Vilans Vänner Kristianstad

vinjett.jpg


Den 30 juni 2012 var det dags för den nionde träffen med Vilans Vänner. Som vanligt var mötesplatsen Vilans församlingshem, och denna gång hade 90 personer mött upp.

Programmet bjöd bl a på en presentation av ett antal småföretag på Vilan med informationen hämtad ur Sveriges privata företagare, utgiven 1941. Företag som berördes var Lindgrens skoaffär, Långebro skoindustri, Sture Nilssons speceriaffär, Nya Cigarr- och Pappershandeln, Palanders Vagnmakeri & Snickeri, Firma Wilh. Rubergs Automobilförsäljning, Svenssons Bryggeri, Walfrid Svenssons Snickeri & Möbelaffär, Winess Frukt-, Grönsaks-, Kaffe- och Konfektyraffär, Österbergs järnhandel.

Före kaffet hölls en kort minnesstund för de medlemmar som gått bort under de fem år som Vilans Vänner hunnit finnas till som intressegemenskap. Under stunden för eftertanke och hågkomst spelades "Ska nya röster sjunga" med Monika Zetterlund.

Därefter dracks det kaffe och samtalades av hjärtans lust, och Bengt läste några avsnitt ur Clas Bengtssons humoristiska minnen från pojkåren på Bruksgatan med omgivningar. De lockade fram många goda skratt. Clas berättelser är verkligt goda stämningsskapare, när det gäller att hitta den gamla vilanskänslan.

Förutom ett par sånger om Vilan sjöngs den här gången några schlagrar av märket Ingvar Tjotta Olsson, som var en folkkär såväl fotbollsspelare som folkparksartist under 1950-talet. Schlagertitlar som lyfts fram var bl a På en sjömansgrav, En sjömans sista brev, Rosen och fjärilen och Två trötta händer. Ackompanjemanget sköttes som vanligt av Roney Johansson på dragspel.

Det sista progminslaget var en bildkavalkad med kända vilanmotiv och vilanpersoner, lätt kamouflerade som utmaning till identifikation. Alla försök att sätta församlingen på det hala kom på skam. Allt blev igenkänt. Själv hade Bengt fel på en person, som han ville ha till Kaj Bäckström, men som visade sig vara en annan man med KBS-anknytning, nämligen Sverker Erlansson. Ingrid Bäckström, svärdotter till Kaj Bäckström, var helt rättmätigt mycket bestämd med att bilden inte föreställde hennes svärfar. Naturligtvis hade hon rätt.

Så var de utmätta två timmarna till ända och uppbrottet ett obevekligt faktum. Nuet och framtiden fick åter avlösa en stunds vistelse i det förgångnas oföränderliga rum. En ny träff beräknas inträffa någon gång framöver. När det blir, vet ingen just nu, men allt talar för att det blir av.

Sin vana trogen var Rolf Ståhlberg på språng med sin kamera och svarar för bildgalleriet nedan.

Bengt- Göran Jönsson


Bild: min_0001.jpg

Bild: min_0004.jpg

Bild: min_0005.jpg

Bild: min_0007.jpg

Bild: min_0008.jpg

Bild: min_0009.jpg

Bild: min_0010.jpg

Bild: min_0011.jpg

min_0013.jpg

min_0014.jpg

min_0015.jpg

min_0016.jpg

min_0017.jpg

min_0018.jpg

min_0019.jpg

min_0020.jpg

Bild: min_0021.jpg

Bild: min_0022.jpg

Bild: min_0023.jpg

Bild: min_0024.jpg

Bild: min_0025.jpg

Bild: min_0026.jpg

Bild: min_0027.jpg

Bild: min_0028.jpg

Bild: min_0028.jpg

Bild: min_0029.jpg

Bild: min_0030.jpg

Bild: min_0031.jpg

Bild: min_0032.jpg

Bild: min_0033.jpg

Bild: min_0035.jpg

Bild: min_0036.jpg

Bild: min_0036.jpg

Bild: min_0039.jpg

Bild: min_0041.jpg

Bild: min_0042.jpg

Bild: min_0043.jpg

Bild: min_0047.jpg

Bild: min_0048.jpg

Bild: min_0049.jpg

min_0050.jpg min_0051.jpg

min_0052.jpg

min_0053.jpg

min_0054.jpg

min_0055.jpg