Tempus 2007 v 28

Tidskriften

tidigare veckor:  19  20  21  22  23  24  25  26  27   28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51  2007: 01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

Alla måste hjälpa till!

En ny miljö- och klimatrapport uppmanar Europa att genast börja angripa och anpassa sig till klimatförändringen.

STEPHEN CASTLE
Bryssel
Europa måste börja arbeta nu för att skydda kraftverk, transportsystem och jordbruksmark mot översvämningar, torka, skogsbränder och jordskred, som sannolikt kommer att orsakas av den globala uppvärmningen, enligt en rapport som publicerades i förra veckan.
Konsekvensanalysen, som är sammanställd på EU-kommissionens uppdrag, målar en oroväckande bild av följderna av stigande temperaturer, som kommer att plåga Medelhavsområdet, smälta snön i Alperna och Skandinavien och leda till översvämningar i lågt liggande kustområden runt om i Europa.
De potentiella problemen är så allvarliga att rapporten varnar för att man kanske måste "flytta hamnar, industrier och hela städer och orter från lågt liggande kustområden till floddalar".
Inför beviset för att temperaturen stiger enades EUs regeringar tidigare i år om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent från 1990 års nivå till 2020. EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, framhöll behovet av en ny global pakt om att bromsa den globala uppvärmningen efter det att han hade besökt en glaciär på Grönland, som har blivit ett slags symbol för klimatförändringen. "Vi måste göra någonting, läget är mycket dramatiskt", sade Barroso i en intervju med den danska nyhetsbyrån Ritzau efter en båttur längs Grönlands västkust.
Politiker och klimatexperter är eniga om att Europas regeringar, förutom att minska utsläppen, måste förbereda sig för drastiska förändringar, som kommer att följa med den oundvikliga temperaturhöjningen.
"Det vi ser nu är de första tecknen på klimatförändring som ett resultat av de utsläpp som vi producerade på 1960- och 1970-talet", säger Tom Burke, gästprofessor på Imperial och University Colleges i London. "Det tar 40 år från det att koldioxiden går upp i atmosfären tills effekterna märks".
Burke tillägger att den nu aktuella rapporten är "en väckarklocka, och det kniviga med hela situationen är att vi måste spendera miljarder på att förbereda och anpassa oss till klimatförändringen, och dessa miljarder skulle vi samtidigt behöva för att mildra klimatförändringen".
Europeiska unionens "Gröna rapport: Anpassning till klimatförändring i Europa - olika handlingsalternativ", understryker att utmaningen är enorm.
Dokumentet varnar för att Europas länder måste börja planera nu, därför att annars kommer de att tvingas "att reagera på allt mer frekventa kriser och katastrofer, som blir mycket kostsammare att åtgärda i efterhand och som dessutom kan utgöra hot mot Europas sociala och ekonomiska system och säkerhet".
Rapporten konstaterar också: "I de fall där följderna av klimatförändringen är säkert förutsägbara måste vi börja anpassa oss redan nu".
Dokumentet syftar till att övertyga EUs 27 medlemsregeringar om att de måste agera. Det är de nationella regeringarna, och inte EU-kommissionen, som har det slutliga ansvaret för infrastruktur och miljöskydd.
Allt förebyggande arbete måste inte vara dyrt eller dramatiskt, betonar rapporten. En del s k "mjuka" åtgärder inkluderar skydd av vattentäkter, ändringar i grödrotationen och arbete i våtmarker för att hindra översvämningar.
"Sådana åtgärder, om de görs i tid, minskar behovet av hårda åtgärder i form av omlokalisering, högre diken, flyttning av hamnar, industrier och hela orter från lågt liggande kustområden och slätter", säger rapporten.
Klimatförändringen kommer att gynna delar av Europa, eftersom kuster utmed Atlanten och Nordsjön blir nya lockande semestermål. Växtperioden i Skandinavien förlängs, och företag vars produkter syftar till att bekämpa klimatförändringens effekter får nya möjligheter.
Men nackdelarna överväger fördelarna. Rapporten framhåller hälsorisker och sociala problem i Europa, inklusive hoten mot sysselsättning och bostadskvalitet.
Jordbruket kan drabbas hårt. EU-rapporten hävdar att klimatförändringen kommer att påverka skördarnas storlek och villkoren för boskapsskötsel och att jordbruk blir omöjligt i vissa områden.
"Livsmedelsproduktionen kan drabbas hårt i vissa delar av Europa när värmeböljor, torkor och pest sannolikt kommer att leda till att missväxt blir allt vanligare".
Klimatförändringen kommer också att påverka byggindustrin och turismen, som måste omstruktureras.
Transportsystemen måste göras "klimatsäkra", konstaterar rapporten, som tillägger: "Livslängden för stora infrastrukturella anläggningar som broar, hamnar och motorvägar är 80-100 år, vilket betyder att dagens investeringar måste räkna med att förhållandena är helt annorlunda vid seklets slut".
"Byggnader och annan infrastruktur med en livslängd på 20-50 år måste också rustas så att de tål framtida klimat".
De varma somrarna kan påverka kraftproduktionen när minskad nederbörd reducerar tillgången på vatten för nedkylning av värme- och kärnkraftverk. Och när vattendragens flöden förändras ökar också risken för erosion, vilket kan leda till att kraftverksdammar slammar igen.
Högre temperaturer kommer visserligen att minska mängden energi som behövs för uppvärmning av bostäder, "Men risken för elavbrott ökar när sommarhettan ökar efterfrågan på luftkonditionering".
EU-rapporten understryker också att hotet är globalt och att förändringar på en kontinent kommer att märkas på andra kontinenter.
Den globala uppvärmningens värsta effekter kommer kännas i Afrika, Latinamerika och Asien, men detta kan leda till stora folkvandringar, som berör Europa.
Dokumentet drar slutsatsen att "varje europeisk medborgare kommer att påverkas på ett eller annat sätt, och därför är det viktigt att alla samhällets medlemmar engagerar sig i arbetet att bromsa den globala uppvärmningen".
© 2007 TEMPUS/International Herald Tribune