Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Alkohol och Aggression

Vi har gjort detta arbete:

Länkar:

Testa dig själv!
enkätresultat

Inledning: Sambandet mellan aggression och alkohol är uppenbart

Bromma Gymnasium

VT -04

2004-04-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aLKOHOL OCH aGGRESSION

 

 

 

 

 

 

                                                                                    

 

 

 

 

 

 

 

Av: jonas alterbeck, patrik ekman, hugo flavet n3c

&

Alexander marklund n3a

 

 

 

 

 

Inledning

Det finns inte många som kan ha undgått hur alkoholen förändrar människan, hur bråk lättare uppstår som aldrig annars skulle ha inträffat och med löjliga utlösande faktorer. Vi tror säkert att du varit med om en och annan hotfull situation då andra varit berusade. Sambandet mellan aggression och alkohol är uppenbart. Mer än 50 % av alla brott begås av personer som är under. Det mest påfallande är att ca 80 % av alla grövre brott som mord, misshandel och våldtäkt utförs av personer under alkoholpåverkan. [1]

Missbruk av alkohol eller andra droger leder ofta till sociala problem och inte sällan till kriminalitet. Rapporter och kartläggning, från bland annat Maria Ungdom, visar på ökande problem med kriminella ungdomsgäng samt en allt mer liberal inställning till droger. Andra undersökningar som Brottsförebyggande centrum genomfört om våld- och drogsituationen på Stockholms innerstads krogar visar på en negativ tendens med mer vapen, hot och narkotika bland gäster och personal. Det är just sådana fakta som fått oss intresserade av sambandet mellan alkohol och aggression. Och därför har vi valt detta ämne att skriva om.

 

Syfte

Det är sambandet mellan alkohol och aggression som vårt arbete handlar om. Varför blir man aggressiv? Vem/vilka blir aggressiva? Vilka faktorer spelar in? (Arv, miljö) Med de här frågeställningarna ska vi försöka ge klarhet i hur alkoholen påverkar människan såväl fysiskt som psykiskt.

 

Källor och metoder

För att få svar på frågeställningarna har vi bland annat gjort en enkätundersökning där vi försökt fastställa ett mönster för alkoholkonsumenter som tenderar att bli aggressiva. För att få en tydlig och lättolkad enkät har vi haft kontakt med enkätexperten Birgitta Marklund. Vi har även gjort en djupintervju med leg Dr George Kerestezi om alkoholen och hur den påverkar oss fysiskt och psykiskt. För att fylla i faktaluckorna har vi dessutom tagit del av tidigare undersökningar och dokumenterad fakta.

 

Varför dricker man?

Alkohol har funnits i människans samhälle i flera tusen år. Hitler, Hannibal, Tutanchamon, Cesar och Jesus har druckit det. Och även jag kan bara ett femtiotal meter ifrån platsen där jag skriver ta mig ett glas. Men varför dricker man? Ja, alla vet vi ju att Jesus gjorde det av religiösa själ, om han lät sig berusas står inget skrivet om.

 

   Bjuder någon på ett glas, kan det vara menat som en slags fredspipa, en vänskapshandling. Som när min morfar gick till sin läkare, och doktorn plockade fram två små glas ur skåpet varje gång, bjöd min morfar och tog sig själv en whiskey, i detta fall en vänskaplig handling, ett bevis på tillit. En av mina systrar använder alkohol till att förhöja smaken på maten, som ”Coq à vin”, ”porter” till köttgrytan och vitt vin i fisken. Min granne och hennes kompisar går ut, festar och dricker, men skulle hon bli bjuden på ett glas rödvin till maten hemma, tackar hon nej, för att istället dricka saft eller dylikt. Jag tror inte att dem tycker om alkohol, de vill bara ha den roliga effekten av den. Farmor har allt hemma i alkohol väg, men dricker inte själv, det är till för att bjuda på. Min syster dotter 10 år gammal, tror att många börjar dricka för att visa sig tuffa och att de andra hänger med av rädsla för att hamna utanför och inte få några kompisar. Hon tror inte att någon tycker att det är gott från början, men dricker det ändå, efter ett tag känner de inte smaken. Min svåger provar nya sorters vin, jämför och diskuterar med arbetskamrater och så har intresset växt fram. På fotbollsarenor dricks öl, man skriker och gapar tillsammans. O.S.V. det finns många olika situationer som får oss att komma i kontakt med alkohol. Och det är ett lättillgängligt och helt lagligt rus.

Cocktaileffekten

Det finns många olika själ till varför somliga dricker sig berusade.

Glömma, förtränga smärta både fysiskt och psykiskt. För att avskärma sig problem för stunden, slippa tänka och fundera. Slippa ta ansvar, slippa spänningar och känna sig lugn. Bli mer social, våga tala och umgås med folk. Fryser man, värmer en sup, man blir rosig om kinderna. Kan man inte somna hjälper ett glas sherry.

   De goda sidorna som alkohol för med sig slutar dock ganska snart, dricker man sig för berusad, försvinner alla hämningar. Benen blir ostadiga och talet sluddrigt. Man kan bli ledsen och gråta eller bli glad, övermodig, göra farliga saker, eller bli arg och börja slåss.  Man kanske inte hittar hem, kräks somnar eller blir medvetslös. Dagen efter blir man sjuk och mår pyton.

 

Om man däremot bara upptäcker fördelarna med den första cocktaileffekten , börjar dricka ofta och regelbundet, anpassar sig hjärnan och man måste dricka mer och mer alkohol då det krävs mer för att uppnå de önskade effekterna, och om man dricker fast man inte vill. Då har man blivit sjuk, slutar man på egen hand kan man få epileptiska kramper och dilerium. 

 

 

 

Vem dricker?         

Enligt professor Otto Lecsh från Österrike, finns det fyra typer av personer som dricker sig berusade.

1. A-typen som är positiv till berusning, storkonsument. Kan bli alkoholist, beror på situation. Ex. partydrickare som ofta går ut, affärsman (kvinna) med många representations middagar (kanske vanligare förr i tiden)

 

2. Neurotikern som lider av ångest, depressions – patient. Dricker alltid ensam och blir aldrig aggressiv.

 

3. Psykos patienten som lider av schizofreni, paranoid psykos. Kan bli jätte farlig om det vill sig illa. 

 

4. Låg begåvade, förståndshandikappad, faller för grupptrycket, vill vara en i gänget. Kan bli mycket arga eller snälla. Dricker alltid kollektivt.

 

   Man undrar egentligen hur mycket kroppen tål! Alkoholisten är enligt dr. Georg X den allvarligast sjuka bland alla patienter. Hans liv hänger bokstavligen på en tråd eftersom han oftast har förbrukat alla reserver. Inte bara i Gaba systemet utan även i alla andra kropps organ eftersom allt styrs uppifrån.

 

Alkoholens väg genom kroppen

Etanol

Hur kroppen absorberar alkoholen

   Kroppen absorberar alkoholen genom passiv resorption i munhålan, matstrupen, magens slemhinna men till största delen i tunntarmen (80%)[2]. Absorptionstiden efter oralt intag varierar från person till person och olika tidpunkter. Beroende på om personen har ätit och vad den har ätit, absorberas etanolen olika snabbt i tunntarmen. Därför blir man lättare berusad om man inte har ätit något innan förtäring av alkohol. Alkoholen fördelar sig sedan snabbt i kroppens olika vätskor så som blodet och kroppsvattnet. Kvinnor har lägre vattenhalt men däremot vanligare mer fett än män, vilket leder till att blodet får en högre koncentration av alkohol hos kvinnor och därför blir de generellt lättare påverkade än män. Eftersom alkoholen knappt är lösligt i fett spelar fettmängden på kroppen ingen roll. När alkoholen hamnar i kroppsvattnet påverkas många organ och skador kan även uppstå på organ i stort sett överallt i kroppen.[3]

   Etanol transporteras lätt igenom kroppen och till hjärnan och har en främmande effekt på det centrala nervsystemet vilket ger en snabb påverkan. I första hand drabbas nervcellerna i högre cerebrala centra vid låga promillehalter och det är därför hämningar försvinner. Vid redan 0,3 promille påverkas finmotoriken. Vi successivt drickande och allteftersom halten etanol i blodet ökar påverkas andra cerebrala centra, som leder till sluddrigt talande och ostadig gång. Halter på 2-3,5 promille leder till medvetslöshet och ibland koma. Halter över 3,5 promille.

 

Nedbrytning av alkohol

   I den stunden som alkoholen först förtärts börjar inte bara absorbtionen av den utan även nedbrytningen. Största delen av alkoholen metaboliseras (ca 95-98%) det vill säga bryts ner i kroppen, framförallt i levern enligt reaktionen: EtanolàAcetaldehyd Acetatet omsätts framför allt i musklerna enligt reaktionen. ÄttikssyraàKoldioxid + Vatten

 

EtanolàAcetaldehydàÄttiksyraàKoldioxid + Vatten

 

H3C-CH2-OH  à H3C-C-OHà H3COOHàCO2 + H2O

 

 

             

               H   H

                 |   |

        H - C - C - OH

                 |   |

               H   H

Molekylmodell på Etanol

 

 

   Första delen i nedbrytningen från alkohol till aldehyd sker med hjälp av en enzym som kallas alkoholdehydrogenas (ADH) översatt till en enzym som tar bort väte ur alkoholen.. I andra steget bryts aldehyden ned av en annan enzym, aldehyddehydrogenas (ALDH). Av denna enzym finns det två varianter 1 och 2. 1 förekommer överallt i kroppen meddans 2 finns i framförallt lever, njurar och hjärtmuskeln.

   Nedbrytningshastigheten är konstant, men varierar från person till person. En normalbyggd, ej alkoholiserad person förbränner 0,15 promille i timmen (7 gram etanol). En alkoholist har en större enzym halt vilket gör att de kan förbränna mer etanol än en normal person. Den delen som inte metaboliseras lämnar kroppen med utandningsluften, svettningar och urin (ca 2-5%)

   Denna nedbrytning är generell, dock med andra ämnen och annan alkohol i nedbrytningsformeln. För tillexempel Metanol (träsprit) har vi exakt samma process men med andra ämnen:

 

MetanolàFormaldehydàmyrsyraàKoldioxid + Vatten

 

H3C-OHàHC-OHàHCOOHà CO2 + H2O

 

              H  

               |  

        H - C -OH

               | 

              H       

Molekylmodell på Metanol

 

 

Skador[4]

Man kan dela in alkoholskador i olika klasser

   Akuta medicinska skador. Skador som illamående, huvudvärk, alkoholförgiftning, blac-out, dålig balans och liknande. Detta är övergående skador som oftast förorsakats utav för stor alkoholkonsumtion. Andra skador som räknas hit är olycksfall som är alkoholbetingade, trafikolyckor och dylikt.

   Kroniska medicinska skador. Till dessa räknas leverskador så som skrumplever, hjärnskador och så vidare. De andra skadorna som räknas hit är tillexempel bristsjukdomar som orsakats av ensidig kost och sjukdomar på grund av dålig hygien.

   Psykiska skador. Den rena berusningen räknas till de akuta skadorna. Kroniskt tillstånd här nedsatt tanke och minnesförmåga, sömnproblem, svartsjukeidéer och alkoholdemens.

   Sociala skador. Rattfylleri, brott som begånget under alkoholpåverkan, gräl och ovänskap i samband med berusning, slagsmål och misshandel. Andra skador som hör hit är nedsatt arbetsförmåga, arbetslöshet, skilsmässa, försämrad sociala kontakter, bostadsförlust och dylikt.

 

Alkoholen påverkar kroppen och hjärnan på olika sätt[5][6]

 

   Hjärn- och nervsystemskador är ganska vanliga hos människor som har druckit mycket. Minnesluckor när man har druckit kan vara en tidig symptom på hjärnskada. Om lillhjärnan skadas får man problem med balansen och svårt med koordinationen. Hos storkonsumenter av alkohol kan man se att olika delar av en nervcell förtvinar. Om man slutar dricka kan denna påverkan gå tillbaka, nervcellen kan också dö av alkoholen och en sådan går ej att ersätta. Alkoholism är den andra vanligaste orsaken till allvarliga hjärnskador som Alzheimers, och en rad negativa effekter som sämre reaktionstid, försämrat korttidsminne ect.

   Hjärt- och kärlsjukdomar. Regelbundet drickande skadar hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd. Forskare är osäkra på om alkoholen har några positiva effekter. ”Ett glas vin om dagen ska vara bra för hjärtat”, kanske inte stämmer. Enligt Peter Wallström, epidemiolog, så beror de positiva effekterna, hos folk som dricker måttligt, att de äter mer frukt än andra. ”Jag säger inte att teorin är fel, men är bekymrad över det ensidiga hyllande av det”.[7] Alkohol kan ge en rad olika hjärt- och kärlsjukdomar med dödliga utgångar. Blodtrycket påverkas av alkoholen via olika stressmekanismer.

Mag/tarmkanalen. Vi stor alkoholkonsumtion är de vanligaste problemen diarré, matsmältningsrubbningar och sura uppstötningar, illamående. Blödningar bildas i magen på grund av alkoholens förstörande effekt på magslemhinnan och ger upphov till magkatarr och magsår. Det finns olika uppfattningar varför alkoholen förstör magen. Steinberg (1997) menar att alkoholen ökar syreproduktionen meddans Alling (1995) skriver att blödningarna har flera orsaker så som småblödningar i slemhinnan på grund av alkoholens effekter.

 

Levern. Den kemiska miljön i levern ändras när alkoholen bryts ned där. Lever har en viktig funktion i kroppen och har hand om flera kemiska processer i blodet. Nästan alla alkoholmissbrukare får så kallad fettlever tillföljd av den ökande fettproduktionen i levern. Alkoholen startar också en produktion av adrenalin, noradrenalin som i sin tur leder till att fett frigörs. Symptomen ger illamående, aptitlöshet, kräkningar och smärtor. Efter en månads uppehåll av alkohol återställs levern. Leverinflammation är däremot ett tillstånd som kan leda till döden. Det finns teorier om att protein, kalori och vitaminbrist orsakar detta. Skrumplever ger viktminskning, trötthet och anorexi. Skrumplever går ej att bota och kan leda till döden, den kan vara helt utan symptom till en alvarlig blödning uppstår eller vätska i buken.

  Alkoholen kan även ge bukspottskörtelskador, diabetes, njurskador, cancer, lunginflammation (nedsatt immunförsvar), hjärtinfarkt och slaganfall. Eftersom olycksfrekvensen ökar kraftigt[8] i samband med olyckor ska man även räkna in det som en risk när man dricker.

 

Varför alkoholen påverkar vårt beteende[9]

   Våld och misshandel är oftast sammanhängande med alkohol. Framför allt kvinnor och barnmisshandel men också våldtäkter. Detta beror på att precis som hos djuren så är många av de program i vårt DNA likartade. Reptiler har program för fortplantning och vi har samma program kvar i vår hjärnstam. Däggdjuret katten som exempel har i sin DNA ett program för att ta hand om sina ungar, och vi människor har förmodligen inte mycket mer utvecklad DNA-program än vad katten har. Det som skiljer oss människor från djuren är vår förmåga att ge gammal DNA-program ny data. Detta leder till att vår sexualdrift blir något mer än reptilens fortplantningsdrift, och det blir något utöver däggdjurshjärnans omtanke om barnen. Vi kallar det kärlek och relationen mellan människor. Pannlobens (den främre, pariga delen av storhjärnan) program spelar en avgörande roll och tidsmedvetandet, att det man gör får betydelse inte bara just för stunden utan längre fram. Detta är orsaken till att vi inte sprider våra gener och är lika djuren i beteendet utan att relationer bygger det ideala samhället. [10]

  Sexualiteten kommer från reptilhjärnan som har förgreningar till både centrat för lust och omvärlden och till pannloben.[11] Pannlobens viktigaste funktion är att skapa en kontakt med omvärlden på ett känslomässigt sätt. Alkoholen förstör denna funktion och detta kan man märka redan vi låg promillehalt. Men ändå så verkar alkoholen ha en omvänd effekt då det blir lättare att umgås med folk, det som egentligen händer är att pannloben släcks ner. Med detta så blir bilden av omvärlden förvrängd, man säger saker, man skrattar åt saker och man gör saker man aldrig skulle gjort utan alkohol i kroppen. Därför kan även blyga pojkar umgås med flickor när de har druckit.

   Alkohol precis som andra droger stimulerar lustcentrat, men detta avtar ju mer berusad man blir och om vi skulle beskriva berusningen med en kurva skulle det vara i början av den som man är mest potent. Senare i kurvan blir sex mer kopplat till fortplantningsdriften och belöningscentrat i stället för att skapa djupare gemenskap.

   När en berusad person använder våld betyder inte det att detta är en dålig och sadistisk människa utan att det mänskliga i hjärnan har släckts ned och är nere på reptilhjärnans nivå. Då följs det DNA-program som finns inskrivna hos varje reptil och hos varje människa.

 

Alkohol och aggression

Att alkoholdrickande ibland följs av bråk och slagsmål kommer säkert inte som någon överraskning. Det vet väl alla att det lätt hettar till lite framåt småtimmarna och den utlösande faktorn kanske är något så larvigt som en knuff eller att någon tränger sig i kön till korvkiosken. Många kanske ser det som en kul grej och inte som ett samhällsproblem men det är faktiskt just vad det är. Även om konsumtionen av alkohol inte ökar så kraftigt så börjar alkoholen spridas allt längre ner i åldrarna och det är inte ovanligt att träffa på en 12-13 åring med några öl på tillexempel Valborg. Fast det är inte själva drickandet i sig som är problemet den här gången utan det faktum att alkohol gör en aggressivare och dessutom mer våghalsig. Och det är just dessa biverkningar som samman kopplar den ökande alkoholkonsumtionen med den ökande brottsligheten. Ni kanske tror att vi överdriver men enligt tidigare undersökningar så kan man med säkerhet säga att vid mer än vartannat våldsbrott har förödaren varit under alkoholpåverkan och offret lika så. När man talar om alkohol och brott kommer man snart i kontakt med orsaksproblematiken. Att en person är påverkad när han eller hon begår ett brott behöver ju inte innebära att det är alkoholen som orsakar brottet. Men låt säga att det är så, varför blir man då aggressivare av alkohol?

Alltid när man tittar på den här typen av frågor så finns det två aspekter arv och miljö.

 

 

 

Arv

Att de individuella egenskaperna kan påverka hur man blir när man är berusad råder det föga tvivel om. Och det finns också djurstudier som kan stärka ett sådant resonemang. I mitten av 1980-talet gjorde t ex Winslow och Miczek en studie på en flock ekorrapor[12]. De studerade först gruppens hierarkiska uppbyggnad och såg snabbt att de dominanta hannarna ägnade viss del av sin tid åt aggressivt beteende medan de undergivna aporna istället blev utsatta för detta. När aporna senare berusades av alkohol kunde man se att de dominanta hannarna blev aggressiva redan vid små doser alkohol, medan de undergivna hannarna visade sig behålla sitt tidigare lugna beteende. Även liknande undersökningar[13] utförda av samma forskare, på gnagare fick samma resultat. Gnagarna kunde delas upp i tre olika grupper efter hur de reagerar på alkohol: de som blev aggressiva, de som inte alls reagerade och de som blev mer tama.

En slutsatts man kan dra av detta är att apor och gnagare som redan har aggressivt beteende tenderar att bli ännu aggressivare under berusning.

 

Miljö

Självfallet har miljön runtomkring och hur personen mår vid alkoholintaget av stor betydelse för hur reaktionerna ska bli. Det resoneras kring stressnivå och samtidigt intag av andra droger eller läkemedel. Men även kring de såkallade ”förstärkta känslorna”, bifinner man sig i någon slags kris så kan den lätt förvärras av ett alkoholintag.

Naturligtvis finns det djurstudier som kan påvisa en sån här teori. Om man jämför berusade apor under parningstid med vanlig tid finner man att aggressionen ökar under parningstiden. Under parningstiden är testosteronhalterna förhöjda hos han apor, och då är även den alkoholframkallade aggressionen.

 

Enkätundersökning

Vi använde oss av enkätundersökningen för att se om det gick att hitta några gemensamma egenskaper hos de personer som blir aggressiva av alkohol. Enkät svaren redovisas sist i arbetet.

 

Vad händer i hjärnan när man dricker?

Hjärnan kan grovt delas in i tre delar. Första delen den så kallade reptilhjärnan som sköter dom mest grundläggande uppgifterna, som andning, hjärtrytm och blodtryck m.m. Andra delen, däggdjurshjärnan som sköter intelligensen, logiskttänkande och språket. Och så den tredje delen den så kallade människohjärnan där samvetet och förnuftet sitter.

När en människa intar alkohol så bedövas eller drabbas först människohjärnan och det sunda förnuftet, man tänker inte på konsekvenserna av sitt handlande och blir mer spontan. Nästa del som drabbas är däggdjurshjärnan, problem med sluddrigt tal, dålig ballans och svårt att förstå logiska resonemang. Om man dricker så mycket så att även reptilhjärnan drabbas finns det risker för att andningen och hjärta påverkas vilket kan leda till bestående skador eller till och med döden.

 

Kan det leda till aggressivitet?

När människo- och däggdjurshjärnan berusas så slutar vi tänka förnuftigt och handlar istället

Instinktivt. Med hjälp av de medfödda instinkter som finns lagrade i reptilhjärnan så som lust, försvar, anfall och skaffa mat. Och eftersom man blir lite våghalsigare och tycker att man är störst, bäst och vackrast på fyllan, låter man sig inte gärna tryckas ned. Så det är inte konstigt att alkoholdrickande så lätt leder till slagsmål och bråk.

 

 

Aggressiviteten ett kulturarv eller frustration

Den vanligaste uppfattningen om orsakerna till våld och våldsbrott begångna under alkoholpåverkan är att det rör sig om inlärda kulturmönster med ursprung långt tillbaka i historien.  Men att våldet snarare kan vara en orsak av ”strain[14] d v s spänningar, stress och konflikter som har med människornas aktuella livsvillkor att göra kan verka mer trolig för många. Men oavsett vad man tror så är det väldigt svårt att genom undersökningar påvisa endera av fallen. För hur skulle en sådan undersökning på människor se ut? Det är i princip omöjligt att ordna experimentsituationen så att våld mellan människor skulle uppstå. Därför får man ta hjälp av såkallade ”naturliga experiment”. Alltså tillfällen då alkoholkonsumtionen i samhället kraftigt påverkats på något sätt.

 

Några naturliga experimenten som finns är:

• Storstrejken 1909 – alkoholförsäljningen förbjöds under en månad – Krigsransoneringen

1914-18

• Vin & Spritstrejken 1963

• Starköl införs på försök i bl a Göteborg under en period 1967

• Mellanölet säljs i livsmedelsbutiker 1965-1977

• Motboken 1914-1955

• Lördagsstängda Systembutiker

 

Genomgången av dessa situationer ger stöd för hypotesen att alkoholtillgången påverkar antalet våldsbrott. För Sveriges del blir effekten att mord och misshandel ökar med 10 procent om man ökar försäljningen med en liter ren alkohol per år och invånare.

 

 

Misshandel per 1000 invånare 1836-1990 och alkoholförsäljningen 1851-1991 räknat i alkohol 100 procent per invånare 15-69 år.[15]

Mord och dråp per 1000 invånare1751-1990 och alkoholförsäljningen 1851-1991 räknat i alkohol 100 procent per invånare 1850-1992.[16]

 

Ett inlärt beteende

Men om man däremot ser till granlandet Finland så är det inte alls säkert att ökningen av dråp och mord går att förklara med en ökad alkoholkonsumtion. Men vilka faktorer är det som avgör ifall alkoholkonsumtionen och antalet mord går att associera med varandra. Det finns en teori som skulle kunna förklara ett sådant mönster ”the drunken comportment[17], det vill säga att det skulle handla om ett inlärt beteende. I den undersökningen har man tittat på 50 olika kulturer och kommigt fram till att det är helt olika hur alkoholen berör våldsbruket. I vissa kulturer ökar aggressiviteten medan det i andra inte händer något alls. Därför kan man dra slutsatsen att det handlar om ett inlärt beteende. Man ska bete sig på ett visst sätt när man druckit och det har man lärt sig i samband med alkoholbruket. När man tittar på studien kan man också se att alkoholpåverkade våldet ökar mer i de kulturer där det redan är mycket våld och tvärtom.

 

Vilka teorier finns det om våldets bakgrund?

Här är det två åsikter som ställs mot varandra. Den ena förklarar alkoholinfluerat våld och aggressivitet med hjälp av ”strain”, d v s en grupp av problem som har att göra med stress, konflikter eller spänningar. Mot detta ställer man kulturteorier, alltså kulturen accepterar våldslösningar. Särskilt framträdande är teorin om ”våldets subkultur”, som säger att man utvecklar en sorts machokulturer runt situationer när våld ska användas för att lösa konflikter. Det centrala i dessa teorier är att man säger att det är samhällets normer och principer som är våldets orsak och inte konflikt, förtryck eller frustration. Vilken av teorierna man tror på är avgörande för vilka åtgärder man ska välja mot alkoholinfluerat våld.

 

 

Allmänhetens förklaring till våldet

På uppdrag av Folkhälsoinstitutet gjordes våren 1996 en undersökning om den svenska allmänhetens uppfattningar angående våld och alkohol. Enkäten skickades ut till 3000 personer varav ca 62 procent svarade. Efter att man analyserat test resultaten kunde man anta att undersökningen gett en god bild av vad svenska folket anser. De flesta, 77 procent av de svarande tyckte att våldet var (är) ett allvarligt problem i samhället. I huvudsak ansåg man att det finns åtta olika förklaringar bakom våldet. Droger och alkohol, framför allt alkoholen, var den viktigaste förklaringen till samhällsvåldet. Människans natur ansågs vara den minst viktiga förklaringen. De åtta faktorerna är:

• Droger och alkohol

• Medievåldet

• ”Visa sig tuff”

• Familjeproblem

• Normlöshet

• Bristande lag och ordning

• Samhällets ofullkomlighet och svek

• Människans natur

 

I undersökningen fick man också svara på frågan om orsakerna till våldet mot kvinnor, unga män och poliser/väktare. När det gäller våldet mot kvinnor fanns ingen typisk orsak men de viktigaste faktorerna ansågs vara familjen samt droger och alkohol. Orsaken till våld mot/mellan unga män troddes med stor enighet vara droger och alkohol, medievåldet och önskan att ”visa sig tuff”. Våldshandlingar mot poliser/väktare ansågs svårare att förklara, men man bedömde ändå att de kunde förklaras med människans natur och brist på lag och ordning. De flesta som svarat på frågeformuläret anser alltså att våldet i samhället orsakas av alkoholkonsumtion. De flesta anser också att man blir våldsam av alkohol.

 

 

Det händer inte mig

I undersökningen kan man tydligt se att svarspersonerna tycker sig kunna kontrollera sig själv trotts alkohol ruset och därför inte tenderar att bli aggressiv. Men att människan i allmänhet blir aggressivare under alkohol påverkan råder det inget tvivel om. Sambandet var starkt mellan möjligheten att skydda sig själv mot riskerna och hur man bedömde riskerna för andra och för egen del. Att dricka alkohol innebar en ganska liten risk för den svarande, men en stor risk för andra.

 

 

Resultatet av studien visar att:

• Våldet ses som ett mycket stort samhällsproblem.

• Alkohol, och även droger, ses som de viktigaste orsakerna till problemet.

• Ovanstående gäller för våldet i alla samhällsgrupper, men för vissa typer av offer tror man också på andra viktiga förklaringar.

• Alkoholen skapar våld och det beror främst på att den får hämningarna att minska.

• Det är andra inte man själv som blir våldsamma av alkohol.

• Storkonsumenterna av alkohol anser att de själva utsätter sig för ungefär samma risker som folk i allmänhet.

 

 

Nivå

Före...

Under…

Efter våldstillfället

Individ

5-HIAA

Alkoholism

Ålder

Kön

Alkoholpåverkan

Vapen

Stress

Skada – fysisk, psykisk påföljd

Grupp

Faders alkoholism

Bostadsort

Normer ang. Våld

 

 

Samhälle

Alkoholkonsumtion

Dryckesmönster

Normer ang. Våld

 

Ändrade normer

Vi har skrivigt en del kring vilka orsaker och händelser som leder fram till våldsbrottet men inte vad som händer efteråt. I tabellen ovan kan man se vad som händer efter och under våldstillfället.

 

 

 

 

 

Kan det vara så enkelt

 

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns olika modeller för att förklara sambandet mellan alkohol och aggression.

 

 

Men all fakta som finns säger ju att de flesta inte blir aggressiva av alkohol utan tvärtom blir gladare, pratsammare och positivare. Det skulle istället kunna vara så att.

 

 

Alltså, trotts all fakta som finns angående sambandet mellan alkohol och aggression så kan det helt enkelt vara så att kriminella personer dricker mer och oftare en andra. Och därför ofta är påverkade av alkohol när de begår brott.

 

Intervju med Georg Keresztesi

 

Vi har gjort en intervju med Leg. överläkare Dr Gerog Keresztesi om alkohol i allmänhet, vad som händer i kroppen och personers beteende under inverkan av alkohol etc. Här tar vi upp de frågor vi tycker är intressanta och som vi vill belysa. Vi har valt att göra intervjun därför att ha i det här fallet en expert på områdets synpunkter och svar på våra frågor och funderingar, som vi kan referera till och i viss mån utgå från som grund till annan fakta. Vi har delat in intervjun i tre delar: I den första delen tar vi upp frågor som berör beteende- och personlighetsförändringar, t ex aggressivitet, hos personer som är berusade under kort eller lång tid.

I den andra delen inriktar vi oss mer mot personen, där tar vi b la upp frågor som varför man dricker och vilka som dricker. Den tredje och sista delen handlar om alkoholen, där får vi b la  reda på vilka skador som kan uppkomma vid konsumtion och om det verkligen finns några fördelar med alkoholen. 

 

 

 

  1. Beteende/personlighetsförändringar.
    1. Hur påverkar alkoholen beteendet när man dricker och hur påverkas beteendet under längre tid?

 

Det finns ett individuellt mönster som är specifikt där alla genomgår faser, när de dricker blir de ohämmade och avslappnade både fysiskt och psykiskt.

Det finns dock ett undantag, ett s k patologiskt rus där personen som dricker ”tender snett” efter bara ytterst små mängder sprit. Dessa personer tenderar att bli ytterst aggressiva och har ofta minnesförlust av hela kvällen. Anledningen till detta patologiska rus antas vara att personen som dricker har haft tidiga hjärnskador (under förlossning), nervsjukdomar (encefalit) eller hjärnhinneinflammation som spädbarn. Motsvarar en allergisk reaktion; en allergiker är överkänslig mot det specifika ämnet.

 

 

    1. Varför blir vissa aggressiva?

 

Det beror dels på att man får dåligt omdöme; observationsförmågan försämras och man uppfattar inte när man kanske är ”ute på hal is” och man uppfattar heller inte när det är fara och när det inte är det och reagerar utifrån att man tror att det är fara med att t ex slå till någon.

Det beror också på att testosteronhalten ökas tillfälligt i början av drickandet, varje gång när man dricker, och testosteron gör att man blir mer aggressiv b la.

Alkohol inhiberar (dämpar/trycker ner) dessutom hormonet serotonin, som gör oss ”snälla”.

 

    1. Fungerar det att fly verkligheten med hjälp av alkohol?

 

Ja, om man ser det tillfälligt. Kortsiktigt sett så är det euforiskt (glädjegivande) och fungerar utmärkt, men på lång sikt så blir tillvaron mer och mer dysforisk (ångestgivande och depressiv).

 

    1. Hur behandlas en person med personlighetsförändringar pga alkoholen? (missbrukares personlighetsförändring och personlighetsförändringar under vanlig konsumtion av alkohol 175 gram/veckan)

 

Det finns gemensamma personlighetsdrag hos de personer som använder en viss drog under en längre tid. Detta beror på att vissa droger påverkar vissa delar av hjärnan på ett visst sätt, och under långvarigt bruk träder dessa förändringar fram tydligt.

Långsiktig förändring: de   • förnekar och försvarar sitt drickande

• bagatelliserar sitt drickande

• har en positiv inställning till berusning (viktigt)

Efter mycket långt drickande (ca 10 – 20 år) får alkoholen sociala konsekvenser, t ex rattfylla, skillsmässor och prestationen minskar på alla sätt, fysiskt och mentalt.

    1. Vad är GABA?

 

Förkortningen GABA står för gamma amino butir acid. Har som funktion i kroppen att det fungerar som en moderator, ett neurobiologiskt kontrollsystem för adrenalin, serotonin, endorfiner och dopamin.

 

    1. Du skriver om antisocial personlighetsförändring (psykopati) – vad är det relaterat till? Missbrukare eller blir personen det när han/hon vid vanlig konsumtion är ute och dricker (ej missbrukare)

 

Ingen blir psykopat enbart av drickandet. En antisocial person identifieras ofta:

• har brist på empati

• är ofta charmiga, ytliga, stora i truten

• är ofta mycket intelligenta

• lurar folk för att uppnå sitt mål

• deras överjag är dåligt utvecklat

 

Alla negativa egenskaper blir värre under påverkan av alkohol.

Personer med antisocial personlighet klarar sig hyfsat bra när de inte dricker, men när de dricker blir 90 % våldsamma

 

    1. Vad kännetecknar en alkoholmissbrukare man/kvinna? Socialt, i arbetslivet osv. 

 

Inget i början av drickandet, det kan pågå lång tid utan minsta tecken

 

 

 

 

 

 

  1. Personen.

 

    1. Varför dricker man?

 

Det ingår i svensk kultur att dricka vid festhögtider som midsommarafton etc. dessutom om man har en positiv inställning till berusning så dricker man gärna för att fira något stort. En alkoholist finner alltid anledning till att dricka.

 

    1. Vilka typer av människor dricker?

 

• A –typen: positiv till berusning, storkonsument

• Neurotikern: ångest, depressionspatient

• Psykos patienter: schizofreni, paranoid psykos

• lågt begåvade: ”grupp trycket”, dricker för att få –vara med i gänget

 

c.        Vissa typer dricker för de faller för grupptrycket, vad kännetecknar en sådan person?

 

Att de är utanför, t ex en ensam muslim i svergie, tjockisar och puckon

 

 

 

d.      Vilka typer blir aggressiva? Vad har det för anknytningar till uppväxt, alkoholkonsumtion osv?

 

Under uppväxten är chansen större att man blir alkoholist och får problem genom ett aggressivt beteende om man har föräldrar som dricker regelbundet. Ärftligheten består av att man får ökad tolerans och snabbare nedbrytning av alkoholen.

Barn till alkoholister är ofta inte likgiltiga; blir ofta ”extremister”: alkoholist eller nykterist.

 

3.     Alkoholen

 

a.      Vad händer i kroppen när man dricker?

 

Var i kroppen det händer och vilken effekt det får:

Ögon / syn –Vid akut förgiftning kan blindhet inträffa, nästan alla alkoholhaltiga drycker innehåller mycket små mängder metanol.

Storhjärnan –Storhjärnan degenereras. Man kan få Vernike Korsakows syndrom och det innebär att man får minnesförluster och konfabulerar (hittar på) saker som man inte gjorde för att fylla ut minnesluckorna. Man kan även få inflammationer och demensbesvär.

Lillhjärnan –Balansbesvär leder till att alkoholister ibland går bredbent

Hals –Matstrupen inflammeras. Den kan också gå sönder, esofagit, då blöder man ihjäl

Hjärta –Hjärtflimmer, rytmrubbningar. Hjärtmuskelinflammation som är typisk för alkoholister

Lever –Först inträder fettlever, levern ökar i storlek och försöker kompensera det stora alkoholintaget med att bli större. Efter fortsatt konsumtion skrumpnar den ihop.

Testikel –Testikelatrofi, testiklarna dras ihop

NerverNeuropati, känselbortfall

Muskel –Muskelatrofi, musklerna dras ihop. Myapoti (inträder mycket sent) musklerna ”smälter”.

 

Alkohol är antitestosteron produktiv, vilket betyder att män som dricker blir mer feminina av långvarigt drickande

 

b.      Hur påverkas hjärnan när man dricker? Dagen efter? Under lång sikt?

 

Dagen efter kan man ha huvudvärk och illamående

 

c.       Är alkohol en psykoaktiv drog?

 

Ja, den är accepterad socialt

 

d.      Kan man få några bestående sjukdomar typ som altzhimer vid hög konsumtion av alkohol.

- Ja

e.      Vad är alkoholen klassat som? Samhällsperspektiv, juridiskt.

 

Synen på alkohol är mycket kluven världen över. Flertalet länder säljer alkohol i mataffärer som livsmedel medans andra har en annan uppfattning om hur den bör distributeras.

Samhället accepterar alkoholen.

 

f.        Vad är alkohol för typ av drog?

 

Både euforisant och lugnande, en ”bra drog”.

 

g.      Vad har vanlig konsumtion (175 gram ren alkohol /vecka) för konsekvenser på hjärnan? Ex inlärning, koordinationsförmåga.

 

Det finns ingen normal mängd för de som dricker, alkohol är ett främmande ämne för kroppen och därför bör man ta det försiktigt vid konsumtion. En öl, ett glas vin eller en nubbe vid 3 olika tillfällen i veckan är ej bevisat att det ger upphov till skador.

 

h.      Du skriver att det är många som dricker i vårt land men få som är beroende, betyder det att vi kan kontrollera vårt drickande?

 

Ingen kommentar

 

 

i.        Finns det några fördelar med alkoholen? Psykiska, fysiska?

 

Ja, psykiskt så blir folk mindre blyga och folk med socialfobisk personlighet blir ”normala”.  Fysiskt har rött vin den effekten att det minskar risken för åderförkalkning på hjärta och kärl, förhindrar dessutom att man får hjärtinfarkt.

Men nackdelarna är tusen gånger fler än fördelarna ,säger dr Georg förbindligt

 

 

 

 

j.        När kan man säga att man är beroende utav alkohol?

 

För att få diagnosen ”alkoholist” enligt Världs Hälso Organisationen så måste minst 3 av dessa kriterier vara uppfyllda:

1)      Starkt behov eller tvång att dricka alkohol

2)      Svårigheter att kontrollera mängden per tillfälle

3)      Förekomst av abstinessyndrom

4)      Toleransökning

5)      Tilltagande ointresse av andra saker p ga alkoholen, föredrar alkoholen istället för…

6)      Fortsatt drickande trots fysiska, psykiska eller sociala skador

 

Alkoholism är en beteendesjukdom ej en mängdsjukdom

 

e.      Frågor om testerna. CAGE, AUDIT, MmMAST

 

Rekommenderar ”alkoholprofilen” på internet. Denna är uppbyggd på testerna CAGE och AUDIT

 

 

 

Att göra den här intervjun har varit både intressant och lärorik. Att alkohol och aggression hänger ihop är inte självklart för alla. När jag frågar Dr Georg om han varit med i något slagsmål säger han ”ja det har jag varit med om några gånger, men det var när jag var i din ålder ungefär”. Som en följdfråga frågar jag om han var berusad vid något av tillfällena. Han tänker efter någon sekund och svarar sedan ”ja, varenda gång faktiskt… det är inget som jag tänkt på tidigare”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enkätundersökning

 

Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att det är ett effektivt sätt att göra kvantitativa undersökningar. Enkäten vänder sig till ungdomar killar, åldern 16-20 i Västerort. Vi vill ta reda på om det föreligger något samband mellan alkoholvanor och aggressioner/beteendeförändringar hos ungdomar.

 

Enkätresultat

Det man tydligt kan se av enkätresultaten är att ungdomar som börjat dricka i tidig ålder och dricker tre ggr i veckan eller mer tenderar att lättare bli aggressiva och en del av dem har även som syfte med sitt drickande att bli aggressiva. Ett annat tydligt mönster är att de som dricker en till tre ggr i månaden inte dricker för att bli aggressiva och de började dricka i ett senare stadium, en bråkdel av dem blir aggressiva.  Enkät[18] och enkätresultat[19] i form av träddiagram finns bifogade.

   Ca 47% av de tillfrågade har någon gång varit delaktig i ett fysiskt slagsmål och ca 75 % har någon gång varit delaktig i ett verbalt ”slagsmål”. Alla som deltagit i enkäten har inte druckit sig berusade, alltså är de här siffrorna allmänna för ungdomar i Bromma. Vi kan se att de som inte har druckit sig berusade inte heller har varit delaktiga i ett fysiskt slagsmål. Därför kan vi dra slutsatsen att de som dricker är mer delaktig i slagsmål än de som inte druckit. Alltså blir procentdelen av de som varit med i slagsmål och dricker betydligt högre.

   Vad vi kan se på enkätsvaren är att de som började dricka i tidig ålder har varit med i fysikslagsmål. Om vi tittar på de 10% som varit/brukar vara med i slagsmål 1gång/mån och mer, kan man se på deras alkoholkonsumtion och att de generellt började dricka i tidigare ålder.

   Med enkäten kan vi dra slutsatsen att de som dricker mer och började i tidig ålder är mer inblandade i fysisk/verbalt slagsmål. Vilket leder till: personer med hög konsum av alkohol och tidig debut tenderar att bli mer aggressiva än andra.

   Felkällor i enkäten, så som oseriösa svar, har vi haft överseende med när vi har tittat på resultaten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slutsats, diskussion

Att sambandet mellan alkohol och aggression/våld/brott finns har vi gjort tydligt med hjälp av våra olika metoder. Fast svaren är många och det går inte med säkerhet att säga vilken av teorierna som är den rätta. Men någonting man kan säga är att det är ett stort problem för såväl samhället som individen. Med hjälp av tabellen nedan från rättsstatistiska årsboken 1993 har vi försökt uppskatta omfattningen av den brottslighet som ägt rum under alkohol påverkan.

 

Brottskategori

Antal brott vid vilka förövaren varit alkoholpåverkan

Mord, drop, dödsmisshandel

140 (80%)

Misshandel

18000 (60%)

Våldtäkt, våldförande

1300 (80%)

Otukt med barn

1000 (80%)

Antal brott

Ca 20000

 

Oavsett om det är arv, miljö, strain, kulturarv eller processer i hjärnan som gör människan aggressiva så borde problemet tas upp i samhällsdebatten. För siffrorna i tabellen ovan talar ju för sig själva och borde inte ignoreras. Fast vilka åtgärder kan man ta till för att sänka det alkoholbaserade våldet?

– Vilken åtgärd man ska välja beror ju helt på vilken av teorierna man tror på, men låt säga att man tror att alkoholvåldet beror på ett kulturarv. I så fall så bör man ändra det traditionella svenska sättet att dricka, och istället för att låta barnen vänt tills 18 års ålder med att prova alkohol så kanske man bör göra som i ex Frankrike eller andra europeiska länder där alkohol är mer accepterat bland ungdomar.

– Men om man tror att det är en process i hjärnan som orsakar aggressionen så är det inte så mycket att göra. Då får man helt enkelt väga alkoholens positiva effekter mot de negativa och bestämma om det är värt att ha den kvar.

Själva tror vi inte att det är en ensam faktor som gör oss aggressiva, vi tror att det är en blandning av faktorer. Det kan tillexempel vara så att processen i hjärnan gör att hämningarna mot att släppa loss aggressivitet minskar men varför blir då inte alla aggressiva? Jo, kanske för att vi har olika arv och har vuxit upp i annorlunda miljöer. Sen så spelar situationen givetvis en stor roll, hur vi mår vid dryckestillfället och vad vi har för avsikt med vårt drickande. Sammanfattningsvis kan vi säga att det inte finns ett rätt svar, inte för den stora massan i alla fall möjligtvis kan individen hävda att det är ett arv eller en påföljd av den miljö han vuxit upp i som orsakar hans aggression. Men man kan aldrig veta säkert.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källförteckning

Böcker/skriftligkällor

Olsson, Orvar: Alkohol och brott (Brottsförebyggande centrum, Stockholm 1997)

Sigvardsson, Sören: En liten lärobok i biokemi

Nationalencyklopedin (multimedia 2000 plus)

Dr George Kerestezis kompendie om alkohol och narkotika info överläkare med specialområde på psykiatri

Våld, alkohol och övriga droger, Rapport från ett forskningsseminarium, Inga-Lill Valfridsson

 

Web

www.lankarna.nu

http://www.sardinemedia.com/images/pics/whiskey.jpg


Bilagor

 

Bilaga 2

 

Social status as determinant of alcohol effects on aggressive behavior in squirrel monkeys (Saimiri sciureus).

Winslow JT, Miczek KA.

We investigated the behavioral effects of alcohol, especially those on aggression, on members of established groups of squirrel monkeys. A continuous measurement of monkey behavior in groups revealed consistent differences between dominant and subordinate animals. Dominant monkeys aggressed more frequently than subordinate monkeys, and spent less time in stationary postures. Alcohol produced dose-related biphasic changes in the number of threats, grasps, and displacements exhibited by dominant but not subordinate monkeys. Low doses of alcohol (0.1, 0.3, 0.6 g/kg) increased the frequency of aggressive behavior, and high doses (1.0 g/kg) decreased these behaviors. The largest change in behavior was evident in the first 20-40 min after injection, with a return to baseline 60-120 min later. The aggression-enhancing effect of alcohol in dominant monkeys required a stable baseline, which was obtained by daily administration of distilled water. Low levels of aggressive and associative behavior in subordinate monkeys were relatively unaffected at any dose of alcohol. They were associated with and aggressed against more often by untreated members of the group. The status-dependent effects of alcohol may be related to the neuroendocrine and neurotransmitter profiles characteristic of dominant and subordinate monkeys.


Bilaga 3

 

Alcohol and heightened aggression in individual mice.

Miczek KA, Barros HM, Sakoda L, Weerts EM.

Department of Psychology,
Tufts University, Medford, Massachusetts 02155, USA.

The objective of the current research was to study the large individual differences in alcohol effects on aggressive behavior under systematically varied conditions in experimental protocols with mice. Three experiments were conducted with outbred Swiss-Webster derived mice that identified those individuals whose aggressive behavior was reliably heightened by low acute alcohol doses. In all experimental protocols, low alcohol doses were orally administered to a "resident" male mouse that subsequently confronted an "intruder" opponent for 5 min while all salient elements of aggressive behavior and motor activities were quantified. In all three experiments, alcohol (1.0 g/kg) heightened aggressive behavior by at least two standard deviations of the individual's water vehicle control mean in 27% of the mice. In 64% of mice, no reliable change in aggressive behavior was detected after the identical alcohol treatment, and in 9% of the mice alcohol decreased aggressive behavior. Experiments differed in protocol indicating that these aggression-heightening effects were evident in resident mice that were either maintained at restricted or unlimited amounts of food, housed singly or in breeding pairs with a female partner, and conditioned to perform daily a food-reinforced task or remained undisturbed. The first experiment found the aggression-heightening effects to persist during weekly challenges for at least 2 months (n = 8 of 30). The second experiment showed these effects at intervals from 5 to 60 min after alcohol administration. Blood alcohol concentrations reached peak level within 5 to 10 min after oral administration in mice that had confronted an intruder. Those mice in whom alcohol heightened aggressive behavior (n = 21) did not differ from those that showed suppressed levels (n = 9) in terms of blood alcohol concentrations (79.6 vs. 82.4 mg%), suggesting that the intensity and frequency of aggressive behavior after alcohol were not directly dependent on the amount of alcohol in the circulation. The third experiment revealed that alcohol's (0.1 to 5.6 g/kg) effects on heightened aggressive behavior (n = 11) are dissociated from those on concurrently measured high- or low-rate operant performance as engendered by a multiple FR 30-FI 600 sec schedule of reinforcement. Current results indicate that this alcohol effect is relatively specific to aggressive behavior in individual animals, offering the opportunity for neuropharmacological and molecular characterization.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



[1] Alkohol och brott (av Orvar Olsson)

[2] Sternbring (1997)

[3] alling et al. (1995)

[4] Nationalencyklopedin

[5] Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen (Aftonbladet 2003-07-09)

[6] http://www.lankarna.nu

[7] Aftonbladet (2002-11-12) ”Alkoholen påverkar kroppen och hjärnan på olika sätt”

[8] Alling et al. (1996) (www.lankarna.nu)

[9] Dr George Arbete och intervjun samt ”En liten lärobok i biokemi” Sören Sigvartsson, docent i beteendegenitik.

[10] www.lankarna.nu

[11] Bilaga 1

[12] Se bilaga 2

[13] Se bilaga 3

[14] Våldalkohol och övriga droger, Rapport från ett forskningsseminarium, Inga-Lill Valfridsson

 

[15] Rättsstatistiska årsboken, 1993, SCB

[16] Rättsstatistiska årsboken, 1993, SCB

 

[17] Våld, alkohol och övriga droger, Rapport från ett forskningsseminarium, Inga-Lill Valfridsson

 

 

 

[18] bilaga 4

[19] bilaga 5