Tempus 2007 v 39

Tidskriften

tidigare veckor: 28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51   2007: 01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35 36 37 38

Rysslands näste president?

Vladimir Putin har utnämnt sin främste finansinspektör och f d granne på sommarstället till ny premiärminister, vilket förvånade även presidentens mest förtrogna. Alla undrar om den nye premiärministern är Rysslands näste president.

UWE KLUSSMANN
Moskva
Viktor Subkov utstrålar den gamla tidens stränga charm. Utan att lyfta blicken från pappret, utan leende och med gammalsovjetisk vokabulär presenterade den nye regeringschefen sitt program för dumans ledamöter.
Stabilitet genom mera subventioner till jordbruket, större satsningar på vapenindustrin och högre pensioner skall ordnas med hjälp av större skatteintäkter, förklarade Subkov.

Det var för några veckor sedan som den f d hemliga agenten Subkov utnämndes till regeringschef i världens till ytan största land. Duman satte naturligtvis inga käppar i hjulet för hans utnämning, eftersom han var presidentens egen kandidat. Med 381 röster mot 47 godkändes en man, som många ledamöter aldrig hade hört talas om bara två dagar tidigare. Inte ens dumans talman, Boris Gryslov, som är ledare för det Kremltrogna partiet Enade Ryssland, informerades om valet av ny premiärminister förrän några timmar innan han skulle lotsa Subkovs kandidatur genom kammaren.
Putin hade än en gång lyckats överraska till och med medarbetarna i den innersta kretsen. Den här gången blev det slag mot framför allt de både vice premiärministrarna, Sergej Ivanov och Dmitrij Medvedev, som tidigare betraktades som potentiella premiärministrar, en post som fungerar som språngbräda till presidentposten.
Medvedev, som ingår i energijätten Gazproms ledning, varnade så sent som dagen före Putins beslut att byta premiärminister för att ”en omorganisation av regering skulle bädda för politiska bränder och översvämningar”.

Rysslands president, som enligt grundlagen måste lämna sin post nästa vår, ser uppenbarligen andra brandrisker. Nästan dagligen de senaste månaderna har förståsigpåare spekulerat om vågskålen väger över till Ivanovs fördel eller Medvedev. Den förste är en symbolfigur för underrättelsetjänsten och militären och den andra en ekonomisk liberal utan KGB-bakgrund.
Att välja en av dessa båda hade kanske orsakat djupa sprickor i den politiska eliten, tror bedömare att Putin resonerade.
Att Putin valde just Subkov som kompromisskandidat väckte besvikelse hos de sista ekonomiska liberalerna i den inre kretsen i Kreml, förutom Medvedev ekonomiminister German Gref och chefen för finansdepartementet, Alexej Kudrin. De är förlorarna i den hemlighetsfulle Putins maktspel. Den nye premiärministern vill nämligen stärka statens roll i ”sociala frågor” och lovar personalförändringar, vilket kan tolkas som att liberala ministrar kanske avpolletteras.
Subkov förespråkar, liksom Putin, räfst och rättarting i de byråkratiska leden. Han vill införa ”en lag mot korruption” och dessutom inrätta ännu en underrättelsetjänst, vilket i så fall blir den sjunde i Putin-staten.

Subkov började sin karriär i Leningradregionen. På 1960-talet var han vicechef på kollektivjordbruket Rote Slavin, och 1985 blev han kommunistpartiets regionledare. När den nya postsovjetiska tiden kom var han nära kollega med KGB-officeren Vladimir Putin, som också var vice borgmästare i St. Petersburg. Han ansvarade för utskottet för utrikeshandel, vilket han skötte så bra att Putin och han tillsammans grundade ett dachakooperativ. Subkovs underlydande uppger att han var ”en sträng men effektiv ledare” – och extremt förtegen.
Putin ansåg av allt att döma att detta var en god egenskap, därför att 2001 utsåg han Subkov att leda kampen mot penningtvätt. Subkov byggde upp den ryska finansinspektionen som en inflytelserik men vida underskattad hemlig underrättelsetjänst. Myndighetens spanare avslöjade den tjetjenska motståndskampens hemliga penningkanaler och lade Rysslands banker under luppen, även ökända gangsterkassor.
Subkov kallades ofta in för att presentera resultatet av myndighetens arbete personligen. Ibland deltog han i säkerhetsrådets sammanträden, ibland togs han emot av Putin personligen i presidentresidenset.

Att Subkov hade presidentens öra stod klart när Putin i februari utnämnde Subkovs svärson, Anatolij Serdjukov, f d möbelhandlare och skatteinspektör, till försvarsminister.
Trogen och effektiv, men tillräckligt gammal och svag för att inte utveckla sjuklig äregirighet, gör Subkov till just den person, som Putin behöver om han vill ha en tillfällig ledare i Kreml, någon som kan hålla stolen varm till honom tills han sälv får kandidera igen.
Den nye premiärministern var inte officiellt tillsatt förrän han antydde att han eventuellt kunde tänka sig att kandidera i presidentvalet 2 mars. En man som Subkov skulle aldrig ha sagt så på eget bevåg. ”Det är bra att ännu en person har anmält sitt intresse att kandidera”, kommenterade Putin en dag senare.
Många i Kreml tror att Subkov faktiskt kan bli Rysslands näste president. Huruvida detta anses bra eller dåligt är oväsentligt, säger en oligark som står Kreml nära. ”Det spelar inte så stor roll vad nästa president heter, det viktiga är vad Putin tänker göra”.
© 2007 TEMPUS/Der Spiegel