentsvalen
i december men det är föga sannolikt att partiet erövrar
tillräckligt många röster för att bilda regering
på egen hand. Inget annat parti är intresserat av att
bilda allians med dem.
2006-44 s 8
"Serbien får ny författning"
Folkomröstningen om den nya författningen som stöds
av alla politiska partier i Serbien, betraktas allmänt som
en bekräftelse av Serbiens anspråk på Kosovo.
51,6 % av väljarna deltog och det var precis vad som krävdes
för att uppnå de 50 % som valdeltagandet måste
nå för att valet ska vara giltigt. Kosovos cirka 1,3
miljoner etniska albaner fick inte delta i omröstningen.
2007-04 s 6
"Nationalisterna har fortfarande starkt grepp om Serbien"
Det ultranationalistiska Radikalpartiet, fick 81 mandat av parlamentets
250 platser, i de allmänna valen i söndags. Demokraterna
som leds av landets EU-entusiastiske president Boris Tadic fick
65 mandat. Premiärminister Kostunicas eget parti fick bara
47 platser i parlamentet. G17 Plus, ett frimarknadsinriktat parti,
som leds av Mladjan Dinkic, fick 19 mandat i valet, vilket gör
det till potentiell partner i en koalitionsregering. Troligen
bildar de tre sistnämnda regering och försätter
det största partiet i opposition.
2007-20 s 13
"Demokratiska partier i Serbien bildar regering"
Serbien gör ett nytt försök att närma sig
väst och marginalisera de nationalistiska krafterna. Serbiens
demokratiska partier, främst Tadic och Kostunicas, enades
nyligen om att bilda en ny koalitionsregering för att utesluta
västfientliga, ultranationalistiska krafter som stödde
den förre ledaren Slobodan Milosevic.
2007-23 s 6
"Serbien närmar sig EU på nytt"
Bryssel kommer att återuppta överläggningarna
med Serbien. Detta sedan den tredje mest eftersökte krigsförbrytaren,
Zdravko Tolimir, greps i förra veckan. EU erbjuder nu en
omstart av de så kallade stabiliserings- och associationsförhandlingarna.
2007-43 s 5-6
"Valet står mellan EU och Ryssland"
I Serbien pågår en dragkamp mellan de som vill knyta
starkare band till EU och de som förespråkar närmare
samarbete med Ryssland. EU har öst in pengar i Serbiens återuppbyggnad
och om Serbien fortsätter på "EU-vägen"
kan det komma mer pengar, vilket inte ett närmare till Ryssland
innebär. Om många EU-länder erkänner Kosovo
som en självständig stat nästa år måste
Serbien visa var det hör hemma i framtiden.
2007-43 s 6-8
"Politik stör arbetet"
Carla del Ponte som är chefsåklagare vid FN-tribunalen
i Haag för krigsförbrytelser i det forna Jugoslavien
berättar om de många svårbesegrade hindren i
jakten på förrymda krigsförbrytare. Ratko Mladic
finns gömd i Belgrad. Men ansträngningarna för
att hitta honom är inte stora. Del Ponte tycker sig inte
få tillräckligt stöd från FN. Tribunalen
mandat går ut siste december 2008. Den nuvarande rättegången
mot före detta premiärministern i Kosovo, Ramush Haradinaj,
präglas främst av att det ena vittnet efter det andra
mördas innan de fått chans att vittna inför tribunalen.
Haradinaj använder tiden i fängelset till att kandidera
i de kommande valen i Kosovo.
2007-49 s 6-8
"Sanningen måste komma fram"
Intervju med Carla del Ponte, chefsåklagare vid krigstribunalen
i Haag. Hon kommer i slutet av december att lämna sin post
efter åtta år. I artikeln berättar hon om arbetet,
om framgångar och om misslyckanden. Det som mest irriterar
henne är att Mladic fortfarande är kvar i Belgrad. Hon
vill se ytterligare tre personer i Haag, men tiden rinner ut.
FN-tribunalens mandattid är snart slut.
2008-03 s 6-7
"EU kanske behöver Serbien mer än vice versa"
Serbien tänker inte avstå från Kosovo, inte ens
om det betyder att chansen att bli medlem i EU går upp i
rök. Serbien har Ryssland och ett växande antal länder,
inklusive Kina, Indonesien och Sydafrika på sin sida i sin
vägran att avstå från Kosovo. Denna vägran
består även om det betyder att Serbien måste
lägga planerna på ett medlemskap i EU på hyllan.
En färsk opinionsundersökning visar att 75 % av serberna
inte ger upp Kosovo i utbyte mot EU-medlemskap. Även i USA
finns en mindre opposition som inte vill ha "en talibanliknande
stat i Europas hjärta - en stat som har kända band till
den globala jihadrörelsen och organiserad brottslighet".
Belgrad fjärmar sig från Västeuropa och förhandlar
om försäljning av Serbiens statliga oljebolag till ryska
energijätten Gazprom. Nationalisterna föreslår
en rysk militärbas i Serbien.
2008-04 s 7
"Serbien väger mellan samarbete och isolering"
Den första valomgången i det serbiska presidentvalet
vanns av ledaren för Radikalpartiet. Tomislav Nicolic. Han
fick inte tillräcklig majoritet utan det blir en ny valomgång
den 3 februari mellan honom och den nuvarande presidenten Tadic.
Båda motsätter sig Kosovos självständighet.
Tadic är för ett närmande till EU medan Nicolic
hellre förespråkar Ryssland. Velimr Ilic som leder
Folkkoalitionen och är premiärminister Kostunicas favorit
blev trea med sju procent. På vilken kandidat kommer hans
väljare att lägga sina röster den 3 februari?
2008-05 s 7
"Räkna inte ut Balkan"
Det finns ingen anledning att misströsta, skriver Olli Rehn
som är EUs utvidgningskommissionär. Balkan har goda
chanser att bli stabilt och välmående. Alla domedagsspådomar
gällande Bosnien och Hercegovina har hittills visat sig felaktiga.
Landets ledare gjorde viktiga reformer i fjol när det gäller
polisväsendet. EU påverkas starkare än något
annat land av utvecklingen på Balkan. Rehn hoppas att alla
länder på Balkan i slutet av 2008 ska bli erkända
kandidatländer genom att underteckna stabiliserings- och
associationsavtal men unionen. Albanien och Montenegro har redan
undertecknat sådana avtal liksom den före detta jugoslaviska
republiken Makedonien.
2008-05 s 13
"EU lockar och pockar"
EUs regeringar erbjuder Serbien en rese- och handelspakt i ett
försök att uppmuntra serberna att välja en västinriktad
kandidat i den andra omgången av det serbiska presidentvalet
nu på söndag. EU fruktar att en extremnationalist ror
hem segern i presidentvalet bara två veckor före Kosovos
väntade självständighetsdeklaration.
2008-06 s 11
"EUs favorit vann i Serbien"
Favoriten Boris Tadic vann det serbiska presidentvalet men kraftmätningen
mellan honom och premiärminister Vojislav Kostunica kan fortfarande
blockera närmandet mellan Serbien och EU. Tadics seger med
nästan 3 procentenheter, som motsvarar 100 000 röster,
över nationalisten Tomislav Nikolic, ger honom en stark position
för att driva frågan om en allians med EU trots att
EU stöder Kosovos oberoende. Men det är Kostunica som
främst avgör hur Serbien ska reagera om eller när
Kosovo förklarar sig självständigt. Kostunica lär
ha förberett en "handlingsplan" för att försöka
avvärja Kosovos oberoende.
2008-11 s 8
"Ödesdigert nyval i Serbien"
Serbiens president, Boris Tadic, meddelade att han kommer att
utlysa nyval på grund av premiärministerns beslut att
upplösa regeringskoalitionen. Premiärminister Vojislav
Kostunicas motiv för att upplösa regeringen var att
han inte längre kan styra en koalition som inkluderar Tadics
västsinnade Demokratiska parti. Politiska bedömare tror
att Kostunica försöker alliera sig med Tomislav Nicolics
Radikala Parti som är det största i det serbiska parlamentet.
Nicolic menar att Serbien måste vända sig från
Väst därför att det har berövats Kosovo.
2008-14 s 4
"Belgrad kommer snart att gripa Mladic och Karadzic"
Serbien har meddelat EU att den efterspanade Ratko Mladic, som
misstänks för krigsförbrytelser kommer att gripas
inom kort vilket EU kräver. Det är en förutsättning
för att EU ska normalisera relationerna med Belgrad. Serbiens
utrikesminister Vuk Jeremic hävdar att EU-ländernas
erkännande av ett självständigt Kosovo är
"farligt, kontraproduktivt och olagligt" och att det
kommer att gynna nationalisterna i det serbiska valet 11 maj.
2008-18 s 9-10
"En serbisk hjältinna varnar för isolering"
Serbien överlever allt men inte Radikalpartiets ultranationalism.
Serbiskan Vesna Vulovic var 22 år gammal och flygvärdinna
då hennes plan för 36 år sedan slets sönder
av en bomb. Hon föll från 10000 meters höjd och
var den ende som överlevde. Hon är med i Guinness rekordbok.
Hon är ett nationalhelgon. Hon skräms nu av att Radikalpartiet
går starkt framåt. Det är ett ultrareaktionärt
parti som leder i opinionsundersökningarna inför parlamentsvalen
nästa månad. Orsaken är vreden över att västmakterna
erkänt Kosovos självständighet. Partiet vill ha
ett närmande till Ryssland i stället för till EU.
Hon för en kampanj till stöd för Demokratiska partiet
som är president Boris Tadics parti och som stöder närmare
kontakter med EU och USA.
2008-19 s 12
"Presidenten hotas"
President Boris Tadic i Serbien har hotats till livet på
grund av sina ansträngningar att fördjupa samarbetet
mellan Serbien och EU. Han stödde undertecknandet av ett
samarbetsavtal mellan Serbien och EU och detta har retat gallfeber
på serbiska nationalister som anser att det var detsamma
som att erkänna Kosovos självständighet eftersom
EU erkänner Kosovo.
2008-20 s 7-8
"Serberna valde bort isolering och hämnd"
Resultatet av parlamentsvalen i Serbien signalerade att ekonomin
är viktigare än sårad nationell stolthet. President
Boris Tadics parti som vill att Serbien ska bli medlem i EU fick
39 % av rösterna. På andra plats med 29 % kom Radikalpartiet
som leds av Tomislav Nikolic och som förespråkar närmare
samarbete med Moskva. Den avgående premiärminister
Kostunicas parti fick omkring 12 %. Frågan är om Tadic
förmår bilda en koalition med andra EU-vänliga
partier eller om Radikalpartiet, Kostunicas parti och socialistpartiet
som en gång leddes av Milosevic går samman och motarbetar
Tadic. Serbien är ett av Europas fattigaste länder.
Andra fd kommunistländer som gått med i EU och Nato
har sett sina ekonomier växa snabbt. Invånarna i Serbien
måste ansöka om visum varje gång de vill besöka
Västeuropa.
2008-27 s 5
"Ny regering på gång i Serbien" hela artikeln
Serbiens finansminister, Mirko Cvetkovic, har nominerats till
posten som premiärminister i en ny västvänlig koalitionsregering.
Han tillhör president Boris Tadics demokratiska parti. Han
efterträder nationalisten Vojislav Kostunica. Bakgrunden
är en osannolik allians mellan Tadics västvänliga
parti och Milosevics socialistparti som nu också ser Serbiens
framtid kopplad till EUs. Kostunica ambition är däremot
att stärka banden mellan Serbien och Ryssland.
Kosovoserberna bildade förra lördagen ett eget parlament
i trots mot Kosovos självständighetsförklaring
och mot FNs administratörer.
2008-31 s 8-9
"Nationalhjälte, krigsförbrytare, jagad man" hela artikeln
Radovan Karadzic har som ingen annan blivit en symbol för
Bosnienkrigets grymheter. Men fortfarande hyllas han som en folkhjälte
av serbiska nationalister. Nu har han gripits och förts till
domstolen i Haag där han anklagas för folkmord och en
hel rad andra brott.
2008-31 s 10
"Serbien hoppas på bättre relationer"
Gripandet av Karadzic kan ge diplomatiska poäng. Serbien
återställer fulla diplomatiska förbindelser med
EU-länderna, även de 20 som erkänt Kosovo. Efter
det att serbiska säkerhetsagenter gripit den eftersökte
misstänkta krigsförbrytaren Karadzic i Belgrad söker
nu den nya proeuropeiska regeringen konkreta motprestationer från
Bryssel.
2008-32 s 6-8
"Ratko kan bli svårare att gripa"
Ratko Mladic, Karadzics bistre, schackspelande general, ledde
den tre och ett halvt år långa belägringen av
Sarajevo och anklagas för att ha iscensatt den värsta
massakern i Europa sedan andra världskriget. Han har ett
stort stöd bland många människor i Serbien som
ser honom som en hämnare av sekler av förtryck från
de ottomanska muslimerna. Dessutom fruktar många att om
han grips och om det blir rättegång har Mladic mycket
han kan avslöja om Serbiens inblandning i 1990-talets illdåd
och detta kan komma att skydda honom.
2008-46 s 9
"Jakten intensifieras"
De serbiska myndigheterna har intensifierat försöken
att fånga general Ratko Mladic som är efterlyst av
krigstribunalen i Haag. Han har varit på flykt sedan 1995.
Domstolen anklagar honom för bland annat folkmord eftersom
han anses vara hjärnan bakom slakten på cirka 8000
muslimska män i Srebrenica 1995 och bakom belägringen
av den bosniska huvudstaden Sarajevo 1992-95.
2009-03 s 8
"Skattefri belöning"
Serbiska myndigheter säger att belöningen på 1,34
miljoner dollar för information som leder till gripandet
av landets mest eftersökta krigsförbrytare, Ratko Mladic,
är skattefri. Detsamma gäller belöning på
334 000 dollar för en annan förbrytare, Goran Hedzic.
Mladic förde befäl över de bosnienserbiska styrkorna
och Hadzic ledde de kroatiska serberna i början av 1990-talet.
2009-09 s 6-7
"Snaran dras åt runt Mladic"
Belgrad meddelar att myndigheterna där har intensifierat
sökandet efter misstänkta krigsförbrytare och utökat
samarbetet med västerländska underrättelsetjänster
trots att den serbiska regeringen tvingas betala ett högt
politiskt pris för sådant samarbete genom att förfölja
en person som alltjämt betraktas som en hjälte av många
serber. Infångandet av Ratko Mladic, den bosnienserbiske
general som är efterlyst misstänkt för krigsförbrytelser,
är det största kvarvarande hindret för att Serbien
ska bli officiellt kandidatland till EU. Nederländerna har
sagt att en ansökan inte kan behandlas förrän Mladic
har utlämnats till krigstribunalen i Haag som pressar på
Belgrad om att utlämna också Goran Hadzic, som misstänks
för mord på kroater 1991-93.
2009-19 s 8-9
"När hjälteglorian bleknar"
Titos ärkefiende, Milovan Djilas, var urtypen för en
kommunistisk dissident. Men också han ägnade sig åt
blodiga uppgörelser med politiska motståndare.
Den serbiske historikern Danilo Udovicki-Selb som numera undervisar
Vid Texas University har skrivit en bok i vilken han påstår
att Djilas personligen har erkänt att han som partisanledare
mördade katolska präster. Efter protester från
Djilas son Aleksa som säger att påståendet är
elakt förtal mot hans far, förstörde förlaget
bokens 500 serbiska exemplar. Medierna i Belgrad debatterar huruvida
detta var censur. Boken handlade ju ändå om en av västvärldens
hjältar. Det förefaller ju som om Titos före detta
vän var en skurk. I partisankriget så kallade han ha
skjutit sina offer urskillningslöst bakifrån. Frågan
är vem som ka intresse av att krossa myten om Djilas 29 år
efter Titos död. Författaren Matija Beckovic misstänker
att det är anhängare till Tito som inte accepterar Djilas
hjältestatus.
2009-22 s 7-8
"Dags för Balkan att växla in på Europaspåret"
Den amerikanske vicepresidenten, Joe Bidens, besök på
Balkan nyligen uppmärksammade vikten av att länderna
där får fortsatt hjälp med att integreras i resten
av Europa. Obamas administration oroar sig för Bosnien. EU
har ingen sammanhängande policy för Bosnien. Landet
har fått en efterkrigsstruktur som bäddar för
en ändlös dragkamp mellan å ena sidan bosnienserbiska
ledare som vill bevara den serbiska enhetens kvasisjälvständighet
och å andra sidan bosniaker som vill centralisera mer av
statens funktioner. Ledarna på Balkan anstränger sig
inte tillräckligt för att infria sina löften till
EU, vilket i sin tur förstärker Bosniens rykte som en
opålitlig region som genomsyras av organiserad brottslighet.
2009-22 s 9
"Balkan finns kvar på USAs dagordning"
Bosnien- Hercegovina är det land på Balkan som löper
störst risk för nya våldsutbrott. Men det betyder
inte att landet behöver skriva om det fredsavtal som ligger
till grund för den etniskt splittrade staten, underströk
den amerikanske vicepresidenten, Joe Biden, som besökte regionen
i förra veckan för att signalera att Amerika är
fortsatt engagerat i regionen. I ett tal till det bosniska parlamentet
varnade Biden för att de alltjämt djupa etniska motsättningarna
medverkar till att Bosnien är ett av Europas fattigaste länder
där risken för att våld blossar upp på nytt
är påtaglig.
2009-36 s 4-5
"Forna Jugoslavien lappar och lagar"
För knappt tjugo år sedan bröts de politiska banden
av krig, men nu knyts nya, praktiska band mellan företag,
yrkesutövare och enskilda personer, och det sker utan buller
och bång. Från Slovenien till Makedoniens gräns
mot Grekland har människorna fortfarande väldigt mycket
gemensamt även om de ogärna pratar om det. Jugoslavien
är borta för alltid men i dess ställe har en Jugosfär
uppstått. I denna exercerar soldater från fler länder
gemensamt, brandmän samarbetar och alla håller möten
tillsammans. Det regionala Samarbetsrådet i Sarajevo fungerar.
De flesta talar samma språk med färre variationer.
De gillar samma sorts mat och musik. Nästan en tredjedel
av Montenegros handel är med Serbien. Bosnien är Serbiens
största exportmarknad. Till och med de före detta jugoslaviska
albanerna innesluts i Jugosfären. Men när det spelas
fotboll träder olikheterna fram.
2009-38 s 20
"Poliser frikändes"
En serbisk krigsförbytartribunal frikände två
före detta polismän som misstänktes för merverkan
i morden på tre albansk-amerikanska bröder 1999. Kropparna
efter bröderna hittades 2001 i en massgrav två år
efter det att de hade lämnat New York för att kämpa
på de albanska rebellernas sida i Kosovos frihetskamp.
2009-41 s 10-13
"Mladic firar tills festen är över" hela artikeln
Den misstänkte krigsförbrytaren Ratko Mladic har gäckat
sina förföljare i 13 år. Under denna tid har han
levt ett trevligt pensionärsliv i omväxlande Bosnien
och Belgrad. Politiker, militärer och förmodligen ett
antal västerländska säkerhetstjänster har
haft ögonen på honom nästan hela tiden. Så
länge som Mladic är på fri fot är Serbiens
väg in i EU blockerad och därmed också de verkligt
stora ekonomiska framstegen. Men Mladic håller sig undan
och han har därmed tagit sina landsmän som gisslan.
Gamla kamrater från det militära, lojala politiker
och affärsmän i Belgrads övre skikt skyddar den
idag 67-årige Mladic. På detta sätt kan slaktaren
från Srebrenica, som 1995 förde omkring 8000 muslimska
män och pojkar i döden leva ett bekvämt pensionärsliv.
2009-41 s 10-13
"Mladic firar tills festen är över" hela artikeln
Den misstänkte krigsförbrytaren Ratko Mladic har gäckat
sina förföljare i 13 år. Under denna tid har han
levt ett trevligt pensionärsliv i omväxlande Bosnien
och Belgrad. Politiker, militärer och förmodligen ett
antal västerländska säkerhetstjänster har
haft ögonen på honom nästan hela tiden. Så
länge som Mladic är på fri fot är Serbiens
väg in i EU blockerad och därmed också de verkligt
stora ekonomiska framstegen. Men Mladic håller sig undan
och han har därmed tagit sina landsmän som gisslan.
Gamla kamrater från det militära, lojala politiker
och affärsmän i Belgrads övre skikt skyddar den
idag 67-årige Mladic. På detta sätt kan slaktaren
från Srebrenica, som 1995 förde omkring 8000 muslimska
män och pojkar i döden leva ett bekvämt pensionärsliv.
Artikel i Der Spiegel "Indicted War Criminal Ratko Mladic Enjoying Leisurely
Retirement", eller läs den här, översatt i Tempus nr 40
2009.
2009-43 s 8-9
"Mental isolering på Balkan"
Länderna i sydöstra Europa känner ingen samhörighet
av det slag som förenar länderna i västra och norra
Europa. Ett av motiven för Europas enande var viljan att
övervinna nationalismen och detta motiv bör EU föra
fram igen i samband med utvidgningen i sydost. I denna region
finns en nationalistisk grundton som strider mot den europeiska
idén. Åtta länder, varav fem redan har ansökt
om medlemskap står beredda: Kroatien, Serbien, Bosnien,
Kosovo, Montenegro, Makedonien, Albanien och Turkiet. Förutom
önskan att på nytt "tillhöra Europa"
dominerar ekonomiska och finansiella motiv. Men all kommunikation
sker mellan EU och det berörda kandidatlandet. Mellan länderna
råder ointresserad ignorans eller till och med misstro.
Att vara med i EU ändrar inte mycket på den mentala
isoleringen som inte ger utrymme för någon regional
gemenskapskänsla i de olika nationalstaterna. Få gränsövergångar
finns mellan Bulgarien och Rumänien och mellan Grekland och
Bulgarien. Identitetsretorik och oeftergivliga krav på den
egna nationens "rättigheter" blockerar samarbetet.
Exempel är serbernas "eviga rätt till Kosovo"
eller grekernas anspråk på exklusiv rätt till
namnet Makedonien. EU borde ta denna dramatik på större
allvar. Den nationalistiska grundsynen i dessa länder måste
övervinnas om man ska rädda det stora europeiska projektet.
2009-44 s 13
"Karadzic trotsar tribunalen"
Radovan Karadzic, den före detta bosnien-serbiske ledaren
som är anklagad för folkmord på bosnien-muslimer
vägrade att infinna sig i rättssalen när processen
började i måndags. Han säger sig behöva mer
tid för att förbereda sitt försvar. Fler än
160 personer som hade gjort den dygnslånga bussresan från
Bosnien till Haag skrek ut sin vrede och förtvivlan för
att inte ha träffat honom. Karadzic är åtalad
på elva punkter av krigsbrott och brott mot mänskligheten,
inklusive två folkmord.
2009-45 s 19
"Karadzic avbröt bojkotten"
Han säger sig nu vilja medverka till att hitta en lösning
på rättsprocessens fortsättning. När rättegången
mot Radovan Karadzic för brott mot mänskligheten och
folkmord under kriget i Bosnien för snart 20 år sedan,
började för två veckor sedan uteblev han med förklaringen
att han behövde mera tid för att förbereda sitt
försvar.
2009-48 s 5
"Tito axlar farfars mantel"
En sonson till den jugoslaviske statschefen Josip Broz Tito utnämndes
i söndags till ledare för Serbiens Nya Kommunistiska
partiet. Sonsonen har samma namn som sin farfar och han vill "arbeta
för en sann historiebild". Han säger sig stödja
Europeiska Unionens grundtanke, men accepterar inte "unionens
utpressningstaktik".
Han spår att 14 mindre kommunistiska fraktioner snart kommer
att ansluta sig till hans parti.
Läs artikeln
här.
2009-51 s 15
"Det ljusnar på Balkan"
EU är nu berett att implementera ett handelsavtal med Serbien.
Den 22 december får serber för första gången
sedan 1992 besöka de flesta europeiska länder utan visum.
Ett litet steg framåt för Serbien, men för medlemskap
i EU krävs ett jättekliv. Många EU-länder
vill bromas utvidgningen efter Kroatien, och eventuellt Island.
Argumentet är misstaget att ta med Bulgarien och Rumänien
för tidigt vilket försvagade hela EU.
2009-51 s 16
"Hela Balkan står i kö" hela
artikeln
EU förbereder en ny utvidgningsrunda. Minst fem stater ska
enligt aktuella planer införlivas i unionen till 2014. Redan
nästa år kan medlemskapsförhandlingarna med Kroatien
avslutas och i så fall blir landet medlem 2011 eller 2012.
Det krisdrabbade och skuldtyngda Island behöver nog inte
vänta mycket längre. Ett "interimsavtal" med
Serbien står också på dagordningen. Sedan klappar
Montenegro på porten liksom Montenegro. Greklands nye premiärminister
Papandreou liksom hans italienska kollega Berlusconi vill att
hela västa Balkan ska vara medlemmar 2014, det vill säga
även Bosnien och Albanien.
2010-01 s 16
"Öga för öga, tand för tand"
Serbien har anmält Kroatien till Internationella domstolen
i Haag. Serbien beskylle Kroatien för folkmord under Balkankriget
1991-95. Serbiens anmälan är svaret på en liknande
anmälan 1999 från Kroatien mot Serbien till samma domstol.
Serbien framhåller nu att Kroatien begick folkmord i samband
med utvisningen av den serbiska befolkningen från Kroatien
1995.
2010-02 s 6-7
"Avståndet mellan Sarajevo och Belgrad krymper" hela artikeln
Arton år efter balkankrigets början är järnvägen
mellan Sarajevo och Belgrad åter öppen. Hela järnvägsnätet
i Bosnien förstördes under kriget, särskilt kostsamt
har det varit att ersätta alla järnvägsbroar. Den
första veckan i januari var tåget nästan fullsatt
för många ville hälsa på sina släktingar
i samband med den ortodoxa julhelgen. Sedan den 19 december har
medborgarna i Montenegro, Serbien och Makedonien rätt att
besöka EUs medlemsländer utan visum för första
gången sedan Jugoslavien upplöstes.
Ryssland, Serbien
2010-06 s 8-9
"Äntligen något att bita i för konspirationsteoretikerna"
Rykten om en rysk militärbas i Serbien speglar hysterin på
Balkan, inte verkligheten. Historien om den ryska basen föddes
i oktober, då den ryske presidenten Medvedev besökte
Belgrad. Ett nytt center för samordning i katastrofsituationer
skulle etableras i den serbiska staden Nis. Det spekuleras i att
detta center kan användas för spionage eller byggas
ut för militärt bruk. Det ligger nära den plats
där en kontroversiell gasledning, South Stream, kommer att
passera serbiskt territorium.
2010-09 s 10
"Karadzic säger att serberna var krigets offer"
Karadzic beskriver i krigstribunalen för Jugoslavien serbernas
sak i Bosnienkriget som "rättvis och helig". Den
64-årige ex-ledaren påstår att serberna agerade
i självförsvar och att alla konflikter som uppstod var
naturliga följder av kampen om land mellan serber, kroater
och muslimer.
2010-13 s 5
"Viktigt toppmöte på Balkan"
Kroatiens president Ivo Josipovic och Serbiens president Boris
Tadica har på ett toppmöte i den kroatiska staden Opatija
talat om "en ny riktning" för de forna fienderna.
De ska närma sig europeiskt partnerskap i försöken
att lösa inbördes problem. Radic tillfordade en önskan
om att "våra länder blir medlemmar i EU".
2010-19 s 15
"Ännu en massgrav hittades"
Åklagare i en krigsförbrytartribunal har hittat en
massgrav som misstänks innehålla kvarlevorna efter
250 etniska albaner, som dödades i Kosovo under kriget 1998-1999.
Liken ska efter massakerna ha transporterats till Serbien och
begravts där för att dölja brottet, tror myndigheterna.
Graven som ligger nära Rudnica, är den tredje massgraven
med etniska albaner från Kosovo som har hittats i Serbien
sedan 2001. Ytterligare tre massgravar har hittats i själva
Kosovo.
2010-21 s 10
"Nytt sändebud på Balkan"
Paddy Ashdown, före detta ledare för de brittiska Liberaldemokraterna
och internationell representant i Bosnien, kommer sannolikt att
utnämnas till EUs speciella sändebud på Balkan,
enligt källor i Bryssel. EUs utrikesminister, Catherine Ashton,
och Storbritanniens utrikesminister William Hague, stöder
förslaget. Hague lämnade posten som sändebud i
Bosnien för fyra år sedan.
2010-27 s 13
"Erkänner inte Kosovo"
Serbiens president, Boris Tadic, tydliggjorde i ett tal inför
FNs säkerhetsråd att han och hans land fortsätter
att motsätta sig Kosovos självständighet. Kosovo
förklarade sig självständigt i februari 2008. Hittills
har 69 länder erkänt staten, däribland USA, de
flesta av EUs medlemsländer samt Schweiz.
Serbien, Kosovo
2010-37 s 7
"Hopp om ett närmande på Balkan"
Serbien har givit vika för hårda påtryckningar
från både EU och USA genom att slopa planerna på
att i FN ifrågasätta lagligheten av Kosovos självständighetsförklaring.
Detta jämnar vägen för förhandlingar om en
lösning på tvisten mellan Belgrad och det kosovoalbanska
ledarskapet. Serbiens omsvängning är en stor framgång
för EUs utrikespolitiska chef, Catherine Ashton. Hon informerade
Serbiens president Boris Tadic om att en vägran från
hans sida skulle skada Serbiens relationer med EU, som Serbien
gärna vill bli medlem i. Även Tysklands och Storbritanniens
utrikesministrar har besökt Belgrad de senaste veckorna.
2010-43 s 8
"Serbien kom ett steg närmare EU"
Eus utrikesministrar har efter många års tvekan bestämt
sig för att lämna över Serbiens ansökan om
medlemskap till EU-kommissionen. Dockunderstryker utrikesministrarna
att ytterligare steg i riktning mot medlemskap inte kan komma
i fråga förrän alla de 27 medlemsländerna
är eniga om att regeringen i Belgrad samarbetar till fullo
med krigstribunalen i Haag. De misstänkta krigsförbrytarna
Ratko Mladic och Goran Hadzic, som är på rymmen, måste
tas fast och utlämnas till tribunalen.
2010-43 s 9-12
"Var finns Ratko Mladic?"
Ratko Mladic är märkligt nog fortfarande på fri
fot trots att serbiska säkerhetsstyrkor och experter samt
utländska soldater har jagat honom i många år.
Han har fått livsviktig hjälp av serbisk militär
och flera av Serbiens tidigare regeringar. Nu har de förfärliga
krigsminnena för snart 20 år sedan bleknat utanför
Serbien. Mladic har blivit äldre och också sjukare
och mer isolerad. Chefsåklagaren vid krigstribunalen för
det forna Jugoslavien i Haag, Serge Brammertz, menar dock att
det är en moralisk skyldighet att ställa Mladic inför
rätta i Haag med respekt för överlevande och anhöriga
från Srebenica. 15 år efter massakern hittar man fortfarande
kvarlevor från massakerns offer.
2011-14 s 7
"Drömmen om EU"
Serbien hoppas att förhandlingarna med Kosovo ska blidka
EU"
EUs beslut är mycket viktigt för Serbiens allt mer impopulära
regering. Detta förklarar Serbiens exemplariska agerande
i de EU-sponsrade överläggningarna med Kosovo som började
i Bryssel i början av mars. Syftet med dessa är enligt
EUs ansvarige, Robert Cooper, att lösa problem som är
möjliga att lösa, det vill säga tekniska frågor
som elförsörjning, registreringsplåtar och resedokument.
Serbien var väl förberett för förhandlingar
men inte Kosovo. Där fanns ingen regering förrän
två veckorm före överläggningarnas början.
Edita Tahiri utnämndes till ledare för delegationen
bara några dagar i förväg.
2011-16 s 7
"Oppositionen kräver nyval"
I den serbiska huvudstaden Belgrad demonstrerade häromdagen
tusentals människor med krav på nyval. Bakom detta
ligger den nationalistiska oppositionen, Serbiska framstegspartiet
(SNS) som uppmanade till aktionen. SNS kräver maktskifte
och vill få bort president Boris Tadic. Orsaken är
att fattigdomen stadigt ökar i de breda folklagren i Serbien.
Enligt opinionsundersökningar skulle SNS gå kraftigt
framåt om det vore val idag. Regeringens argument är
att ett nyval kan förhala medlemskapsprocessen med EU.
2011-22 s 7-9
"Den bosniske supermannen, nu massmördare, flykting
och fånge"
Ratko Mladic var som pojke alltid den bäste och snabbaste
när det gällde att simma, dyka och skjuta. Som general
verkställde han den serbiske krigspolitiken i Bosnien med
brutala övergrepp och massakrer. Detta är porträttet
av en man som förvandlades från nitisk soldat till
hatisk krigsförbrytare. Han gjorde sig skyldig till massakern
i Srebrenica i juli 1995 då omkring 8000 muslimska män
och pojkar slaktades. Men för många serber var Mladic
en hjälte och en av de få som inte berikade sig själv
ekonomiskt på kriget. Nu har han infångats och utlämnats
till Internationella brottmålsdomstolen.
2011-42 s 10-11
"Bryssel lockar"
EU-kommissionen presenterar sin årliga rapport om kandidatländer
och presumtiva kandidatländer. Lockande medlemskap sporrar
reformer i länderna på Balkan.
Årets rapporter, som presenterades i mitten av förra
veckan, emotsågs med spänning i Serbien och Montenegro.
Serberna ville veta om kommissionen är redo att rekommendera
att Serbien blir officiell EU-kandidat. Den serbiska regeringen
har nämligen ett uttalat mål att landet ska bli kandidat
före årsskiftet i hopp om att kunna utnyttja kandidatstatusen
i valen våren 2012.
Men Kosovo, som utropade sig självständigt från
Serbien 2008, sätter käppar i hjulet. Goda relationer
mellan Serbien och Kosovo är ett krav från EU.
Montenegro har kommit längre. EU ska fastställa tidpunkt
för när medlemskapsförhandlingar ska inledas.
Däremot är det inga framstegsrapporter när det
gäller Albanien, Kosovo, Bosnien och Makedonien.
2011-50 s 17
"Tito - ett brott mot människovärdet"
Kjell Albin Abrahamson kommenterar Sloveniens beslut att eliminera
den förre diktatorn Titos namn från gator och torg.
För ett par veckor sedan förbjöd den slovenska
författningsdomstolen att fortsätta kalla en gata i
Ljubljana uppkallad efter Jugoslaviens mångårige president
Josip Broz Tito. Det är framför allt Titos roll i partisankampen
under andra världskriget som engagerar.
Under den politiska rollen Broderskap och enighet dödade
Toto och hans partisaner under andra världskriget fler landsmän
än utländska fiender. Titos partisaner dödade 300
000 politiska motståndare, bara i Slovenien har sedan 1992
hela 540 massgravar lokaliserats. Titos Jugoslavien var en kommunistisk
diktatur.
Och ändå har sannolikt ingen annan utländsk diktator
stått så högt i kurs i det officiella Sverige
som Tito.
2012-09 s 5
"Serbien tar ett steg närmare EU"
Serbien har antagits som kandidatland efter "hårda
och svåra förhandlingar". Länge har Rumänien
försökt blockera beslutet. Rumänien krävde
bättre skydd för minoriteternas friheter och rättigheter
i Serbien. Detta ska väl läsas som att Rumänien
fruktar en stor invandring av Serbiens romer när gränserna
öppnas. En annan punkt som EU betonar är att Serbien
fortsätter dialogen med Kosovo.
Processen från kandidat till regelrätt medlem kan bli
lång. För Kroatien tog det sex år.
2012-19 s 7
"Val i Serbien"
I presidentvalet fick den sittande presidenten Boris Tadic något
fler röster än utmanaren Tomislav Nikolic i första
omgången. De möts om en vecka i en avgörande omgång.
Men i parlamentsvalet besegrade Nikolics Progressiva parti Tadics
Demokrater. Resultatet kan leda till att Socialistpartiet som
var den före detta presidenten Slobodan Milosevics parti
får en vågmästarroll. Partiledaren Ivica Dacic
tippas som ny premiärminister.
2012-21 s 11
"Tredje gången gillt för Nicolic"
En serbisk nationalist vann överraskande presidentvalet över
den sittande president i Serbien, Boris Tadic, vilket kan fördröja
Serbiens närmande till EU.
Den förr mycket högröstade Tomislav Nikolic besegrade
den mer västorienterade Tadic med minst två procentenheter.
2012-24 s 31
"Kroatien bojkottade Nicolics installation"
Kroatiens president Ivo Josipovic bojkottade i måndags den
nyvalde serbiske presidenten Tomislav Nicolics installationsceremoni.
Anledningen är att Nicolic sedan han valdes i maj inte har
tagit avstånd från tidigare ultranationalistiska uttalanden
och dessutom har förnekat massakern i Srebrenica, då
8000 muslimska män och pojkar dödades. Han påstår
också att den kroatiska gränsstaden Vukovar egentligen
tillhör Serbien.
2012-25 s 13
"Dödgrävaren i Serbien"
När Serbiens nye president Tomislav Nicolic installerades
den 11 juni kom inga politiska ledare från grannländerna
Kroatien, Bosnien, Slovenien eller Makedonien. Anledningen är
att Nikolic i de tre första intervjuerna lyckats såra
alla sina grannar. Han hävdade att Srebrenica inte var något
folkmord och att han inte kommer att delta i den årliga
minnesmanifestationen för de 8372 män och pojkar som
i juli 1995 mördades av den bosniskserbiska armén.
Vidare hävdar han att "Vukovar är en serbisk stat
dit kroater inte behöver återvända". Nicolic
var vice regeringschef åt Slobodan Milosevic. Hans första
resa som president gick till Moskva där Putin lovade 800
miljoner dollar i kredit.
2012-29/30 s 15
"Serbiens regering lovar kontinuitet"
Osäkerheten runt den serbiska regeringens mål är
stor. Att döma om avtalet om en koalitionsregering kommer
dock relationerna med Bryssel och politiken gentemot regeringen
i Pristina i Kosovo att förbli ungefär som vanligt.
Efter det senaste valet regerar tre partier i Koalition: Serbiska
framstegspartiet (SNS), Socialistiska partiet (SPS) och Serbiens
förenade regioner (URS).
SNS bildades av presidenten Tomislav Nikolic, med ett nationalistiskt
förflutet. SPS leds av Ivica Dacic, före detta talesman
för Milosevic, som åtalades förkrigsförbrytelser
i Haag. I fråga om URS associeras namnet på partledaren
Mladjan Dincic med skumma privatiseringar av statens tillgångar.
2012-51 s 10
"Regimen bättre än förväntat"
När Tomislav Nicolic, som fram till 2008 var medlem i ett
brutalt extremnationalistiskt parti, blev president i maj och
Ivica Dacic blev premiärminister i juli blev nationalister
extatiska, liberaler bestörta och Rysslands regering belåten.
I åratal har den förre regeringen arbetat för
ett medlemskap i EU och ett närmande till Nato, och nu trodde
alla att dessa ansträngningar skulle gå i baklås.
Men så blev det dessbättre inte. Till skillnad från
sin företrädare Boris Tadic verkar Nikolic vilja gå
in i rollen som nationens farfar: en man som ibland gör pinsamma
uttalanden men inte utgör ett hot.
Premiärminister Dacic, som tidigare var talesman för
Slobodan Milosevic, Serbiens ledare under kriget, är också
oväntat förbindlig.
2012-51 s 11-12
"En vansklig storstädning"
Serbiens regering gör framsteg i kampen mot korruption. Men
gripandet av storpampar och granskningen av omstridda privatiseringar
kan också slå tillbaka mot den styrande regeringskoalitionen.
77 % av de tillfrågade uppgav att korruptionen är landets
största problem. 87 % ansåg att politiker och domare
är alldeles för korrumperade själva för att
kunna bekämpa korruptionen effektivt.
Kosovo, Serbien
2013-06 s 8
"Kosovo och Serbien närmar sig varandra"
De nya samtalen i Bryssel tyder på normalisering och avspänning;
en förbättrad relation som är nödvändig
om länderna ska få inträde i EU.
Kosovo, som tidigare främst var en albansk provins i Serbien,
förklarade sig självständigt 2008. Flera serbiska
regeringar har hävdat att de aldrig kommer erkänna Kosovo
som en fristående stat, men eftersom båda länderna
försöker bli medlemmar i EU kommer de behöva nå
någon slags uppgörelse. Ashtons arbetsgrupp lyckades
i mars 2011 föra dem samman för att lösa ett antal
banala problem, som hur trafiken vid gränserna bör ordnas
och utfärdandet av registreringsskyltar. Det största
gemensamma problemet är framtiden för den serbiska minoriteten
I Kosovo.
Serbien
2013-07 s 4
"Slut på regeringskrisen. Ny stark man i Serbien"
Efter krismöten med koalitionspartierna och regeringen hävdar
försvarsminister Aleksandar Vucic att regeringen var stabil.
Den serbiska regeringskoalitionen har överlevt kontakterna
mellan statsminister Dacic och en narkotikahandlare , den misstänkte
droghandlaren Rodoljub Radulovic. Denne tillhör den montenegrinska
drogkungen Sarics klan.
Men regeringschefen är försvagad. Det gynnar vice statsministern
Aleksandar Vucic.
Statsåklagaren i Belgrad, som övervakar den organiserade
brottsligheten utreder alla förbindelser mellan statstjänstemän
och den misstänkte droghandlaren Rodoljub Radulovic. Förra
veckoslutet medgav statsministern Ivica Dacic som också
är inrikesminister att han för fyra år sedan ätit
middag på en restaurang med Radulovic.
Oppositionen hade därefter förgäves krävt
nyval. Efter ett krismöte med koalitionen förklarade
vice statsminister Aleksandar Vucic i början av veckan att
regeringen var stabil. Förtida val var inte i landets intresse.
Belgrad hoppas i vår få en inbjudan till medlemsförhandlingar
med EU.
IMF, Serbien
2013-42 s 12-13
"Gamla vänner men ingen överenskommelse"
Serbien är med rätta stolta över sin traditionella
gästfrihet. Nu försöker man förmå internationella
valutafonden på bättre humör och därmed lätta
på sina tidigare restriktioner mot landet. Det handlar om
framtida möjligheter att få lån.
Serbien behöver en ny överenskommelse med IMF för
att stötta landets flygfärdiga ekonomiska nypremiär.
Den nye serbiske finansministern Lazar Krstic, en 29-åring
som utsågs i somras har sagt att förhandlingar om ett
finansiellt paket kan påbörjas första kvartalet
2014.
Det största hindret är politiskt. IMF kommer troligen
att insistera på minskade löne- och pensionsutgifter.
Nutidshistoria, Jugoslavien
2013-43 s 16-17
"Titos änka talar ut, efter sin död"
Titos änka Jovanka levde efter sin berömde makes död
i misär. Nu har hon själv avlidit men lämnar efter
sig sina memoarer som beskriver de svåra åren. De
första avsnitten har redan publicerats i en serbisk skandaltidning.
När hennes make Tito dog 1980 stöttes hon ut i samhällets
marginal. Först år 2006 fick hon en blygsam pension
efter att ha levt på socialbidrag på omkring 120 euro
i månaden.
Mycket för att hon hade en djup insikt i den realsocialistiska
statsmaktens inre mekanik. Hon skylldes för att ha planerat
en statskupp och att hon spionerade för Ryssland.
2014-13
s 19
"Vucics jordskredsseger"
Han kan regera helt utan koalitionsparters. Den stora utmaningen
för den nyvalda och kraftfulle Aleksandra Vucic blir att
få ordning på landets ansträngda ekonomi. Blir
han en landets frälsare eller lik den uppblåsbara jättekanin
i centrala Belgrad där luften redan pyser ut?
Vucis serbiska Progressiva partiet - SNS - och dess allierade
tog hem 157 av de totalt 250 parlamentsplatserna (63 %). Dacics
socialistiska koalition fick 45 platser (18 %) och tidigare regeringspartiet
19 (13 %) och De nya demokraterna 18 platser. Sedan 2008 har Vucic
hyllats som en proeuropeisk politiker. Han talar om gemensamma
möten med Bosnien och nämner Kroatien som en vän.
Den stora utmaningen för Vucic kommer att bli ekonomin och
jobben. Arbetslösheten är uppe i 26 % och Serbiens medelklass
klagar på de höga priserna.
Serbien,
Ryssland
2014-43 s 14
"Europa eller Ryssland"
Aleksandr Vucics balansgång mellan öst och väst,
mellan gamla och nya vänner. Med Aleksandr Vucics som regeringschef
i Serbien sitter Serbien i kläm mellan dess ambitioner att
bli ett EU-land och Aleksandr Vucics totalitära sätt
att regera. Till exempel hans sätt att hantera media. Journalister
utövar självcensur av rädsla och webbsidor som
granskar samhället kritiskt bli hackade.
Aleksandr Vucics utsågs till regeringschef efter en förkrossande
seger i valet i mars. Många serber älskar auktoritära
stilen. Och oppositionen är mycket svag. W
Balkan,
Bosnien, Historia
2015-28 s 7
"Åttatusen muslimska män och pojkar dödades
under fyra dagar i juli 1995 av bosnienserbiska dödsskvadroner
när de belägrade Srebrenica som var förklarat som
"säkert område" under FNs beskydd.
De bosnienserbiska ledarna Radovan Karadzic och general Ratko
Mladic är åklagade för att ha iscensatt folkmorden.
Nu tyder nya rön på att västmakterna var medvetna
om vad som höll på att hända.
De nya uppgifterna har sammanställts av en före detta
korrespondent för La Monde, Florence Hartman, som uner 15
års tid samlat fakta till sin bok "The Srebrenica Affair".
Hennes förra bok, "Peace and Understanding" (2007)
redogjorde för de beslut som innebar att den internationella
tribunalen för forna Jugoslavien inte släppte viktiga
dokument krin massakerna till den bosniska regeringen, vilken
misslyckades att stämma Serbien för folkmord inför
Internationella domstolen i Haag.
Serbien,
Ryssland
2016-02 7
"Kroatiens och Serbiens 'kapprustning', tomma statskassor
och drömmar om raketer"
Moskvas engagemang på Balkan ökar i samband med Montenegros
förestående anslutning till Nato, Serbien är den
sista möjliga allierade i regionen.
Det väckte stor uppståndelse i Serbien när Kroatiens
försvarsministerium ansökte hos Pentagon i USA om att
få 16 mobila raketartillerisystem av modell M-270 levererade.
Rysslands vicepresident Rogosin rekommenderar Serbien att satsa
på militärstyrka och överlämnade ett luftvärnssystem
av modell S-300 till den serbiska regeringschefen Aleksandar Vucic.
Serbien,
Balkan
2017-13 4-5
"Vucics makt växer"
Västs svalare intresse för Balkan bäddar för
starka - autokratiska ledare. Premiärminister Aleksandar
Vucic vann den första omgången i det serbiska presidentvalet
med 55 % av rösterna, vilket betyde att det inte blir någon
andra valomgång.
Aleksandar Vucic som är Serbiens ojämförligt mest
populära politiker, kommer att utse sin efterträdare
som premiärminister.
Aleksandar Vucic förväntas som president utöva
oemotsagd kontroll över landets viktigaste politiska institutioner:
parlamentet, den exekutiva grenen, det regerande partiet och nu
äver presidentskapet. Serbien vill ha en stark ledare, eftersom
de lever i en region som fortfarande är inflammerad av etniska
motsättningar och ekonomisk turbulens och där äldre
personer har upplevt tre krig under bara en generation.
FN,
Haagdomstolen
2017-47 6-7
Domen över Radko Mladic avslutar ett mörkt kapitel i
Europa"
Ett avEuropas mest skamliga kapitel sedan andra världskriget,
innehållande ohyggliga grymheter och massavrättningar,
har avslutats. När Internationella krigsförbrytartribunalen
för forna Jugoslavien förra onsdagen dömdes den
tidigare bosnienserbiska befälhavaren general Radko Mladic
till livstids fängelse frör folkmord, brott mot mänskligheten
och krigsbrott utbröt applåder både inuti och
utanför rättssalen.
Det var den sista stora uppgiften för tribunalen i Haag,
innan den avvecklas, ett kvarts sekel efter det att många
av brotten som funnits på domstolens dagordning begicks.
Balkan,
Slovenien, Kroatien
2018-01 12
"Nu har det kollapsat!"
EU hade hoppats att gränsavtalet på Balkan skulle bli
en modell för fred. 2017 var tänkt som det år
då EU- och Natomedlemmarna i Slovenien och Kroatien, efter
avgörande i en internationell domstol i juni, triumferande
skulle avsluta en 26-årig gränstvist. Men så
blev det inte. Fristen för gränsavtalet löpte ut
förra fredagen, ettavtal som skulle bli en modell för
vänskaplig konfliktlösning för de andra länderna
påvästra Balkan som ville gå med i EU. Den centrala
konflikten är det 7,3 kvadratkilometer stora havsområdet
i Piranbukten i norra delen av Adriatiska havet. Kroatien hävdar
rätten till halva bukten.
Serbien,
Kosovo
2018-04 14-15
"Ett politikermord sprider rädsla och hotar freden"
Resan var en stor utmaning för Serbiens president Aleksandar
Vucic. Att besöka ett grannland vars suveränitet han
inte erkänner (Kosovo), möta en grupp människor
som är djupt misstrogna mot hans avsikter och tala om ett
mord som fortfarande är olöst. Mordet på den moderata
kosovoserbiska politikern Oliver Ivanovic. I sitt tal uppmanade
handenserbiska befolkningen att inte ge upp Kosovo, ett land där
majoriteten av befolkningen är etniska albaner. Kosovo som
av serber vördas som vaggan för den serbiska nationen
och ortodoxa tron - albanerna är övervägande muslimer
- förklarade självständighet 2008.
Vucic framställer sig västvänlig i ett allvarligt
försök att ansluta sig till EU. Han vann presidentvalet
i april i stor majoritet.
sidans topp