Argentina |
|
|
Info | Buenos Aires Herald |
Angola, sammanfattningar av artiklar om Argentina som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.
96-33 s 14-15
"Två män med starka viljor kunde inte samarbeta
längre"
Argentinas president Menem avskedade sin ekonomiminister Cavallo.
Efterträdare blir Fernandez som varit president i landets
centralbank sedan 1991.
96-43 s 14
"Presidentens vänner håller inte stilen"
Argentinas president Menem vände sig till Diego Maradona
inför för förra årets presidentval och vann
popularitet. I dag går det inte lika bra. Maradona är
inblandad i en narkotikaskandal som kan färga av sig på
presidenten. Maradonas agent är häktad sedan man fann
500 g kokain i hans våning.
97-12 s 14-15
"Kriget var det bästa som kunde hända"
Falklandskonflikten pågår fortfarande, men nu handlar
det om olja och suveränitet.
Då kriget var över för 15 år sedan startade
GB ett program för att modernisera och förbättra
kolonins ekonomi. Idag är "las Malvinas" välmående
men fruktar ständigt att argentinarna ska komma igen. Deras
president Menem vill ha kontrollen över öarna innan
år 2000! Orsaken lär vara hopp om nya oljefyndigheter!
Öarna kan bi ett "nytt Kuwait".
97-18/19 s 19-20
"Argentina öppnade famnen för tredje rikets nazister"
Nya dokument bekräftar att diktatorn Juan Peron efter det
andra världskriget välkomnade många nazister som
förstärkning till den argentinska industrin.
I Buenos Aires tyska kvarter finns centrum för stora tyska
företag och Goethe-institutet. En ny bok av argentinska judar
behandlar perioden 1946-1949 i Argentina. Nazisterna flydde från
tyskland till Argentina via tre vägar: Via Italien med pass
utfärdade av Röda korset och Vatikanen, som utklädda
munkar vandrade andra till Spanien och tog båt därifrån,
slutligen via Skandinavien (ambassaderna i Danmark och Sverige
utfärdade argentinska pass).
Peron ville etablera Argentina som ett bålverk mot kommunismen.
97-33 s 14
"En räddare i nöden"
I ren desperation över den svåra ekonomiska situationen
vänder sig nu argentinarna till sina helgon för att
få hjälp.
Menems politik för att hindra hyperinflationen, utförsäljning
av statliga företag och ökad internationell handel har
ökat arbetslösheten och fattigdomen.
98-05 s 17
"De döda vill ha hämnd"
Regeringen i Argentina har uppmanat flottan att undersöka
kaptenen Astiz inblandning i många mord på 1970- och
80 talen.
98-23 s 18-19
"Rötan kan spåras högt upp i makttoppen"
En hemlighetsfull miljardär i Argentina, misstänkt för
mord och andra brott, begick nyligen självmord. Hans död
efter lämnar många frågor, bl. a huruvida självaste
presidenten Carlos Menem beskyddade honom.
98-32 s 12
"Menem är i blåsväder"
Menems eget parti, peronisterna, i Argentina stöder inte
hans extraordinära ansträngningar att kandidera som
president för en tredje period. Mot författningens regler.
98-49 s 17
"Argentina rannsakar sin efterkrigsroll"
En internationell kommission granskar hur Argentina kunde erbjuda
skydd åt nazister efter andra världskriget. (En sorts
IB affär??)
99-23 s 20-21
"Maktskifte skapar problem i Argentina"
President Carlos menen är nere för räkning men
han är inte utslagen. Att hans makt har försvagats oroar
dock landets finansmarknader. Ska han tvingas lämna sin president
post innan tiden går ut i december? Orsaken är att
han försökt tänja författningen för att
ge honom chans till en tredje presidentperiod.
99-30 s 16
"Vad händer efter Menem?"
I Argentina har Rättvisepartiet styrt sedan demokratin återinfördes
1983. I oktober är det dags för presidentval men partiets
kandidat Duhalde börjar få svårt med populariteten.
Den nuvarande presidenten, Menem, har snart dansat färdigt.
99-37 s 17-20
"Den sista caudillon tar farväl. Carlos Menem har satt
outplånliga spår i Argentina"
Det är bara några veckor kvar tills Argentina ska välja
ny president, och klart är att det inte finns någon
i valkampanjen som kan mäta sig med den sittande presidenten
Carlos Menem. Hans tio år vid makten har förändrat
landet för alltid. Han började som en typisk peronistisk
populist men efter makttillträdet vände han snabbt peronismen
ryggen.
När han tillträdde 1989 efter Alfonsin rådde ekonomiskt
och socialt kaos i Argentina. Han använde sig av ett frimarknadsrecept
som tidigare varit tabu i Latinamerika. Nyckeln till förändringarna
var den s k konvertibilitetsplanen 1992, som ställde en dollar
bakom varje peso. Detta stoppade inflationen. Han for fram med
machete i den offentliga byråkratin. Ingen annan har varit
statschef så länge i Latinamerika. Har aldrig avvikit
från den demokratiska vägen. Argentina har Las högsta
per capita inkomst men klyftorna mellan fattiga och rika har växt.
Men nu är det recession i ekonomin, strejker och arbetslöshet.
Även detta skyller folket på Menem.
99-37 s 18-19
"Borgmästaren planerar flyttning"
Buenos Aires borgmästare Fernando de la Rua flyttar snart
in Casa Rosada, den argentinska regeringens nervcentrum. Hans
parti leder starkt i opinionsundersökningarna. Partiet Radikalerna
i oppositionskoalitionen Alliansen. Hans personliga integritet
är hans största tillgång och därför
angriper han korruptionen.
99-43 s 21-22
"Argentinas väljare tog farväl av Menem med ett
rungande nej"
Peronisternas dominans i argentinsk politik har brutits. En ny
regeringskoalition tar makten med löften om att utrota korruption
och skattesmitning och minska klyftan mellan rika och fattiga.
Buenos Aires borgmästare Fernando de la Ruà vann en
stor seger i presidentvalet. Han efterträder Menem som styrt
Argentina i 10 år.
2001-29 s 18-19
"Makten berusar"
Menem trodde att han var oantastlig. Han trodde fel. Under 1990-talet
styrde han Argentina som en kung och han hade stora och snabba
framgångar. Nu hotas han av åtal för leverans
av en stor mängd vapen till Ecuador och Kroatien 1991-95.
60 miljoner av försäljningssumman på 100 miljoner
dollar hamnade aldrig i statskassan. Nu sitter han i sträng
husarrest i väntan på åtal.
2001-30 s 14-16
"Argentina är illa ute"
Hur stor är risken att den ekonomiska katastrof som hotar
Argentina ska påverka hela världsekonomin? Argentina
som en gång var utländska investerares favorit med
en ekonomi som växte med haussartade 45 % under första
halvan av 90-talet. I månader har nu Argentina varit på
randen till katastrof. Ska landet tvingas inställa betalningarna?
Nu aviseras kraftiga sänkningar av pensioner, löner
till offentliganställda och utbetalningar till leverantörer.
2002 1-1/2 s 16-17
"Argentinas regering spelar ett högt spel"
För sex år sedan band Argentina sin valuta till dollarn.
Detta arrangemang medförde till en början ett intryck
av ökat välstånd, men när förhållandet
upplöstes i söndags var landet bankrutt och risken för
fortsatt politiskt kaos var uppenbar.
Eduardo Duhalde, landets femte president på två veckor,
inledde med att bryta kopplingen mellan peson och dollarn. Om
fyra-fem månader ska peson tillåtas flyta fritt. Fram
till dess devalveras peson med 40 % och står därför
i 1,40 peso för en dollar. Vad man hoppas är att detta
ska bromas den snabba nedgången i ekonomin som drabbat Argentinas
36 miljoner invånare vilka en gång i tiden var Latinamerikas
mest välmående.
Argentina band peson vid dollarn 1991 då inflationen tillfälligt
var 5000 %. Den sjönk då till 10 %. Men samtidigt kom
en flod av billiga importvaror vilket gjorde många arbetslösa
och satte handelsbalansen på prov. Centralregeringen med
Menem i spetsen lät byråkratierna växa och man
slösade pengar på stora offentliga projekt. Nu har
Argentina en statsskuld på 141 miljarder dollar, två
tredjedelar i utländsk valuta.
2002 1-1/2 s 17
"Medelklassen kräver demokrati"
Under de gångna 20 åren har man hört mycket talas
om rättvisa men i verkligheten är det orättvisa
som gällt framför allt när det gäller amnestier
i f d militärer och mördare. Korruptionen har varit
lag. Det ekonomiska välståndet har visat sig vara en
ballong fylld med skulder och underskott. Medelklassens löner
har minskat, dess besparingar tagits i beslag, dess pensioner
har urholkats och dess fasta egendomar har minskat i värde.
2002 1-1/2 s 18
"Anarki lurar runt hörnet"
Argentinas historia är en krönika om inkompetens. Det
härskande skiktet har i årtionen agerat som om regerandet
vore ett spel med oföränderliga regler, och som om makt
och rikedom vore outtömliga tillgångar. Nu är
inte bara pengarna borta - våld hotar om makten glider de
misskrediterade institutionerna ur händerna.
Efter Menem kom Radikala medborgarunionens (UCR) De la Rua som
president. Han efterträddes efter bara några dagar
av peronisternas (PJ) Rodriguez Saá. Nu är Duhalde
president.
2002 1-1/2 s 19
"Krossade illusioner"
Argentina trodde sig vara Europa. En räddning kan vara att
i stället titta på Brasilien. "Om Argentina inte
snarast reformerar sin gammaldags välfärdsstat kommer
det att lika ett Europa som aldrig funnits och som de flesta européer
är mycket glada över att ha sluppit.
2002-03 s 16-18
"Vem tände gnistan?"
Latinamerikanska politiker har åstadkommit stor skada; frågan
är om den kan reparera den. Till och med Argentinas nyaste
president anser att politikerna bär skulden för landets
många bekymmer. Tyvärr gäller detsamma många
av Latinamerikas länder. Hotet om regeringskris på
regeringskris vilar tungt över Venezuela där den privata
sektorn förlamade hela landet i december med en lockout i
protest mot president Chavez "revolutionära" dekret
om landreform och en modifiering av den privata äganderätten.
I Colombia tröttnade väljarna för länge sedan
på Pastranas fruktlösa försök att få
slut på den 40 år gamla inbördeskriget.
I de flesta av Latinamerikas länder har de statliga institutionerna
misskrediterat sig själv i folkets ögon. Detta gäller
även de väpnade styrkorna.
Som förebilder och modeller kan däremot Chile och Brasilien
fungera.
2002-24 s 20-21
"Tala om depression!"
Medan Argentinas politiker kämpar för att få en
uppgörelse med Internationella Valutafonden kämpar landets
nyfattiga för sin överlevnad. Många har tagit
klivet från solid medelklass till bidragsberoende i ett
enda svep. I hamnstaden Rosario, "Argentinas Chicago"
är arbetslösheten 25 %. Eftersom Argentina misslyckats
med att uppfylla tidigare lånevillkor ställer IMF nu
hårda villkor för nya lån. Det kan ta tre generationer
innan landet återhämtat sig. Så lång tid
tig det för Argentina att falla från piedestalen som
en av världens rikaste ekonomier till dagens miserabla förhållanden.
2002-28 s 21
"Nyval i Argentina"
Argentinas tillförordnade president Eduardo Duhaldo har utlyst
presidentval till i Mars nästa år i ett försök
att dämpa det våld och den oro som breder ut sig p
g a den ekonomiska krisen. Vänsterns presidentkandidat Luis
Zamora leder opinionsmätningarna. Även den förre
presidenten Carlos Menem är ånyo kandidat.
2003-14 s 21-22
Hårda tider samma gamla politik
Ett utarmat Argentina håller presidentval på gamla
premisser. För 14 månader beslöt sig Argentina
för att ställa in betalningarna och devalvera peson.
Sedan mitten av förra året har president Eduardo Duhaldes
regering lyckats stoppa ekonomins fria fall. Den finns tecken
på en återhämtning. Men levnadsstandarden i landet
har sjunkit dramatiskt. 18 % är arbetslösa och reallönerna
sjönk med 40 % förra året. Detta utarmade land
håller presidentval den 27.4. Man skulle vänta sig
att valet skulle innebära radikala förändringar.
Men tvärtom är det samma kandidater som tidigare. Carlos
Menem, president 1989-1999 återkommer. Motkandidat är
en annan peronist, Nestor Kirchner.
2003-18 s 16-17
Gamla bekanta dyker upp igen
Peronisternas gamla garde ger sig inte. De är tillbaka och
sugna på att återerövra makten. Carlos Menem
är den främste representanten för denna korrumperade
och inkompetenta politiska klass som sådde fröet till
Argentinas ekonomiska kollaps. Nu gick han vidare i presidentvalets
första omgång till finalen i maj. Motståndare
blir Kirchner, en föga känd och föga inspirerande
guvernör.
2003-19 s 19
Argentina går in för en ny valstrid
När argentinarna vaknade upp efter presidentvalets första
omgång för ett par veckor sedan hade de båda
finalisterna inför finalen den 18 maj redan inlett valkampanjens
andra fas. Carlos Menem vann 24,3 % av rösterna. Néstor
Kirchner, vänstermittenkandidaten 22 %. Den senare väntas
få fler röster i finalen. Detta beror på att
Menem ogillas av väldigt många argentinare som associerar
honom med den korruption som kännetecknade hans styre på
1990-talet.
2003-20
s 16
Goda grannar
Brasilien och Argentina, Sydamerikas två största ekonomier,
håller gradvis på att resa sig efter ekonomiska kriser
och nu smider de ambitiösa planer på ekonomisk integration.
Néstor Kirchner som förväntas vinna slutomgången
i presidentvalet i Argentina utmärks av en alltmer politisk
enighet med Lula, Brasiliens nye president. Utsikterna
för en ekonomisk integration som skulle gynna båda
länderna ser ljusare ut än på mycket länge.
2003-21 s 17-19
Argentinas nye, okände ledare
Nestor Kirchner blir president på walk-over. Rivalen till
presidentposten, förre presidenten Carlos Menem, drog sig
ur valets andra omgång och omöjliggjorde därmed
dennes möjlighet att få ett starkt mandat genom att
vinna en stor seger. Argentinas ekonomi har svängt. Samma
land som var en paria bland internationella långivare i
fjol får nu beröm från alla håll och kanter.
Efter 4 år av oavbruten nedgång börjar hjulen
snurra igen. Men Kirchner måste snabbt införa ett nytt
skattesystem och banta den enorma offentliga sektorn.
2003-21
s 19
Menem stal Kirchners triumf
I första valomgången fick han bara 22 %. I andra förväntades
han vinna en jordskredsseger. Han skulle ha behövt det mandatet
från väljarna. Men Menem vägrade fegt att ställa
upp.
Argentinas ekonomi har förbättrats något sedan
katastrofläget 2001 som slutade med att radikalpartiets Fernando
de la Rúa flydde under våldsamma gatuupplopp. Men
det återstår mycket att göra för schweizättlingen
Kirchner. Han måste få ett långsiktigt avtal
med IMF, ställa banksektorn på fötter igen och
strukturera om landets största statsskuld.
2003-28 s 21
"Kirchners belackare hade fel"
Många misstänkte att Néstor Kirchner bara var
en marionett, men den underskattade f d guvernören har visat
att han är en skicklig politiker med ambitioner att förändra
Argentina. Han kallades "Chirolita" (en känd marionett
docka) men nu får han epitetet "super-Kirchner".
Stödet för honom har ökat på kort tid från
38 till 80 %. Han har lanserat ett reformprogram som understryker
att han inte är beroende av någon. Han har avskedat
flera höga militärer och halva ledningen av federala
polisen. Han har övertalat kongressen att stämma den
mycket impopuläre chefsdomaren Nazareno inför riksrätt.
2003-29 s 24
"Chockterapi mot gatuvåld och korruption"
Argentinas regering bemöter den ökande brottsligheten
i och runt Buenos Aires med "chockterapi". Många
poliser och politiker profiterar på kriminaliteten, och
den organiserade brottsligheten har ofta större makt än
staten. Argentina nye president Néstor Kirchner, står
inte bara inför ett berg av ekonomiska problem utan han måste
också stärka sin makt mot landets många organiserade
maffiagrupper. I 12 miljonstaden Buenos Aires härskar förbrytarväldet.
Kriminella band lamslår staten. Det är vanligt folk,
arbetare och butiksägare som rånas. Horder av alkoholiserade
ungdomar gör att invånarna knappt vågar lämna
sina bostäder obevakade. Polisen är ofta allierad med
kriminella grupper. Lokala politiker tar emot pengar från
den undre världen.
2003-34 s 14-15
"Argentinsk läkningsprocess öppnar gamla sår"
Den nye presidenten Nestor Kirchner blir alltmer populär.
Nyligen beslöt underhuset i kongressen att riva upp immunitetslagarna
som skyddar de ansvariga för tortyren som ägde rum mellan
1976 och 1983 då mellan 9000 och 30000 personer försvann
i det som kallas "det smutsiga kriget". Tjänstemännen
från denna "juntatid" anser att åtgärden
är ett "onödigt upprivande av gamla sår".
Andra menar också att det hela är en skenmanöver
från presidentens sida som ska dölja att han inte har
något program för att ta itu med Argentinas verkliga
problem: hunger, arbetslöshet och hälso- och sjukvård".
2004-18 s 25
"Argentina vill lägga vantarna på expresidenten"
Carlos Menem gömmer sig för rättvisan i Chile.
Menem misstänks för korruption under sitt 10-åriga
styre på 1990-talet. Specifikt misstänks han för
förskingring av 60 miljoner dollar i samband med konstruktion
av två fångvårdsanstalter under Menems tid.
Nu bor den 73-årige Menem i en lyxvåning i huvudstaden
Santiago tillsammans med sin 40-åriga hustru, den chilenska
modellen Cecilia Bolocco, som är f d miss Universum.
2004-22 s 26-27
"Upp eller ned?"
Argentina gläds åt nyvunnet välstånd men
ett nytt ekonomiskt sammanbrott lurar fortfarande runt hörnet.
En kombination av rekordhöga priser på soja och en
kraftig devalvering av den argentinska peson har skapat nytt välstånd
i det bördiga Pampas. Efterfrågan på jordbruksmaskiner
har stigit kraftigt. Den "slitne, färglöse"
politikern Kirchner som vann förra årets presidentval
med bara 22 % av rösterna är i dag populär i alla
läger. Idag får han 70 % i opinionsmätningarna..
Men nästan hälften av Argentinas 36 miljoner är
fattiga. Landets enorma utlandsskuld uppgår till 180 miljarder
dollar (mer än 5000 dollar per person!). I mars lyckades
landet få fram de 3,15 miljarder dollar som IMF krävde.
Däremot finns inga pengar till räntor på lån
som staten tagit hos privata långivare. Om Kirchner ska
kunna få Argentina kreditvärdigt igen måste han
avvisa sina egna väljares krav på att budgetöverskottet
ska konsumeras av folket i stället för på kreditorer
som stora amerikanska banker och italienska pensionsfonder.
2004-39 s 16-17
"Fattigdom och brott öppnar för populism i Argentina"
President Néstor Kirchner i Argentina har satt fart på
landets ekonomi men en ny rival utmanar honom på en annan
front. Det är den vithårige textilfabrikanten Juan
Carlos Blumberg från Buenos Aires som nu hyllas som en popstjärna.
Hans son mördades av kidnappare i mars i år. Blumberg
har svurit på att ägna resten av sitt liv åt
att bekämpa brottsligheten och särskilt korrumperade
poliser. Hans krav på lag och ordning tilltalar många
och överskuggar Kirchners politiska utspel.
2005-33 s 19
"Ett annat Argentina"
Den ekonomiska kollapsen är historia, men ärren är
fortfarande tydliga. Ekonomin har vuxit med 25 % sedan kollapsen
2001-2002. Budgetunderskottet har vänts till överskott,
devalveringen har satt fart på exporten och den offentliga
skulden omstrukturerats. Landet har samma antal kvalificerade
jobb idag som 1980 men antalet okvalificerade arbetstillfällen
har fördubblats! Lönerna för dessa jobb i serviceyrken
är realt 25 % lägre än före krisen. Men ojämlikhet,
osäker arbetsmarknad och låga investeringar är
knappast problem som är unika för Argentina bland Latinamerikas
länder.
2006-3 s 20-21
"Argentina vill inte gå i IMFs ledband"
För bara fyra år sedan var den argentinska ekonomin
i fritt fall och det rådde politiskt kaos. Argentina har
nu betalat skulden till valutafonden för att slippa pekpinnar
och internationell inblandning i ekonomipolitiken. Statsskulden
till privata långivare är dock fortfarande stor. Presidenten
Néstor Kirchner har ökat sin popularitet. Han vill
skapa en allians med Hugo Chávez, Argentinas president,
han har infört prisstopp för att hålla inflationen
nere och ökat kontrollen av nyhetsmedia. Chávez har
köpt statliga värdepapper i Argentina för flera
miljarder dollar. Här är räntan dubbelt så
hög som till IMF!
2006-3 s 22-23
"Argentinas regelvidriga återhämtning"
Ekonomin kom på fötter stick i stäv mot IMFs recept
och vedertagna marknadsekonomiska regler. Vad man har gjort är
att kraftigt devalvera valutan och gett en mycket gynnsam växelkurs
för stora mängder av dollarturister från USA och
Europa. Exporten av varor har kraftigt ökat. Det nya problemet
är därför inflationen, som med 12 % är ett
hårt slag mot framför allt arbetare och medelklass,
som just har börjat återhämta sig från krisen.
2006-3 s 23
"Kritik undanbedes"
Den argentinska regeringen stryker medgörliga budbärare
medhårs och motarbetar de kritiska. Argentinska regeringar
har en lång tradition av att kanalisera medier och undanhålla
den från kritiska medier. Offentliga annonseringar svarar
för 75 % av de lokala mediernas intäkter. Det är
därför nästan självmord att riskera dessa
inkomster genom att skriva kritiskt mot regimen. Argentinas största
mediegrupp, Claringruppen, kom på obestånd 2002 vid
den kraftiga devalveringen av peson. Den kunde inte betala sina
utländska lån. Då hjälpte regeringen till
med att stifta en ny lag som begränsade utländskt ägande
till 30 %. Vänstertidningen Pagina/12 har blivit regeringens
språkrör. Mycket tyder på att argentinarna kommer
att få anledning att beklaga bristen på kontroller
över regeringen.
2006-40 s 22
"Kirchners ger folket det folket vill ha"
Argentinas president och hans framgångsrika politikerfru
har både makten och folket i sina händer. Néstor
Kirchner vann presidentvalet 2003 med bara 22 % av rösterna.
Idag har han stöd av 60-80 %. Cristina Kirchner valdes i
fjol med övertygande majoritet till senator för landets
största provins, Buenos Aires.
2006-40 s 23
"Argentina kan inte glömma Las Malvinas"
Frågan om vem som äger Falklandsöarna fortsätter
att grumla relationerna mellan Argentina och Storbritannien som
konsekvent hävdat att det självstyrande territoriet
Falklandsöarnas status är något som de 3000 invånarna
själva ska bestämma. Dispyten om Las Malvinas, som är
det spanska namnet på öarna, fick Argentina att invadera
dem 1982. Konflikten som ledde till över 1000 döds soldater
slutade emellertid med brittisk seger. För ett par veckor
sedan krävde Argentinas president Néstor Kirchner
i FNs generalförsamling förhandlingar med britterna
om öarnas framtida status.
2007-03 s 22-23
"Falklandskriget fortsätter att väcka starka känslor"
Motstridiga anspråk från Argentina respektive Storbritannien
förgiftar relationerna dem emellan trots att det snart har
gått 25 år sedan Falklandskriget.
I år firas 25 års minnet av kriget. Carol Thatcher,
dotter till den förra brittiska premiärministern Margaret
Thatcher anlände före jul till Argentina för att
göra en dokumentärfilm "Mammas krig".
Storbritannien hävdar att landet kommer att försvara
falkländarnas rätt att själva bestämma över
öarnas framtid. Invånarantalet är 3000 som skyddas
av 1800 militärer. Landet är rikt, öarnas BNP per
capita är högre än något sydamerikanskt land.
2007-35 s 24-25 Hela artikeln
"Drottning Cristina gör sig redo"
Till hösten kommer Argentinas första dam, Cristina Fernández
de Kirchner, att bli vald till president. Hennes make, den nuvarande
presidenten Néstor Kirchner har bestämt sig för
att inte ställa upp till omval i slutet av oktober utan lanserar
i stället sin unga fru. Redan idag verkar det som om hon
har mycket att säga till om i regeringen. Cristina är
en suverän talare och på den diplomatiska scenen uppträder
hon vant och självsäkert. Med en advokatbyrå och
fastighetsaffärer har familjen skapat sig ett gediget välstånd.
Cristina Fernández pekar gärna på likheter med
maktparet Bill och Hillary Clinton. Under Néstor Kirchners
tid som president har ekonomin ständigt växt och Buenos
Aires blomstrar nästan som på den gamla goda tiden.
2007-43 s 22-23
"Kyrkans män stor på militärens sida" Hela artikeln
Rättegången mot en argentinsk präst har på
senare tid riktats mot den katolska kyrkans skamliga relationer
med den mordiska militärdiktaturen i Argentina i slutet av
1970-talet och i början av 1980-talet. Den före detta
polisprästen Christian von Wernich som idag är 69 år
står åtalad för sju mord, inblandning i 73 försvinnanden
och tortyr. Rättegången kastar ljus på militärjuntans
nära samarbete med katolska kyrkan 1976-1983. Domen som föll
för några veckor sedan blev livstids fängelse.
2008-07 s 16-17
"I makens fotspår"
Cristina Fernández lovade förändring under fjolårets
valkampanj. Nu har hon varit president i drygt två månader
och förändringen dröjer. Många argentinare
betraktar makarna Cristina Fernández och förre presidenten
Nestor Kirchner som ett lag. Troligen väljs han till det
mäktiga peronistpartiets partiledare nästa månad.
2008-19 s 15-16
"Cristina i låtsaslandet"
Tvärt emot alla förhoppningar styr Argentinas nya ledare
sitt land rakt in i ekonomiska svårigheter och sociala konflikter.
Hon vann en lätt seger i förra årets val med löften
om att upprätthålla Argentinas imponerande ekonomiska
framsteg och samtidigt lätta på de sociala motsättningarna
och reparera relationerna med omvärlden. Men nu är läget
sämre på alla tre fronterna. Regeringen har provocerat
fram en skatterevolt bland landets jordbrukare, hennes viktigaste
minister Martin Lousteau har avgått på grund av politisk
oenighet och priset på argentinska obligationer har gjort
en störtdykning på grund av bristande förtroende
för regeringen bland investerare. Hon har en svagare ställning
än vad hennes man, Nestor Kirchner, hade. Hon har bara 35
% stöd hos väljarna idag.
2008-25 s 20-21
"I strid mot naturlagarna"
Priset på spannmål och andra livsmedel stiger och
stiger och Argentina borde vara ett av de länder som verkligen
gynnas, men så är inte fallet. I mars införde
president Cristina de Kirchner en skatt på jordbruksexporten
samtidigt som priserna på råvaror steg snabbt. Kirchners
plan resulterade i att arga argentinska bönder slutade att
exportera i ett försök att skada statens budget. Protesterande
bönder har sporadiskt blockerat vägar, hindrat mattransporter
och exportprodukter från att nå hamnarna. Regeringens
oförmåga att lösa krisen har undergrävt Kirchners
popularitet, som föll till 26 % i maj mot 55 % i januari.
I likhet med sin man tycks hon föredra våldsam retorik
framför dialog. I grannlandet Brasilien däremot har
spannmålsskördarna nästan fördubblats på
10 år.
2008-26 s 23
"President Cristina Fernández stöter på
motstånd"
Bönderna och folket försöker blåsa liv i
demokratin. Bönderna har inte mjuknat av regeringens erbjudanden
om skatterabatter för småproducenter. Den 14 juni,
när en ny omgång demonstrationer bröt ut, använde
polisen våld för att häva en vägspärr
och grep en populär bondeledare. Cristina Fernández
svarade med att skicka förslaget om skattesänkningar
till kongressen. Hennes peronistparti har en bekväm majoritet
i båda kamrarna men hon kan inte vara helt säker på
kongressens stöd. Den senaste opinionsundersökningen
ger henne bara 20 % stöd jämfört med 54 % i februari.
Maken Néstor Kirchners popularitet dalar lika fort.
2008-45 s 27-28
Drottning Cristinas uppgång och fall"
En våg av popularitet förde för ett år sedan
Cristina Kirchner till maktens tinnar. Nu har hon förlorat
folkets förtroende. Fallet blev hårt och högt.
Presidenten har hamnat i onåd ovanligt snabbt. I oktober
kom nya dåliga nyheter i form av återupptagna strejker
bland bönderna, ekonomisk oro, en illojal vicepresident (Julio
Cobos) och pinsamma uppgifter om en resväska full av kontanter
som misstänks vara ett stöd från Venezuelas president
Chávez.
Hon beskylls för att missköta den argentinska ekonomin
och förvärra den aktuella finanskrisen med politiska
felsatsningar. Statsskulden har stigit till 56 % av BNP. Fattigdomen
har ökat för första gången på sex år
främst beroende på den höga inflationen. Regeringen
blir alltmer beroende av den fackliga rörelsens stöd.
President Kirchners arbete godkänns vid det här laget
av knappt 30 %. Den 55-åriga presidenten försvarar
sitt arbete och går till motattack.
2009-15 s 18-19
"Kirchners ger inte upp i första taget"
Den styrande familjen gör allt för att tidigarelägga
presidentvalet för att om möjligt ge fru Kirchner, Cristina
Fernández, en chans att vinna. Sedan hon blev president
i december 2007 har hennes popularitet krympt från 56 %
till 30 %. Peronistblocket i kongressen som var starkt under Kirchner
har nu försvagats markant. Fattigdomen i landet har ökat
kontinuerligt sedan i början av 2007. Cristina Fernández
har ingen möjlighet att bekämpa finanskrisen då
hennes frikostiga budget berövat henne de pengar hon skulle
behöva. Det viktigaste motivet för att ändra valdagen
är att grupper som ogillar Kirchners både inom och
utanför det styrande Peronistpartiet får mindre tid
att organisera sig.
2009-27 s 20-21
"Kirchners era går mot sitt slut
Cristina och Néstor Kirchners ambitioner att förlänga
sitt kontrakt över Argentina bortom presidentvalet 2011kommer
troligen inte att förverkligas. Argentinas regerande Peronistparti
förlorade kontrollen över kongressens båda kammare
i det nyligen genomförda kongressvalet. I den viktiga Buenos
Airesprovinsen - som företräder 37 % av landets väljare
- fick Néstor Kirchners koalition, Segerfronten, 32 % av
rösterna mot nästan 35 % för Union-PRO som leds
av kongressledamoten och affärsmannen Francisco de Narváez.
Detta komplicerar paret Kirchners förmåga att driva
sin socialistiska politik med stora subventioner på mat
och bränsle och nationaliseringar. Néstor Kirchner
avgår som ledare för Peronistpartiet.
2009-37 s 8
"Expresident åtalas för mord"
En domstol har underkänt nedläggandet av åtal
mot den före detta presidenten Fernando de la Rúa
och kräver att fallet öppnas igen. Han misstänks
för att ha medverkat till dödsskjutningen av fem demonstranter
under våldsamma upplopp som inträffade i slutet av
de la Rúas mandattid 2001.
2010-51 s 10
"Duhalde vill bli president igen"
Argentinas före detta president, Eduardo Duhalde, vill flytta
tillbaka till presidentpalatset, Casa Rosada. Han startar nu sin
valkampanj. Duhalde utnämndes av parlamentet till president
2002-2003 efter det att ett antal presidenter hade efterträtt
varandra inom loppet av några veckor. Duhaldes efterträdare,
Nestor Kirchner, stöddes till en början av Duhalde,
men senare blev han en skarp kritiker av både Nestor och
dennes hustru, Cristina Fernandez de Kirchner.
2011-33/34 s 26-27
"President Kirchner på väg mot omval"
Vid den gångna söndagens primärval i Argentina
fick president Cristina Fernández de Kirchers parti 49
% av rösterna, vilket för hennes del bådar gott
inför höstens presidentval. Kircher kämpar för
att en dag bli omnämnd vid sidan av Evita Péron. Hon
har stöd av en växande ekonomi och en splittrad opposition.
De närmaste konkurrenterna Ricardo Alfonsin som är son
till den förre presidenten Raúl Alfonsin och Eduardo
Duhalde, den förre presidenten, fick båda omkring 12
% av rösterna. 75 % av väljarna röstade. Den 23
oktober sker presidentvalet. Sedan hennes make, förre presidenten
Néstor Kirchner avled i oktober har hon kunnat rida på
en sympativåg som fått hennes popularitet att stiga
till rekordhöjder. Den främsta anledning till hennes
framgång är den brusande ekonomin som har vuxit med
cirka 8 procent på senare år samt låg arbetslöshet
och goda lönehöjningar.
Affärsvärlden fruktar dock den höga inflationen
som skadat landets konkurrenskraft.
2011-40 s 20-21
"Dödsängeln får sitt straff till slut"
Argentina tar itu med sin dystra historia och blir till en förebild
i hela regionen. 28 år efter militärdiktaturens slut
ställs torterare och förtryckare till svars. Också
"den blonde dödsängeln", Alfredo Astiz, rannsakas.
De brott som han misstänks för skakar nationen än
i dag. Han är för många en speciellt förfärlig
symbol för "det smutsiga kriget" som ägde
rum mellan 1976 och 1983 i Argentina.
Sedan 2003 har argentinska undersökningsdomare granskat hundratals
hemliga tortyrcentraler. Gårdagens förövare ställdes
till svars och till och med de allra högst uppsatta militärerna
har åtalats. En domstol dömde förra året
den före detta juntaledare Jorge Videla till livstids fängelse.
Även Astiz riskerar livstid. De argentinska utredarna understöder
med sitt arbete även medborgarrättsgrupper i ytterligare
tio länder, från Mexiko till Paraguay.
2011-42 s 20
"Argentinas Teflonlady"
Christina Kirchner ställer upp för omval på söndag
den 23 oktober. Enligt opinionsmätningarna vinner hon en
klar seger. Hon rider just nu på en våg av sympati
och kommer av allt att döma att vinna valet den 23 oktober.
Nästan alla väljarundersökningar ger henne drygt
50 % av rösterna. Mindra säkert är vad ytterligare
fyra år med "Kirchner-dynastin" kommer att betyda
för Latinamerikas tredje största ekonomi.
2011-43 s 24-25
"Nestorsänkan vann som väntat"
Cristina Fernandez de Kirchner vars två första år
som president fläckades av protester och sjunkande väljarstöd,
gjorde tack vare Argentinas starka ekonomi en dramatisk comeback,
och hon vann en jordskredsseger i förr söndagens presidentval.
Hon krossade den splittrade oppositionen som ställde upp
med sex utmanare. Hon fick själv 55 % och ingen annan kom
i närheten av henne. Hon kommer att fortsätta med en
politik som innebär stora statliga utgifter utan hänsyn
till innehavare av argentinska statspapper som försöker
få tillbaka miljarder dollar i utestående krediter.
2011-51/52 s 28-31
"Falklandsöarna väntar på oljan"
Stora oljefyndigheter får Argentina att än en gång
kasta lystna blickar på den brittiska ögruppen. 2016
kommer den första oljan att pumpas upp utanför Falklandsöarna
enligt prognoserna. Det har fått Argentina att börja
agera igen och förnya anspråken om överhöghet
över territoriet. President Cristina Fernandez försöker
också förmå sin kollega i Chile Sebastian Pifera
att stoppa Falklandsöarnas livlina - flyglinjen mellan Punta
Arenas i Chile och Mount Pleasant, öarnas flygplats och militärbas
fem mil utanför huvudstaden Stanley.
Efter kriget mot Argentina blomstrade Falklandsöarna. Nya
vägar, skolor och sjukhus har byggts. Inkomsterna, främst
av sålda fiskerättigheter har ökat. Jakten på
olja och gas har resulterat i fyndigheter som värderas till
1,3 miljarder fat.
Invandringen har också tagit fart, inte minst från
Chile. Det land som aldrig övergivit Falklandsöarna.
Främst flygs livsmedel till öarna via Chile.
Falklandsöarna har en regering på åtta personer.
En är Mike Summers.
I dag finns det 2500 invånare varav 2100 bor i huvudstaden
Stanley. 54 % är födda på öarna. 25 % har
invandrat från Storbritannien, 14 % från S:t helena
och 7 % från Chile. Cirka 30 000 pingviner bor på
öarna.
En gång i veckan kommer den egna tidningen Penguin
News ut.
2011-51/52 s 32-33
"Argentinas hopp slutade med nya krigskyrkogårdar"
Det korta kriget 1982 krävde över 700 unga argentinska
soldaters liv. 252 brittiska soldater stupade och det civila offer.
Den förvärrade inrikespolitiska krisen 1982 fick militärjuntan
i Argentina att besluta att det enda som kunde rädda den
kvar vid makten var ett krig. Flottan mobiliserades och satte
kurs mot Falklandsöarna. Förmodligen hade man inte räknat
med att Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher
skulle besluta sig för att försvara ögruppen. Med
72 timmars varsel var en stor styrka på väg. Resultatet
blev krigskyrkogårdarna på Falklandsöarna.
2012-06 s 31
"Argentina anropar FN"
President Cristina Kirchner beskyller Storbritannien för
att "militarisera" Sydatlanten och kommer att be FN
intervenera för att förhindra krig mot Argentina i kampen
om dess naturtillgångar. President Kirchner varnar för
"allvarliga risker för den internationella säkerheten"
om inte britternas aggressiva koloniala impulser hålls i
schack. Spänningen i regionen stiger inför 30-årsdagen
av Falklandskriget.
2012-12 s 31
"Brittiska fregatt fick inte förtöja"
Den brittiska fregatten Montrose skulle ha förtöjt i
Limas hamn i torsdag i förra veckan men besöket ställdes
in enligt ett beslut av utrikesministrarna i Unasur (Sydamerikanska
nationernas förbund). Kontroversen om Falklandsöarna
har hårdnat de senaste månaderna och i februari skickade
Storbritannien ett örlogsfartyg till öarna. London har
också tillåtis provborrningar efter olja i närheten
öarna som ligger 40 mil från Argentinas kust.
2012-16 s 15
"Inblick i en skoningslös diktatur"
Den livstidsdömde, före detta diktatorn i Argentina,
Jorge Rafael Videla, berättar för första gången
utförligt om regimens mord på oppositionella i en ny
bok som heter "Slutgiltig åtgärd". Samtalen
ägde rum i Videlas fängelsecell. Omkring 8000 människor
dödades av militären under Videlas diktaturer, enligt
officiella uppgifter. Den före detta generalen styrde Argentina
1976-1983 sedan han tagit makten i en statskupp mot den dåvarande
presidenten Isabel Peron. Oppositionella som hotade Videlas makt
greps. Enligt Videla fanns det en speciell arbetsgrupp, ledd av
en general, som avgjorde de gripas öden. Valet stod mellan
frigivning, officiellt erkänd förvaring i häkte
eller "slutgiltig åtgärd", vilket betydde
döden och undanröjning av liket.
2012-19 s 27
"Argentina prövar Brasiliens tålamod"
Den brasilianska regeringen är mån om goda relationer
med grannlandet Argentina, men där bygger president Cristina
Kirchner handelshinder och skrämmer bort potentiella investerare.
Ett exempel är Argentinas nationalisering av det spanskägda
oljebolaget YPF. Detta har blockerat försöken att sluta
ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosour som är en frihandelsregion
sedan 1991 där Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay
ingår.
2012-21 s 23-24
"Presidenten utfärdar stormvarning"
Mörka moln drar ihop sig över Argentinas tidigare blomstrande
ekonomi. Den tidigare snabba tillväxten har avstannat och
en del ekonomer varnar till och med för recession innan årets
slut och påpekar att nyligen införda valuta- och handelsrestriktioner,
hög inflation, priskontroller och kapitalflykt gör det
svårare att skydda Argentina mot den globala nedgången.
Regeringen har öst in pengar i industriella subventioner,
allmänna infrastrukturprojekt och generösa välfärdsförmåner.
Inflationen hotar att stiga till 25 % i år och fackförbunden
som förr var regeringens pålitliga allierade kräver
större och större lönehöjningar för att
hålla tackt med inflationen. "Mycket svåra tider
stundar", varnar president Cristina Fernandez.
2012-24 s 28-29
"De slutar aldrig leta"
Argentinas mor- och farmödrar (Las Abuelas de Plaza de Mayo)
har letat efter bortrövade barnbarn i mer än tre decennier.
Några har haft tur, många letar än, men tiden
börjar bli knapp.
Elsa Sanchez de Oesterheld, 87 år, minns ännu sin make
och fyra döttrar som hon levde med på 1970-talet."Mitt
liv var underbart och vi stod varandra väldigt nära
allihop. Och sedan tog de allt ifrån mig."
Det har gått mer än 34 år sedan hon förlorade
dem under en militärdiktatur som förde bort tusentals
människor som bara försvann. I hennes fall tror hon,
att två av hennes döttrar födde barn i hemliga
fängelser kort tid innan de avrättades av underrättelsetjänsten.
Det är en saklig suck och klagan som upprepas allt oftare
hos en grupp mor- och farmödrar som i 36 år har letat
efter barnbarn, som vid det här laget närmar sig medelåldern
och som inte anar att deras riktiga föräldrar torterades
och dödades av militärjuntan.
Det ironiska är att gruppen, Majtorgets mor- och farmödrar,
som bildades 1976, krymper, samtidigt som ett av deras viktigaste
mål uppnås - rannsakningen av militärer, inklusive
diktatorerna Jorge Videla och Reynldo Bignone som anklagas för
att ha systematiserat barnaroven. Kvinnor som var gravida i fångenskap
tilläts föda i fängelset varefter barnen adopterades
bort.
2012-24 s 30
"Argentina ska övertygas"
Invånarna på Falklandsöarna ska i en folkomröstning
bestämma om de vill tillhöra Storbritannien. Syftet
med omröstningen är delvis att sätta punkt för
kontroversen med Argentina som gör anspråk på
öarna. Förhoppningsvis ska folkomröstningens resultat
skicka tydliga signaler till Argentina om att öborna vill
fortsätta vara brittiska medborgare.
2012-29/30 s 41-42
"Argentina infiltreras av knarklangare"
Under 1990-talet var Argentina bara en genomfartsled för
illegala droger. Men efterfrågan på knark är
stor och nu börjar marknadens behov att stillas. Nu infiltreras
Argentina av knarklangare som försöker ta över
nya marknader. I motsats till andra latinamerikanska länder
har Argentina ännu inte riktat sin fulla militära kraft
mot smugglarna. Men det hjälper inte att byta adress och
identitet. Sinaloas droggäng har infiltrerat fattiga samhällen
i det tropiska området som gränsar till Paraguay och
Brasilien i norr, där man med del lokala myndigheternas tysta
medgivande kan verka ostört. Colombianska och mexikanska
smugglare lever lugnt med sina familjer i några av de mest
exklusiva delarna av Argentina som de finner säkrare än
hemländerna.
2012-45 s 30
"16-åringar röstar i Argentina"
Den argentinska kongressen har beslutat att sänka rösträttsåldern
från 18 till 16 år från och med nästa år.
President Cristina Fernandez har tryckt på för lagändringen
och kritiker menar att den är skräddarsydd för
att gynna hennes parti vid valen 2013.
Röstning är obligatorisk för argentinska medborgare
mellan 18 och 70 år. För 16-18 åringarna blir
det frivilligt att gå till valurnorna.
Storbritannien, Argentina
2013-1/2 s 8-9
"Kampen om Falklandsöarna"
Via brev, utformade som annonser I pressen, uppmanade president
Fernández England att avkolonialisera Falklandsöarna.
Hennes krav kommer kort efter engelska regeringens beslut förra
månaden att uppkalla ett stort fruset område av Antarktis
efter drottningen - en förolämpning I Buenos Aires.
Fernández kritiker på hemmaplan hävdar att hon
försöker flyttafocus från sociala problem på
hemmaplan. Britterna menar att öborna själva ska avgöra
sin framtid genom en folkomröstning.
Argentina, Storbritannien, Falklandsöarna
2013-11 s 31
"Tre invånare röstade för union med Argentina"
99,8 % röstade för att Falklandsöarna skulle förbli
en del av Overseas Territory även i framtiden. Nu har Falklandsöarnas
befolkning sagt sitt. Inte att undra på. Sedan förra
kriget om Falklandsöarna har de 2563 invånarna kostat
moderlandet insatser inklusive försvaret om 44856 euro per
person. Vad är det då som är värt den investeringen?
Jo, Oljefyndigheterna runt öarna. Det kan bli ett nytt Norge
om några år när utvinningar i större format
blir aktuella.
Den stridslystna presidenten i Argentina har det svårt nu.
Ekonomin rasar och hon har behov av att sätta väljarnas
fokus på något annat. Likadant gjorde man då
den förra juntan var på fallrepep. Då skickade
man dit trupper vilket ledde till en stor förlust efter 44
dagars krig.
2013-12 s 28-29
"Påvevalet kan bli ett problemför president Cristina
Fernández"
Argentina reagerade med eufori på nyheten den 13 mars att
Jorge María Bergoglio, ärkebiskop i Buenos Aires,
valts till påve.
Efter Argentinas duster med internationella valutafonden IMF,
processlystna banker- och kreditinstitut och befolkningen på
Falklandsöarna, kom valet av Bergoglio till ny påve
som behövlig balsam. Inte minst för bilden av Argentina
utomlands.
Men det kan betyda fler problem för president Cristina Fernández
politik och politiska position. Katolicismen har länge varit
inflytelserik i Argentina. Trots att landet socialt sett är
liberalt och mindre fromt än många av dess latinamerikanska
grannar identifierar sig 77 procent av befolkningen fortfarande
som katoliker. Detta är en högre procentsiffra än
i många andra av Latinamerikas nationer där även
evangelisk protestantism är djupt rotad.
Argentina, Iran, Historia
2014-15
s 28-29
"Argentina bjuder in Iran för att utreda bombdådet"
Den 18 juli 1994 dödades 85 personer när en självmordsbombare
sprängde en hyrbil. Det var det blodigaste anfallet mot den
judiska befolkningen sedan andra världskriget. Och trots
att Iran ansågs stå bakom attacken sjabblade Argentina
med utredningen i över ett årtionde och ingen har dömts
för bombdådet. Terrorattentatet mot Buenos Aires judiska
församling utreds nu i samarbete med Iran - som är starkt
misstänkt för att ligga bakom detsamma.
2013-22
s 12-13
"Dåliga vibbar förstör Kirchners årtionde
i Argentina"
Investerarna håller sig undan med hänsyn till den oförutsägbara
och ovänlig politik som har förvärrats under fru
Fernandez. Skatte- och valutakostnaderna har snabbt ökat.
Den hårda valutakontroll som infördes 2011 har gett
upphov till en blomstrande svartabörshandel.
2014-16
s 25-26
"Psykodramat kring presidenten"
"CFK" vägrar lyssna på dåliga nyheter
- och Argentina är fullt av dem.
Hennes självupptagenhet och kontrollbehov driver henne. Hon
lyssnar bara på sin innersta krets som enbart består
av två personer. Argentinas president är försvagad
och isolerad, men fortfarande mäktig.
Hennes innersta cirkel består av enbart två personer.
Den ene är Carlos Zannini, juridisk och teknisk sekreterare
hennes regering. Den andre förtrolige människan i hennes
liv är sonen Máximo som har mycket makt i egenskap
av grundare och ledare för organisationen La Campora, en
politisk ungdomsorganisation vars medlemmar bland annat stöder
Kirchners regering.
2014-41
s 18
"USA försöker störta mig, kanske till och
med mörda mig"
Argentinas ledande politiker ifrågasätter Christina
Fernàndez mentala hälsa och undrar om hon nu helt
tappat kontakten med verkligheten. Tidigare har hon uttalat en
rädsla för att Islamska staten skulle mörda henne,
nu är det USA tillsammans med lokala bankirer. Det är
bekymmersamt att Argentinas president ägnar sig åt
konspirationsteorier när landet befinner sig i en djup ekonomisk
kris. Med ekonomisk stagnation, valutan i fritt fall och en markant
ökning av kriminaliteten i landet går Christina Fernàndez
nu mot slutet av sinandra och sista presidentperiod. Osäkert
är också vem hon ska backa upp som sin efterträdare.
Kanske hennes son Maximo Fernàndez?
2015-3
s 6
"Den nya presidenten ärver konkursboet"
President Cristina Fernández de Kirchner, som tillträdde
2007, får inte kandidera längre. Hon tror därför
trimma sin son till att bli en framtida president. Utmanarna som
vill ersätta Fernández de Kirchner är peronisterna
Daniel Scioli och Sergio Massa.
Mycket står på spel i ett Argentina som sitter fast
i en djup ekonomisk kris. Inflationen är skyhög på
ca 40 % och ekonomin krymper.
Argentina,
Kina
2015-7 s 18
"Presidentens rasistiska blunder i Kina"
Förvärrar kritiken mot henne efter åklagare Nismans
död.
Argentinas president Cristina Fernández de Kirchner avfärdar
den senaste utvecklingen i mysteriet kring åklagaren Alberto
Nismans död som "absurd" men hon har dragit på
sig ny kritik under sin resa till Kina genom att håna kinesers
engelska uttal. Argentina är beroende av Kinas hjälp
för att hålla sin svackande ekonomi flytande tills
Cristina Fernández lämnar makten i december.
Åklagaren Alberto Nisman hittades död, skjuten i huvudet,
dagen innan han skulle vittna i kongressen med sina anklagelser
om att Cristina Fernández hade försökt att dölja
Irans påstådda roll i Argentinas värsta terrorattack
någonsin i utbyte mot olja. Nisman hade utfärdat en
arresteringsorder för att gripa henne.
2015-18 s 11- 12
"Nisman fick stöd av USAs blodsugarfonder"
Detta påstår Argentinas president Cristina Fernandez
de Kirchner.
En pressad Cristina Fernandez de Kirchner säger att hon är
utsatt för en konspiration. Den består av amerikanska
hedge-fonder, prosionistiska grupper och medarbetare till den
nu avlidne Alberto Nisman.
Hennes inlaga har publicerats efter de massiva gatudemonstrationerna
efter Nismans död. Han hittades med en kula i huvudet dagen
innan han i kongressenskulle redogöra för sina anklagelser,
om att presidenten på grund av att hon vill teckna ett handelsavtal
med Teheran, försökt dölja den påstådda
iranska inblandningen i bombattentatet mot det judiska kulturcentret
AMIA i Buenos Aires 1994. Undersökningen om hans död
har kört fast i domstolen. Opinionsundersökningar visar
att ungefär 70 % av argentinarna tror att Nisman blev mördad.
Kultur,
Argentina
2015-26 s 22-23
"Därför har Buenos Aires fler bokhandlar än
någon annan stad i världen"
Argentinarna har uthärdet militärdiktatur, ekonomisk
kollaps och en i synnerhet aggressiv politik. Såkanske är
det inte så konstigt att argentinaren finner tröst
i den äldsta av nöjen; att slå sig ner med en
god bok.
Buenos Aires har fler bokhandlar per person än någon
annan stad i världen. Med en befolkning på omkring
2,8 miljoner har Buenos Aires minst 734 bokhandlar, det är
ungefär 25 stycken per 100 000 invånare.
För 100 år sedan var Buenos Aires den skinande huvudstaden
i ett av världens rikaste länder: Europeiska migranter
skapade en multikulturell miljö dät kultur och konst
frodades. Boken aom föremål blev en kulturell symbol
som hänger kvar än i dag.
Argentina
2015-27 22-24
"Kirchnerismens barn"
I Cámpora växer en ny generation av fanatiska peronister
upp. Medlemmarna drivs inte bara av idealism utan också
av utsikten att få ett statligt jobb och tillgång
till maktens innersta kretsar eftersom lojalitet till presidentens
parti lönar sig. Rikligt med pengar väntar.
Ungdomsrörelsens ledningsgrupp har också nära
band till Cristina Fernández de Kirchners mystiske och
mäktige son, Máximo Kirchner. Som i praktiken ses
som regeringen Kirchners premiärminister.
Ungdomsrörelsen La Cámpora har de senaste åren
utvecklats till en uppåtgående kraft inom president
Cristina Fernández de Kirchners regeringsparti FPV. Stor
tillströmning fick rörelsen först efter Néstor
Kirchners död år 2010. La Cámpora har idag omkring
60 000 anhängare.
Argentina
2015-46 24-25
"Äntligen en president som inte är peronist?"
Argentina planerar nu för en andra omgång i presidentvalet.
Det är 12 år sedan sist. Det står mellan den
peronistiska guvernören Daniel Scioli från Buenos Aires-provinsen
och Mauricio Macri från centerkoalitionen Cambiemos (Låt
oss förändra). Opinionsundersökningarna visar att
Scioli tappar mark till Macri. För första gången
finns det nu en möjlighet att få en president som varken
kommer från Peronistpartiet, som innehavt presidentämbetet
i 25 av 32 år, sedan Argentins återgång till
demokrati, eller från det nu nästan nerlagda partiet
Radical Civic Union, som vunnit presidentvalet två gånger.
2015-49 24-25
"Argentina valde västvänlig president: döden
för Sydamerikas vänster?"
Stereotypen av en latinamerikansk president har tidigare varit
en brinnande populist som hållit timslånga tal på
TV, som utmålat USA som källan till allt ont och som
troligtvis kämpat som gerillasoldat i någon tropisk
djungel. En sådan typ av ledare - tänk Kubas Fidel
Castro, Venezuelas Hugo Chávez eller Argentinas Fernández
de Kirchner - är raka motsatsen till Mauricio Macri, en diskret
ingenjör som nu blivit vald till president i Argentina.
Macris seger kommer som ytterligare ett bevis på att det
som ofta kallats den latinamerikanska vänsterns "rosa
våg" har börjat ebba ut.
Argentina
2015-51 23-25
"Otroligt rik men i ständig kris"
För hundra år sedan var Argentina ett av världens
mest välbärgade länder. Landet förfogade över
ett av de största järnvägsnäten på vår
planet och hade jämfört med den övriga regionen
en betydande medelklass och ett förebildligt skolväsen.
Men därefter har det regelbundet skakats av svåra ekonomiska
och politiska kriser. Vad var det som hände?
Recession, hyperinflation och statsbankrutt har växlat med
relativ ekonomisk blomstring. Auktoritära härskare har
gång på gång avlöst demokratiska regeringar.
Konflikten mellan städernas industrisektor och landsbygdens
exportnäringar fortsätter än idag. Den utgör
ett hinder för ett effektivt näringsliv. Det är
just den naturliga rikedomen som ger argentinarna "lyx"
- möjligheten att slösa bort sina resurser i interna
tvister.
Argentina,
Storbritannien, Falklandsöarna
2016-39 21
"Inte ens Macris allierade vill se samtal om Falklandsöarna"
Argentinas president (sedan 2015) Mauricio Macris trevande försök
till att reparare relationerna mellan Argentins och Storbritannien
mer än 30 år efter Falklandskriget har rört upp
känslor i hemlandet. I sitt första tal i FNs generalförsamling
upprepade han att Argentinas anspråk på ögruppen
(Malvinas) inte är förhandlingsbart.
Argentina
2017-05 19
"Argentina hyllade invandringen men nu vill man sätta
stopp"
President Mauricio Macri har aviserat åtgärder som
ska göra det mycket lättare att deportera invandrare
och begränsa deras möjligheter att resa in i landet.
Hans regering har förklarat att nykomlingar från fattigare
länder i Latinamerika för med sig brottslighet. Argintinare
har varit så vana vid att hylla invandringen som en hörnsten
i samhället att en paroll från 1800-talet - att styra
är att befolka - fortfarande hörs idag. Men många
andra menar att att presidentens dekret inte går tillräckligt
långt och vill bygga en gränsmur mot Bolivia.
Argentina,
Turism
2017-07 19
"Slopar hotellmoms för utländska turister"
Argentina vill ha en starkare turismutveckling. Beslutet att skrota
avgiften är en del av regeringens större satsning på
att öppna upp Argentina efter årtionden av isolering
och politiskt kaos.
Avdraget gäller endast för besökare som med ett
giltigt pass eller id-kort kan bevisa att de bor utomlands. Demåste
också betala med ett icke-argentinskt kreditkort. Hotellet
drar av momsen i samband med faktureringen.
Argentina
2017-08 26-27
"Berättelsen om El Caballo beskriver Argentinas mygelkultur"
Under ett kvarts sekel härskade Omar Suarez över Argentinas
mäktiga flod. Rio Parana där landets viktiga export
av sojabönor, majs och vete skeppas ut. Suarez är känd
som El Caballo, hingsten. Enligt myndigheterna var det ine mycket
som kunde passera nedför Rio Parana om inte fackförenings
ledaren Omar Suarez fick en summa pengar.
President Mauricio Mari arbetar hårt med att utrota den
djupt förankrade korruptionen som länge har förhindrat
utländska investeringar. Han vill bryta med Argentinas smärtsamma
historia av missriktad ekonomiska politik, populistisk Peronism
och internationell försummelser. Det är en enorm uppgift
sedan han tog över ämbetet från den skandaldrabbade
Cristina de Kirchner 2015.