Även den friskaste hund kan bli sjuk.

Någon gång under sin livstid kan även den friskaste hund bli sjuk.
Ett par dagar med diarré eller ett rejält skärsår i tassen.
Andar hundar verka födas sjuka och har inte många friska dagar i livet.


* Kontrollera hunden.

För att du ska kunna sköta om hunden på rätt sätt måste den acceptera att
bli hanterad. Hunden ska redan från valpålder tränas i att inspekteras i mun,
öron, ögon, tassar, päls o s v. Du själv ska också veta hur den friska hunden ska
se ut. Studera din friska hunds beteende och vanor. Hur mycket den äter och dricker.
Hur ofta den gör ifrån sig och hur det ser ut i färg och konsistens. Det är faktiskt
rätt viktigt att kontrollera detta varje dag. Du kan snabbt få bukt på exempelvis
en urinvägsinfektion om du genast ser att hunden har rosafärgad urin eller snabbt
åtgärda en maginfektion om du ser att hunden är lös i magen. Du ska också känna till
den normala färgen på tandköttet och ögonens bindhinnor och även hur det friska
ytterörat ser ut. Hundens kroppstemperatur är ca 38 grader. Men det finns hundar
som har en kroppstemperatur som är något över eller under det normala.
Kontrollera din hunds temperatur när den vilar. Hjärtslagen känns på vänster
sida vid nedre främre delen av bröstkorgen. Den friska hundens hjärta slår
oregelbundna slag, 60-120 slag/min. Slår hjärtat jämt och hastigt så mår inte
hunden bra. Hunden andas ca 10-30 gånger/min i vila. Flåsar hunden är den varm
och svettas på detta sett. Hunden har endast några få svettkörtlar mellan trampdynorna.
Hunden ska kollas regelbundet. Om avvikelser upptäcks i tid är de lättare att åtgärda.
Du kan förhindra ett onödigt lidande för din hund och även onödiga veterinärkostnader.

Du bör se över:

* Munnen och tänderna

Valpen börjar att få sina permanenta tänder vid 4-månadersåldern.
Hörntänderna kan breda problem speciellt för de mindre raserna.
Har den ordinarie hörntanden kommit fram i sin nästa fulla längd
utan att mjölktanden har lossat måste den dras ut. Annars så är det risk
att de riktiga hörntänderna får fel läge. Tänderna ska hållas fria ifrån tandsten.
Det är inget fel att borsta tänderna på hunden. I varje fall så ska du skaffa dig en
tandskrapa och skrapa bort de gula beläggen på tänderna, eller att be någon kunnig person
att hjälpa dig med detta. Försummar du detta så kan tandköttet bli rött och inflammerat.
Vid allvarlig vanvård så kan tanden lossa. Hur mycket tandsten hunden har varierar starkt.
Hundar kan också få hål i tänderna. Oftast i samband med att någon tand har
blivit avslagen. Be veterinären att se efter om det har blivit karies i sådana tänder.
Går eller gulaktig färg på slemhinnorna i mun och ögon talar om att
hunden inte mår bra i kroppen.

* Ögonen

Ögonen är ömtåliga för drag och blir lätt illa utsatta vid bilfärd.
Försäkra dig om att det inte drar där hunden har sin plats i bilen. Ögon som har slappa
kanter blir mer utsatta för smuts och bör torkas av med ljummet vatten. Kniper hunden
med ögat eller är slemhinnorna röda tyder det på en skada eller en inflammation.
En veterinär bör då undersöka ögat. Hundar som ofta springer i skogen får lätt ögonskador.
Speciellt utsatta är raser med utsående ögon. Ögonsalvor ska ej användas annat än på
veterinärens rekommendation.

* Öronen

Hundens öron tål inte heller drag. Ett normalt ytteröra innehåller vax.
I vaxet fastnar det smuts som är lämpligen tas bort med bomull på en pincett
eller öronpinne. Det är viktigt att smutsen tas bort så att den inte fastnar
i hörselgången. Det finns lämpliga vaxlösande medel att köpa på apotek eller
hos veterinären. För in några droppar i örat och låt det verka en stund, torka
sedan ur. Luktar öronen illa och smutsen kommer tillbaka snabbt ska öronen
undersökas. Använd inga salvor utan att först konstatera vad som orsakar lukten.
Det kan vara bakterier, svampinfektion eller skabbdjur. Alla kräver olika behandling.
Hundar med extremt långa, hängande och hårbeklädda öron är mera utsatta
än andra för öronlidande. I förebyggande syfte ska håret i och runt
öronöppningen avlägsnas så att det kommer luft till örat.

* Tassar

Tassens trampdynor har olika utseende från hund till hund. Den unga valpens
trampdynor är mjuka och lena. Äldre hundar får skrovligare hud. Ibland med
sprickor som inte gör ont. Har hunden inte obehag ska trampdynorna inte smörjas.
Däremot är det viktigt att skölja av tassarna varje gång du vet att hunden har
gått i något olämpligt exempelvis vägsalt. Måste trampdynorna smörjas rekommenderas
Arméns tassalva. Långhåriga hundar får ofta problem med riklig hårväxt mellan
trampdynor och tår. Där fastnar smuts och håret tovar till sig till hårda klumpar
som skaver och förorsakar infektioner. Ännu värre blir det när hunden själv försöker
att slicka bort det som gör ont. Vintertid bildas det isklumpar som irriterar så
påtagligt att hunden stannar och försöker bita bort eländet. Håret mellan trampdynorna
måste klippas bort. Mellan trampdynorna kan det också uppstå rodnande fläckar
som vätskar. Första åtgärden är att tvätta rent med exempelvis Jodopax eller
Alsolsprit. Sätt sedan på en vanlig socka som du fäster med ett brett plåster.
Sockan hindrar hunden ifrån att slicka på "såret". Det är viktigt att hålla
"såret" torrt. Hjälper inte detta så måste du fråga din veterinär om hjälp.

* Klor

Klor är oftast för långa som leder till att det spjälkar sig. Detta gör mycket ont
och är onödigt. Valpen måste lära sig att acceptera kloklippning redan före åtta veckors
ålder hos sin uppfödare. Det underlättar sig för valpköparen. En huvudregel är att valpen
inte får komma loss när du väl har tagit upp den i knäet för att klippa klorna. Håll fast
tassen hur mycket den än krånglar och vill komma loss. Du ska ej banna hunden eller gulla
med den, va bara tyst den ger sig efter ett tag när den inser att den sitter fast.
Nu kan du börja att klippa klorna. Sitter den snällt still så ge den beröm. Inne i klon
så finns det en pulpa med nerver och kärl. Klipper man i den så blöder det, men det är
absolut inget farligt. En del hundar reagerar och andra inte. Om du nu skulle klippa i
pulpan så gulla då inte med hunden, utan klippa bara vidare på dom andra klorna. Slutar
du med detta lilla missöde försvåras kloklippningen. Det slutar att blöda ganska så
snart om hunden sitter stilla, något bandage behövs inte. En riktigt klippt klo ska
vara rund utan vassa kanter.

* Pälsvård

Hundens päls har en massa olika variationer. Från de allra tunnhårigaste till jättepälsar.
Det är en stilla förhoppning att valpköparen till en långhårig hund förstår vilken tid
som krävs för pälsvård. Kamning av pälsen måste också tränas ifrån valpstadiet. Är valpen
håröm är det absolut nödvändigt att kamma hunden oftare så att den inte blir tovig.
Blir den tovig är det bättre att klippa av hundens päls än att plåga den med kamning.
En annan form av hårvård är trimning. Där rycks håret av hunden. Många föredrar av
humanitära skäl att klippa sin trimningshund. Oavsett päls ska den hållas ur hundsynpunkt
ren. Det innebär inte ideliga bad som torkar ut pälsen. Hunden ska badas när den känns
smutsig och luktar illa. När du badar hunden så va rädd om ögonen och öronen.
Stoppa bomullstussar i öronen. Trakterna kring öron och ögon bör ändå tvättas noga.
Använd ett välkänt schampo som inte innehåller lusmedel.
Detta behövs inte först hunden har ohyra.

* Ohyra

Ohyra behöver inte bero på dålig skötsel. Parasiter som löss, loppor, skabb och fästingar
finns i omgivningen. Däremot är det dålig vår dom man inte åtgärdar det genast.
Kliar hunden sig för intensivt och mer än vanligt finns det anledning att gå igenom
pälsen (använd gärna en luskam). Skulle du inte hitta någon ohyra är det ändå säkrast
att bada hunden två gånger med en veckas mellanrum. Löss är inte så lätta att hitta
förrän de förekommer i stora mängder. Då syns också deras ägg som är vita och sitter
på hårstråna. Lusen överlever inte många timmar utan värddjuret. Loppan klarar sig
längre speciellt deras ägg. Loppan själv kan vara värddjur till en hos hunden
förekommande bandmask. Försöka att art bestämma de objudna gästerna.
Det är lättast att göra detta när de är döda efter badet. Då syns det ganska så väl i pälsen.
Om det är loppor så måste du sanera där hunden har sina liggplatser.
Fråga på djuraffären efter lämpligt medel.

* Fästingar

Fästingar finns framför allt rikligast i lövskogar. De måste ha ett värddjur
för att kunna full följa sin livscykel. När djuret passerar ramlar de små bruna
fästingarna ner i djurets päls. Snabbt borrar de sig ner i huden och suger blod.
Omfånget ökar på kort tid till storleken av en ärta och färgen blir blågrå. Tas fästingen
inte bort lossnar den av sig själv för att fortsätta sin utveckling eller
fortplanta sig och lägger ägg. Oftast har hunden inte mer besvär av fästingbett än
att det kliar. Om du tar bort fästingen ovarsamt så att huvudet sitter kvar
i huden kan det uppstå en röd irritation.
Fästingen släpper bättre om den först dränks i fet matolja.

* Rävskabb

Under 80-talet har rävskabben i de närmaste utrotat räven i Sverige.
Under den perioden har också hundarna drabbats av skabb. Skabben ger en
fruktansvärd klåda. Små röda knutor uppträder i huden och pälsen faller av.
För räven medför skabben en dödlig utgång då den inte kan behandlas.
Schampo till rävskabb köper man på apoteket med ett recept
som man får utskrivet av sin veterinär.

* Hanhundens förhud

Nästan alla hanhundar har eller får någon form av katarr.
Förhudens mynning utgör en bra grogrund för små infektioner
genom ansamling av smuts och urin. Infektionen kan genom urinvägarna
sprida sig till prostatakörteln (därför ska åkomman inte nonchalerar).
Torka den smutsiga hanhunden varsamt under magen så att det inte tränger
in onödig smuts i förhuden. Visar hunden sig irriterad och slickar ofta
är det bäst att spola förhuden med ett skonsamt desinfektionsmedel.

* Hundens "stjärt"

Speciellt långhåriga hundar bör kontrolleras ofta under svansen.
Dels syns inte eventuella fel så lätt som på korthåriga hundar,
dels bidrar det långa håret till att fukt och smuts fastnar och
kan ge irritation både runt vulva och anus. Det är inte alltid
hunden själv kan hålla sig ren utan att den behöver tvättas i stjärten.

* Vaccinering

De smittsamma sjukdomar vi vaccinerar våra hundar emot är valpsjuka,
smittsam leverinflammation och parvoinfektion.

* Valpsjuka

Är en virussjukdom som oftast inleds med kräkningar, diarré samt
flytningar ur näsa och ögon. Sjukdomen kan också över gå i en nervös
form med krampanfall och ryckningar i en enskild kroppsdel.
Både vuxna hundar och valpar drabbas. Överlever hunden får
den som regel bestående men.

* Smittsam leverinflammation (HCC)

Är också ett virus som slår till snabbt och skoningslöst.
Lever och slemhinnor angrip, hunden får hög feber, ökad törst,
blödningar i slemhinnorna, bukömhet, kräkningar och diarré.
Sjukdomen sprids både genom direkt och indirekt kontakt och genom urinen.
Hundar som överlever blir oftast helt återställda och immuna.

* Inälvsparasiter

Inälvsmask är vanligast hos valpar. Vuxna hundar kan vara infekterade utan synbar
symtom och kan då vara en smittkälla. Tecken på inälvsparasiter är avmagring,
dålig tillväxt, ruggig och glanslös päls, kräkningar och diarré, uppsvälld buk
och blodbrist. Den första åtgärden för att slippa mask är att uppfödaren avmaskar
mamman före parningen. Valparna ska sedan avmaskas redan första gången mellan tre
och fyra veckor och därefter ytterligare en eller två gånger innan alla
valpar skiljs åt. Du ska ge valpen maskmedel då du har haft den hos dig i fyra veckor.
Även om masken inte syns i avföringen bör valpen ha en ny kur efter tio dagar.
Du bör rutinmässigt avmaska den vuxna hunden vår och höst.

* Spolmask

Är den vanligaste parasiten. Vid stora angrepp på små valpar kan tillväxten
hämmas och valpen kan få bestående men. Vanlig symtom är att valpen omväxlande
har diarré och hård avföring. Vid stor förekomst kan valpen kräkas upp hela
nystan av mask. Masken kan också förorsaka förstoppning.
Vuxna hundar tål angrepp bättre. Spolmasken är upp till 2 dm lång.

* Hakmasken

Är endast ½ till 1 cm lång och är svårare att upptäcka än spolmasken.
Hakmaskens skadeverkan är mycket allvarlig och i svåra fall kan hunden avlida.
Parasiterna hakar sig fast i tunntarmens slemhinna och suger blod.
Resultatet blir oftast blodbrist, blodig diarré, lunginflammation
och klåda. Hunden blir mager och svag.

* Avmaskningsmedel

På apoteket finns det flera olika avmaskningsmedel att välja
mellan fråga expediten om vilket avmaskningsmedel som tar bort
all mask d.v.s. spolmask och hakmask.
Avmaskningsmedel är receptfritt på apoteket.