Algeriet |
|
|
Info | La Tribune |
Algeriet, sammanfattningar av artiklar om Algeriet, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.
96-49 s 12
"Demokratin förlorade slaget mot våld och terror"
Le Pouvoir har nu befäst sin makt i Algeriet genom en folkomröstning.
Den sätter en punkt för det öppna samhället.
Den bannlyser alla partier med religiös grund. Det urskillningslösa
våldet från fundamentalisterna ledde fram till valets
resultat.
97-05 s 18
"Algeriet i våldets grepp"
Ramadan har trappat upp det fundamentalistiska våldet. Alla
som inte stöder dem förtjänar bara att dö.
Algeriet riskerar att bli ett nytt Somalia.
(ska andra länder skicka dit människor som riskerar
att mördas för att hjälpa till? Har inte varje
land både rätt och skyldighet att klara sina egna problem?)
97-10 s 13-14
"Kriget är som ett dagligt jordskalv"
Nu är det de unga muslimerna som är värst inte
de gamla, fromma med skägg. De klär sig modernt och
kan inte skiljas från andra. Attentatsmännen kan slå
till var som helst. Den som vill överleva måste förbli
anonym. Alla öppet västerländska är attentatsmål
i Algeriet.
97-14 s 14
"Efterlysning - en bättre Algerietpolitik"
Algeriet är ett sorgligt exempel på hur man inte ska
bemöta det politisk islam. Dvs att förbjuda dess verksamhet
även om det har folkligt stöd.
Men Frankrike fortsätter att ge rundliga bidrag till den
härskande regimen och hoppas på ett under.
97-31 s 6
"Islamisternas ledare är beredd till dialog"
Sedan president Zeroual i Algeriet släppt FISs fängslade
ledare el-Madani vill denne börja förhandlingar med
regimen.
97-32 s 14
"Mördandet fortsätter i Algeriet"
Nyligen slaktades 50 personer i en by på landet, 1 timmes
bilfärd söder om Alger. Unga kvinnor fördes bort.
Detta inträffar flera gånger varje vecka. Officiellt
bryr sig ingen. Regeringstrupper å sin sida bekämpar
och dödar GIA-män.
(om någon börjar "bry sig" t ex någon
svensk kvinna med kontakter med massmedia i Sverige kommer vi
då att få hit några 1000 flyktingar inklusive
mördare som ytterligare kan berika vår "mångkultur"?)
97-36 s 13-14
"Terrorn lamslår Algeriet"
Regeringen anklagar den militanta muslimska oppositionen för
massaker på civila.
Ytterligare 98 människor dödade. President Zerouals
regering anklagar Väpnade Islamska Gruppen för dåden.
Frankrike har svårt att riktigt välja sida.
97-36 s 14
"Kofi Annan vill ingripa i Algeriet"
Sedan 1992 har 60 000 personer dödats. FNs generalsekreterare
vill intervenera.
97-36 s 15
"Islam är det högsta"
Intervju med Anwar Haddam, den i USA häktade talesmannen
för Islamska Räddningsfronten (FIS) i Algeriet. (det
låter som när kommunismens företrädare tidigare
presenterade sin diktatur, dvs att reella kommunistiska diktaturer
var avarter, verklig kommunism tjänade folket. Nu handlar
det om Sudan, och verklig islam...Se upp, så att vi inte
får ett nytt sekel av kallt krig!)
97-38 s 11-12
"Dialog eller utrotning?"
Den mjuka och den hårda linjen strider om makten i Alger.
Det finns inom den styrande militären i Algeriet två
skolor: utrotarna och dialogisterna. Massakrerna av oskyldiga
är nu större än någonsin. Regeringen och
rebellerna skyller på varandra. Mycket hänger troligen
också samman med att det är lokala val den 23.10.
97-40 s 8
"Räddningsfronten kräver vapenvila och förhandlingar"
Islamska räddningsfronten (FIS) uppmanar till vapenvila från
sitt exilkontor i Tyskland i ett försök att isolera
den rivaliserande Väpnade islamska gruppen som har tagit
på sig skulden för många terrordåd.
97-44 s 8
"Valet i Algeriet"
Regeringspartiet segrade men beskylls för valfusk. Men regimen
säger att "dessa lokala val är slutsteget till
ett demokratiskt system i Algeriet".
98-03 s 14-15
"Dödens fält breder ut sig i Algeriet"
Omvärlden börjar reagera på att tusentals oskyldiga
mördas och att miljontals människor tvingas leva i skräck.
Har Algeriets regim helt enkelt nytta av terrorn. Den kan legitimera
hårda insatser samtidigt som oppositionens enhet försvagas.
98-32 s 10
"Algeriets regering gör inga medgivanden"
FN kommissionen för mänskliga rättigheter talade
för döva öron. Nu besöker en speciell undersökningsgrupp
Algeriet på Kofi Annans uppdrag.
98-39 13
"FN avger överslätande rapport om Algeriet"
Gruppen med Mario Soares i spetsen ger stöd åt den
militärunderstödda regering spm bekämpar den muslimska
fundamentalistiska armén.
98-47 15-16
"USAs militär går diplomaternas ärenden i
Algeriet"
USA har genomfört sin första bilaterala militärövning
med Algeriet som en belöning för att landet tillåter
utländska grupper att undersöka anklagelserna för
brott mot mänskliga rättigheter.
99-08 s 16-17
"Algeriet står vid ett vägskäl"
Presidentvalet i april har en chans att bli det rättvisaste
på många år och i bästa fall förebådar
det en övergång till civilt styre. Men det kan också
fuskas bort och förvärra de inbördes stridigheterna.
Krisen i Algeriet har kostat 65000 liv.
99-12 s 19
"Vem väljer president i Algeriet?"
Algeriets väljare inväntar presidentvalet med skepsis
och har svårt att tro att deras röster spelar någon
roll. Många väljare anser att deras roll inskränker
sig till att legitimera arméns kandidat, Abdelaziz Bouteflika.
99-15 s 16-17
"Valet väcker hopp i det krigströtta Algeriet"
Efter sju års inbördeskrig ser man vissa möjligheter
till demokrati. Nu ska 17 miljoner väljare välja en
ny president. Generalen Zeroual har lämnat sitt ämbete
ett år innan mandattiden går ut. Det kan bli det första
demokratiska presidentvalet i arabvärlden. I Tunisien och
Marocko som har en större ekonomisk säkerhet är
de medborgerliga rättigheter ännu mer begränsade
än i Algeriet. Även om 75000 personer dött sedan
1992 i ett av årtiondets smutsigaste inbördeskrig.
99-17 s 14-15
"Förtvivlat läge när ny president tar över
i Algeriet"
Att vara president i Algeriet är ingen avundsvärd uppgift.
Bouteflika, som nyligen segrade i det förfuskade presidentvalet,
har inbördeskrig, social upplösning, arbetslöshet
och fattigdom på dagordningen. Lättja är en livsstil
framför allt för den unga generationen. De kallas "väggfolket"
då de lutar sig mot väggarna och låter andra
människor och hela världen gå förbi. Arbetslösheten
bland de unga är 60 %. De talar inte franska. Och lever på
odefinierade "affärer".
Algeriet har ingen demokratisk kultur. Många människor
dödas därför att de inte vill betala "islamisk
skatt". Kvinnor döms till liv som sexslavar hos dessa
terrorister.
99-26 s 20-21
"Freden är inom räckhåll i Algeriet"
Tre års förhandlingar kan resultera i att det blodiga
inbördeskriget upphör. Armén behåller dock
ett fast grepp om makten. Ty den uppgörelse som den nye presidenten
Bouteflika och AIS (den väpnade grenen av FIS) implementerar
har armén i hemlighet förhandlat fram under de senaste
tre åren.
99-27 s 22-23
"Amnesti i Algeriet"
En lag om amnesti antogs av parlamentet som en följd av att
FIS lagt ner sin väpnade kamp. Amnestin gäller bara
de som använt våld för politiska syften inte för
de som deltagit i massaker på civila.
99-28 s 11-12
"Försoningspolitik i väl avvägda doser"
Den algeriske presidenten Bouteflikas nya amnestipolitik, som
syftar till att sätta punkt för islamisternas terror,
presenteras portionsvis. Den är förmodligen en del av
den pakt som slöts redan 1997 mellan landets generaler och
islamister. Extremister i båda läger omfattas inte
av försoningspolitiken.
Det främsta tecknet på att Algeriet kanske är
på väg tillbaka till normalitet är annars att
Cheb Mami, en representant för den annars av islamisterna
hårt kritiserade algerisk-franska blandkulturen, har hållit
konsert inför 2000 personer i Alger.
99-38 s 19-20
"Algeriet har tagit ett första steg mot fred"
President Bouteflikas plan för hur fred och social harmoni
skall återupprättas fick ett rungande ja i förra
veckans folkomröstning.
2000-3 s 11-12
"Tidsfristen för amnesti löpte ut utan fredsavtal"
President Abdelaziz Bouteflikas ansträngningar att sätta
punkt för åtta års inbördeskrig i Algeriet
genom att benåda ångerfulla rebeller riskerar att
misslyckas. Drygt tusen rebeller har visserligen givit upp men
amnestierbjudandet har samtidigt resulterat i stor splittring
och t o m interna blodsutgjutelser inom gerillaarméerna.
Algeriets militär påstår samtidigt förbereda
en storoffensiv mot muslimska rebellfästen.
(kriget mellan de två "sidorna" - mellan "kristna"
och "muslimer" har ju redan startat, men blivit tydligare
sedan kommunismens fall - vi har tex Somalia, Algeriet självklart
där sidorna är klart uttalade och Indonesien där
muslimer anfaller kristna - och människor med andra religioner.
Jihad, det heliga kriget, missionen att göra hela världen
muslimskt, har man länge tänkt sig begränsad till
Mellanöstern, att det är Israels problem, men alla kan
drabbas. Islam har samma mål som kommunismen - en världsdiktatur!
De som inte kan eller vill arbeta eller göra affärer,
vilket ju är grunden för allt välstånd, utan
bara slåss, ska ha makten! De är lika farliga antingen
de kallar sig kommunister eller muslimer!)
2000-12 s 12-14
"De förlorade sönerna kommer hem"
Den islamiska räddningsarmén demobiliserar sina soldater
och president Bouteflika tackar med amnesti. Men kriget är
inte slut ännu: extremisterna försöker med alla
medel hindra en uppgörelse mellan militären och de religiösa.
Bouteflika lovar en skoningslös förföljelse av
terroristerna.
2000-12 s 15
"Ondskan har slagit rot i Algeriet"
Officiellt råder det fred men dödandet fortsätter.
Frihet och demokrati finns inte inom räckhåll. (så
är det i muslimska samhällena. Ännu värre
än det var i de kommunistiska. Ingenting är heligt inte
ens människoliv, bara Koranen. Mohammed är värre
än Lenin och Stalin).
2001-05 s 20
"Terrorn slog till igen"
24 människor, därav 16 barn mördades brutalt i
Algeriet. Det var den blodigaste attacken hittills i år
i det islamska uppror som de senaste åren har dödat
tiotusentals människor.
2001-07 s 22
"Det smutsiga kriget"
För första gången har en algerisk militär
bekräftat misstankar om att regeringssoldater i sin kamp
mot islamska extremister har iscensatt massakrer på civila
och därefter lagt skulden på fundamentalisterna. Avslöjandena
av en desertör i Paris har väckt stor uppståndelse.
2001-25 s 12-14
"Det algeriska upproret växer"
De långvariga och omfattande protesterna i Algeriet drivs
på av missnöjet med landets ekonomiska, sociala och
politiska förhållanden. I bästa fall kan den massiva
proteströrelsen leda till att maktklicken runt president
Bouteflika resignerar och låter presidenten genomföra
utlovade reformer. Bouteflika kom till makten för 2 år
sedan med löfte om fred och amnesti för islamiska rebeller,
vars uppror krävt 100000 liv. Sedan dess har livet i huvudstaden
Alger normaliserats men nu kräver framför allt de unga
en förändring av arbetslösheten, bostadsbristen,
den stagnerande ekonomin och ett gnisslande urmodigt politiskt
system, ett vanstyre av sovjetisk modell och korruption. Bouteflika
lovade privatisering och avreglering men ingenting har hänt.
Algeriet står vid ett vägskäl nu.
2002 1-1/2 s 21-22
"Algeriets berber är arga"
Nordafrikas ursprungsbefolkning, berberna, känner sig förtryckta
och diskriminerade och har i flera månader iscensatt våldsamma
protestdemonstrationer. De utgör 10 % av befolkningen. Regeringen
har svarat med vaga löften, men berberna är långt
ifrån nöjda. En ung pojke som misshandlades till döds
ledde till ett kollektivt vredesutbrott i hela Kabylienregionen
där landets berberiska minoritet har sin hemvist.
I takt med att kriget mellan landets militära härskare
och dess militanta islamister har mattats av växer missnöjet
i landet över mer vardagliga förhållanden - som
korruption, arbetslöshet och etnisk diskriminering.
2003-1/2 s 11
"Blodigt veckoslut i Algeriet"
Militanta islamister anföll i lördags kväll en
militärkonvoj i nordöstra Algeriet och angrep bybor.
56 människor dödades. Det var det dödligaste attentatet
på 5 år.
2003-4 s 17
"Terrorismen frodas i Algeriets blodiga konfliktklimat"
Algeriet är ett av de länder som producerat flest al-Qaidamedlemmar.
Landet är världens tredje största exportör
av terrorister till Usama bin Ladins grupp efter Saudiarabien
och Jemen. Det brutala kriget mellan radikala islamister och Algeriets
sekulära armé har pågått i mer än
10 år och det har erbjudit en god grogrund för aktivister
i islamisternas våldsamma globala Jihad. Under det smutsiga
inbördeskriget har upp emot 150000 människor dödats.
2003-27 s 11
"Berberna vill inte förhandla"
Ledarna för Algeriets berber vill inte förhandla med
den algeriska regeringen förrän denna har accepterat
alla berbernas krav. De utgör 20 % av Algeriets befolkning
och vill ha större autonomi. De säger sig diskrimineras
av landets arabiska majoritet.
2004-09 s 13-14
"Algeriet gläntar på dörren"
Huvudstaden i inbördeskrigets Algeriet är numera relativt
säker. Ekonomin börjar sätta fart, och den algeriska
regeringen försöker gradvis bli accepterad i internationella
sammanslutningar. Men det råder fortfarande undantagstillstånd
och militären har mycket makt. Ingenting hände på
OPEC-mötet i Alger för några veckor sedan, vilket
är en stor framgång efter decenniers kamp mot rebeller
som kostat 120000 dödsoffer. Nästa utmaning blir presidentvalet
den 8 april. Det senaste OPEC-mötet var för 30 år
sedan. Då flydde den venezolanske terroristen Ilich Ramirez
Sanchez, som gick under namnet Schakalen till Alger med 11 OPEC-ministrar,
som hade kidnappats på ett lyxhotell i Wien.
2004-17 s 19-20
"Algeriet visar världen"
Arabländer som försöker bryta auktoritära
system och gå mot demokrati har en del att lära av
Algeriet. Landet lyckades för några veckor sedan hålla
ett presidentval (i vilket president Bouteflika fick förnyat
förtroende) som bedömdes som fritt och rättvist.
Valet kom vid rätt tidpunkt och deltagarna tvangs bekänna
sig till de sekulära principer som är en förutsättning
för att demokratin ska fungera. Förra valet, 1991, slutade
i en katastrof. Då var tidpunkten fel och den enda opposition
som fanns var imanerna. Det var bara fundamentalistiska islamister
som var tillräckligt organiserade och populära för
att kunna vinna det valet 1991.
2004-26 s 6
"Terroristledare dödades"
Algerisk militär dödade i måndags en av norra
Afrikas mest eftersökta militanta islamister, Nabil Sahraoui,
som var ledare för den s k Salafistgruppen för kallelse
och strid. Sahraoui försökte koppla sin blodiga upprorsrörelse
till Usama bin Ladin al-Qaida. Hans död är en stor framgång
för den algeriska regeringens kamp mot det militanta, islamistiska
våldet.
2004-27 s 7
"Salafisterna kämpar på"
En militant islamistisk grupp i Algeriet med koppling till Al-Qaida
har tagit på sig ansvaret för ett attentat mot ett
kraftverk i Algeriets huvudstad i förra veckan. Salafistgruppen
(GSCP) är den enda stora rebellgruppen, som fortfarande bekämpar
landets sekulära regering. Den varnar för nya terrordåd.
2005-14 s 11
"Statlig utredning avfärdas"
Människorättsgrupper i Algeriet kräver en oberoende
utredning om de gripanden och efterföljande försvinnanden
som drabbade flera än 6000 civila under 1990-talet. Aktivisterna
avfärdar en aktuell rapport från en statlig kommission
som lägger skulden på enskilda säkerhetsagenter
som påstås ha agerat på eget bevåg under
kriget mot militanta islamister.
2005-19 s 16
"En sorgens dag i Algeriet"
Algeriets president, Abdelaziz Bouteflika, uppmanade i söndags
Frankrike att erkänna sin skuld i det som Bouteflika kallar
massakern på 45000 algerier som gick ut på gatorna
och krävde självständighet den 8 maj 1945. De franska
kolonialstyrkorna som styrt Algeriet sedan 1830, iscensatte en
luft- och markoffensiv mot flera algeriska städer för
att krossa demonstrationernas för självständighet.
2005-41 22-23
"Vem ska tolka Algeriets historia?"
En ny lag i Algeriet begraver det förflutna och fördunklar
framtiden. President Bouteflika har visat att han inte är
intresserad av att kasta ljus över det förgångna.
Det vill tydligen inte väljarna heller eftersom de med stor
majoritet i en folkomröstning godkänt "lagen om
fred och nationell försoning". Lagen erbjuder amnesti
till militanta för alla brott utom de allra grövsta
och den rentvår statens säkerhetsorganisationer från
misstankar om övergrepp och brott.
2005-41 24
"Bouteflikas amnesti har många skönhetsfläcker"
Fred för nästan alla; försoning för en del;
men varje sanning eller rättvisa för någon.
2006-16 s 13
"Rebeller accepterar amnesti"
Ett åttiotal algeriska islamister har givit upp tack vare
en amnesti, som syftar till att återupprätta freden
efter drygt ett decennium av inhemsk konflikt. De algeriska myndigheterna
räknar med att det finns omkring 800 rebeller som fortfarande
är aktiva. Amnestin, som trädde i kraft för sex
veckor sedan, ger rebellerna en tidsfrist på sex månader
för att ge upp sin kamp.
2006-20 s 22
"Islamisternas gruvliga hämnd"
Algeriska säkerhetsstyrkor hittade häromdagen 26 döda
kroppar, varav de flesta var barn, i en avskild grotta som har
använts som gömställe av en militant, islamisk
grupp. Detta anses vara en hämndaktion för att myndigheterna
på senare tid gripit flera medlemmar av Salafistgruppen
som har koppling till al-Qaida.
2006-43 s 19-21
"Al-Qaidas tentakler har stor räckvidd"
Salafistgruppen har litet stöd hemma i Algeriet, men på
det internationella planet strömmar nya rekryter till. Gruppen
som är känd under sina franska initialer GSPC slogs
på 5 årsdagen av den 11 september 2001 samman med
al-Qaida enligt dennes andreman Ayman al-Zawahiri. Tidigare har
GSPC enbart slagits mot den algeriska regimen. Fram till 2001
hade GSPC inte den internationella terrorismens förtroende
men sedan vände det och GSPC internationaliserade sin tidigare
helt nationella verksamhet. Al-Qaida anses behöva GSPC i
första hand för logistiskt stöd, få en säker
bas, och GSPC (som antas ha bara 500-1200 medlemmar och är
kraftigt försvagade på hemmaplan) behöver al-Qaida
ideologiskt, för att eliminera dess pariastatus i radikala
islamistiska kretsar, som de fått eftersom de uteslutande
slagits mot muslimer, trosfränder. Al-Qaida har delegerat
till GSPC att koordinera terrornätverkets operationer i den
arabiska delen av Afrika (Maghrebregionen).
2007-50 s 10
"Terrorn slog till igen"
Al-Qaida eller dess sympatisörer attackerade på tisdagen
två mål i den algeriska huvudstaden. Två bilbombsexplosioner,
varav en var en självmordsbomb, dödade i tisdags minst
67 människor i Alger. Målet var Algeriets författningsdomstol
och UNHCRs kontor ("de otrognas" högkvarter), enligt
ett skriftligt uttalade av Al-Qaidas nordafrikanska gren) som
ligger i ett område med många offentliga byggnader
och västerländska organisationer, företag och ambassader.
2008-04 s 11
"Upp-och-nedvända arabvärlden" hela artikeln
De kör lok och de är domare i rättegångar
och de utgör majoriteten av landets universitetsstuderande.
Drygt 55 % av journalisterna är kvinnor och det finns en
hel kader av kvinnliga poliser. Inget annat arabland tar jämlikheten
mellan man och kvinna på lika stort allvar som Algeriet.
Sedan det blodiga inbördeskriget mellan regeringen och islamister
slutade för 5-6 år sedan pågår en omvälvande
förändring av det algeriska samhället. Den algeriska
författningen garanterar jämställdhet mellan man
och kvinna. Familjerättslagen från 1984 har dock haft
svårt att hänga med verkligheten. I det offentliga
livet respekteras kvinnans rättigheter men inom familjen
accepterar de flesta kvinnor fortfarande sin underordnade ställning.
2011-02 s 24
"Algeriet har svikit de unga"
En hel generation har vuxit upp omgiven av våld och utan
tillräcklig utbildning för att kunna fly till ett bättre
liv.
Efter att i 132 år ha lytt under kolonialmakten Frankrike
blev 1962 det allt övergripande målet ett fullständigt
oberoende. En nationell identitet befriad från västerländskt
inflytande blev målet. Framtvingad arabisering ledde till
att utländska företag och investeringar fick kalla handen.
Engelska som är det internationella näringslivets språk,
ignorerades i skolor och högskolor liksom moderna "utländska"
ämnen som företagsekonomi och marknadsföring. Misstänksamhet
mot utländsk kapitalism blev ännu intensivare under
inbördeskriget, när islamska rebeller bekämpade
en vald regering. Resultatet blev att hela generationer upp omgivna
av våld och utan nödvändiga kunskaper.
Trots Algeriets rikliga tillgång på naturgas och olja
- landet har tjänat mer än 600 miljarder dollar under
president Bouteflikas tid vid makten - lever stora delar av befolkningen
i fattigdom. Kombinationen av bristen på jobb, offentlig
service, drägliga bostäder, galopperande inflation och
ett misslyckat utbildningssystem ger inte de många ungdomarna
många chanser.
2011-08 s 25
"Polisen skingrar folkmassor med batonger och sköldar"
Polis rustade med påkar och sköldar men utan skjutvapen
slog sig fram genom folkmassan i Alger. En del demonstranter angreps.
Gruppen Samordning för demokratisk förändring i
Algeriet hade organiserat demonstration. För en vecka sedan
genomfördes en liknande aktion. President Bouteflika har
lovat att häva undantagstillståndet som har rått
sedan början av 1992 men inte demonstrationsförbudet.
I Algeriet är korruptionen mycket hög liksom ungdomsarbetslösheten.
2013-06 s 14-15
"Algeriet jämförs med Titanic"
Det är inte främst terrorister som skrämmer bort
utländska investerare. Det är den ålderdomliga
byråkratin och bristen på öppenhet och reformer.
Till och med kommunistiska Laos anses vara en bättre plats
att göra affärer på. Algeriet har ett hemlighetsfullt
ledarskap på toppen av en bysantisk byråkrati som
är oemmottaglig för förändringar.
Det blev en chock för utländska investerare när
den egyptiske affärsmannen Naguib Sawiris tvingades lämna
från sig sin andel I Djezzi, ett av landets mobiltelefonföretag.
Algeriets ekonomi är till allra största delen beroende
av oljeinkomster.
Algeriet, Egypten
2013-29
s 42
"Algeriets islamister varnar Brödraskapet i Egypten"
Upprepa inte våra misstag! Ta inte till vapen för att
hämnas militärkuppen!
Algeriet genomled 10 års inbördeskrig efter islamisternas
valseger 1991, som omedelbart stoppades av militären. Två
årtionden är Algeriet fortfarande traumatiserat och
autokratiskt styrt.
Paralleller med Egypten är idag uppenbara sedan ännu
ett islamistiskt experiment stoppats med motiveringen att man
vill skydda demokratin.
Dock är Egyptens Muslimska Brödraskap annorlunda än
Algeriets FIS, Algeriets Islamska Räddningsfront. Det är
en disciplinerad grupp som i Egypten har överlevt årtionden
av förtryck.
2013-40
s 25
"Radikala förändringar bland Algeriets gamla makthavare"
Algeriets statsöverhuvud Abdelaziz Bouteflika är 76
år. Han säkrade sin första ministerpost redan
1962. Han har suttit på presidentposten sedan 1999. Men
tidigare i år drabbades han av ett slaganfallet därefter
började man tala om en "avbouteflikasering". Men
för tidigt. Bouteflika har tillförsäkrat sina anhängare
ännu mer makt och försvagat sina potentiella fiender.
Algeriet
2014-16
s 20-21
"Slutspelet på det farsartade valet"
President Bouteflikas ses numera bara sittande; svettig och sluddrande.
Mycket talar för att den ålderssvage Bouteflika gärna
skulle avgå men hindras av sin omgivning. För det militära,
politiska och ekonomiska toppskiktet i Algeriet, det som hemlighetsfullt
kallas "le pouvoir" står för mycket på
spel.
Så länge rädslan för frihet härskar
stannar Bouteflika, även om han är en zombie.
2015-3
s 22-24
"Den världsberömda författaren vägrar
att gå i exil trots dödshoten"
En extrem muslimsk salafist utfärdar en fatwa - ett dödshot
- via Facebook. Med författarens växande uppmärksamhet
i andra länder har också muslimska extremister uppmärksammat
boken.
Det finns inslag av det absurda i författaren Kamel Daouds
svåra situation. Hans debutroman "Meursault, contre-equête"
som är en återberättelse av Albert Camus klassiska
roman "Främlingen" ur ett algeriskt perspektiv,
har inneburit lysande internationella recensioner, litterära
utmärkelser - och så plötsligt ställs det
krav på hans offentliga avrättning! Camus hade ett
stort inflytande på honom när han var ung. Han var
då väldigt religiös och Camus filosofi hjälpte
hon att befria sig från religionen.
På över 160 sidor ger Kamel Daoud röst åt
brodern till det namnlösa arabiska mordoffer som sköts
till döds med fem skott på en strand i Alger av antihjälten
Merursault.
Algeriet
2015-39 16
"Algeriets skrupellösa säkerhetschef avskedas"
Varför? Vill presidenten befästa sin makt eller lider
han av paranoia?
Algeriets statschef Abdelaziz Bouteflika drabbades 2013 av ett
slaganfall, han är 78 år och sjuk. Han kan inte regera
så länge till.
Nu har han avskedat sin skrupellöse säkerhetschef Mohammed
Mediene. Han är mer känd som generalToufik, chefen för
den mäktiga militära säkerhetstjänsten DRS.
Efterträdare blir general Athmane Tartag.
sidans topp