Vilans Vänner Kristianstad

Spridda minnen, förmedlade av olika personer från Vilan



Göte Björklund (Långebro Verkstad) och Owe Wiberg (Wibergs Möbler), båda födda 1923 och uppvuxna på Vilan.

owegote.jpg
Owe och Göte
Huset mellan posten och blomsterhandeln och Arups hus var på 1940-talet en gummiverkstad, vars ägare hette Borgling.

Oskar Stjernfeldt var en duktig och lugn målvakt i Vilan och även brodern Otto. Göte tror, att han spelade ganska ettrig center. Han gjorde 50 mål på 34 matcher. Båda kom från Bryggerigatan 5.

Det hus som Boka-Svensson ägde i hörnet av Allégatan kallades av någon anledning för Sofiahemmet. Agda Ring och Götes mamma var bekanta sedan lång tid tillbaka, och hon sa alltid Sofiahemmet om detta hus. Kanske var det någon som bodde i huset som var orsaken till namnet. I det hus som tidigare låg på platsen bodde "Pottemakaren". Han hette Svensson och körde taxi.

Evert Jönsson och hans fru Peggy bodde i detta hus och hans fru hade damfrisering där. Evert hade sin salong på Långebrogatan invid brandstationen, där Evert Nilsson så småningom började sin frisörverksamhet på Långebro. Efterhand som tiden gick slutade Evert Jönsson som frisör och tog över Husqvarna symaskinsaffär på Tivoligatan inne i stan. Han tillhörde Jehovas vittnen.

När det gäller Hedentorps park, kan Göte och Owe inte minnas, att det var någon annan än Vilansoch Norra Åsums frivilliga brandkår som stod för verksamheten där. Götes pappa (Carl Björklund) var verksam i kåren från en bit in på 1930-talet fram till mot slutet av 1940-talet. Då övergick Vilans brandkår i kommunal regi efter inkorporeringen med Kristianstad 1942 (nyårsafton 1941). Parken låg vid Hedentorpsgården på Åsumsvägen till höger efter Vilans skola och Hagtornsvägen före järnvägen.

Avsikten med danskvällarna i Hedentorps park var att få in pengar till brandkårens utgifter, bl a anskaffandet av en ny brandbil, slangar och övrig utrustning, vilket också lyckades. Allt arbete med arrangemangen skedde ideellt.

Hörnhuset Bruksgatan 10 vid Bryggerigatan ägdes av Ester "Amerikanare" Svensson, gift med målaremästare Nils Svensson, som hade måleriverkstad och bodde på Borggatan. I Bruksgatan 10 bodde en som vi kallade Danske-Peder. Han hette Johnsson i efternamn. Första huset på Bruksgatan efter Vilans glas ägdes av Ståhlberg, som arbetade på Palanders snickerier vid Vilans torg. Göte minns hans fru som lite argsint. Hon hade någon skada på sitt ena ben och haltade. I samma hus bodde också en familj vid namn Svensson med barnen Olle,Vera och Allan.

Bruksgatan 8 ägdes av Gärda Norrman. Det var dels fastigheten mot gatan, dels ett hus på gården.

Ola Holmqvist på Bryggerigatan hade en hes röst, som Göte minns det. Han var växlare vid järnvägen.

Joel Johanssons föregångare var N G Wallkvists bilverkstad med kontor ovanför fröken Dahls mjölkaffär på Långebrogatan mittemot Arups hus. Här arbetade bl a Sven Nilsson, som sedan blev försäljare hos Joel Johansson och var gift med Astrid Eklöf. Hon var dotter till Eklöf som ägde fastigheten, där bl a Wici-centralen låg.

Huset på hörnet av Bryggerigatan och Gjuterigatan kallades "gamla skolan" och ägdes av Emil Nilsson.

Gropen vid första grinden på ängen på väg till Lilla rännan, där vi badade, kallades "korännan". Allt härute var betsmark på vår tid.

Henry Lindell arbetade hos Bredbergs möbelverkstad bakom posten. Han hade även utbildat sig i bildhuggeri, vilket han berättat för Göte vid något tillfälle. En annan bildhuggare var Kalle "Stickis", Gunnel Falks far på Borggatan. Henry Lindell bodde på den tiden i "fyrkappan", som låg vid slutet av Åkervägen, gatan som gick ned mot ängen vid Fasths conditori. Axel Svensson som så småningom byggde en möbelaffär mittemot "fyrkappan", arbetade tidigare hos Nils Wibergs (Owes pappa) möbelaffär.

Henning Jönsson hette en slaktare som bodde på Odal intill Johan Nilssons speceriaffär. Han var ofta full i slutet på veckan. Då kunde polis Molin ringa till Götes pappa, Carl Björklund, och fråga om han kunde ta hand om Henning och hjälpa till att få in honom i finkan, som var i samma byggnad som brandstationen. Carl Björklund var en av de starkaste i stan, för han var huvudman i en akrobatgrupp på tre , som t o m uppträdde som ren hobby på flera ställen i stan med omgivningar. Jöns Molin själv var en ganska lång och gänglig person och som polis ganska snäll, vad Göte kan minnas.

Vi hade dessutom en fjärdingsman, som hette Malmström och bodde i Götes farfars (August Björklund) hus på Hantverkargatan. Där bodde också med, ingång från Torggatan Vilgot Nicklasson, som var målare. Han uppträdde ibland i Hedentorps park som sångare, och hade artistnamnet "Nicklas i Svängen".

Göte föddes 1923 i det Eklöfska huset på Långebrogatan efter Församlingshemmet. Familjen flyttade till August Björklunds hus på Hantverkargatan i september 1928. Där bodde de fram till 1941, då de flyttade till Gjuterigatan 4. Därifrån flyttade man 1943 tillbaka till Hantverkargatan i ett eget nybyggt hyreshus för 10 hyresgäster. Huset hade nummer 10 och låg alldeles intill August Björklunds hus. Tomten hade tidigare varit dennes fruktträdgård.

Owe föddes i Nybergs hus, senare kallat Rybohuset. I källaren bodde en man som hette Swärd. Han hade en dotter vid namn Greta. Slänten från Långebrogatan ned mot Vilans torg kallades "Hällan".

I Sjödahls hus efter torget bodde även Holmgren med bl a sonen Sven-Erik, som fick anställning på posten, där man på den tiden fick jobba utan lön en tid för att visa, att man kunde klara av det. Ytterligare barn var Brita, Siri, Anna och Anders.

Där Pelle Monark senare hade sin cykelaffär var en charkuteributik som drevs av Vanda Lefin. Lefins bodde i villan efter Björklunds fastigheter på Hantverkargatan. Lefin var tapetserare hos Bredbergs och gjorde sedan skördedukar, först i sin källare, därefter i ett hus nedanför Pelle Monark. Lefin hade en dotter som hette Saga och gifte sig med charkuterist Nilsson (Nilssons charkuteri på Lasarettsboulevarden).

I tegelfastigheten efter Pelle Monark mot stan fanns Svenssons möbelfabrik med lokaler bakom fastigheten ned mot Långebro verkstad. Här var utryckningsstation för ambulansen och senare Lassessons billackering. På Bryggerigatan 5 bodde på den tiden bl a familjen Friberg. På andra våningen bodde en familj som hette Winter och mittemot en med namnet Wärme. Ytterligare en hyresgäst var Frans Olsson med sonen Kalle, kallad "Nafta" och Gösta, "Bytten", som blev frisör på Norr.

I hästhandlare Dahlqvists gård bodde Lennart Johansson, vars far körde dricka hos bryggare Åkesson. På den gården fanns också Olssons toffelmakeri. Man gick in genom en port i ett vitt hus, som sträckte sig nedåt Gjuterigatan.

I trähuset efter Carl Nilsson träbolag på Bryggerigatan bodde en person som hette Bengt Zander.

Posten fanns förr i tiden på Långebro station. Det var en som hette Johan Larsson som hade hand om den.

Där Nils Wibergs möbelaffär är idag låg förr ett hus som kallades Ringagården efter skräddare Ring, som bodde där. Här bodde sotare Nilsson, och det var ett café där som hette Esbjörnssons. På andra våningen fanns en skräddare med namnet Bergqvist. Snus-Johnsson hade också tobaksaffär här. Det var samme Johnsson, som senare flyttade över till samma hus som Österbergs järnaffär. En tapetserare vid namn Sven Persson bodde också i huset. Han blev senare vaktmästare vid polisen. Mjölkutkörare Hansson hade en son vid namn Ove, som arbetade på Yllefabriken. Det var sångerskan Ann-Louise Hanssons pappa, och de bodde senare på Villandsgatan på gamla Östermalm. En annan son var Gösta, som blev krögare på Frimurarehotellet. Maj-Lis, Bertil och Sune var ytterligare syskon, den senare blev frisör.

Den äldste möbelhandlaren Wiberg hette Alfred i förnamn och startade rörelsen på 1800-talet. Sönerna var Nils och Anders. Nils övertog rörelsen. Anders var fotograf. Han återkom till möbelfirman 1914. I september 1936 separerade de båda bröderna, och Anders drev den gamla affären vidare, medan Nils startade en ny affär i det nya huset, den som fortfarande finns kvar.

Hos Nils Wiberg arbetade bl a Oscar Ljungquist, som sedan startade klädesaffär i Eklöfs fastighet på Långebrogatan 48. Arnold Ljung och Rosenqvist hette två andra anställda. Axel Svensson har redan nämnts. Jöns Holm stannade kvar hos Anders Wiberg.

I Nybergska fastigheten (Rybohuset) fanns Grahns damfrisersalong. Där hade tidigare varit en matservering. Pärssons läder (Väske-Pelle) var på hörnet mot Malmströms. Malmströms hade tidigare startat sin verksamhet i den lokalen.

I posthuset fanns Luttrups färghandel. Den flyttade sedan över till det hus, där Vilans glas så småningom fanns. Luttrups fanns sedan i kooperativahuset vid Allégatan.

Vilans glas började på Långebrogatan 36, där Per-Edvin Jönsson hade frisersalong. Det var Nils Möller och en som hette Jönsson, som startade glasmästeriet. Jönssons fru hade blomsteraffär i posthuset. Den drevs senare av någon som hette Johansson.

Carlsgatan bakom Församlingshemmet och Wicicentralen och Fasths conditori har fått sitt namn efter tre personer med namnet Carl, som bodde i kvarteret: Carl Sjöberg, frisör, Carl Eklöf, fastighetsägare, Carl Björklund, Götes far och ägare till Långebro verkstad.



Leif Arvidsson, f 1943 i Hammar, springpojke hos Wibergs möbler i slutet av 1950-talet

Leif och Bengt-Göran Jönsson är kusiner på fädernet. Leifs far hette Arvid Jönsson och var på slutet
av sitt yrkesliv chaufför på Thermotransport och levererade mat till bl a skolor åt KBS (Scan).


leifarvidsson.jpg
Jag började på Vilans möbelaffär i juni 1958, lönen var 40 kr iveckan. Vi var ett 10-tal anställda, 3 i butiken, 3 i verkstaden, och så var det jag och Hasse Persson som var chaufför/lagerchef.

Nils Wiberg var ju chefen, som han skulle tituleras när man tilltalade honom, Owe Wiberg sonen. I butiken fanns också fröknarna Mårfelt (osäker på stavningen), som var från Hanaskog, Ulla-Gull Johansson från Fjälkestad, och fröken Rosa som var kassörska och satt i en egen liten glasbur iaffären.

En dag gick jag till chefen och bad om löneförhöjning, "Räcker det med tia?" sa chefen. Så sen hade jag 50 kr i veckan minus skatt 6 kr.

I snickar- och målarverkstaden jobbade möbelsnickaren Albert Andersson och målarmästaren Knut Nilsson. Andersson var ungkarl och bodde i en etta inne i stan, jag tror den låg bak Sko-Fritz' affär. Nilsson var gift och bodde på udden, hans fru ägde eller var delägare i Iris blomsteraffär intill Everts frisörsalong.

Dom var oerhört skickliga hantverkare, jag såg ju ofta gamla, slitna och "rickiga" stolar och bord, framför allt stilmöbler, som kunder kom in med. Dom förvandlade dessa möbler till verkliga skönheter.

I tapetserarverkstaden basade Jönsson, medarbetare var en som hette Toll från Fjälkinge, Han var mycket engagerad i scoutrörelsen. Tapetserarelev var Bo Olsson från Egna Hem i Kristianstad.

Jag jobbade mycket ihop med Hasse. Det mesta som såldes levererades till kunden. Firman hade köpt en ny Volvo Duett och en stor släp, precis innan jag började. Där fanns också en gul sidovagnsmoppe, jag tror motorn hette Fux och satt i bakhjulet. Man fick cykla igång den, men när man fått upp farten gick den som ett skott.

Jag var ofta på Trä- och Byggnadsvaror och hämtade virke. Där basade Gunnar Nilsson med medarbetaren Henry Lund. Min farbror Ingvar Jönsson var chaufför där en tid. Där jobbade även Karl-Erik Nilsson, som jag sen spelade fotboll ihop med i Nosaby IF

Varje sommar så möblerade vi framför affären med utemöblemang, (undrar om det finns några foton från den tiden).

Hasse Persson bodde med sina föräldrar i huset. Hasses far jobbade på Frimus. Hasse hade sällskap med Karin Arvidsson, hans blivande fru, som jobbade på Kristianstads Fröhandel. Jag kommer även ihåg korvhandlaren innan bron, där var jag ofta handlade korv till damerna i affären.

Tanterna på Bryggerigatan 4, Anna och Ruth, var kunder hos Wibergs, jag var hos dom ett antal gånger, och dom var mycket generösa med dricks, kunde faktiskt få en hel femma, vilket var fantastiskt, med tanke på den lön man hade. Några år senare när jag började på KBS lärde jag känna Anna bättre, det var hon som jobbade på trikinlabb.

Jag har även minne av Hakon Swärd, som också var kund hos Wibergs. Jag kommer ihåg en gång jag skulle leverera, jag tror det var en snygg stol som vi hade renoverat. Jag knackade på och blev ombedd att komma in med stolen, då satt Hakon i köket i en rök- eller morgonrock med dragspelet i knät, och en cigarett i ett långt munstycke, jag fick lyssna på en trudelutt som han rev av på dragspelet, jag tyckte han var alldeles enorm på att spela, jag gick själv på Hagströms och försökte lära dragspel, men när man hört Hakon så ville man bara lägga av.

Nåväl när jag skulle gå så sade Hakon: Du ska ha lite dricks, dukan ta en tia där borta, sa han och pekade på köksbänken. Där låg en hög sedlar och mynt, jag tog en tia, tackade så mycket och gick. Jag fick alltså nästan en daglön i dricks, jag jobbade sex dar iveckan, så ni kan säkert förstå att jag gärna körde hem saker till honom, det hände nog ett par gånger till vill jag minnas.


Gunnel Nilsson (nu Sönnby) , f 1927, syster till Evert Nilsson och uppvuxen i Arups hus

Ska nu försöka skriva ner lite minnesbilder från uppväxtåren på gamla Vilan. Tycker själv att jag minns ganska tydligt många av de människor som levde där då, minns husen, de smala gatorna, prången o "tassemarkerna" i utkanterna, Odal t ex.!

På Bryggerigatan bodde en skolkamrat till mej, Kerstin Malmström. Jag minns också Carl Larssons affär där och även andra som bodde där, familjen Stjärnfält t. ex. Kerstin Malmströms far (som var bror till Albin Malmström, konditorn) dog tidigt, sen gifte hennes mor, Astrid, om sig Lundborg o Kerstin o hennes systrar Ingrid o Karin fick två halvsyskon Gertrud o Bengt. Familjen bodde i andra ändan av Bryggerigatan.

Till Lilla rännan var det mest grabbarna som drog, men nån gång fick vi töser hänga med, vi gick o gick.. kan ännu minnas den leriga slänten ner till ån..

Från Vilans skola har jag bara minnen från de 4 första skolåren, sen började jag inne i stan. Min lärarinna i 1-2 klass hette Emma Jönsson, hon hade en tjänstebostad uppe på vinden i småskolan. Jag minns mycket väl mina skolkamrater från dessa första år. En var Bengt Wiberg, lång, ljus pojke, hans far arbetade på slakteriet, de bodde vid Kooperativa-huset. Träffade Bengt en dag för längesen på Esso-macken på Långebro, vi pratade då lite om gamla skoltiden. Där på Esso jobbade ju Ove Ljungquist, en bussig, snäll o hjälpsam kille, som många gånger hjälpte mej med mina bilproblem. Även hans föräldrar var mycket vänliga, trevliga o hjälpsamma människor i sin affär.

Anna Broer minns jag , kan se henne komma cyklande med sin pekingeser i cykelkorgen. Hennes sammanboende, var det inte hon som kallades för schäver-gumman ?

Ibland på kvällarna samlades vi ungar utanför Hvilans verkstad o dansade ringlekar. En som kunde sjunga jättebra var Torsten Kjellgren, han hade en bror, Kutte o en syster Elsa, de bodde i Nybergska huset. Där bodde också Nisse Olsson o hans bror Stig. Deras mor arbetade på Yllefabriken. Nisse o min bror Evert var skolkamrater. Stig, tror jag, gifte sig med en Odal-flicka, hette hon inte Marta..

En annan som sjöng bra vid våra danslekar var Elsy Jönsson, hon och jag gick i samma klass. Hon hade en äldre syster, Dagny. De bodde på Bruksgatan, tror deras far var målare.

Nilla, sömmerska, o ja, henne minns jag så väl. Hon sydde min första o. enda balklänning, minns det lilla huset o hur lågt det var i taket i hennes provrum.

Agnes Mårtensons affär - där sprang jag ärenden många gånger, som belöning kunde man få en chokladslickepinne eller en gräddbulle.

Boga-Svenssons hus med alla kattorna.. Svensson hade ett skjul på gården, där han förvarade en massa tidningar och böcker. Det var där det höll till en massa katter. I källaren fanns skomakare Hansson, han var periodare, låste in sig det lilla rummet han hade o drog ner rullgardinen, där var han natt o dag så länge "perioden" varade..

Ack ja, vilka minnen!

Jag har i min ägo ett tidningsurklipp "En värld i Vilan plånas ut" undertecknad Mason. Han hette väl Malte Åkesson o jobbade på K-bladet som journalist. Om jag inte minns fel gifte han sig med Anna-Brita Sonesson som bodde med sina föräldrar (han var telefonarbetare) o sin tvillingsyster Eva alldeles i början av Allégatan i eget hus med trädgård. Tyvärr är inte urklippet daterat men det är mycket roligt o trevligt skrivet, även han hade badat i Lilla rännan...

Fastigheten, där senare Vilans Glas var inrymt, var ett bageri, Anderssons, och hon beskrev, hur härligt det doftade på deras gård, när de höll på att baka. Anderssons bageri flyttade sedan ut till Odal. Därefter blev det café där, Amandas Café, allmänt kallat Shanghai, en livlig träffpunkt för Vilans ungdomar.

Nästa fastighet på höger sida, om man gick Bruksgatan ned var Stålbergs. Fru Stålberg var en dam med något fel på foten, vilket särskilt har etsat sig fast i Gunnels minne. Gunnel minns också namnet Axel Friberg i detta hus samt att det i källaren bodde en man som kallades "Stubbit", kanske en förvrängning av öknamnet "stup i ett", som han hade p g a att han ofta i onyktert tillstånd ramlade omkull.

I Bruksgatan 8 bodde en kvinna som hette Gerda Norrman och arbetade på arbetsförmedlingen. Hon var frånskild och hade en som vid namn John-Erik, f 1923. Han kallades Jonte.

På gården till Bruksgatan 8 bodde bl a Ines Johansson med sin mor.

På Bruksgatan 10 minns Gunnel Elsie och Dagny Jönsson. Deras far var målare. De fick med tiden ett yngre halvsyskon, Roy Jönsson, som också ägnat sig åt att dokumentera gamla Vilan i grupp 55+ i Vilans BoIF.



Ann-Margret Persson

Jag blev oerhört glad av att bli mer uppdaterad kring min barndoms Vilan, men också sorgsen... Det är ju faktiskt en hel stadsdel som bara fått försvinna...utan protester vad jag vet. Tänk så många hus och gårdar...tänk om dessa renoverats i stället. Vilka lägenheter det hade kunnat få vara idag.

Jag är född 1950. Bodde på Långebrogatan 38 i olika lägenheter. Den sista var över Lindgrens skoaffär, i Dahlqvists lägenhet. Mina föräldrar var/är Emil och Majken Persson, far är död men mor lever. Far arbetade på Vilans mek och var på fritiden fastighetsskötare för Dahlqvista-huset...var bl a ute och röjde med oss ungar när vi inte visste hut.

Jag har syskon, Birgitta född -42, Gun -46 och lillebror Nils-Gunnar -52. Birgitta bor kvar men på Charlottensborg, hon har två barn, Peter och Marie.

Jag var skolkamrat med Bo Nilsson på Bryggerigatan 5. Elsie Stjernfelt var jag lekkamrat med och jag var skolkamrat med hennes bror Leif. Deras mor hette Martha.

Jag var även kompis med Britt Olsson (Ingvars syster), dels när hon bodde på Bryggerigatan 5 och även sedan de flyttade till Hedentorp.

Jag minns Kenneth, Myrtel och Eva Svantesson på Bruksgatan 8...Fixs kemtvätt...hette den så? Fixa-Lisa tor jag man sa när man skulle hämta tvätt...kan ännu känna "lukten" när man var där. Så mycket minnen som dyker upp.

Jag flyttade från Vilan några år -73 och tillbaka igen -84, bodde vid Sommarlust d v s på fel sida om ån. Bor sedan -84 på Gränsgatan.

Elsie och Leif Stjernfeldt bodde i samma trappuppgång som vi. Tredje våningen ... så där tillbringade jag mycket av min fritid. Kommer inte ihåg när de flyttade in. Det var genom Elsie som jag lärde känna Britt och därmed hamnade på Bryggerigatan 5.

Alla flickor var antingen ett par år äldre än jag eller så var de yngre. De äldre ville inte ha mig med så jag var alltid med yngre. Var liten och klen och så otroligt barnslig. Mestadels var vi ett helt gäng ungar i blandad ålder. Det var plätt och gömme, tjuvar och polis och så lekte vi med "pistoler" som kunde få bestå av en liten brädbit om man inte hade någon riktig pistol. Vet inte vad leken hette. Vi var i alla fal två lag. Det gällde sen att överrumpla motståndarlaget "Hands up" och ta deras vapen. Hade man många vapen fick man gömma... ofta längs brädbolaget... nederkanten, där fanns många gömställen i det söndriga planket... kul hade vi.

Jag har letat i fotoalbum efter Vilan bilder från min barndom... men det var magert. Skrämmande rent ut sagt, några bilder när jag var pytteliten, sen finns där inget förrän jag är i 14-årsåldern. Dåliga bilder, jag hade nog fått kamera då för jag har några svartvita foton av bl a Britt, Elsie och Ann. Foton är från 1964, tagna förmodligen av mig, så man ser inte vem som är på bilderna... jag vet vem det är tack vare att jag skrivit namn. Ann var en tjej som bodde i huset intill Bryggerigatan 5, hon hade en lillasyster som hette June. De flyttade nog ditt ungefär 1964.

Min mormor var från släkten Nathell/Flyman och morfar Hedenskog. Lars Hedenskog, min morbror, mors bror alltså, arbetade på Österbergs från sin ungdom. Dels det gamla Österbergs vid Långebrogatan och även sen det flyttade bort intill Willys. Österbergs revs ju av Lidl som byggde ny fastighet för deras rörelse.

Om jag minns rätt så jobbade en annan släkting till mig även på gamla Österbergs, Roy Jönsson heter han och jag har ryktesvägen hört att han också är intresserad av gamla Vilan.


Maritha Svantesson

Min bror Kennet Svantesson tipsade mej om denna sida på internet. Har tagit del också av Gunilla Falks berättelse som jag har fått av en skolkamrat till mej Gertie Nilsson som bodde på Långebrogatan 34.

Själv bodde jag och mina föräldrar och syskon på Bruksgatan 8. Mina föräldrar hette Rut och Gunnar Svantesson. Mina syskon är Kennet f. 44 Myrtel f.46 Eva-Marie f 50 Själv heter jag Marita Nordström f 43 och gick i skola hos fröken Palmblad och senare Lizzie Holmkvist.

I Bruksgatan 6 bodde familjen Everbring till höger och till vänster bodde familjen Orberg.

Vi bodde inne på gården på Bruksgatan 8. Far var lite gårdskarl där till fru Bengtsson som hade lägenheten längst uppe till höger, hyrde ut lägenheten mitt emot till ROFFE PAULS orkestermedlemmar Rolf Paulsson och Gunnar Nilsson.

Vi hade en två rumslägenhet inne på gården. Där bodde Marta Ekstrand och Arne Svensson som senare flyttade till Bruksgatan 10 .Vi var mycket och lekte med dom som bodde på Bryggerigatan, det som låg mittemot Kronans Bryggeri. Där fanns en trädgård framför huset. Jag och Kennet fick flytta upp till lägenheten på 2.vån innan vi flyttade in i Elsa Lejons lägenhet när hon flyttade till 34 som vi kallade det gula huset på Långrbrogatan. Där fick vi för första gången toalett inne. På Långebrogatan 34 bodde Lars-Gösta med sin syster. Även Börje Norborg bodde där med sina systrar Kerstin och Agneta.

Hos Marta Ekstrand och Arne Svensson bodde en tös som hette Laila och var ett år äldre än mej. Orbergs-pojken hette Lars. Lars Gösta hette Hansson och hans syster hette Annika. FIX -tvätten ägdes först av familjen Krans därefter av Hasse Olsson och Ove Olsson. Kennet körde ut tvätt som springschas. Ove bor nu på Långebrogatan 34

Tvättinrättningen FIX ägdes av tant Lisa den senaste tiden och hon hade en son som jag tror hette Pelle. Mor jobbade också på Yllan, en tid städade hon på Boktryckeriet på Söder på kvällarna. Hjälpte också till i FIX Tvätteri ibland. Det fanns också ett bryggeri på Bryggerigatan som sålde svagdricka, vi köpte ofta en stor kagge. Mor och far flyttade till Näsby 1969 Bataljonsvägen 34, Far dog 2002. Mor 2004. Dom bodde den sista tiden på Allögården.

Jag kommer också ihåg Lasse, Sten och Ingrid Mårtensson som bodde på Bryggerigatan i nr 7. Ingrid och jag konfimerades ihop. Prästen var Simon Röstin. Sonja och Hans Hallkvist bodde också på Bruksgatan 8. Sonja lever och bor på Klockarvägen i Kristianstad Deras son Mats Hallkvist bor på Lokförarvägen.

Vi talade också om en viss Nils Svensson på Bruksgatan 10. Hans son Pelle var målvakt i IFK Kristianstads handbollsslag på femtiotalet. Mycke bra målvakt. På Bryggerigatan ner mot Villans Mekaniska verkstad hade jag en skolkamrat som hette Margaretha Åstedt, hon hade en syster som jag inte kommer ihåg namnet på men det kommer nog så småningom. En av Everbring-bröderna har varit bosatt i Broby, Mats tandl. Tommy och Bengt kände Kennet inte till var dom höll hus . En Persson i Lindkvistagården sågade ved där var även en som satt och lagade och sydde jutesäckar kommer jag ihåg men vet inte namnet. Mor tvättade i brygghuset inne på gården sen gick hon och hängde upp tvätten på ängen bakom Lindkvistagården.

Jag satt ofta barnvakt till Carl-Henry Larsson på bryggeriet Kronan, när frun skulle bort. Och jag har i min ägo en lejonfigur som jag fick av frun som betalning.

Ovanför kontoret på Kronans bryggeri bodde Maj-Gull Karlsson och Kjell Lövkvist .

På Torgatan bodde Familjen Ohlander Persson som hade en skolkamrat till mej som hette Birgitta och hennes bror Lars. Anna Bengtsson som var hyresvärd där vi bodde hade två söner, Per-Olof som är verksam i Orienteringsklubben PAN och Bengt-Åke, mäklare på bank i Kristianstad. Syster Annika.