Återigen ska ni vara välkomna till lajvet upprorsdagar som kommer att vara mellan den 21-23:e Juli strax norr om Umeå. Detta är det andra utskicket och här kommer vi att presentera den information ni behöver för att kunna deltaga på lajvet. Har du några ytterligare frågor går det bra att kontakta någon av arrangörerna. Många saker har hänt sedan utskick ett och mycket har ändrats, t.ex. ett givande samarbete med lajvföreningar i Skellefteå och Stockholm.

Det här lajvet är inte ett bofferlajv så reglerna kommer att efterspegla det. Strid kommer att bli väldigt farligt och man kan utan större svårighet dö, detta är absolut inget kul då karaktären du jobbat med försvinner och du blir då tvungen att spela en annan, enkel karaktär utan mycket att göra. Inga helare eller liknande finns att uppsöka så om du blir skadad så är antagligen skadad för resten av lajvet. Dock kommer det kanske att finnas läkekunniga personer som kan lägga bandage och liknande för att stoppa blodflödet.

De flesta har 1 KP (KroppsPoäng), men vissa personer eller varelser kan ha mer KP men pöbeln har inte mer än 1. Vana krigare kan tåla med skador då de är vana vid skador och smärta. All strid som sker ska ske med latexvapen som är kontrollerade för sin säkerhet av arrangörerna. Alla vapen ger en KP i skada, sköldar får EJ användas som vapen. I strid får inga slag utdelas mot skrev, huvud, händer och bröst för kvinnor. Detta då det finns chans för skador. Skulle du få en träff i en sådan kroppsdel kan denna ignoreras då den inte är giltig.

Läs nedan vad som händer då du skadas och KP sjunker i olika kroppsdelar.

Om du bara har ett KP från början så ignorerar du de första, dessa gäller endast för härdade krigare.

I Vanheim finns det inga helare som genom handpåläggning helar skador så krigarna direkt från att vara totalt sönderhackade kan hoppa upp igen och slåss. Det finns självklart läkare men dessa vet att ta betalt för sina tjänster och blir snart rika och vill självklart bli rikare.

Hur lång tid tar det då att läka skador? Det tar en natt att läka en KP, och då måste såret vara förbundet av en läkare. Kroppsdelen är inte fullt brukbar förrän full KP har uppnåtts.

De få läkekunniga som finns vet att ta bra betalt för sina eftertraktade tjänster och dessa personer är ofta rika och självklart vill de bli rikare.

Den som blivit skadad får ej ta bort sitt bandage eller liknande då såret går upp igen och personen svimmar av smärta tills läkaren förbinder honom igen.

Det finns sex olika sätt din roll kan dö på.

1. KP sjunker till -3 i vilken kroppsdel som helst.
2. KP sjunker till -2 i mage/bröstkorg.
3. Du får halsen avskuren. Läs nedan.
4. Självmord. Du vet ju själv om du tänker ta sitt eget liv så det behövs inga regler för det.
5. Förgiftning. Läs nedan.
6. Avrättning. Om du döms för något brott och döms till döden och blir avrättad är du död.

Om du vill döda någon tyst och snabbt kan du skära halsen av denne. Detta gestaltas med att du drar med eggen längs offrets hals. Offret dör då omedelbart med ett gurglande ljud.

Vi vill påpeka åter igen att det inte är roligt att få sin roll dödad, så döda ingen om du inte har en riktig bra anledning, personen är din fars mördare eller något av samma kaliber.

Om något du dricker eller äter smakar extremt salt så har du blivit förgiftad. Fem minuter efter att du intagit giftet så börjar det att verka, först som illamående och sen yrsel och medvetslöshet. Fem minuter efter att giftet börjat verka dör personen. Det tar alltså sammanlagt tio minuter från att giftet intas till att personen ligger död.

Endast ett fåtal personer har förmågan att förgifta, om det inte står något i din intrig så kan du inte använda gift. Salta all mat försiktigt så det inte blir några missförstånd….

Du kan "knocka" folk, dvs slå dem medvetslösa med ett slag mot huvudet så de svimmar och är helt tysta och stilla. På lajvet symboliseras detta med att du slår LÄTT med vapnets knock knopp mot huvudet på offret och diskret säger "nåck".

Offret svimmar direkt med ett litet stön och segnar ner till marken. Tio minuter senare vaknar han/hon med en sprängande huvudvärk och, förmodligen en tom börs.

Offret minns allting fram till slaget så om förövaren kom framifrån minns allstå offret vem det var som utdelade slaget men om personen som knockade kom bakifrån är den anonym.

Knock får ej ske under strid.

Om du nu skulle ta en fånge eller röva bort någon eller på något sätt bli tvungen att binda en person, se då till att denne har det bekvämt och får mat. Då du ska binda någon, säg diskret "Löst eller hårt?", den som ska bli bunden svarar då om han/hon vill bli bunden hårt eller löst.

Om fången blir bunden hårt får han/hon när som helst försöka åla ur repen eller fly. Men om han/hon blir bunden löst så får han/hon inte fly, men det är ju mycket bekvämare. Vill man bli bunden hårt får man räkna med att det skaver en del om händerna.

Glöm inte att det inte är särskilt skoj att sitta fånge hela lajvet, så om du har en fånge och denne verkar mycket uttråkad kan en liten flyktchans "råka" uppstå. Vakten snarkar mycket ljudligt och vaknar inte förrän fånge befinner sig på tryggt avstånd….

Om du tycker att din karaktär bör bära vapen skriver du detta i din roll och nämner varför du bör göra detta, hur du fått tag i vapnet i fråga och dylikt. Gör du inte detta kommer du inte att få bära vapen på lajvet, hur mycket du än gnäller.

Om du bär en rustning under strid så ökar dina chanser att klara dig helskinnad och de skador du får blir inte lika allvarliga. Rustningen ska godkännas av någon av arrangörerna. För att rustningen ska vara godkänd får det inte förekomma vassa kanter på den som skadar vapen eller lajvare, dessutom måste den se bra ut. Här är rustningspoängen. De är kumulativa, alltså, de läggs ihop.

Om vi säger att du bär en ringbrynja och en läderrustning ovanpå detta och spelar en härdad krigare tål du alltså 7 träffar innan KP når noll.

Läder + Ringbrynja + Grund KP

1+4+2 = 7

Men trots att du har rustning så känns träffarna, så skrik och grymta mycket om du blir träffad, det höjer stämningen avsevärt.

Läder* 1p

Nitat läder 2p

Gambeson (vaddering) 2p

Fjällpansar 3p

Ringbrynja 4p

Plåt** 5p

*Det måste vara tjockt, minst 3mm.

** Även aluminium går bra, bara det ser bra ut.

Rustning skyddar enbart där den täcker, har du benskenor som täcker framsidan av benen men du får en smäll på baksidan av benen får du snällt ta skada.

Pilbågar får inte ha en dragkraft som är högre än 20 pound, fråga tillverkaren eller använd följande metod:

Ta din pilbåge och en av dina pilar plus en "fiskvåg" eller newtonmeter, du lägger pilen på strängen, anlitar en frivillig (gärna med tjocka handskar) som håller i bågen och dra sedan med vågens krok ut strängen hela pilens längd. Vågen får då inte visa mer än 9,8kg (20 pound, 98 newton) annars är den för stark och kan ej godkännas. Pilarna ska även de vara säkra, de ska vara buntade med skumgummi och med ett skydd längst fram på pilen så att inte pinnen går igenom. Utsidan ska vara täckt med latex eller en enkel tygpåse. Beskrivning kan enkelt hittas på Internet, till exempel syskonskapets hemsida: http://lrp.zon.se.

Det är viktigt att spela sina skador. Det höjer lajvkänslan avsevärt och striderna blir faktiskt mycket roligare.

Vi kräver inte att ni ska spela tyngden på era vapen men ni bör faktiskt tänka på att man inte kan slåss med ett tvåhandssvärd i en hand. Vi vill inte heller se några tokviftningar med svärd.

Minsta ålder för att få bära vapen är 15år. Då vi inte vill ha en bofferarmé på 14åringar. Dessutom är det inte realistiskt att bära vapen om man är ung, du har inte råd med et, du orkar inte bära det och framför allt så ger ingen dig ansvaret över ett vapen. Bara latexvapen är tillåtna och de ska vara godkända av en arrangör.

Tänk på om det är realistiskt att din roll bär vapen. Vad vi menar är att en bonde knappast bär svärd, kanske en dolk.

Då du kommer till lajvet på fredagen är det mycket viktigt att du checkar in hos en arrangör, gör du inte det kan vi inte veta att du kommit till området, och då kan vi inte söka bidrag för din närvaro. Annat viktigt som ska göras där är kontrollering av vapen och rustningar. Påträffar vi på lajvet ett ej kontrollerat vapen, eller en rustning vi inte sett förut så kommer du att avvisas från området på din bekostnad. Med andra ord får du fixa taxi, skjuts eller liknande på egen hand. Låter kanske hårt men vi kan inte ha en massa farliga vapen och rustningar som far omkring på lajvet.

Mat är en mycket viktig del av lajvet, "en hungrig lajvare är en dålig lajvare". På lajvet finns det två sätt att få mat, att äta på värdshuset eller att ta med sig egen mat.

Värdshuset består av en liten hall, ett större rum, en sovkammare för personalen, ett förrådsrum, ett OFF-rum, en jordkällare och ett sovloft på andra våningen.

Inne i värdshuset är det vapenfrid, dvs INGEN får därinne bära några vapen, inte ens något av följena. Det serveras där mat och dryck för låga priser. Det serveras både vegetariska rätter och rätter med kött för de som så önskar. Drycker är alkoholfria, d v s inte över 2,25%. Betalning för mat sker endast med mynt, då femkronor och tiokronor som du innan lajvet får växla till dig på en bank, affär eller dylikt.

De drycker som serveras är Cider, lättöl och några olika fruktdrycker som äppel, päron, fläder och dylikt. Priset för drycken är 10 kr kannan. Det serveras också gratis vatten.

Den mat som finns är bröd, med ost och skinka, soppor, grytor och olika kötträtter. Kostnaden ligger mellan 10 och 40 kr. På morgonen kommer man också att kunna få en delikat morgongröt med sylt och mjölk för 10 kr. En mer detaljerad prislista hoppas vi kunna komma ut med senare. Vi ser gärna att ni äter på värdshuset då det ger stämning god mat och trevligt sällskap. Där kommer det att vara många möjligheter till lajvande och vi slipper ha en massa mat kvar som går till spillo vid lajvets slut.

Ni får självklart medtaga egen mat, men då kräver vi att denna ska vara IN-Live, här följer några goda idéer:

Grovt bröd med ost eller skinka (detta då inte i vanlig smörgåsform, du bryter brödet och skär bitar av pålägget med kniv, osthyvel är ett modernt påfund). Detta äter du till all mat och som mål mitt på dagen, brödet ska vara så grovt som möjligt och det bästa är att baka eget, både billigare, godare och mer IN-Live.

Gröt, havregrynsgröt, korngröt och allt möjligt passar (inte risgrynsgröt dock), den kokar du otroligt enkelt över öppen eld och äter med sylt, äppelmos och eventuell mjölk.

Rotfruktssoppa/gryta lagar du enkelt till, koka lite vatten, lägg i små bitar av diverse rotfrukter, lök, och andra grönsaker. Smaksätt med en buljongtärning och lite peppar, låt koka tills allt är mjukt och njut, både gott ock mättande. Vill du kan du också lägga i lite kött.

Grillad kyckling är ett gott och enkelt sätt att bli mätt på, ta med en eller två hela kycklingar som du smaskar på med bara händerna, flottigt men mättande.

Maten kan tillagas på den allmänna eldstaden som kommer att finnas vid värdshuset och äts på trä/tenn tallrikar och helst med träsked. Till den dricker du mjölk eller dryck med smak av äppel, päron, vinbär, fläder och annat som fanns på medeltiden, cider går också mycket bra om du vill vara lite finare. Saker du ska undvika i dryckesväg är tropiska smaker som, ananas, apelsin, jordgubb och moderna påfund som oboy. Vi ser helst att du undviker kaffe, men då vi tycker synd om alla "koffeinister" tillåter vi det. På kvällarna är det gott att dricka lite varmt te med honung, kan mycket enkelt värmas, men, undvik tepåsar.

All mat du för med dig bör förpackas IN-Live, i glas/keramikkärl, tygpåsar, tygstycken, näverburkar och liknande. Plastpåsar är bannlysta och kommer du ens på tanken att ta med en petflaska med cola så...

Då du blir sugen på något sött bör du inte ta fram din 100g Marabou chokladkaka. Istället kan

man köpa nötter, torkad frukt, äpplen, päron och dylikt.

På lajvet kommer det inte att serveras några drycker med högre alkoholprocent än 2,25%, och det är förbjudet att föra med sig drycker med högre alkoholhalt. Vill du att din roll ska vara full är det enkelt att spela full, du låtsas helt enkelt. Om man blir full på riktigt är det svårt att hålla sig i rollen och lätt att börja snacka OFF, men framför allt en säkerhetsrisk som vi inte vill ta. Ser vi någon vara riktigt berusad på lajvet kommer denne att avvisas från området på egen bekostnad (helt enkelt, du får betala Taxi).

Cigaretter är totalförbjudna, det är pipa som gäller och inget annat. Och här gäller även som överallt annat att allt ska vara inlajvförpackat, inga plastiga tobaksförpackningar. Det kanske är ett lite väl högt krav, men försök i alla fall ta en tobaksblandning som inte luktar parfym.

Lajvet kommer att pågå i ca två dygn, detta inbegriper två nätter, och då bör man sova "en trött lajvare är en dålig lajvare". Sömn kommer att ske antingen på värdshusets sovloft eller i militärtält som finns på området. Vissa grupper har särskilda sovplatser, t.ex. konungaföljet kommer att sova i en medeltida paviljong och en del i följena från Cormac i egna medtagna tält.

På Värdshuset finns det ett ganska stort sovloft där vi beräknar att få in en massa personer, då främst bygdebefolkningen och de som har anledning att bo där. Här kommer det dock att vara lite högre krav än i tälten, alla sovsaker och all synlig packning ska vara IN, alltså renfällar (går även bra med får, ko och annat) och yllefiltar att sova på och all packning i säckar, näverkontar och dylikt. Det är inte så svårt att ordna och gör att det blir en mycket högre stämning däruppe. Ni som inte orkar fixa fällar och filtar får helt enkelt sova i de inte alls lika trevliga militärtälten, flit belönas. Filtar kan köpas på t.ex. överskottslager eller så kanske ni har någon gammal filt hemma, då det är sommar och inomhus så lär man inte behöva så mycket.

Vi ska fixa åtminstone två militärtält att sova i, i ett sådant ska man kunna få in 20 personer och det blir alltså plats för 40 stycken. Antagligen kommer det inte att bli så trångt utan mycket gott om plats. Här är kraven inte lika höga, du får använda liggunderlag och sovsäck (observera får, vi ser helst att du använder fällar och filtar) att sova på. Dessa skall dock döljas under dagarna och bör helst vara i ganska diskreta färger. Det gäller fortfarande att all packning som inte är IN ska vara dold med filtar, säckvävssäckar eller enkla tygpåsar, detta är inte svårt att ordna, skaffa bara en stor säck att stuva ned allt i så är det bra.

Tyvärr kommer vi inte att kunna använda boden, vilket är synd. Har ni någon offpackning eller liknande, kanske OFF-kläder så kan man slänga in allt där.
OBS! Föreningen ULORF ansvarar ej för borttappade eller stulna saker.

I Vanhein heter valutan Daler, veckoinkomsten för en bonde ligger väl nånstans omkring en daler. Vi kommer att använda små metallbitar av olika värden. Dessa pengar kan användas till att köpa tjänster, muta, och dylikt. De kan också stjälas

För att köpa riktiga varor, som vapen eller mat används riktiga svenska mynt. Inga sedlar får användas. enkronor kallas silver och guldtior kallas guld.

I utskicken har vi friskt använt oss av orden OFF-Live och IN-Live, eller bara OFF och IN. De har en ganska enkel betydelse.

IN betyder någon som passar in i lajvet, något som hjälper till att upprätthålla dem medeltida stämningen. Detta kan vara en snygg medeltida klänning, en yllefilt, ett par handsydda läderskor eller vad som helst som uppnår den for lajvet förbestämda graden av tidsenlighet. På vissa lajv är det förbjudet att ha gummisula på skorna, ibland är det helt ok att ha ett silverfärgat kupoltält. Vad som gäller på vårt lajv kan du läsa på rätt/fellistan nedan och på vissa ställen i utskicken. Är det något du undrar över så är det bara att maila eller ringa till arrangörerna.

Saker som är OFF är helt enkelt den totala motsatsen, t.ex. petflaskor, neongrönt, datorer och annat.

IN betyder också den tiden då du spelar din roll, du är då IN-Live, all tid då du inte lajvar är du OFF-Live.

Vi vill att du på vårt lajv skall vara IN-Live hela tiden, då du äter, då du sover, då du besöker avträdet och all annan tid mellan fredag kväll och söndag eftermiddag. Självklart finns det vissa saker man måste bortse ifrån, sätta i linser, byta roll och dylikt. Men framför allt måste du tänka på att inte prata OFF, om du börjar OFF-prata är det lätt att andra, mer eller mindre frivilligt, hänger på och så har du förstört lajvet för dig själv och alla andra som hör er. Inte ens på natten då ni ska sova får du prata OFF, inte ens om du tror att alla andra sover. Det kan hända att några ligger vakna och så har deras lajvstämning totalt förstörts. Om det på natten skulle komma någon och väcka dig, kanske för att röva bort dig, tala med dig, mörda dig eller annat så får du absolut inte säga något som "Stick, jag vill sova!" du ska agera som din roll skulle gjort. Detta betyder självklart inte att du ska hålla på att väcka folk hela nätterna, du måste tänka på hur de känner sig. Kanske har de inte sovit på flera nätter och behöver verkligen den sömnen.

Om du nu verkligen måste bli OFF, gå lååångt ut i skogen, titta dig väldigt noga omkring och sen kan du gå off ett kort tag. Men försök att vara IN hela tiden.

Detta är en OFFlajvruna, ser du den ska du strunta i det den sitter på, ex om den sitter på en dörr ska du inte gå in där, sitter den på en pengapung så stjäl du den inte, sitter den på en påse så ignoreras den osv.

Du kan själv sätta en OFFlajvruna på saker som folk inte ska se, en påse med linsgrejer eller din pengapung med riktiga pengar som ingen ska stjäla.

Här är en liten lista på vad som vi vill respektive inte vill se på detta lajv.

Sedan första utskicket har en del ändrats i världen, här kommer ny och uppdaterad information. Först, en karta över världen som nu satts samman med RSK-Bortbytingarnas lajvvärld.

Konung Vanne är oinskränkt envåldshärskare i landet, hans ord är lag. Han har ett råd bestående av ett antal visa och framstående personer, samt sina söner, men detta råd är enbart rådgivande och har ingen som helst bestämmanderätt. Under kungen står 7 hertigar som alla har 5-10 baroner under sig. Sammanlagt finns det alltså 7 hertigdömmen och 55 baronier i landet. En baron har ett antal fogdar under sig som kan variera mellan 3 till 30, helt beroende på folktätheten. Dessa har som uppgift att resa runt och indriva skatt, något som gjort dem måttligt populära ibland folket.

Trakten där lajvet utspelar sig ligger i baroniet Västerberg, just på gränsen till Kirke, det har varit ganska många tvister om under vilken området står, men det är nu Västeberg som har makten. Den lokale fogden, Botulv Sturesson är en sadistisk människa som njuter av att driva in folkets sista surt förvärvade slantar. Han är mycket illa omtyckt av de flesta, men baronen gillar honom då han brukar få in sina pengar till slut.

Alla av adlig börd har rätt att döma i brottsmål, men det finns domare som har detta som yrke. Men det är få som någonsin får en rättegång, fogdens knektar verkställer ofta straffen direkt på plats utan en riktig dom. Endast då en storbonde, Släktäldste, frälse eller liknande står inför rätta blir det en ordentlig rättegång.

Mindre mål, som stöld, smädelse och dylikt kan tas hand av byäldsten.

De straff som tillämpas är hårda och grymma och för det mesta fysiska. Men om den dömde har pengar kan han/hon böta en summa som motsvarar den fysiska bestraffningen. För de grövsta brotten går det ej att köpa sig fri. Nedan följer ett par exempel på brott och deras påföljder.

Vanheim har en stor militärstyrka som styrs direkt under kungen. Han har en militär rådgivare som sitter med i rådet, men som vanligt har kungen all bestämmande makt. Vanheim är kända, och fruktade för sin utmärkta bågskyttar och starka långbågar som enkelt dödar innan fienden kommit nära. Under kungen finns det en Fältmarskalk som bestämmer över 3 Generaler. Varje General bestämmer över 7 Hastater. Hastaten styr över 10 Kaptener som styr över en trupp soldater som kan variera från 30 till 200, beroende på vilken sorts soldater det är. Kapten är den högsta stridande rangen. I varje trupp finns det Gruppbefäl som styr över 20 meniga var, antalet Gruppbefäl beror på antalet soldater. Det finns två grader av menig, 1:a och 2:a. Soldater av 2:a graden är den absolut lägsta och de brukar vara nykomlingar och gröngölingar som aldrig varit inblandad i riktig strid ännu. För det mesta befordras soldaterna efter deras första strid, om dom inte klantat sig på något sätt.

Vanheims samlade militärstyrka uppgår till ca 25.000 man, en mäktig trupp i dessa krigiska tider.

I baronierna Västerberg och Kirke så finns det ganska få riktiga byar och knappt några städer. Detta då det ligger långt uppe i norr och är koloniserat ganska sent, för bara några hundra år sedan. De flesta bor på gårdar tillsammans med familjen och odlar en åkerplätt och har en del kreatur, åkerplätten är i vissa fall arrenderad av baronen eller en storbonde, men detta är inte så vanligt då det finns mycket mark uppe i norden. Några livnär sig också på Jakt och/eller fiske. Det finns en del storbönder med stora gårdar som bestämmer över en massa pigor, drängar och trälar. I västerberg och Kirke finns det ca 55 stycken. Nu på senare tid har skörden varit mager och folk har inte haft någon mat att äta sig mätta på, ingen har riktigt svultit ihjäl men det är inte roligt att gå omkring med en tom mage. Då folket är vana vid att ha det gott med god mat så är de rätt så missnöjda. Och då fogden kom med sina knektar och krävde nästan dubbel skatt blev måttet rågat. Många går omkring och muttrar om dessa fördömda knektar och fogdar, till upprorets fördel. Och till råga på allt så kommer det utlänningar till trakten, och alla är mycket misstänksamma mot nykomlingarna.

I Vanheim är det lagstadgat att man och kvinna skall vara helt jämlika, något som inte märks alltför mycket då man tittar på kungen och dennes hov. De flesta viktiga poster inom militären och styret innehas av äldre män, men det finns ett par undantag. I Rådet sitter det enbart en kvinna. På landsbygden tillämpas lagen bättre, där man och kvinna är jämställda, även i praktiken. Landet kan ha en drottning.

I hela landet är det alltid det äldste barnet som ärver allt av föräldrarna, om de inte har sagt annat. De övriga barnen ärver absolut ingenting men för det mesta så skänker den äldste bort en del av sakerna så att de yngre inte står helt lottlösa. Sedan går de antingen i tjänst som drängar eller pigor någonstans eller skaffar sig egna gårdar, ibland händer det också att de stannar kvar och hjälper sina syskon. Arvsrätten har lett till många blodiga bråk inom mellan syskon, om den äldste skulle avlida så blir det ju den näst äldste som ärver. Det har i vissa fall gått så långt att det bara är det allra yngsta syskonet som överlever. Många är de testamenten som förfalskats för att få en större bit av kakan.

I en by, eller en trakt så är det ofta en familj som styr och ställer, då de flesta är på något sätt släkt med den familjen blir det ganska rättvist. Om någon från en annan familj vill flytta in i trakten krävs det oftast att den personen gifter in sig i släkten eller lovar bort något av sina barn åt en medlem av familjen. Där lajvet utspelar sig finns det två konkurrerande släkten. Bracknebäckarna och Kvistebrukarna. Bracknebäckarna var de som kom dit först och de betraktar Kvistebrukarna som utbölingar som inte borde få bo där. Men Kvistebrukarna har lyckats stadga sig och bli nästan lika stora som Bracknebäckarna trots motsättningar. Många av Bracknebäckarna har accepterat dem men en svår konflikt lever ännu kvar. De båda familjernas konflikt är så djupt rotad att endast nya generationer kan få död på den. De båda släkterna skyller det mesta på varandra, ett bortsprunget får, en dålig skörd, ett irriterande regnväder och så vidare.

Varje stor släkt har en släktäldste, det är han/hon som för släktens talan och fattar beslut. Släktäldsten väljs på livstid (eller tills han/hon blir avsatt) och efter hans/hennes död väljs en ny av släktens myndiga män och kvinnor. Släktäldsten kan vara både en man och en kvinna och han/hon har alltid stöd av sin man/hustru. Trots titeln behöver inte släktäldsten vara den äldste i släkten, då han/hon väljs är det ju för resten av livet och man vill inte behöva välja en ny hela tiden.

Bland Bracknebäckarna är det ***** Bracknebäck som är släktäldste, han kom till trakten för inte mer än sju år sedan. Men då han gifte sig med dottern till Guste, det förre släktäldsten, vann han genast mycket i förtroende. Han blev en beryktad och respekterad man i bygden och då Guste brann inne valdes han enhälligt som efterträdare. Han har styrt med god hand och är mycket omtyckt av de flesta.

Kvistebrukarnas släktäldste är för tillfället Fru *** Kvistebruk, det var förut hennes man som var släktäldsten. Men då han dog valdes hon till hans efterträdare, hon har en stor och rik gård och då hennes sorgetid just gått ut är hon mycket eftertraktad bland traktens ogifta karlar.

Bracknebäckarnas släktäldste *** fyller jämt, 40 år, och detta måste firas med en fest. Han har bjudit in hela bygden att deltaga på festligheter med god mat och dryck. Till och med kvistebrukarna har blivit inbjudna, men de har nog mest kommit dit för att ta av ***s mat då de saknar lite sådan, och så kan de ju retas lite.

Värdshuset var förut en mindre gård där *** och hans fru bodde, men en dag brann ladugården ned och Guste, Bracknebäckarnas förre släktäldste, brann inne. I och med detta flyttade *** och hans fru till Gustes gård och deras gamla gård byggdes om till ett värdshus som döptes till "den skrämda haren". Det går en mindre handelsväg förbi och då det är det enda värdshuset i trakten drar det ganska många besökare.

I Vanheim är namnskicket ganska enkelt, du har ett förnamn, detta bör vara svenska medeltida namn, typ Sven, Eskil och liknande, ett bra tips är att se den svenska namnsdagskalendern, där kan du hitta många bra namn. Sen så heter du din faders namn plus son. Helt enkelt, heter du Sven, och din far Eskil så heter du Sven Eskilsson. Den tredje delen är den släkt du tillhör (tillhör du ingen släkt så kan du strunta i detta). Så tillhör du Bracknebäckarna, har en far som heter Eskil och heter Sven i förnamn blir det hela: Sven Eskilsson Bracknebäck, det behöver inte vara svårare. Sedan kan du få tilltalsnamn, typ Sen Raske (om du skulle råka vara rask) eller Sven Mjölnare (om du arbetar som mjölnare). Detta namnskick gäller ALLA som bor i Vanheim, du som tänkt på något annat sätt, t.ex. "Sven Examilirion Drakdräpare" låter ju bra, får tänka om och heta Sven Eskilsson Bracknebäck istället. För kvinnor gäller ungefär samma sak, dock byter de ut son mot dotter. Skulle då Eskils syster heta Ida så skulle hon heta Ida Svensdotter

Religionen är mycket stark i Vanheim, ALLA ber de dagliga bönerna, för de vet att annars kommer gudarna att bli olyckliga på en. Man respekterar prästerna, och det hela är en naturlig del av samhället, ända längst ut i de oländigaste bondbyarna.

Den gamla religionen är en sorts naturreligion, med tro på två urkrafter, präster är visa män i och allt är ganska snällt. En ny kyrka är på väg i städerna, Den nya ordningen är mer en patriarkat inriktning som delar Dag och natt i två. En "god" manlig del och en "ond" kvinnlig del. Detta har stort stöd bland adeln som ser möjligheterna i en starkare hierarkisk struktur men ogillas av många på landsbygden. I städerna imponeras man stort av de nya templen och de storslagna ceremonierna

Är en dualistisk/pluralistisk religion, dvs att natten och dagens entiteter är lika viktiga och kan ej skiljas åt. Ni kan se att det är en hinduistisk inriktning med elementbalans och kombinationer av gudarnas skepnader som används på landsbygden medan det i städerna börjar växa fram en mer partitaktisk mansdominerande "brutal/totalitär" religion

Detta är urkrafterna DAG och NATT. De har två aspekter av sig själva, en manlig och en kvinnlig. I DAGS skepnader ryms egenskaper som värme, eld, vrede, lust, fruktsamhet dvs både goda och dåliga kännetecken av livet med dess häftiga känslor och egenskaper. NATTS syskon äger egenskaper förknippade med mörker, sömn, död och stillhet. Alla är de dock en del av en större helhet, ALTTET. Gudomarna tillbeds för att försäkra sig tillgång till eller skydd ifrån de egenskaper de besitter.

Som ni ser har krafterna olika egenskaper/funktioner vid olika tillfällen på samma sätt varierar namnen beroende på i vilken situation de åkallas. Du kan själv välja vilket namn du kallar dem vid men kom ihåg att det bör passa situationen.

På landsbygden dominerar seden att alla gudomarna representeras av en eller flera respekterade bybor som förutom sina vanliga sysslor anses vara välsignats av drömmarnas konung, de kallas oftast präster eller prästinnor och är oftast äldre men inte alltid. Vissa anses redan från födseln vara välsignande med stor visdom och blir religiösa vägledare, Livstjänare (som munkar eller eremiter), dessa viger sitt liv åt att tjäna Guddomarna och respekteras högt av alla (nästan…) .

I städerna sägs det att gudarna börjats delas upp till två separata entiteter som även givits namn , detta anses oroande av vissa som tror att om gudarna skiljs åt kommer de inte längre att balansera varandra utan istället hamna i motsättning. Det förtäljs även om präster som helt ägnar sina liv och värv åt en enda gudom.

Stadreligionen, Den Nya Ordningen.

Stadsreligionen är lite mer lik kristendom, det heliga språket är kort och gott latin.

Natt = "ond/svaghet"

de 2 gudarna (natt en sorts satan.. men inte lika "ond")

Dag skapade världen, natt var avundsjuk…

Gryning & Skymning skapade av sol, Urmänniskorna

Furser = Skapade av Natt

Stjärnor = Guddomarnas utsända, typ änglar, ett stjärnfall betyder att en stjärna kommit till människornas värld för att utföra ett värv.

Dag: Dies

Natt: Nox

Sol: Solis

Måne: Luna

Gryning: Diluculo

Skymning: Occasus

Tidelagsbarn: furs/furser

• Att alltid tala sanning
• Att hålla sina nära högt
• Att ge till den som har det sämre
• Att dricka måttligt
• Att be de dagliga bönerna
• Att varje vilodag ge gåvor till närmaste präst/tempel
• Att lyda sin världsliga herre
• Att ära sin mor och far
• Att ära sin hustru/man
• Att hellre skona liv än att taga
• Att stå för sitt ord

• Att begå hor (dela säng med gift man/kvinna (jaja inte din egen man/fru såklart!) eller ogift man/kvinna)
• Att göra med djur som gifta gör (Jättedåligt!)
• Att ljuga
• Att dräpa
• Att stjäla
• Att frossa
• Att vara girig
• Att vara högmodig
• Att hata
• Att icke helga den gode (Sol)

Dessa ska beaktas av alla, att strunta i dem för med sig otur och olycka! Alla namn som är Understrukna är förslag på landsbygdsgudanamn men de är inga "måsten"

Landsbygden: Man äter en stor måltid, helgad åt Moder Dag, ty hon symboliserar begynnandet. Man dricker till och diskuterar barnets framtid. Festen börjar med att barnet visas upp och namnges.

Städerna: Barnet sveps i linne och för inför en Pater som välsignar henne i Dies, Allfaderns namn för att skydda henne från Nox. En avgift tas upp av templet.

Landsbygden: Kroppen grävs ned på en plats som träffas av morgonsolen. Folk säger goda ord om den döde Sedan är det en stor måltid, helgad Den gode ätaren där den dödes liv och leverne (eftermäle) diskuteras. Det är god tradition att lämna en gåva till den dödes änka/änkling. Vid denna fest intages mycket rusdrycker.

Städerna: Man tar förväl av kroppen i ett tempel, samtidigt som en Pater från Den nya ordningen ber böner och välsignar den döde inför dess resa till Luna(månen) där de döda samlas för att leva i evigheten med Dies(dag) som lever med de döda och Nox(natt) som i svartsjuka plågar dem på Lunas baksida under den tid dom inte syns. Den vanligaste bönen som alla stadsbor lär sig lyder:

En avgift tas upp av templet

Landsbygden: Denna bön bes två gånger om dagen. Vid dagens första mål mat/dryck och efter solen nedgång (nattens första mål) Man tackar Jordemor för maten/drycken innan man inmundigar födan/drycken så ska maten/drycken helgas till gudarna med ett stänk av födan/drycken på marken.

Städerna: Böner kanske inte tar lika stor del som på landet, man säger kort och gott "Gratia chibus Dies (Tack för födan Dag). Det förekommer donationer till templen/prästerskapet efter maten ätits upp, allt för att få guden goda öga (Solis) vänt åt sitt håll. En vänligt inställd gud ger större lycka inom den viktiga handeln. En Pater till bords är den största lyckan/äran.

Landsbygden: Ett litet tack till Ljusets herre / fru för att han/hon återigen skådar och leder våra steg.

Städerna: Början på varje ny arbetsvecka inleds med delad frukost, ena halvan till prästerskapet, andra till familjen. Att inte göra detta är en stor synd och inget man kommer undan med, för att Dies ser allt.

Landsbygden: Innan man går och lägger sig ber man till Fru sömn att få vakna återigen och till Drömens skapare att få goda drömmar, i tysthet med huvudet blottad mot himlen,

Städerna: Städer och dess inneboende har antagligen en större chans att begå synder än bönderna. Kringresande köpmän kanske drabbas av girighet, falla för horets lockelse osv. Tjuvar och tiggare kanske måste färga dolkens klinga röd snabbare, därför att det finns så många fler utstötta här och alla vill överleva dagen. Kanske är rädslan i städerna större för att bli hämtad i sömnen pga att syndernas frestelse helt enkelt är närmare intill här än på landsbygden. Moralens förfall visar sitt fula ansikte sig snabbare i städerna.

Innan man går och lägger sig ber man "Munio mie malum"(skydda mig från ondska) i tysthet med huvudet blottad mot himlen, denna bön är även en "allmän" skyddsbön (Ave maria som förebild.)

Tackbön.

Landsbygden: Lite vad som faller dig in…

Städerna: För allmänna godheter som Sol ger oss: "Gratia his Deis." (Tack till Solen)

Landsbygden: En pojke och flicka i giftasvuxen ålder (menstruation för kvinnan, skäggväxt för mannen) som lovar varandra trohet är automatiskt frillor, dvs förlovade och om de utbyter giftasgåvor (se nedan) inom ett halvt år är de gifta. Ett vanligt knep av fäder/mödrar som inte tycker att giftemålet är ett gott kap håller de unga tu ifrån varandra i ett halvt år och så blev det inget av det hela, eller så får man en av dem att ta tillbaka sitt löfte (till stor skam). Både män och kvinnor (mest män om vi ska se realistiskt på det hela) utlovar ett frillolöfte och ser till att få sina lustar tillgodosedda för att sedan inte lämna en giftasgåva och därmed vara en "fri fågel" igen. Detta kan resultera i utomäktenskapliga barn, mycken vrede och tandagnisslan, arga bröder/fäder som jagar efter "frillolovaren" för att tvinga honom att hålla ord mm. Självklart sker arrangerade giftermål oftare än de av kärlek (det är något som lär sig, som mormor brukar påpeka)

Städerna: Förlovning skall välsignas av en Pater i ett av templen under en ceremoni där man utbyter och lovar varandra och templet trohet.

En avgift tas upp av templet

Landsbygden: En man och kvinna som ger varandra ett frillolöfte (se ovan) och utbyter en gåva (broderade dukar, smycken, kläder.. mm) inom ett halvt år från löftet är gifta. Ett vittne som ser överlämningen av gåvorna behövs för att han/hon ska kunna vittna om sanningshalten i brudparets förening. Nu ska det enligt traditionen drickas giftasöl, ofta till kvinnas faders stora förtret då det är han som står för kalaset. Det är inte ovanligt att hemgift betalas för kvinnor som giftas bort, då det p.g.a. krig och annat elände oftast finns mer kvinnor än män men det finns enstaka fall då mannens far fått betala hemgift. Efter giftasölet ska de unga tu dela säng en natt till hyllning av Lustens giverska. Sin första morgon tillsammans ska de tvaga varandra och helga varandra med ytterligare en gåva, Morgongåvan sker i gryningen då alla inför alla Urkrafterna . Detta är av tradition en kaka/bröd/vin eller annan maträtt/dryck. Efter detta är de i sanning och inför de makterna gifta i evigheten (se skilsmässa nedan)

Städerna: Efter förlovningen (se ovan) så tillkommer det ytterligare en ritual som innefattar en rituell tvagning i templets fontän. Efter ett giftemål är det tradition med en stor fest som avslutas med att brudparet försvinner iväg och fullbordar äktenskapet.

En avgift tas upp av templet

Det som anses vara giltiga skäl är :

• Ett grymt behandlande av endera parten
• Om endera får ett barn med annan (trälar räknas oftast inte)
• Om endera inte fullföljer sina plikter i sängkammaren under 3 månvarv
• Om endera är försvunnen i 5 år

Landsbygden: inget särskilt händer efteråt.

Staden: Om skilsmässa genomförs så skall de båda skämmas och vara i sorg i 3 år för att under denna tid lämna ett tredjum av allt de äter, dricker, syr, skördar eller på annat sätt skapar till närmaste tempel som botgöring för sitt brutna löfte till Deis.

I begynnelsen fanns intet.

Då skapades de två eviga krafterna, natt och dag. Dessa levde i en evig symbios, natt för det onda och mörka men även viljestyrka och kraft medan dag står för det goda, ljusa och färgglada men även lättja och vekhet. Dessa två måste leva i evig balans för att världen ska kunna fortleva.

Tillsammans skapade de världen med dess berg, hav och skogar och i himlen sattes två ögon så att natt och dag ständigt ska kunna vaka över sin skapelse, dessa fick namnen måne och sol och de turas om att färdas över världen.

En morgon då solen nyss börjat sin resa över himlavalvet föll dess gudomliga strålar på en liten sjö, ur denna steg det upp två människor, en man och en kvinna. Dessa gavs namnen Gryning och Skymning. De vandrade genom den unga världen och åt av naturens frukter och dödade djur för att äta. De levde i lyx och fick många barn som spred sig över världsalltet.

Dock hände de sig att gryning var ute och vandrade i skogen, då stötte hon på ett underligt djur och stannade förskräckt, det underliga djuret tog ett skutt närmare och spillde sin säd på henne och försvann därefter ut i skogen. Den förvirrade Gryning gick tillbaka till sina fränder och glömde snart hela saken. Ett tag senare blev hon havande och då hon födde blev avkomman ett förskräckligt djur, det väckte sådan anstöt att alla ville döda det, men Gryning kunde inte ta livet av sitt eget barn så hon sade att hon dödade det men lade egentligen ut det i skogen. Sedan försvann hela saken från hennes minne och hon fortsatte sitt liv utan att berätta sin förfärliga hemlighet för någon. Åren gick och Gryning och Skymning blev gamla och dog. Deras avkomma levde gott och grundlade praktfulla städer.

Då allt var som ljusast kom ett mörker ur det norra skogarna, Grynings avskyvärda tidelagsbarn hade förökat sig och kom nu med en vrålande hord av groteska mörkrets varelser för att utrota sina arvsfiender. De båda folken drabbade samman i ett krig som pågick i flera decennier och ödelade det mesta som människorna byggt upp.

Till slut samlades de två styrkorna för ett avgörande slag, ondskans armé var klart överlägsen och i sin nöd bad människorna dag om hjälp, denne förbarmade sig och brände trollen med solens strålar. Deras styrkor förintades till sista man och människorna kunde åter bygga upp sitt samhälle, men det blev aldrig lika praktfullt som förut.

Lajv är som bekant en sorts teater. Skillnaden är på många sätt stor men ändå liten. Jag ska inte gå in i en kvasi-intellektuell diskussion om detta nu, utan prata om det absolut viktigaste detaljen på ett Lajv: STATUSSPEL

Att bejaka andras status är en oerhört viktig ingrediens i improviserad teater. Vad jag menar är mycket enkelt, var din roll. Att som bonde käfta mot en Adelsman/kvinna är helt otänkbart då det skulle innebära din omedelbara död, svåra kroppsskada, landförlust mm. Om din roll är killen/tjejen som aldrig ger med sig och saknar överlevnadsinstinkt, vassego!, men kom ihåg att då kommer du med största sannolikhet inte att spela din roll särskilt länge och den är inte särskilt trovärdig. På Lajvet som kommer att vara nu finns det en enkel skala som går från längst ned i gyttjan till toppen av moset:

Träl

Bonde

Ridhäst

Storbonde

Präster i olika skepnader

Främlingar med vapen

Adel utan vapen

Adel med vapen

Adel med ett beväpnat följe

Lättaste sättet att förklara detta fenomen är att ge exempel:

1. Om E nu börjar prata med A borde A vara lite nervös och spänd och vilja därifrån så fort som möjligt pga det knivviftande ryktet.
2. Om E kastar glåpord efter A så kan det beroende på avstånd komma liknande tillbaka men om det verkar hetta till så borde A inte fortsätta
3. A (en hederns och rättskaffens man som ogillar bråkstakar) glåpordar E som en feg rackare som gömmer sig bakom kniven och inte vågar sig på en riktig karl. E har nu flera alternativ, stanna och mucka gräl, gå vidare med glåporden brinnande i sinnet (då han egentligen är en riktig fegis) ge igen med samma mynt och låta det hela stanna där osv.

Det finns inget rätt eller fel egentligen, bara mer eller mindre troliga utgångar av ett möte, allt kan hända.

Se över din roll och gör antaganden om hur han/hon ska reagera i olika situationer/möten med:

Träl

Bonde

Storbonde

Präster i olika skepnader

Främlingar med vapen

Adel utan vapen

Adel med vapen

Adel med ett beväpnat följe

Ex Arnulf:

Träl: Snällt och inte så hårt, då han inte tycker att män/kvinnor ska behandlas som annans egendom

Bonde: En jämnlike som man kan tala med om det mesta

Storbonde: Titulera Herr/Fru, lyda i det mesta förutom sådant som är omoraliskt, olagligt, rent livsfarligt.

Präster i olika skepnader: Med respekt för deras visdom

Främlingar med vapen: SPRING!

Adel utan vapen: Böjt huvud, försöka komma bort så fort som möjligt

Adel med vapen: Som ovan fast ännu fortare

Adel med ett beväpnat följe: Knappt våga andas och be för sitt liv.. tyst i huvet.

Sedan det första utskicket har det skett en drastisk förändring i lajvet. Vi blev kontaktade av Magnus Johansson som skulle arrangera lajvet Blodvite i sommar. Detta skulle varit ännu en del i RSK-Bortbytingarnas Cormac-kampanj, men nu föreslog han att vi skulle slå ihop våra två lajv. Det slutade med att Blodvite blev en del av vårt lajv. En delegation från Cormac kommer till Vanheim för att förhandla på neutral mark. Platsen är värdshuset där lajvet utspelar sig. Så de som skulle på det lajvet anmäler sig, betalar och skickar in roller till oss och nämner att de ska vara med i följet från Cormac så skriver vi intriger och dylikt. Detta inkluderade också en ändring i lajvvärlden, vi satte in landet Vanheim i RSK-Bortbytingarnas lajvvärld just under landet Cerdic och just över Kretonien som kan ses på den här kartan:

Mot Cerdic i norr och Cormac i öster går en rand av höga berg och djupa skogar och mot Kretonien i norr är det stora djupa träsk som gör det svårt att komma fram. Detta gör att Vanheim inte haft särskilt mycket kontakt med omvärlden, det har kommit lång skepp från Jarlsheim och små anfall från det krigiska Kretonien. Mot Cormac finns en mindre passage som gör att det finns en viss kontakt ditåt, men inte mycket.

Denna förändring har gjort att baronföljen inte kommer, men de finns kvar i lajvvärlden. De ersätts av delegationer från Cormac.

Unionen är en förening i södra Sverige som består av ett antal mindre föreningar som gått ihop för att hjälpa varandra arrangera lajv. Vi samarbetar med dem, och märk, enbart samarbetar. Vi har inte gått med i Unionen. Nu när ni kommer på vårat lajv blir ni automatiskt medlemmar i Unionen. Vi har fått hjälp med olika saker, bl.a. har vi lånat deras postgirokonto, dom hjälper oss med SVEROK- och kommunbidrag samt en del till saker.

Samarbetet med Unionen innebär att alla på lajvet är försäkrade med unionens försäkring.

Vägbeskrivningen utgår från E4 rondellen vid OBS i Umeå. Därifrån till lajvområdet är det 39km.

Från E4 rondellen OBS/Ersboda så kör du på väg 364 mot Burträsk. Följ väg 364 till Kroksjö. På vägen dit passerar du Ersmark, Fällforsån, en avtagsväg mot Bullmark, Nyhem, en avtagsväg mot Flurkmark. Nu har du 12 km kvar till Kroksjö. I Kroksjö finns en Byastuga på höger sida. Alldeles efter Byastugan finns det en avtagsväg åt höger skyltad Gravmark, kör den 6 km. Du passerar Skravelbäck efter 5,5 km. 500 meter efter Skravelbäcksskylten ska du svänga vänster in på Brattforsvägen. Kör 1,5 km, sväng vänster in på Risbäcksvägen , kör 3 km. Grattis, du hittade till lajvet. =)

En av de viktigaste delarna i levande rollspel är utrustningen, kläder, tält, filtar, matsaker och allt annat du behöver för några dagar i skogen. Du kan nu inte ta det som du använde i scouterna eller din farsas gamla campinggrejer. Nej, allt måste se medeltida ut, ju mer desto bättre, allt gjort av plast, aluminium, gummi och dylikt är bannlyst. Här får du riktlinjer om vad du måste införskaffa.

Detta är den viktigaste delen av utrustningen, utan en ordentlig uppsättning kläder kan du inte lajva. I lajvets barndom räckte det med en mantel sydd av ett bommulslakan, en vit tröja och ett par blåa jeans för att bli förvandlad till den mäktige riddaren Erik avf Lejonstråle, men detta har förändrats med tiden. Nu gäller endast kläder särskilt anpassade för lajv. Hur mycket tid och pengar du lägger ned på dina kläder beror på hur seriös du är och hur mycket du är villig att satsa. Jag är en sån där seriös lajvare, mina kläder är handsydda i tyger som bara består av vadmal, ylle och linne, detta är både dyrt och tidskrävande. Men jag säger er att det är värt det, helt klart, att ha en snygg och välgjord dräkt gör det mycket roligare både för dig och för andra.

Det första du ska tänka på då du ska sy din dräkt är vilken roll du ska ha, ska du spela en enkel bonde så är det bra med en enkel oblekt linneskjorta och ett par vadmalsbyxor, eller gärna en knälång yllekjortel. Ska du däremot spela en hög adelsman så är det mer lämpat med en lång klädnad i sammet eller vackert ylletyg med mycket dekorationer.

För kvinnor passar det sig bäst med en lång klänning. Denna kan helst vara sydd i linne som de flesta underklänningar var och gärna med en överklänning i ylle. Ska du vara av högre rang kan du byta material till siden och sammet, kanske göra vidare ärmar eller sätta på en massa vackra band, ett annat enkelt sätt är att göra den i finare färger som rött och blått.

Min dräkt kostade mig ca 1300kr, den består av hosor, mantel, kjortel, brokor och en undertunika.

Men, du kan komma mycket billigare undan, jag var själv nyligen och inspekterade möjligheterna på överskottsbolaget. Där kan du köpa ett par av militärens vadmalsbyxor (vadmal= Det mest medeltida tyg du kan få tag på, av yllefiber) för 25 kr. Om du sedan på dessa lägger ned lite jobb, sprättar bort fickor, tygbitar som inte passar in och knappar som inte borde vara där så har du fått ett par ok lajvbyxor. Alternativ två (som enligt mig är det bästa) är att sprätta upp byxorna helt, ta bort allt som inte är vadmal och använda tyget till att sy ett par nya byxor, eller hosor, då har du fått en massa tyg för mycket billig penning.

Mitt andra tips är en snöblus för 30 kr, också den från militären, med huva som jag hittade i en låda, Den kan du få snygg med mycket lite arbete. Du avlägsnar först alla knappar och dylika saker, sedan klipper du bort huvan, spara gärna lite grann och vik in det till en slags krage. Sen klipper du bort en massa mitt fram (lämna ett sprund för att få igenom huvudet) och syr ihop den till en tröja. Nu har du en vit skjorta som ser ganska bra ut, kanske behöver du sätta ett snöre så att du kan knyta ihop ärmarna. tyvärr är den lite för vit så den kommer att behöva en patinering, se nedan.

Jag har också hört att du på vissa av militärens överskottslager kan hitta en så kallad "sjukhusskjorta" som är till för att ha utanpå bandage och dylikt, och därför mycket vid. Den ser mycket ut som en medeltida "pösskjorta" och lämpar sig mycket bra för lajv, men även denna behöver lite patinering.

Det finns säkert många andra fynd på militärens överskottslager, så se till att ta en sväng förbi där någon gång.

Här ska jag presentera några enkla medeltida modeller och vad som menas med dem.

En slags medeltida kalsonger, sydda av två mycket breda fyrkantiga tygstycken som sys ihop, sedan klipper man ut en fyrkantig bit i mitten längst ned, ca en tredjedel av sträckan, och en bit upp. Till slut viker man ned över kanten och trär igenom ett snöre så att du kan dra ihop den. Jag vill bara påpeka detta plaggs förträfflighet, det är ett måste för alla lajvare! Det tar minimalt med tyg tid och ansträngning att sy sig ett par, men resultatet är fantastiskt. Det är en särskild stämning att vandra kring i dem (de är otroligt bekväma) och fantastiska då du ska tvätta dig eller bada, jag säger bara det, FRAM FÖR BROKORNA! Den färdiga brokan kommer att se ut ungefär så här innan du dragit ihop den:

En lång tröja, oftast sydd enligt mycket enkelt modell med endast fyrkanter, går långt ned, minst till halva låret gärna längre. Du kan sy den i linne som en undertunika och ha en övertunika i ylle, denna lite längre och kanske med korta ärmar.

Ungefär som en tunika men längre, och med utökad vidd med hjälp av ett antal kilar som sys in i sömmarna. Den går gärna ned till knät, och ibland längre. Den kan ha kort eller lång ärm, och gärna med en undertunika under.

Sys oftast i ylle.

En vid skjorta med vida ärmar, sydd av enkla fyrkanter med MYCKET vida ärmar som veckas runt fram och bakstycke och dras ihop med ett snöre runt handlederna. Den veckas också vid axeln. Populärt plagg, ofta hos adel och fint folk då den kan vara lite opraktisk, då gärna i fina tyger och med överdriven vidd.

En form av byxor, fast bara byxben som dras på benen och knyts fast i bältet, under har man brokor för att behålla lite anständighet. Oftast sydda i ett ylletyg, typ vadmal. Ibland har de även en fot då man inte brukade ha strumpor på medeltiden.

Detta är kanske det bästa plagget du kan sy till ett lajv, har du lite taskiga kläder kan dessa lätt gömmas av en ordentlig mantel. Den kan sys på många sätt, i "våder" som är det bästa sättet då den blir skuren runt axlarna och så sparar det massor av tid. Eller så kan man göra en enkel av en halvcirkel eller en helcirkel.

Den görs med fördel i grovt ylle, andra material är så kalla att den förlorar sin funktion, och är perfekt för att sitta framför lägerelden en kylig kväll, kan också användas som sovfilt, sittunderlag, bår och till en massa andra saker förutom att hålla värmen väldigt bra.

Den kan vara försedd med en huva, fast detta var vanligast hos kvinnor annars så har man en struthätta över eller under den. Öppningen kan vara fram eller på sidan, då du får en arm ledig. Längden bör för vanligt folk inte vara längre än till ankeln, då den annars blir både överdådig och opraktisk. Adel kan däremot ha mantlar av valfri längd. Försök springa i skogen med en mantel som går till fotknölarna, svårt, min går till knäna och det räcker bra.

Detta är det plagg som kanske ger de mest medeltida vibrationerna. Det består av en slags huva med axelslag som skyddar axlar, huvud och övre bröst från kyla. Det var ett mycket populärt plagg på medeltiden, och gör sig mycket bra till det mesta. Adel, storbönder och andra högt uppsatta personer prydde den gärna med en lång strut som hängde ned på ryggen. Den saknade helt funktion och var bara en slags dekoration och statussymbol. Den kunde vara dryga metern lång eller bara en liten futtig sak på nån decimeter.

Materialet i struthättan bör vara ylle, det är vad som passar bäst, andra tyger är för tunna eller för stela. Detta plagg bör alla sy, det tar lite tyg, lite tid och är väldigt snyggt!

Kvinnorna gick klädda i klänning, nästan utan undantag. Under hade man en underklänning/särk i linne, då helst i naturfärgat då man inte vill slösa färgning på nått som blir så smutsigt. Över den kan man sedan ha en överklänning (inget krav, mer då du ska vara fin eller hålla dig varm) gärna i avvikande färg, kanske i annat material, som ylle eller vadmal. Den kan då ha korta eller inga ärmar och vara lite kortare än underklänningen för fin effekt. Ett alternativ är att sy ett livstycke, som en slags väst, eller blus som du snörar ihop över bysten, ganska svårt att förklara, men mycket snyggt. Det bär du då utanpå underklänningen.

Mönstret på klänningen kan antingen vara enkelt med fyrkantiga stycken och kilar, gärna i avvikande färg (kilar användes flitigt då de sparar tyg). Annars så kan de vara lite mer avancerade med inskärningar för ärmarna och dylikt. Snörning kunde användas för att få plagget att sitta bättre.

Ett plagg som ofta bars av soldater över rustningen, består av ett rektangulärt tygstycke med ett hål i mitten som du trär över huvudet och fäster runt midjan med ett bälte. Kan hänga ned till låret eller ända till fotknölarna. Ett fantastiskt sätt för soldater att visa sin tillhörighet, men kan också användas av andra. Kan göras om på många sätt, du kan sy in kilar, sy ihop den i sidan och mycket mer. Dekoreras gärna med band eller dylikt.

De material som användes av gemena man på medeltiden var ylle och linne, gärna grovt sådant. Det vanligaste ylletyget var vadmalen, ett mycket grovt ylletyg som valkats för att bli tätare, man använde också ovalkat ylletyg även om det inte var lika praktiskt. Kläde var en finare version av ylle som var tunnare, men den var man tvungen att importera och därför blev den dyr. Linne användes närmast kroppen, i skjortor, brokor och dylikt. Medan Ylle användes för att hålla värmen i ytterplagg såsom Kjortel, hosor eller mantel.

Du kan också om du absolut måste använda bommulstyger, även om jag inte förstår varför då linne både är billigt, medeltida och bra material, men då ska dessa se bra ut, de ska vara grova och inte av kvalitén "lakansväv". Syntettyger bör undvikas, men de kan användas som foder om de liknar siden och kallas för det. De kan också accepteras i en blandning av andra material. Jag är medveten om att ylle och vadmal är dyrt, men ett sådant plagg håller både värmen och är slitstarkt, en bra investering.

Jag köper alltid mina tyger på en affär som heter "Sundbybergs textilcentrum" i Stockholm. De är specialiserade på tyg till lajvkläder och har en uppsjö av mönster och material, och allt detta till mycket bra priser. Dit ringer du på 08-299420 och ber att de ska skicka tyget hem till dig, det blir lite frakt, men går ni ihop några stycken är det inte så farligt. Tala gärna med "tyg-Åke" han är en otroligt snäll och trevlig gammal man som hjälper till med tygval. Honom kan du gärna hälsa från mig då vi är goda vänner, han är den som satt igång lajvverksamheten där och vet en del om medeltida kläder.

Prisex hos textilcentrum:

100% Linne på stuv 49 kr/m (det finns stora bitar, det är inget fara att hitta tyg till kläder)

100% Linne på metervara 69 kr/m

100% Ylle 129 kr/m

100% Vadmal 150 kr/m (detta är det dock inte ofta de har inne)

Natofiltar 98 kr (dessa filtar är i 100% ylle och är 1,75x2 meter, passar ypperligt till att sy kläder av, också bra som sovfiltar)

Sedan har de en massa andra tyger till fantastiska priser, anledningen till de låga priserna är att de låter lajvare handla inne på grossistavdelningen och att de köper in stora lager med stuvar.

Olssons tyg i Umeå har också linnetyg, detta säljs på stuv för 150 kr/kg vilket ger ett meterpris på kring 50 kr tror jag. Men, själv handlar jag på textilcentrum, de har underbar service och så stöder jag dem för att de stöder oss lajvare.

Mönster som är helt fantastiska är de mönster på medeltidskläder som "Sophias ateljé" säljer. De innehåller mönster, sybeskrivning, historiska notiser och annat. De har mönster på kjortel, tunika, klänning, gycklarhuva, struthätta, mantel samt en samling med över 30 medeltida hattar och mössor. Dessa mönster är otroligt bra och rekommenderas varmt men tyvärr vet jag inte adressen till stället där de kan beställas. Men det har sagts mig att de kan lånas på Umeå stadsbibliotek vilket är ett väldigt bra sätt att få tag i det, annars kan man ringa runt till olika museer och fråga om de kan beställas därifrån, jag vet att de finns på tex medeltidsmuseet i Stockholm.

På Sundbybergs textilcentrum kan man också beställa en uppsjö av mönster på medeltida kläder och attiraljer, dessa är inte lika bra som Sophias Ateljé, men ändå helt ok. Säg bara vad du vill sy så hjälper de dig.

Om du spelar en enkel roll, typ bonde, soldat, hantverkare eller dylikt, bör du hålla dig till enkla, naturliga färger. Typ brunt, gult, grönt, grått och oblekt, tänk på att helt vitt tyg inte gick att få om det inte var ull, likaså svart då det var mycket dyrt att färga. Är du en rikare storbonde, en rik köpman, fin adelsdam eller dylikt kan du välja de finare färgerna, typ rött blått eller purpur (men detta var så förbaskat dyrt att bara hovet och kyrkan hade det). Ju högre stående desto klarare och djupare färger, brokor, särkar och skjortor bör vara gjorda i ofärgat linne då du inte ides att färga något som blev skitit så fort. Kläder av ylle var lättare att färga än linne men där kan du gärna välja färger som vit, svart och grå då det är den naturliga färgen på ullen.

Då du ska spela en enklare roll, bonde, träl, vandrare eller dylikt är det inte så troligt att du har skinande rena och mysiga kläder. Samma sak gäller tyger, du har inga kläder i skinande vitt eller andra klara färger. Då krävs en patinering, att patinera kläderna är ungefär att få dem att se gamla, slitna och smutsiga ut. Det bästa är förstås att gå omkring med dem länge och få dem nedskitade, men det är ganska omständigt, så det finns lite enkla genvägar.

Ett enkelt sätt är att koka upp en stor gryta med te, det behöver inte vara något särskilt, bara så billigt som möjligt, och lämna kvar bladen i. Då det fått koka och dra en stund tar du det äckligt vita plagget, tex din omsydda ÖB-Skjorta, och lägger den i teet. Se till att den är helt dränkt och lämna den där några timmar, då har du en härlig smutsvit färg som är tusen gånger bättre än en lysande klar vit.

Den andra metoden jag provat gjorde jag på en vit t-skirt som skulle vara till ett vampyrlajv, den skulle jag ha trasig så jag gjorde snygga hål med en såg (med sax ser de väldigt fula ut!). sedan grävde jag runt den i trädgårdslandet och avslutade med att begrava den i dy, där lät jag den ligga en stund, och lät den därefter ligga hela natten nedgrävd i trädgårdslandet. Då jag sedan torkade den var den trevligt smutsig. Sedan är det bara att skaka av det så har du ett trevligt färgat plagg.

Kläderna kan gärna dekoreras med band, färdigvikta eller bara långa tygremsor, runt kanterna, det gör dem väldigt snygga och ger ett bra intryck. Broderier blir också snyggt, men se till att använda ett medeltida motiv. För att sätta ihop dräkten används spännen av olika slag (kan köpas på textilcentrum) eller snörningar då knapphålet inte var uppfunnet, hur enkelt det än verkar. Knappar med en liten snörögla går dock bra och öljetter kan användas att trä snören igenom. Fickor hade ingen tänkt på, så undvik det, stoppa allt i små påsar att hänga i bältet eller väskor av olika slag.

Detta nog det svåraste att få tag på till din medeltidsdräkt, riktiga medeltida skor kan köpas på vissa platser för runt 1000 kr, de kan vara både dyrare och billigare beroende på modell och kvalitet. Du kan också göra egna skor, mönster finns att få tag på på Internet och andra ställer (textilcentrum också tror jag) men det är ganska dyrt och tidskrävande.

Dock kommer vi inte att vara så petiga på detta lajv, vi kommer att godkänna diskreta kängor och läderstövlar. Dessa ska vara av läder och inte ha några märken, dragkedjor eller dylikt. Sandaler är också en bra ide, men även dessa måste vara gjorda av läder. Gympadojor eller andra moderna skor är bannlysta! De förstör verkligen stämningen väldigt mycket!.

Då du ska äta duger det inte med vanliga porslinstallrikar, metallbestick och glas utan alternativ behöver införskaffas. Det behöver absolut inte bli dyrt, en del kanske du har hemma, och resten kan du hitta i secondhand-affärer.

Här bör du använda tallrikar av trä eller tenn, diskreta tallrikar i stengods eller keramik går också bra. Detta kan du hitta på myrorna och liknande, brukar inte kosta mer än 2-25 kr. Du behöver en djup tallrik (en stor kåsa går också bra) att äta soppa, gryta och gröt ur, och eventuellt en flat tallrik att lägga bröd, ost och dylikt på. Detta är inte svårt att skaffa, men mycket bra att ha.

Bestick helt enkelt. Kniv har du i bältet, en vanligt snygg täljkniv med träskaft, det har de flesta någonstans, annars kan du leta reda på en enkel kniv av annat slag att äta med, bör och vara med träskaft och vass. Observera att det inte är någon fara att tälja och äta med samma kniv, det har jag gjort länge.

Sedan behöver du en sked, här är det träsked som gäller, bör gå att få tag på på secondhand, annars går det också bra med en träslev, en sådan du använder vid matlagning, de flesta har en hemma.

Gaffel användes inte på medeltiden, det är dessutom helt onödigt, du klarar dig helt med kniv och sked.

Trästop, tennbägare, träkåsa, tennstop, dryckeshorn, ja valen är många, men använd helst inte glas! I så fall i form av en bägare eller ett stop och inte i "vitt" glas. Något att dricka ur är inte svårt att skaffa, kolla även här på secondhand.

Det finns många bra alternativ till plastpåsar, av tyg kan du sy enkla påsar, säckvävssäckar är ypperliga att förvara saker i. Likaså näverkontar, skinnpåsar, och korgar. Mat kan förvaras i påsar, eller inlindat i tyg, det kanske inte håller så bra, men det ska bara vara i ett par dagar så det är ingen fara. Drycker häller du i skinnläglar, glasflaskor (med kork eller liknande),

lerkrus och dylikt.

Jag ställer gärna upp med svar på frågor och dylikt! Ni kan ringa eller Maila mig hur mycket ni vill med frågor om kläder och utrustning.

Love Ersare

090-43308/43993

Fordprefect@forpresident.com

En hemsida jag rekommenderar för det mesta är syskonskapet, där finns tips på sömnad, utrustning och allt annat du kan komma på (bland annat en förträfflig "fråga skräddaren"-spalt).

http://lrp.zon.se

En annan hemsida som innehas av en äkta skräddare (samma som i den ovan nämnda spalten) är fylld av sömnadstips och fakta om medeltida klädsel.

http://home.swipnet.se/cybtex/