96-22 s 22-23 Aktuell artikel
"I Asien är det pojkar som gäller"
I länder som Kina, Indien, Sydkorea och Taiwan är förhållandet
mellan pojkar och flickor från 106 - 114 mot 100. I västvärlden
100:100. Det saknas miljoner med flickor. Selektiv abort och sämre
förhållanden efter födseln för flickor är
orsaken. Men även mord och övergivande.
96-32 s 16-17
"Var finns fast mark?"
Översvämningarna blir alltmer kostsamma för varje
år - men skyll inte bara på vädret. Det kan vara
landets snabba utveckling som förvärrar det hela som
att hugga ner skogar och att låta "vatteninfrastrukturen"
förfalla. Och ännu har inte säsongen nått
sin höjdpunkt vad et gäller risk för nya översvämningar.
97-34 s 16-19
"Kinas försprång framför Indien växer"
När det gäller utbildning, hälsovård och
levnadsstandard.
"Kinas relativa framgångar i jämförelse med
Indien är en produkt av det grundläggande arbetet före
reformepoken dvs före 1979".
97-37 s 21
"Maktbalansen mellan Kina och Japan är viktig för
hela Asien"
ASEAN-länderna diskuterar hur de ska kunna balanser de båda
stormakterna i regionen.
98-1/2 s 31
"Asiens ekonomier tvingas till reformer"
Japans och Sydkoreas ekonomier står inför smärtsamma
omvälvningar de kommande åren, men har goda chanser
att gå stärkta ur krisen. Marknaderna för utländskt
kapital måste öppnas, statens inflytande minskas.
98-06 s 24-26
"Vem tar ledningen i Asien?"
Asiens ekonomiska kris föranleder en del av människorna
där att ompröva sina politiska ståndpunkter. Alla
svaren finns dock inte i väst.
Idag är kanske Michel Camdessus, IMF:s chef den starke mannen
som bl a fått Indonesiens Suharto att skriva ett förödmjukande
avtal (för han och hans mycket priviligierade familj). Är
detta en form av nykolonialism från industriländernas
sida?
Nu visar det sig att det aldrig i verkligheten har funnits speciella
"asiatiska värden", sättet att bedriva affärer
har tvärtom varit helt olika från Tokyo till Hongkong.
Det enda som varit samma är att ekonomierna är slutna
och att personliga relationer betytt mer än att följa
lagar och avtal. (det som händer i Sydostasien idag är
därför något som på sikt gör dessa
ekonomier starkare och till svårare konkurrenter för
USA och EU).
98-10 s 17
"I Centralasien växer oron för fundamentalismens
utbredning"
Efter kommunismens sammanbrott blev det åter tillåtet
att utöva religion i de f d sovjetiska republikerna. Islam
har gamla rötter i Centralasien och där fyller fundamentalismen
nu ett andligt tomrum. Den eufori som drabbade ledarna inför
religionsfriheten har nu dämpats av rädslan att fundamentalismen
ska sprida sig. De betraktas i dag t ex i Uzbekistan som regimmotståndare.
98-21 s 20-21
"Talibanskräcken sprider sig i Centralasien"
Allt sedan de fundamentalistiska talibanerna erövrade den
afghanska huvudstaden Kabul sprider sig rädslan för
islamisterna längs den forna Sovjetunionens sydliga gräns.
de auktoritära regeringarna i Uzbekistan och Tadzjikistan
skyddar sina gränser med ständigt nya militära
förstärkningar och med ryssarnas hjälp. Talibanerna
hotar med att ta makten också där.
98-27 s 11
"Europa har svårt att leva upp till sitt ansvar"
Det finns ingen som kan fatta snabba beslut. Som t e x att stödja
yenen som USA gjorde. Santer, EU-Kommissionens ordförande
har inget mandat att lägga sig i sådana saker.
98-29 s 26-27
"Mongolerna söker sina efternamn"
Två miljoner människor letar efter efternamn, som gick
förlorade under sovjettiden.
USSR förstörde allt som var historia i Mongoliet. Familjenamnen
förbjöds för att inte stammen skulle bli starkare
än "kommunen". Sen 1990 är det annorlunda.
Där Stalin stod staty står nu Djingis Khan. Nu ska
alla ha efternamn. Men vem kommer ihåg var farfarsfar hette?
98-32 s 9-10
"Blod och pengar"
Striderna under det långvariga inbördeskriget i Sri
Lanka har kostat ca 55000 människor livet. Självmorden
i landet under krigsåren är fler. Kriget är -
kortsynt och kortsiktigt - fördelaktigt för landets
ekonomi, både statens och den svarta marknadens. 400000
nya jobb har tillkommit. Många har fått anställning
som soldater, privata vakter eller alla de som förser armén
med förnödenheter.
99-14 s 24-25
"Bara fred kan sätta punkt för Sri Lankas lidande"
Två decenniers inbördeskrig har varit förödande.
Ett ändlöst uppror har krävt sin tribut av landets
psyke. Ingenstans har kriget inverkat mer fördärvligt
på en nations dagliga liv. Antalet män har halverats
flera gånger. De dör i kriget eller flyr till andra
länder för att slippa delta.
99-18/19 s 19-20
"Nepal är maoisternas högborg"
I Nepal utkämpas ett blodigt "folkkrig" mot staten
och de rika jordägarna.
I maj ska parlamentet väljas. Maoisterna hotar med våld
mot alla som inte bojkottar valet. Till den 15 januari då
parlamentet upplöstes var det marxist-leninistiska partiet
i koalition med kongresspartiet. Partiledaren Bhattarai kräver
att kungens privilegier avskaffas och att man fryser relationerna
med det hegemonistiska Indien. Deras gerilla består av 2000
personer med hemmagjorda vapen. Våldet lamstår turismen
i detta hippieparadis med sin legendariska huvudstad Katmandu.
2000-4 s 22-24
"Konflikterna i södra Asien måste tas på
allvar"
Europa skulle göra klokt i att ägna mer uppmärksamhet
åt de risker som hänger samman med olika konflikthärdar
i den avlägsna region som omfattar inte bara Indien, Pakistan
och Afghanistan utan också deras grannländer.
I alla Sydasiens konflikthärdar finns en islamisk komponent.
Tyngdpunkten i den islamska kulturkretsen flyttas från arabländerna
till Sydasien. Det finns krav sedan länge på en separat
pashtunsk stat som ska omfatta Afghanistan och nordvästra
Pakistan. I det senare landet har militären makten påverkade
av radikalt religiöst tankegods. I Indien har man problem
med de s k frihetskämparna i Kashmir vilka snarare är
muslimer från Pakistan eller Afghanistan än militanta
indier.
En avsikt med artikeln är att får "väst"
att stödja Indien i Asien och inte ta avstånd bara
därför att Indien varit allierad till USSR.
2000-10 s 18-21
"Krisernas Asien är farligt nära en urladdning"
Kina eftersträvar världsinflytande, kärnvapenmakterna
Pakistan och Indien skapar instabilitet i världsdelen, Indonesien
riskerar att implodera, Nordkorea är oberäkneligt: Asien
börjar mer och mer att likna en krisregion. och inte ens
USA förmår stävja konflikterna.
Kina hotar åter Taiwan inför det landets presidentval.
Det antyds också ett kärnvapenhot mot USA. Det stalinistiska
Nordkorea hotar också med kärnvapen. Med hänsyn
till detta har Japan inlett en intensiv militär upprustning.
Det instabila läget i Indonesien inger stor oro.
Asiaterna har ännu inte någon gemensam säkerhetsstruktur
55 år efter andra världskrigets slut. Det enda gemensamma
i regionen är önskan om en snabb ekonomisk utveckling.
När USSR upplöstes började gamla motsättningar
komma upp till ytan.
2000-24 s 18-19
"Vems kupp var det?
Fijis nationella parlament är störtat av den lokale
affärsmannen George Speight. Regeringen togs som gisslan.
Landets militär svarade med att införa undantagstillstånd.
Den har givit efter för många av rebellernas krav men
är nu oeniga om vem som bör styra landet.
2000-27 s 17-18
"Stormvarning i södra Stilla Havet"
Uppblossande våld och stamrivalitet hotar de f d kolonierna
i Melanesien. Det började på Fiji för två
månader sedan som dittills varit ett mönster av multietnisk
demokrati- I dag vill landets indiska minoritet fly därifrån.
Orsaken är den maktgalne affärsmannen George Speight.
Hela regionen från Östtimor till Nya Zeeland har förvandlats
till ett instabilitetsfält. Melanesien söker sig tillbaka
till sina rötter och de är att "härska med
träpåken" som idag är ett gevär. Det
är våldet som legitimerar den politiska makten. PÅ
Solomonöarna har malaiternas milis, inspirerade av Speight,
tagit landets premiärminister som gisslan. Nästa kris
kan komma på Papua Nya Guinéa, självständigt
sedan 25 år.
2000-28 s 17
"Kuppledaren undertecknade ett avtal"
Speight skrev under en uppgörelse enligt vilken han ska frige
gisslan i utbyte mot att landets multietniska demokrati elimineras.
Och att han och hans kumpaner får immunitet.
2000-42 s 16
"Centralasien försöker avvärja det islamistiska
hotet"
De 5 f d sovjetstaterna, Kazakstan, Kirgisien, Tadzjikistan, Armenien
och Vitryssland försöker nu finna former för att
försvara sig det islamistiska hotet. Dessa anses dessutom
vara lierade med narkotikahandlare från Afghanistan som
försörjer den europeiska marknaden.
2000-50 s 22-23
"Asiens unga demokratier sätts på prov"
Tre asiatiska presidenter är just nu föremål för
hårda angrepp. Krav på att de ska avgå, ställas
inför riksrätt eller helt enkelt avsättas bemöts
med argument för att allt måste ske enligt respektive
lands författning. Nu protesterar åter Manilaborna
men nu är det för att avsätta president Estrada
misstänkt för att ha tagit emot stora mutor från
spelsyndikaten. I Taiwan har en oppositionella partikoalition
lanserat en kampanj mot president Chen p g a hans beslut att avbryta
ett kärnkraftsbygge. I Indonesien hotar oppositionella parlamentariker
att ställa president Wahid inför rätta p g a hans
ledarskapsstil och påstådda inblandning i två
politiska skandaler.
De som kräver sina ledares avgång betraktar sina ansträngningar
som ett bevis på politisk mognad i Asiens demokratier.
2001-20/21 s 24-25
"Centralasien gör sig redo för den årliga
våroffensiven"
Uzbekistan och Kirgisien befarar anfall från islamiska rebeller
som finansieras av Afghanistan och vars mål är att
bilda en islamisk stat på territorier som tillhör Centralasiens
länder. Den tilltagande spänningen ger Ryssland en möjlighet
att stärka sin närvaro i ett område där dess
inflytande har minskat i takt med att de nu suveräna republikerna
har öppnat sig mot väst.
2001-23 s 18-19
"Palatsmassaker skakar Nepal"
Efter omskakande händelser med flera dödsoffer i det
kungliga palatset har Nepal på mindre än en vecka bytt
kung två gånger. Kung Birendra och flera medlemmar
i hans familj miste livet under mystiska omständigheter.
Kungens son Dipendra uppges ha varit gärningsmannen. Han
försökte sedan ta sitt eget liv och lyckades efter några
dagar. Då hade han redan utropats som sin fars efterträdare
på tronen. När han dog efterträddes han i sin
tur av sin farbror Gyrandera. Den mycket instabila situationen
kommer mycket olägligt för regeringen som misstänks
för korruption och den maoistiska gerillan vinner anhängare
på landsbygden.
2001-23 s 18
"Monarkin är kärnan i många av Asiens länder"
Respekten för monarkin är fortfarande mycket stor i
Asien trots att många av länderna där har moderniserats
ekonomiskt, socialt och politiskt. I länder som har genomlevt
omvälvande händelser på senare tid har kungen
2001-26 s 18-19
"Landssorg förlamar Nepal"
Nepals ekonomi som är överdrivet beroende av turism
och hjälp från utlandet och tillståndet i grannlandet
Indien har blivit ännu mer sårbar efter massakern på
10 medlemmar av den kungliga familjen i början av juni. Människorna
har inte börjat arbeta ännu, de sörjer som i chock.
Den stora turistströmmen har tagit sina regeringars råd
att undvika Nepal på allvar.
2001-38 s 9-11
"Terrorismen har bytt ansikte"
Sedan Sovjetunionens undergång har det etablerats nya former
av terrorism, som inte bygger på en gemensam politisk ideologi
eller har stöd hos breda massor. Den har berövats det
ideologiska och materiella stöd som tidigare lämnades
av Sovjet. Relativt små grupper och enskilda personer agerar
självständigt men är ofta knutna till något
internationellt nätverk. Deras mål är till skillnad
från 1970-talets vänsterterrorism och den tredje världens
befrielserörelser, mycket svåra att definiera. Dess
centrum är Centralasien, en region som på grund av
religiös fanatism, långvariga inbördeskrig och
god tillgång på vapen och pengar tack vare narkotikahandeln
är en ideal grogrund för terrorism.
2001-39 s 6-9
"Den ständiga häxdansen i Centralasien"
Talibanerna har ställt till problem överallt i grannländerna,
och nu har hämndens stund kommit. Inget land i världen
har så få vänner som Afghanistan. I dag är
det bara Pakistan som har diplomatiska kontakter. Landet är
en bas för export av terrorism på global nivå.
Talibanerna har inrättat en strikt islamisk stat med sharialag.
Offentliga avrättningar hör till vardagen.
Pakistan har bundit ris åt den egna ryggen genom att använda
sig av talibanerna och deras träningsläger för
att få soldater och terrorister till kriget mot Indien i
Kashmir.
Av de fem f d sovjetrepublikerna är Uzbekistan islamisternas
främsta måltavla. Den farligaste gerillaorganisationen
i Centralasien är Uzbekistans islamiska rörelse (IMU).
Den har hjälpt talibanerna att slåss mot den afghanska
oppositionen Norra Alliansen.
2002-08 s 19
"Speight fick dödsdom"
Ledaren för kuppen i Fiji i maj, 2000, dömdes i söndag
till döden sedan han erkänt sig skyldig till landsförräderi
i högsta domstolen. I maj 2000 störtades Fijis nationella
parlament av den lokale affärsmannen George Speight. Regeringen
togs då som gisslan. Landets militär svarade med att
införa undantagstillstånd.
Maldiverna
2004-36 s 23-24
"Oro i paradiset"
Kravaller i semesterparadiset Maldiverna. Den i exil fördrivna
oppositionen kräver reformer, och president Gayoom svarar
med att införa undantagstillstånd. Maldiverna ligger
i Indiska Oceanen. 1192 öar sträcker sig från
ekvatorn 76 mil norrut. Turisterna möts av ett paradis och
märker inte att den islamiska republiken kokar. Den styrs
av president Mamoon Abdul Gayoom som näst sultanen i Brunei
är den ledare som innehaft makten i ett asiatiskt land allra
längst. Diktatorn håller sig kvar vid makten med våld
och egennyttiga lagar. Medborgerliga rättigheter? Politiska
partier? Sådant finns inte för landets 287000 invånare.
2005-46 18-20
"De fattiga och de rika"
Asiens länder har haft en snabb ekonomisk tillväxt i
25 år. Hur kommer det sig då att hälften av världsdelens
invånare måste klara sig på två dollar
per dag eller mindre? I Asien finns fler undernärda människor,
fler sluminvånare utan tillgång till sanitära
bekvämligheter och rinnande vatten än någon annanstans
på jorden. 70 % av världens fattiga - 700 miljoner
bor i Asien. 1,9 miljoner asiater lever på eller under fattigdomsgränsen,
betydligt fler än i Afrika. Allra flest fattiga har Indien,
300 miljoner. Här är kontrasterna mellan rika och fattiga
störst. Så är det också i Kina vars krig
mot fattigdomen avslöjar klyftorna. Landsbygden är fattig
och invånarna i kuststäderna rika.
Ett annat asiatiskt fenomen är den snabba urbaniseringen
- just därför att inkomster är större där.
Men många upptäcker att stadsmiljön är öppet
fientlig. Ofta hamnar de i slumområden.
Denna vecka har APEC sitt årliga toppmöte. Årets
värd är Sydkoreas president Roh Moo Hyun. Han menar
att frihandel och öppna marknader förvärrar fattigdomen
i stället för tvärt om. Många frihandelsanhängare
uppfattar hans uttalanden som hädiska. Nästa månads
handelstoppmöte i Hongkong kan bli ett slag mellan rika länder
som stöder WHOs nästa liberaliseringsfas som omfattar
finansiella tjänster och utvecklingsländerna som kräver
att USA, Japan och EU eliminerar sina generösa jordbruksstöd.
2005-49 s 16-18
"EU inspirerar Asien att bygga en union"
På det östasiatiska toppmötet i början av
nästa vecka kommer man att diskutera etableringen av en gemensam
marknad och, på sikt, en gemensam valuta. Är det realistiska
mål eller en önskedröm? Ostasiatiska toppmötet
(EAS) samlar företrädare från ASEANs 10 länder
plus Kina, Japan och Sydkorea, de så kallade 10+3, samt
representanter från Australien, Nya Zeeland och Indien.
ASEAN plus tre omfattar en tredjedel av världens befolkning
och en fjärdedel av dess BNP. Den interregionala handeln
svarar för över 50 % av den totala. Skillnaderna i inkomst
är 100:1. Där finns robusta demokratier, kommunistkapitalistiska
hybrider och en efterbliven militärdiktatur.
2005-51 s 18
"USA fick inte vara med"
Det regionala föreningslivet blomstrar i planeringen inför
"det asiatiska århundradet". I anslutning till
ASEANs årliga toppmöte hölls också det första
ostasiatiska toppmötet med 16 stater som planerar ett större
förbund som kommer att representera halva jordens befolkning.
EAS samlar företrädare från ASEANs 10 länder
plus Kina, Japan och Sydkorea, de så kallade 10+3, samt
representanter från Australien, Nya Zeeland och Indien.
För första gången sedan andra världskriget
kommer USA att lämnas helt utanför en regional samarbetsorganisation.
2006-49 s 21
Militären i Fiji tog på tisdagen kontroll över
landet och tvingade parlamentet att upplösa sig. Premiärministern
Qarase hade tidigare meddelat att han satt u husarrest men inte
tänkte avgå frivilligt. Militärchefen Bainimarama
har flera gånger hotat att störta Qarases regering
som blev omvald i maj i år för ytterligare 5 år.
Fiji har haft tre kupper sedan 1987. Fiji
Times.
2006-51 s 11-12
"Asiens unga demokratier har det motigt"
En kupp i Thailand, en hårt ansatt regering i Manila, misslynne
i Söul - 2006 börjar likna ett annus horribilis i Asien.
Varför är regeringarna där så bräckliga?
På Filippinerna har president Arroyo försökt ändra
författningen så att hon kan sitta kvar vid makten
(och pengarna) då hennes mandat löper ut 2010. Under
2006 har vidare militären störtat en vald regering i
Bangkok. I Sydkorea och Taiwan har två ungdomliga regenter
misslyckats och fått se sina popularitetssiffror dala hastigt.
Det har gått 20 år sedan demokrativågen efter
det kalla kriget drog fram genom Asien. Varför är regionens
omvända demokratier så svaga? Den ekonomiska tillväxten
är snabb men klyftorna i samhället växer. Med detta
följer brottslighet, politisk oro och sämre offentlig
service. De asiatiska demokratierna förblir svaga och sårbara
tills ledarna i regionen förmår inta en mindre egoistisk
attityd till sina roller som att berika allierade och straffa
motståndare.
2007-18 s 23-24
"Bhutan lär sig rösta"
Kung Jigme Wangchuck har meddelat att han kommer att abdikera
och har gett order om att parlamentsval ska äga rum nästa
år. Kungen hoppas att detta ska öka den "nationella
bruttolyckan" som inkluderar kriterier som jämlikhet,
gott styre och harmoni med naturen. Det lilla buddistiska landet
Bhutan är sedan länge ett totalt slutet kungarike i
Himalaya. Landet är fattigt men har en stor naturtillgång
i form av vattnet som strömmar ner för Himalaya. Nu
ska vattenkraft börja exporteras till Indien.
Bhutan är ett mycket ordentligt land med ordning och reda.
Landet har gjort stora framsteg i fråga om minskad barnadödlighet
och utbildning åt fler barn.
2007-25 s 22
"Lade näsan i blöt"
Fijis militäre ledare har utvisat Nya Zeelands toppdiplomat
Michael Green på ön därför att han "blandade
sig i Fijis affärer". Nya Zeelands premiärminister,
Helen Clark, kallar utvisningen "skamlig" och varnar
för att hennes land kommer att skärpa de sanktioner
som infördes efter det att Commodore Frank Banimiarama tog
makten i december i fjol genom en militärkupp. Läs
vidare.
2008-14 s 22-24
"Populismen byts ut mot pragmatismen i Ostasien"
Nya ledare prioriterar ekonomisk tillväxt framför ideologi.
Asiaterna väljer ledare som utlovar en återgång
till den gamla goda tiden med snabb tillväxt, trygga jobb
och social rörlighet. I Sydkorea valdes i december i fjol
Hyundais före detta ordförande Lee Myung-bak. 8 mars
led regeringspartiet sin värsta förlust på fyra
decennier mot en oppositionell kandidat som koncentrerade sig
på praktiska frågor. Den 22 mars sparkade väljarna
i Taiwan ut en idealistisk nationalist och valde Ma Ying-jeou
som lovade att förbättra de ekonomiska banden till Kina.
De nyvalda är för det mesta förnuftiga konservativa
personer som tror på en liten stat, frihandel och diversifierade
utvecklingsstrategier. De vill ha hög tillväxt så
att de inte blir förbisprungna av andra länder.
I Thailand har väljarna brutit en cykel av kupper som började
på 1960-talet. 14 månader efter det att generalerna
avsatt premiärminister Thaksin Shinawatra är hans allierade
åter vid makten.
2008-28 s 15-17
"De demokratiska reglerna sätt ur spel"
Det är lite oroligt i Asiens nya demokratier vilket visar
att det är svårt att bli av ned gamla ovanor. Det gemensamma
för Sydkorea, Thailand och Indien är bristen på
demokratisk mognad. Sydkorea och Taiwan har haft demokrati i bara
20 år, Thailand i 35 och Indien i 60. Ovanor som uppstod
under tidigare perioder med auktoritärt eller militärt
styre är seglivade. Korrupt, mycket personliga, ledardominerade,
vinnaren-tar-allt-politik lever kvar och förvandlar varje
politiska tvistefråga till en kamp för överlevnad.
Asiens ledare fruktar också vedergällning i händelse
av valförlust, vilket ibland inspirerar dem till desperata
åtgärder. Att tvingas in i en oppositionell roll kan
betyda kraftigt minskad inkomst - plus eventuella problem med
rättsväsendet. Korruptionen gör makten intressantare
på många sätt. Ämbeten i länder som
i Indien kan vara extremt lönsamma. Den gör att ledarna
har svårt att lämna ifrån sig sina ämbeten
på ett värdigt sätt.
2009-34 s 16-18
"Asiens anmärkningsvärda återhämtning"
De fyra asiatiska tillväxtländer som rapporterat BNP-
siffror för andra kvartalet 2009 (Kina, Indonesien, Sydkorea
och Singapore) har sett en tillväxt på över 10
% på årsbasis. Även det trögare Japan verk
återhämta sig snabbare än jämbördiga
västländer. Sammanräknat verkar att Asien i tillväxt
växa med mer än 5 % i år medan de gamla G 7-länderna
riskerat att sänka sin BNP med 3,5 %. Den inhemska konsumtionen
har ökat rejält igen på grund av de finanspolitiska
stimulansåtgärderna i regionen blev mer omfattande
och har fått verkan snabbare än i väst. Låg
skuldsättning i den privata sektorn har gjort hushållen
och företagen långt mer benägna att spendera de
statliga bidragen. De asiatiska bankerna var också i bättre
form än de västerländska. I reda pengar kommer
ökningen av konsumtionen i Asien i år mer än väl
att täcka konsumtionsminskningen i USA och eurozonen. Denna
förflyttning av konsumtionen kommer att bidra till att världsekonomin
finner en ny balans.
2010-44 s 27-28
"Mekongfloden är illa ute"
Utbyggnaden av kraftverk och dammar i Mekongfloden sår missämja
och skadar miljön. Från källan på den tibetanska
högplatån flyter Mekong genom Yunnanprovinsen i Kina,
Burma, Thailand, Laos, Kambodja och Vietnam innan den ringer ut
i Kinesiska havet. Kina vill nästan fördubbla vattenkraftens
kapacitet till minst 300 gigawatt till 2020 genom att bygga fyra
nya dammar i Mekong. Projekten får ödesdigra följder
för Kambodja och Vietnam varnar kritiker. Längre ned
längs floden planerar andra länder egna projekt. Det
kommunistiska Laos har föreslagit tio kraftverksdammar i
själva Mekong. Planen är att Laos ska exportera elektricitet.
2010-48 s 18-19
"Framåt marsch"
I många av Asiens länder får militären allt
större inflytande. Detta underblåser kapprustningen
i hela regionen. Några av regionens historiskt sett mest
instabila och aggressiva stater blir allt mer militariserade och
deras militärer får mer och mer inflytande. När
länder som Pakistan, Kina och Nordkorea militariserar känner
sig de demokratiska staterna tvingade att göra detsamma.
Malaysia har nyligen lagt ut en miljard dollar på nya ubåtar,
Indonesiens armé ska köpa nio skvadroner jaktflygplan,
Thailand har fördubblat försvarsbudgeten från
2,4 till nästan 4,8 miljarder dollar om året. Även
Indien, Sydkorea och till och med Taiwan rustar upp.
2011-32 s 8-9
"Irritation i Asien när finansoron sprider sig"
Oron på världens finansmarknader visade inga tecken
på att lägga sig under tisdagen. Investerarna fortsatte
sälja av sina aktier till förmån för traditionella
säkra kort som guld och amerikanska statspapper, vilket ledde
till fortsatt nedgång på de asiatiska börserna.
Återigen valde alltså investerarna att bortse från
att de asiatiska ekonomierna - med undantag för Japan - faktiskt
är vid god hälsa, med tillväxtnivåer långt
över dem i väst och skuldsättningsnivåer
som ligger långt under de flesta traditionella I-länders.
I förra veckan såg sig Japan tvunget att intervenera
på valutamarknaderna för att försvaga yenen mot
dollarn, i ett försök att understödja exporten.
USA är Japans främsta exportland.
Australiens premiärminister Julia Gillard var vid en pressutfrågning
mer positiv: Australiens ekonomi har blomstrat på senare
tid som en följd av Kinas ekonomiska styrka, vilken lett
till att landets import av australiensisk järnmalm, koppar
och andra råvaror ökat kraftigt.
Maldiverna
2012-06 s 31
"Diktatorn är tillbaka"
I 30 år styrde han semesterparadiset Maldiverna tills han
förlorade makten i landets första fria val. Men nu är
diktatorn Maumoon Abdul Gayoom tillbaka igen. Han tros ligga bakom
statskuppen för att par dagar sedan. Kuppen i Male sätter
tillfälligt punkt för en månadslång maktkamp
i detta lilla land, där allt är tillåtet på
semesterorterna och turistmålen men där strikta islamiska
seder gäller utanför lyxoaserna.
Maldiverna
2012-08 s 26-27
"Bakom lyx och glitter pågår kampen för
demokrati"
Maldiverna som består av 1200 öar i Indiska oceanen
är Sydasiens rikaste land och har 400 000 invånare.
2008 höll landet sina första demokratiska val och den
karismatiske aktivisten Mohamed Nasheed installerades som president.
Då började situationen i Maldiverna att förbättras.
Men sedan Mohamed Nasheed för en dryg vecka sedan lämnade
sin post i vad han själv betecknar som en kupp, har regeringen
bjudit in representanter för det tidigare diktatorskapet.
Många människor fruktar nu att landets utveckling till
en demokrati går till spillo. Många andra länder
är också oroade på grund av Maldivernas läge
nära piratspäckade farleder och en fruktan för
att islamister ska få fotfäste på Maldiverna.
Den nye presidenten, Mohammed Waheed Hassan, svor in nya medlemmar
i sin regering, däribland ledare för den forna diktatorn
Maumoon Abdul Gayooms parti. Denne styrde Maldiverna i 30 år.
Nu ska landets lagar hålla sig strikt till islamiska lärosatser.
Landet är ett paradis för turisterna men dåligt
för alla invånare som är motståndare till
islamiseringen.
Maldiverna
2013-36 s 22
"Presidentval kan bli nystart"
President Mohamed Nasheed avsattes för en tid sedan då
han låtit arrestera en domare med anknytning till mäktiga
politiska familjer. I februari slog rasande upploppsmakare till
i protest mot avsättningen. Men nu ska det bli ett nytt presidentval
i september. Nasheeds demokratiska parti (MDP) anser att hälften
av de 240 000 väljarna kommer att rösta på honom.
Hans väljare är unga, välutbildade och proffsiga,
hans tre rivaler litar sig därmed på röster från
atollerna, från de äldre och för de mindra utbildade.
Rivalernas främsta hopp är att tvinga Nasheed till en
andra valomgång senare i september.
Och så blev det, Nasheed fick "bara" cirka 45
%.
Läs mer här: " Nasheed fails to win majority, forcing
run-off in Maldives election
http://www.upi.com/Top_News/World-News/2013/09/07/Nasheed-fails-to-win-majority-forcing-run-off-in-Maldives-election/UPI-47291378579895/?spt=hs&or=tn
2013-36 s 23
"Höjd havsnivå hotar dränka öarna"
Ledarna för Stilla havsnationerna samlades för några
dagar sedan i Majuro som är huvudstad på Marshallöarna.
De samlades för det första årliga mötet med
Pacific Islands Forum (PIF).
Värden, president Christopher Loeak, har samlat stöd
för en "Majurodeklaration" om klimatförändringen.
Han hävdar att hans land, en grupp på 29 lågt
liggande atoller och korallöar med 54 000 invånare,
är särskilt sårbart för en höjning av
havsytan. Han säger också att månader av allvarlig
torka i den norra delen av Marshallöarna och högre tidvatten
än tidigare har brutit igenom havsvallar och orsakade översvämning
på Majuros flygfält i juni. Han menar att det är
resultatet av den globala uppvärmningen.
Alla landets öar ligger bara några få meter över
havsytan och kan uppslukas av en höjning av oceanens yta.
Att identifiera orsaken till havsytans höjning är inte
enkelt. Väder mönstret El Niño kan orsaka översvämningar
och torka över hela regionen. Tektoniska kontinentalplattor
kan också ligga bakom förändringarna.
2014-47
s 24-26
"Stillahavsregionens tid är nu"
Under amerikansk ledning har Stillahavsregionen blivit världshandelns
motor. Men den fortsatta framgången är beroende av
om regionens länder väljer att lösa sina konflikter
med diplomati och inte med våld.
Japans ekonomiska makt må ha nått sin topp för
25 år sedan, men den bidrog med konkurrenskraft till Stillahavsområdet
där nu USA och Kina tävlar med varandra om titeln som
världens största ekonomi. Alla de tre Stillahavsnationerna
handlar energiskt med varandra. Samtidigt har handeln också
ökat i de mest avlägsna delarna av Stillahavsnationerna.
Sedan 1970-talet har handeln över Stilla havet överskridit
handeln över Atlanten.
De 21 ekonomierna inom APEC, Asien- Stillahavsregionens ekonomiska
samarbete, står för nästan hälften av den
globala handeln. Där har en häpnadsväckande välståndsökning
skett.
Asien
2016-22 16-17
"Försvarsutgifter prioriteras och ökas"
Den globala försvarsindustrin har siktat in sig på
Asien, där länderna från Australien till Vietnam,
uppgraderar och införskaffar allt från ubåtar
till stridsflygplan i och med att kina utvidgar sin militära
räckvidd.
En stor del av de ökade försvarsutgifterna i Asien går
till flyg och marin kapacitet, till följd av Kinas anspråk
i Östkinesiska havet, där landet kräver öar
som Japan kämpar om, och i Sydkinesiska sjön, där
dess landåtervinningsprogram skrämt andra länder.
Kinas växande makt, som innefattar landets modernisering
av militären, innebär att Kinas politik och åtgärder
kommer att ha en stor inverkan på stabiliteten i Indo-Stillahavsregionen,
enligt Australiens försvarsdoktrin.
