Vilans Vänner Kristianstad
Särskilda personer

Av alla tusentals människor, som har bott på Vilan, är det vissa som blivit mer ihågkomna än andra. Det kan handla om kända företagare, andra på olika sätt färgstarka personer, som de flesta minns eller har hört talas om. En del av namnen i min inventering av fastigheter och boende genom åren förekommer oftare än andra och dyker upp på många olika ställen. Jag har känt, att det funnits anledning att sammanfatta deras liv lite mera överskådligt, så långt det går med hjälp av den kortfattade information, som kyrböckerna erbjuder. Därför följer här en rad namn och samlade uppgifter om dem. Förteckningen utökas efterhand. / Bengt-Göran Jönsson


Jakob Ring

Skräddare Jakob Ring f 1860 i Gärds Köpinge har givit namn till fastigheten Härlöv Nr 39E, Ringagården, som låg, där ett nytt hus byggdes 1936 av möbelhandlare Nils Wiberg, Långebrogatan 18. Det huset finns fortfarande kvar idag 2012.

1884 1/5 flyttar skräddare Jakob Ring in hos sadelmakare Sven Jönsson på Härlöv Nr 27. Han är född i Köpinge 1860 och gifter sig 1883 13/10 med Ingrid Andersson från W Wram f 1861. Ingen av dem är döpta. Med sig har de sonen Anton Vilhelm f 1883 i Sölvesborg. På Nr 27 föds sonen Ludvig Reinhold 1885 22/9.

1885 21/12 flyttar familjen till Nr 44, (Bruksgatan 10). Jakob Ring skrivs då som husägare. Han kan ha varit den som byggt huset. Här föds sönerna Tage Ferdinand 1888 och Sehve Jack 1891. På Nr 44 finns också ett par andra skräddare, så skrädderiverksamheten verkar ha varit igång redan här. Från 1890 skrivs han som inhyses (hyresgäst). 1894 flyttar han med familjen till Nr 39E.

Ägare till Nr 44 är då timmerman Lars Olsson f 1854 i Köpinge. Han flyttar till Sölvesborg 1896, och ny ägare blir 1897 August Björklund.

Till Nr 39E kom alltså Jakob Ring 1894 som ägare till fastigheten. Här föds Ragnar Teodor 1895, men dör 1897, Ragnar Folke (tvilling) 1898 men dör samma år, Evald Theodor (tvilling) 1898. Ingen i familjen är döpt, de är baptister och föräldrarna är borgerligt vigda.

Agda Rings tobaksaffär, först i Eklöfs hus, sedan i Kooperativa på gaveln mot Allégatan, minns många. Hon gifte sig 1922 med Jakob Rings son skräddaremästare Anton Vilhelm Ring (ovan), som då var skriven i Kristianstad. Hon var född 1893 och hette Agda Maria Johnsson och bodde 1922 i Nr 137, Borgströms vid Borggatan.


August Björklund

Tillsammans med några arbetskamrater lämnade August Björklund Hvilans gjuteri i samband med en lönekonflikt och startade 1903 Långebro mekaniska verkstad på Hantverkaregatan. Detta företag var i familjens ägo fram till 1972. Carl Björklund efterträdde 1939 sin far och vid hans död1953 tog sönerna Göte och Bertil vid fram till 1972.

1891 30/12 flyttade August Björklund in på Nr 44, (Bruksgatan 10). Han kom då från W Wram. Han var född 1864 30/11 i Hyby, Malmö län. 1890 12/10 gifte han sig med Carolina Andersson f 1861 23/8 i Össjö, Kristianstads län.

På Nr 44 föds Betty Eleonora 1890 23/11. Hon blir så småningom hustru till bryggare Carl Larsson. Vidare Carl Edvin 1893 9/8, senare direktör på Långebro mekaniska verkstad.

1894 flyttar de till Nr 42, (Bryggerigatan 12). Här föds 1897 31/1 dottern Agda Carolina.

1897 flyttar familjen tillbaka till Nr 44, denna gång skrivs August Björklund som ägare. Dottern Maria Augusta föds 1899.

Hittills arbetar August Björklund som maskinarbetare på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad, men 1903 startar han tillsammans med några arbetskamrater Långebro mekaniska verkstad. Någon gång omkring 1910 övertar han Nr 71, (Torggatan 4 och Hantverkaregatan 12), där han och hustrun bor till sin död, hustrun 1934 och han själv 1939.

Granntomten, Nr 70, (Hantverkaregatan 10) köper han också in, och där bygger sonen Carl Björklund en hyresfastighet 1943.

Se vidare Långebro mekaniska verkstad!


Carl Björklund

Carl Edvin Björklund var direktör för Långebro mekaniska verkstad 1939-1953. Han var född på Nr 44 1893. (Se August Björklund). Han bodde som barn 1894-97 på Nr 42, därefter på Nr 44 igen.

Därefter bodde han med hustrun Ester Jönsson f 1899 på Nr 71, faderns fastighet, där dottern Gertie Inga-Lisa föddes 1921.

Sonen Göte föddes på Nr 121 1923, dottern Allie May-Inger 1927. Födelsenotisen för Götes bror Bertil saknas i det filmade materialet ur kyrkböckerna. Carl Björklund kallas här gjutmästare.

Familjen bodde därefter på Gjuterigatan 4, Emil Nilssons hus, fram till 1943, då huset på Hantverkaregatan 10 stod klart.

Carl Björklund var brandchef för Vilans och Norra Åsums frivilliga brandkår från 1933 till sin död 1953.

Se vidare Långebro mekaniska verkstad!


Nils Svensson (Boka-Svensson)

Nils Svensson var mest känd under namnet Boka-Svensson. Han var född i Esphult 1869 17/6, son till torpare Sven Svensson och Elna Johnsdotter. Han flyttar till Kristianstad 1893, där han blir smedgesäll på Ljunggrens verkstad.

Han gifter sig år 1900 på Nr 52 (Bryggerigatan 5) med jungfru Ingrid Nilsson, boende på Nr 54 (Bryggerigatan 3). Hon är född 1878.

På Nr 52 föds barnen Svante Hugo 1901, Martha Ingeborg 1903, Erika Linnea 1906, Greta Lisbeth 1909 och Nils Kurt 1915.

1917 bor familjen på Nr 67 (Långebrogatan 25). Svensson har mer och mer övergått till handel. Han säljer bl a böcker och tidskrifter och övertar speceriaffären i huset han bor i. Han äger fortfarande Nr 52 på Bryggerigatan och köper efterhand fler fastigheter på Vilan och i Kristianstad.

Hustrun dör 1934, men Svensson själv lever till 1967, då han är 98 år gammal. Han bor då på Eriksgatan 7, och alla hans hus är sålda och de flesta även rivna.

Se vidare Boka-Svensson!


Per Pettersson (Bomma-Petter)

Per Pettersson var den siste bomvakten vid Långebro. Bomvaktarhuset låg på Vilans torg men revs omkring sekelskiftet 1900. Bomvaktarsysslan drogs in 1903.

Pehr Persson föds i Skepparslöv Nr 19 år 1848 17/3, son till torpare Pehr Johansson och hustrun Elna Pehrsdotter. Gudmor är pigan Kjersti Pehrsdotter i Ullstorp, vittnen drängen Anders Johansson i Kristianstad, drängen Ola Pehrsson Nr 25 i Skepparslöv och pigan Kejrsti Andersdotter i Uddarpshus.

1865 flyttar Pehr Persson som smedlärling till smeden Daniel Lindström på samma nummer. Därifrån kommer han till Öllsjö Fribetet och 1869 13/11 flyttar han till Sörby socken i Östergötland.

1871 kommer gårdssmeden Per Petersson (efternamnet ändrat) från Sörby till Öllestorp i Djurröd. Han gifter sig 1872 23/3 med Hanna Olsdotter född 1841 19/2 i Nöbbelöv, Vä. Dottern Emma Johanna föds 1873 14/2, sonen Otto Wilhelm 1874 16/5 och Carl Johan Walfrid 1875 14/19.

Familjen flyttar till Stenshult i Häglinge 1876 27/3. Per Petersson är smed även här med smedlärlingar. Dottern Anna Maria föds 1877 15/5 och sonen Lars August 1879 15/9. Per Petersson verkar som utvandringsagent d 5/3 1883 (?).

Familjen flyttar 1886 till W Häglinge, tillbaka till Stenshult 1888 2/11 och 1891 27/4 till Norra Åsum.

I Norra Åsum hamnar familjen på Härlöv Nr 31 (Långebrogatan 36) 1891 1/5. Därfrån flyttar man samma år till något hus på Nr 14. Per Petersson och sonen Otto Wilhelm reser till Amerika 1892 29/3, varifrån Per återvänder 1893 20/1. Från 1893 är numret Härlöv Nr 33. Förmodligen är det samma fastighet, som nu fått ny beteckning (Bruksgatan 2, "Stålbergs").

1894 skrivs familjen åter på Nr 14. Nu kallas Per Petersson bomvakt. Det kan röra sig om det gamla bomvaktarhuset, som låg på Vilans torg vid nedfarten till Bomgatan mellan Sjödahls och Nybergs fastigheter, Nr 34 och 39A.

Företrädaren, f artilleristen, bomvaktare Per Jönsson Rosdahl med familj flyttar 1893 till Nr 47B (Bomgatan 7) med titeln fjerdingsman, och 1895 flyttar de vidare till Odal Nr 12.

Bomvaktarsysslan drogs in 1903 och bomvaktarhuset revs ganska omgående, av gamla foton att döma. Någon gång under de följande åren, kanske omgående, flyttar Per Peterssons familj till Nr 47C (Bryggerigatan 4), där de bor, när först makan Hanna Olsson dör 1924 och Per Petersson själv med titeln polis 1933.

Se vidare Bomma-Petter!


Ola Larsson

Ola Larsson grundade bryggeriet på Nr 46, som senare hette Bryggeriet Kronan och därefter Bryggeriet Kronan Tingsryds.

Ola Larsson föds 1852 8/5 på Nr 22 i Önnestad. Fadern är 1/6 åbo Lars Nilsson och modern Anna Pehrsdotter. Fadern dör 1886 och 1888 flyttar Ola till N Åsums församling. Han har då tagit ut lysning med den blivande hustrun och kallar sig brännmästare. Han kommer 1888 24/2 till Nr 49 (Lindqvistahuset, Bryggerigatan 8) som inhyses. Hustrun heter Bengta Andersdotter f 1861 17/1 i Vä. De gifter sig 1888 31/5. Deras första barn heter Nils och föds på Nr 49 1889 24/5.

1890 10/11 flyttar familjen till Nr 48, (senare Åkessons bryggeri, Bryggerigatan 10). Här skrivs brännmästare Ola Larsson som ägare till fastigheten. Oklart om han redan här startar en bryggerirörelse. Sonen Carl föds här 1891 18/2, vidare dottern Anna 1892 20/12, Oskar 1895 20/3, Helga 1897 20/7, Sven 1899.

Enligt en anteckning i kyrkboken äger Ola Larsson även Nr 46 år 1896.

Ägaren till Nr 46, handlanden Szymel Friedman, flyttar till Stockholm 1897 efter ett knappt år på Nr 46. Som ny ägare anges bryggare Ola Larsson på Nr 48. Vid denna tid, omkr 1896, kallas Ola Larsson alltså bryggare redan på Nr 48.

1916 dör bryggare Ola Larsson på Nr 46. Änkan Bengta Larsson f Andersson dör 1939 på samma nummer.

Dottern Helga Larsson f 1897 gifter sig 1922 25/11 med mjölnare Per Andersson på Nr 71, f 1871, änkling sedan 1922 3/4. De får dottern Bengta Gullbritt Viola 1924.


Carl Larsson

Carl Larsson, f 1891, son till bryggare Ola Larsson på Nr 46, arrenderar till en början faderns bryggerirörelse av sina syskon. Han tar ensam över så småningom. Han har titeln handlande, när han 1920 gifter sig med Betty Eleonora Björklund f 1890 på Nr 44, dotter till August Björklund (Se denne!)

Carl och Betty får följande barn på Nr 46: Karl Eric Werner 1920, Sven Ivar Henry 1923, Greta Elsvig 1925 och Karin Elisabeth 1925.

Se vidare Bryggeriet Kronan!


Nils Wiberg (samt bröderna Alfred och Anders)

Nils Wiberg föddes 1882 21/12 i Träne, Salskog Nr 8. Föräldrarna var torpare Nils Svensson f 1853 23/3 i Träne och Kjersti Nilsson f 1855 8/6 i Hörby.

Nils syskon var följande:

Alfred 1878 2/4, Anna 1879 18/10, Betty 1881 22/8, Anders 1884 13/10, Ellen 1886 16/2

1886 29/7 dör modern Kjersti Nilsdotter och fadern gifter 1888 2/12 om sig med Hanna Karlsson f 1864 i Esphult, och följande barn föds i det äktenskapet:

Otto Bernhard 1889 28/10, Olof 1891 28/4, Per Gottfrid 1893 28/2, Kersti 1895 11/1

1895 6/11 flyttar familjen till Långaröd i Djurröds socken. Där föds Emelie Albertina 1897 3/3, Fredrik 1899 12/3, Ernst Albin 1901 10/7, Hilda Maria 1903 30/4, Astrid Maria 1906 26/1, Dödfödd flicka 1909 19/9, Rut Frideborg 1912 8/1 (icke döpt).

Nils helsyster Anna Nilsson, arbeterska, 1879 18/10, gifte sig 1902 i Djurröd med f d husaren Nils Skog 1878 25/3, Norra Åsums församling. 1905 dör deras dotter Hilda Elisabet på Nr 47B. Nils Skog var då kvarnarbetare. Enligt Nils son Owe Wiberg ägde de så småningom Nr 39B, huset där Malmströms konditori fanns från mitten av 1930-talet.

När Nils Wiberg kom till Vilan är inte känt i detalj, men 1920 var han och hustrun Olga Amalia Svensson, f 1889, skrivna på Nr 39E, den s k Ringagården, och där föddes dottern Irma Louise detta år. Nils kallades då för tapetserare.

1923 föddes sonen Nils Ove på Nr 39A, det Nybergska huset. Då kallades Nils möbelhandlare.

Nils bror Alfred Nilsson Viberg, f 1878, fanns redan 1908 på Vilan på Nr 39B, med titeln möbelhandlare. Hustrun hette Anna Olsson f 1880. 1908 fick de dottern Lendes Martina. 1914 föddes sonen Fritz Bertil på Nr 39E. Alfred kallades även då för möbelhandlare.

Owe Wiberg har berättat om kassaböcker och handlingar från 1903, så det är troligt, att Alfred Nilsson Viberg startat någon form av möbelaffär redan vid den tiden. Enligt föselsedagsnotisen nedan startade han den år 1905. På ett foto från de första åren av 1900-talet kan man se namnet "…affären Fram" skymta på en skylt i bakgrunden.

Enligt en födelsedagsnotis i Kristianstadsbladet den 12 oktober 1954, då brodern Anders Nilsson Viberg fyllde 70 år dagen därpå, övertog han möbelaffären efter brodern Alfred år1917. Detta var samma år som han gifte sig i Kristianstad med Hanna Agnes Elsa Alexandra Helin f 1873 6/4, båda på nr 122 i Kristianstad. Anders hade då titeln möbelhandlare, och detta är första gången jag sett efternamnet Viberg användas.

Nils Wiberg bör således ha varit verksam som tapetserare i brodern Anders rörelse 1920 vid dottern Irmas födelse enligt ovan, kanske redan tidigare, då den andre brodern Alfred var ägare. 1923 kan han ha slagit sig ihop med Anders, eftersom han då kallades möbelhandlare.

Se vidare Vilans möbler!


Gustaf Georg Petersson

Gustaf Georg Petersson var verksam som kakelugnsmakare på Vilan.

Gustaf Georg föddes 1864 9/7 i Augerum i Blekinge. Modern var den ogifta pigan Sara Maria Hagstedt på Augerums pappersbruk, f 1838 3/12 i Växjö. Hon kom därifrån i november 1863. Fader var den gifta drängen Ola Petersson i Hessle.

1864 22/9 flyttar Sara Maria med sitt barn till Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona.

Därifrån flyttar 1886 18/10 ynglingen Gustaf Georg Petersson till St Pauli församling i Malmö, kvarteret Laxen XXII först, sedan XXIII. Han är där anställd hos kakelugnsmakare Carl Fredrik Rydberg. 1887 30/3 flyttar han in till N Åsums församling på Härlöf Nr 39A. Han har då titeln kakelugnsmakare. Redan samma år, 1887, den 18/12 flyttar han vidare till Karlskrona.

Från Karlskrona återvänder han till N Åsums församling 1890 25/2 och flyttar då in i Nr 52 (Bryggerigatan 5). 1891 20/3 gifter han sig i Djurröd med jungfru Bengta Holmberg f 1864 9/12. På Nr 52 föds Gustaf Gäjer 1891 men dör samma år, vidare Gösta Georg 1893 och Frans Ejnar Gäjer 1895.

Från Nr 52 flyttar familjen 1895 till Nr 39E (Ringagården, Långebrogatan 18). Här föds Ethel Anna Maria 1897.

1899 bor man på Nr 48 (Bryggerigatan 10). Yngve Hjalmar f 1899 avlider 1900, Frans Ejnar Gäjer f 1895 avlider 1902. Helmi Martina föds 1901.

På Nr 86 (Wilsonska fastigheten) föds Elly Fransine 1904 och Yngve Hjalmar 1908.

Hustrun Bengta Petersson f Holmberg avlider 1935 på Nr 37 (huset med fiskaffär och mjölkaffär i källaren på Långebrogatan)

Gustaf Georg Petersson avlider 1939 på Nr 123 (Fasths conditori).


Johan Gustaf Andersson

Kakelugnsmakare på Nr 36 i "Pottemakarens" hus (låg där Kooperativahuset byggdes).

Johan Gustaf Andersson föddes 1828 15/2 i Ängelholm, son till krukmakaren Lars Andersson f 1797 i Kålestad och hans hustru Helena Christina Brostedt f 1801 i Ängelholm. En bror som föddes 1833 hette Olof Bernhard. Systrar var Agneta Cecilia f 1830, Mathilda Charlotta f 1835 och Lovisa Catharina f 1837.

Fadern, Lars Andersson, dör 1839. Gustaf Andersson skrivs 1855-57 som kakelugnsmakare liksom brodern Olof Bernhard.

1855 24/12 utfärdas utflyttningsattest för Gustaf Andersson till Kristianstad. 1856 1/1 flyttar han in på Härlöv Nr 10 i N Åsums församling. Han efterträder där kakelugnsmakarmästare Christian Hagman f 1809 i Vittskövle, som i sin tur efterträtt kakelugnsmakarmästare Johan Kohlberg f 1814 i Vittskövle vilken avlidit 1849. Hagman flyttar till Charlottesborg 1855.

Från Hörröd kommer 1856 hustrun Mathilda Magdalena Hellström f 1829 i Christianstad. Två söner föds: Gustaf Fredrik Nikolaus 1857 6/12 och Clas Vilhelm Ernst 1859 31/10.

Hustrun avlider 1859 strax efter Clas Vilhelms födelse. Gustaf Andersson gifter om sig 1861 med Ebba Augusta Wilhelmina Kühn f 1837 8/5 i Kristianstad. De får dottern Maria Helena f 1863 8/8.

Kakelugnsmakarrörelsen tycks ha varit omfattande med ett flertal gesäller och lärlingar och enligt bevarad bokföring var omsättningen betydande med flera stora kunder inom ett stort område.

Leverantör av material tycks till stor del brodern Olof Bernhard Andersson i Ängelholm ha varit.

Gustaf Andersson dör 1895 och hustrun 1906. Dottern Maria Helena Andersson f 1863 är mjölkförsäljningsinnehavare på föräldrafastigheten, Nr 36. Hon dör 1937.

Se Fastigheter och boende 1880-1940, Nr 36!


Karl Alfred Ekelöf, Sven Ekelöf, hans fader och farfadern Johannes Persson

Karl Ekelöf byggde ett flertal fastigheter på Vilan bl a Nr 121-124 (mittemot Kooperativahuset)

Farfadern Johannes Persson föddes 1823 5/10 i Källeboda i Jämshögs socken. Hans far var torparen Pehr Andersson.

1856 bor Johannes Persson, timmermansdräng, i Kristianstad, där han får sonen Sven den 31/3 enligt dopboken. Hustru är Kjerstin Svensdotter.

I husförhörslängden 1857-60 Charlottesborg 2-3, N Åsums socken, sid 13, återfinns torparen och timmermanslärlingen Johannes Persson 1823 5/10 Jemshög med familj, inflyttade 1859 från Kristianstad:

Hustru Kjersti Svensdotter 1831 26/3 Kristianstad
B. Maria 1853 27/4 Kristianstad
Sven 1856 30/3 Kristianstad
Johanna 1859 5/5 Kristianstad

De bor kvar på samma nummer 1861-65. Sven har födelsedatum 30/2. Två barn har tillkommit: Mathilda 1862 30/11, död 29/5 1864 och Carolina 1865 2/7.

I husförhörslängden på samma nummer 1866-71 har Johanna avlidit 1870 7/3, Anna har fötts 1868 20/5 och Johan 1871 25/10.

I husförhörslängden 1871-79 finns familjen kvar på Charlottesborg 1871-72, sid 13, men flyttar 1872 8/11 till Nr 14, sid 84. Sonen Sven har tagit namnet Ekelöf och har blivit soldat. Han har tagit ut lysning 1877. Samtliga flyttar 1877 till Nr 10, sid 68.

På Nr 10 kallas Johannes Persson husman. Sonen soldat Sven Ekelöf har 1877 11/5 gift sig med Anna Persson f 1853 13/1 i Köpinge. Hon kommer närmast som piga från Nr 15 med oä dottern Johanna f 1876 10/6. Tillsammans får de dottern Mathilda 1878 27/8.

De två familjerna står intill varandra på Nr 10 i längden, vilket är fallet även i nästa längd 1880-84. Husman Johannes Persson osv och soldat Sven Ekelöf, som fått två barn till, nämligen Sigrid 1881 27/3 och Karl Alfred 1883 25/8.

1885-93 har Sven Ekelöf blivit korpral och bor kvar på Nr 10. Sonen Frans Oscar har fötts 1886 20/4 och dottern Anna Maria 1888 3/11.

Husägare är Per Jeppsson, som har flyttat in från Nr 32 1885. Han var handlare och troligen handlar det om Boka-Svenssons hus, Nr 67. Se vidare detta nummer! Fastigheter och boende 1880-1940.

Husman Johannes Persson med familj finns kvar på Nr 10. Oklart vilket hus det handlar om.

1893-98 finns husman Johannes Persson kvar på Nr 10 med hustrun Kerstin Svensson och barnen Karolina och Anna. Sonen Johan Persson f 1871 är murare har gift sig 1894 med Sigrid Nilsson f 1870 18/2 i Kristianstad. De har barnen Johan Sigurd 1893 13/11 och Siri Maria 1895 16/9 samt Axel 1897 28/3.

Dottern Sigrid Ekelöf f 1881 gifter sig 1903 med bokhållare Nils August Lorentzon i Kristianstad f 1870. Hon kallas då hemmadotter och är skriven på Nr 10. Troligen lever föräldrarna eller en av dem då fortfarande.

Johannes Persson, torpare, dör 1902 21/11 på Nr 10. Hustrun Kerstin Persson f Svensson 1831 dör 1918 på Nr 69.

Korpral Sven Ekelöf finns också kvar på Nr 10. Sonen Sven Anton är född 1893 27/11 och dottern Esther Elisabeth 1898 15/1.

Omedelbart efter Sven Ekelöf står handlare Per Jeppsson, husägare, i längden.

Dottern, sömmerska Johanna Ekelöf f 1876 10/6 avlider på Nr 10 1904 2/6. Mathilda Ekelöf f 1878 27/8, jungfru, dör 1907 14/3 i Kristianstad. Arbeterska Anna Maria Ekelöf f 1888 3/11 dör 1907 12/11 på Nr 131

1901 dör murare, f korpral, Sven Ekelöfs son Sven Anton f 1893, på Nr 10.
1902 dör dottern Esther Elisabeth f 1898, på Nr 10.
1904 dör muraren, f korpralen, Sven Ekelöf f 1856 31/3 på Nr 10.
1908 dör änkan Anna Ekelöf f Persson 1853, på Nr 131.

1909 gifter sig byggmästare Karl Alfred Ekelöf på Nr 131, f 1883, med Hulda Nilsson, piga från Nr 69, f 1881.

1910 får de sonen Nils Arthur, 1911 dottern Astrid Elisabet, 1912 sonen Karl Herbert och 1914 Karl Egon. De bor då på Nr 38 (Dahlqvistahuset).

Karl Ekelöf byggde ett flertal fastigheter på Vilan: Nr 121-124 mittemot Kooperativahuset, Nr 69 (Sture Nilssons affär) och möjligen också Nr 38 (Dahlqvistahuset), som han bodde i men troligen inte ägde.

Se dessa nummer under Fastigheter och boende 1880-1940!