Tempus 2007 v 25

Tidskriften

tidigare veckor:  19  20  21  22  23  24  25  26  27   28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51  2007: 01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Medborgarna vill rösta om EU-fördraget

Europas ledare planerar att införa ett omarbetat förslag till nytt EU-fördrag utan att först låta unionens medborgare rösta om förslaget i folkomröstningar. Denna taktik underkänns av en majoritet av väljarna, enligt en färsk opinionsundersökning.

Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, kommer i veckan att försöka få till stånd preliminärt samförstånd om en reviderad version av det författningsförslag, som sköts i sank av holländska och franska väljare 2005.
Den här gången vill Merkel, vars land är EUs ordförandeland ytterligare några dagar, att medlemsstaterna skall ratificera ”ett förenklat” fördrag i de nationella parlamenten så att man undviker nya bakslag orsakade av väljarna.
Det är bara den irländska och (förmodligen) den danska regeringen som kommer att anordna folkomröstningar om det nya fördraget, och båda länderna är ganska säkra på att resultatet blir ja.

En aktuell undersökning utförd av Financial Times och Harris har emellertid funnit att stora majoriteter i stora EU-länder anser att medborgarna i länder som Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Polen skall få en chans att rösta om fördraget.
Totalt 75 procent av spanjorerna, 71 procent av tyskarna, 69 procent av britterna, 68 procent av italienarna och 64 procent av fransmännen anser att fördraget är så viktigt att folkomröstningar behövs.
Valéry Giscard d’Estaing, den f d franske president som ledde det ursprungliga arbetet att formulera det nya fördraget, sade i en intervju nyligen att ”medborgarna luras att acceptera förslag, som vi inte vågar redogöra för öppet”.

Det nya fördraget är förenklat och befriat från både titel och konstitutionellt flum, men merparten av Giscard d’Estaings viktigaste punkter finns kvar, inklusive förslagen om en EU-president, en EU-utrikesminister, färre kommissionärer och fler majoritetsbeslut.
”Detta är inget annat än en övning i svek”, säger Nigel Farrage, ledare för det EU-skeptiska UK Independence-partiet.
Men trots att många européer stöder tanken på folkomröstningar är det väldigt många som bara har en vag uppfattning om vad fördraget egentligen innebär, detta trots att fördraget har varit föremål för offentlig debatt i många år.
I Spanien, vars väljare röstade ja till det ursprungliga fördraget, är kunskapen om fördraget mycket stor till skillnad från i Tyskland och Storbritannien. 55 procent av britterna uppger att de bara hade hört fördragets namn eller aldrig hade hört talas om det.

På frågan om unionen bör ha en heltidspresident – som ersätter nuvarande system med roterande ordförandeskap – svarade en majoritet nej. Bara 14 procent av britterna stöder detta förslag, men en majoritet av spanjorerna (54 procent) gillar tanken.
Tony Blair, som snart blir ledig för nya uppdrag, betraktas inte som lämplig för posten som EU-president, om en sådan tjänst bildas. Italienarna såg mest positivt på Blair som EU-president.
Förslaget om en gemensam EU-utrikesminister är populärare. 81 procent av italienarna stöder tanken, men britterna är som vanligt relativt negativa.

Stödet för fortsatt utvidgning är svagt. 67 procent av fransmännen tycker inte att EU skall ha fler medlemsländer, och inget av de fem stora västliga EU-länderna säger ja till fortsatt utvidgning. Motståndet mot turkiskt EU-medlemskap är ännu hårdare än motståndet mot utvidgning generellt. 71 procent av fransmännen och 66 procent av tyskarna säger nej till Turkiet.
GEORGE PARKER
Bryssel
© 2007 TEMPUS/Financial Times