Vilans Vänner Kristianstad
gransgatan2008.jpg
2008
gransgatanflygbildx.gif
1960-talet


På vänster sida från Långebrogatan räknat:

Eva Wennerberg (Långebrogatan 47)
Obebyggd tomt. Nils Svenssons trädgård.
Obebyggd tomt. Allan Olssons trädgård
Lekplatsen

gransgatan1bildmin.jpg

På höger sida:

Bagaremästare Karl Andersson (Långebrogatan 49)
Otto Larsson nr 6
Johan Nilsson/Allan Olsson nr 8
Herman Berg nr 10 (S Långgatan 26)
(Gränsgatan 8 enligt Svensk bebyggelse)



gransgatan1.jpg





gransgatan2.jpg
På vänster sida:

Obebyggd tomt. Ida Strandbergs trädgård
Rörarbetare Sten Rosander nr 11
Stationskarl Olof Holm nr 13
Köpman Åke Carlsson nr 15

gransgatan2bildmin.jpg

På höger sida:

Ida Strandberg nr 12
F gjutmästare Harry Forslund nr 12
Murare Gösta Karlsson nr 14
Snickare Ola Andersson nr 16
Lagerarbetare Carl Roslund nr 18





På vänster sida:

Obebyggd tomt (Genvägen 13)
E Melin nr 19
Herbert Bengtsson nr 21
Gösta Borglin/Kurt Erlandsson nr 23

gransgatan3bildmin.jpg

På höger sida:

Obebyggd tomt (Genvägen 17)
Lundgren nr 22
Snickare Oskar Olsson nr 24
(Gränsgatan 22 enligt Svensk bebyggelse)
Linjearbetare Kurt Erlandsson nr 26


Nr 26 enligt Svensk bebyggelse

gransgatan26min.jpg
Nr 26





gransgatan3.jpg



gransgatan26karta.jpg



Roys kommentarer

Vänster sida från Långebrogatan räknat

Först bodde en äldre dam, som några av oss ungdomar kallade "Emma Våghals", eftersom hon hade så smala ben, att vi tyckte att det var vådligt att gå på dem.

På nästa tomt hade F.målaremästare Nils Svensson trädgård. Svenssons tomt var stor och sträckte sig ända från Borggatan till Gränsgatan och närmast denna fanns mycket frukt och bär. Nils Svensson hade tillsammans med frun Ester en pojke, Pelle, som gick bort i alldeles för unga år, Målvakt i fotboll i Vilan och i allsvensk handboll för IFK Krstd. Eftersom far var målare så kände jag Nils Svensson efter ett antal besök hos honom. Jag tyckte det var skoj att följa med och hälsa på honom, därför att han hade en papegoja som kunde prata, dessutom en hund som papegojan retades med.

Nästa tomt var också obebyggd, det var Allan Olssons trädgård. Han och frun Greta bodde på andra sidan Gränsgatan och hade en pojke som helle Lars, som tyvärr inte lever längre.

Efter Allan Olssons trädgård låg Lekis eller Odals lekplats. Där var det för det mesta livligt med aktiviteter, fotboll, handboll, brännboll eller "rundboll", som vi kallade det. Oftast samlades vi efter skolan på Lekis för att dela upp till match.

Nästa tomt var också obebyggd och även denna nyttjades av ägaren mittemot. Änkefru Ida Strandberg hade koll på den, så gott det gick. Lyckligtvis gick det ju inte att kolla om det kom några äpplen med i byxflckorna då man hoppade in och hämtade bollarna från"Lekis".

Sten och Inez Rosander byggde ett hus på Gränsgatan 11. Gottfrid Rosander, Stens fader, hade ett förflutet i Vilans BoIF som ordförande och blev med åren hedersordförande där. Han var också under en period brandchef i Vilans Frivilliga Brandkår. Sten var en duktig fotbollsmålvakt i Vilan. Han och Inez hade tre barn, Lennart, Bertil och en flicka.

Till samma hus flyttade familjen Rosberg. De kom från Lund, Artur och Carla Rosberg och hade två söner, som bägge kom att utmärka sig i idrottssammanhang. Gustav och Christer var framgångsrika fotbollsspelare och handbollsspelare, både i Vilan och IFK Krstd och i högre divisioner. Efter ett tag så flyttade familjen till eget hus på Hedentorp. En dotter kompletterades familjen också med senare.

I nästa hus bodde Stnskarl Olof Holms familj med en dotter. I huset bodde också en familj Kvist som hade en pojke och en flicka, Gunvor. En tid bodde också Erik Åberg där med sönerna Rolf och Evert som sedan också spelade fotboll i Vilan.

Därefter kommerjag till ett flerfamiljshus på Gränsgatan 15, där flera familjer hade bostäder vid den tiden. Vid en period bodde Knut och Brita Ljunglöf där med sonen Jan som också gjorde karriär som fotbollsspelare, först i Vilans Boll och sedan högre upp i seriesammanhang.

Nästa tomt var obebyggd. Här brukade Uno Dahl parkera sina "grisa-bilar". På senare år har det byggts ett hus och där bor numera ett gammalt Vilanpar, Rolf och Solveig Gellberg.

På Gränsgatan 19 bodde Erik Melin med familj.

På Gränsgatan 21 hade Herbert och Tamara Bengtsson sitt hem.

I nr 23 bodde linjearb. Kurt Erlandssons familj. Kurt och hans fru hade två grabbar och en flicka. Pojkarna Agne och Gert blev också engagerade i Vilans Boll, både som spelare och ledare, verkliga föreningsmänniskor.

Höger sida från Långebrogatan räknat

På höger sida närmast Långebrogatan bodde Carl Andersson med familj och de hade också bageri i huset och tre vuxna pojkar som alla spelat forboll i Vilan. Det var Sven, Erik och Kalle, alla med tillnamnet" "Bagare". Än idag minns man alla mandelkubbar som fm Andersson delade ut till hungriga grabbar som cyklade dit på skolrasterna.

I nästa hus bodde Otto Larsson som allmänt gick under skällsordet "Ägga-Larsson". På ovanvåningen hade en av sönerna skrädderi.

Sedan var det då dags för "Odals köpcenter", Johan Nilsson/Allan Olssons speceriaffär. Jag hade äran att träffa Allans föregångare i affären Johan Nilsson, en dåtidens gentleman med sinne för affärer. En av hans söner kom att bli en riktig stöttepelare i Vilans BoIF, nämligen Sten Nilsson, som blev ordföranden Gösta Palmblads högra hand i styrelsearbetet i många år. Sten hade också en bror som hette Tord, om jag inte missminner mig.

Som jag nämnde tidigare så bodde Allan och Greta Olsson här. Och på andra våningen bodde Henning Jönsson med fru Ingeborg. De hade fostrat upp bl.a. pojkarna Bertil och Sven. Johnny var en av de andra barnen, som fortfarande bodde hemma. Johnny spelade i A-laget i Vilan och Bertil hade ett förflutet som forward i laget. Anna, Signe och Greta hade nu lämnat föräldrahemmet.

Dessutom bodde en tid Henry och Marta Kvist på andra våningen. Henry var anställd vid polisen och blev sedermera "kriminalare". Familjen hade en dotter som hette Bodil.

Byggn.arb. Herman Berg bodde i nästa hus. Det var en barsk herre, som inte gillade att vi var på Lekis och härjade. Han fick t.o.m. tillstånd av kommunen att låsa gungorna med kätting och hänglås en viss tid, till förtret för alla ungar.

Nästa hus efter S.Långgatan ägdes av Ida Strandberg.

Därefter bodde F.gjutmäst. Harry Forslund med fru och in på gården fanns ett hus som Murare Gösta Karlsson hade byggt och där Douglas och Signe Forslund bodde (Se även Byggmästaregatan 2)

Efter Byggmästaregatan på hörnet bodde Snickare Ola Andersson och därefter Carl Roslund, som hade en väldig trädgård med det mesta av köksväxter.

Sedan var där en ledig tomt där en familj Nilsson hade bott och huset var borta. (Bengt Jönssons kommentar: Även familjen Carl-Axel och Doris Estenberg med barnen Bo, Bengt, Britt och Bodil hade bott där på 1950-talet). På senare tid kom det ett annat hus på samma plats och fam. Gert o. Birgitta Erlandsson flyttade in tillsammans med två pojkar.

I nästa hus bodde familjen Lundgren vars ena pojke Kurt var föreståndare hos Sture Nilsson. Det fanns ytterligare barn i familjen, en pojke som hette Gert och en flicka.

Snickare Oskar Olsson hade huset nr 24. Där fanns i familjen ursprungligen två pojkar och en flicka Siv, men den ena pojken omkom innan vuxen ålder i en olycka med cykel. Den andre grabben, Leif "Tejpis" Olsson blev en väldig försvarsrese i Vilans Boll med massor av spelade matcher i A-laget.

I sista huset på Gränsgatans högra sida bodde Kurt Erlandsson, som jag tidigare berättat om i nr 23.