Vilans Vänner Kristianstad

Långebro Mekaniska Verkstad
på Hantverkaregatan

Grundad av bl a August Björklund 1903, därefter vidare i släktens ägo genom sonen Carl Björklund
och dennes söner Göte och Bertil Björklund t o m 1972


stadsplan1952.jpg

Bilden är ett snitt ur en stadsplan från 1952. De skuggade partierna är planerade förändringar, som aldrig blivit förverkligade.

Fler bilder med familjen Björklund och några andra personer med anknytning till Hanverkaregatan eller familjen Björklund.


Anders Hansson var med i den grupp som tillsammans med August Björklund startade Långebro Verkstad 1903. Kretsen kring August Björklund var f d anställda vid Hvilans Mekaniska Verkstad.


vy1954min.jpg

En bild av Långebro Verkstad från slutet av 1940-talet, tagen mot sydost från Björklunds hyreshus på Hantverkargatan. I bakgrunden syns bl a Stärkelsefabriken med den höga rykande skorstenen (ägare Jästfabriken i Tomelilla), Immelkol, där man tillverkade gengaskol, klädnypor och glsspinnar. Ägare var Göte Göransson. Vidare lokstallarna, Fryshuset, magasin vid Långebro station. Mellan plåtverkstaden och svarvareverkstaden syns ett godsmagasin. Hanséns längst till vänster. Till höger närmast Långebro Verkstad ligger Anders (en av grundarna) och Matilda Hanssons villa på andra sidan Genvägen.

Från vänster i förgrunden syns gjuteriet, sedan kontoret. Vit byggnad i mitten är svarvareverkstaden och panncentral. Den första byggnaden till vänster därom är också en svarvareverkstad. Nästa byggnad inrymde modellsnickeri på andra våningen. På första våningen fanns monteringsverkstad, filarverkstad och reparationsverkstad. Det vita huset längst bort var plåtslageri och svetsverkstad.


Lite av Långebro Verkstads historia framgår av följande invigningstal,
som Göte Björklund höll vid invigning av nybyggnation 1965



nedlagdlokal2.jpg
Den 1965 nyinvigda byggnaden
Ärade gäster mina damer och herrar.

Det är en stor glädje för min bror och mej, att få hälsa Er alla hjärtligt välkomna till denna invigning. Vi är glada över att så många kunnat komma, för att med sin närvaro hedra oss och vårt företag, på denna för oss så betydelsefulla dag. Vi ha bland våra gäster dagens invigningstalare, Stadsfullmäktiges ordförande, Skoldirektör Axel Kroon, vilken välvilligt ställt sig till vårt förfogande, och det är vi mycket tacksamma för, vi ha representant för Kristianstad stad - Drätselkammarens ordförande Direktör Sven Hansson, cheferna för våra agentföretag i Köpenhamn, Malmö och Stockholm, chefen för Skandinaviska bankens avdelningskontor i Kristianstad,
företagets revisor, representant för Kristianstads läns företagareförening, Ångpanneföreningen i Malmö, vår annonsbyrå samt pressen. Och sist men icke minst alla våra anställda med fruar, alla äro hjärtligt välkomna. Det är glädjande se att så många damer kommit hit idag och på så vis utnyttjar möjligheter få se hur deras män har det på sin arbetsplats.

invigning1min.jpg invigning2min.jpg invigning3min.jpg invigning4min.jpg


trotjanare1min.jpg
Trotjänare erhåller minnessaker i tenn i samband med invigningen 1965.

trotjanare2min.jpg

Jag vill sedan rikta ett tack till alla som på ett eller annat sätt medverkat till de nya fabrikslokalernas tillblivelse och det goda resultatet av detta Ert arbete. Kristianstads läns företagareförening och Ekonomkonsult i Malmö har hjälpt oss med planeringen, Ingenjör Gösta Nilsson, Kristianstad har utfört byggnadskonstruktionerna, byggnadsarbetet har utförts av Thage Anderssons Byggnads AB, Tollarp, VVS av Rapps Rörledningsfirma, Elinstallationer av Hammarlunds samt målningsarbetet av R.C. Liljas Måleriaffär, Kristianstad, Hvilans Mek. Verkstads AB har levererat traverserna, Ing.-f:a Lundwall & Co, Malmö förrådsinredning, Atlas Copco kompressor, Svenska Fläktfabriken aerotemprar och fläktar och själv ha vi levererat ångpanneanläggningen.

Bakgrunden till Långebro Mek. Verkstads tillkomst är mycket dramatisk, Det var nämligen 8 anställda vid Hvilans Verkstad som år 1903 strejkade, för att de ej erhöll 1-3 öres löneökning. Denna strejk utlöste sedan en lockout den 6 juli samma år och berörde mellan 15 - 17.000 arbetare i hela landet.

Ur denna kraftmätning mellan den fackliga rörelsen och företagen uppstod så Långebro Verkstad.I september 1903 grundade August Björklund tillsammans med 7 kolleger denna verkstad.

augustbjorklundmin.jpg Grundaren August Björklund med hustrun Karolina

carlbjorklund.jpg
Carl Björklund
1908min.jpg Personalen vid Långebro Verkstad 1908. August Björklund näst längst till höger. Sonen Carl Björklund håller skylten med år och datum.

familjbjorklundmin.jpg Carl Björklund med hustrun Ester och barnen Bertil, Maj-Inger och Göte


bertilmin.jpg
Bertil vid ritbordet


bertilochgotemin.jpg Bertil och Göte har tagit över efter 1953

Verksamheten började i ett mindre träskjul där det bl.a. fanns ett smedstäd och en ässja. Tomten som arrenderades av Östra Skånes Järnvägar var belägen något öster om där KBS nu har sitt kontor, alltså endast ett 10-tal meter från den plats där vi nu befinner oss.

Till en början omfattade verksamheten mest reparationer till i huvudsak brännerier och stärkelsefabriker. Sedermera kom man även igång med egen tillverkning av apparater och maskiner till dessa båda kundgrupper. Det tillverkades bl.a. ångmaskiner i hård konkurrens med Hvilans och Ljunggrens mek. verkstad.

Idag har vi fortfarande leveranser till brännerierna, men är försäljningsvolymen till dessa mycket blygsam i förhållande till vår totala försäljning, beroende på att investeringslusten har varit svag de senaste 5 åren inom brännerinäringen förmodligen på grund av den väntade strukturrationaliseringen inom denna hantering.

Omkring år 1915 knöts kontakt med Åbjörn Andersons i Svedala - ett stort verkstadsföretag, som behövde hjälp med sin tillverkning, då de hade stora leveranssvårigheter. Tillverkningen omfattade till en början torvmaskiner och torvutsättningsbanor av vilka en del levererades till Ryssland. Det samarbete som då etableradesföretagen mellan fortgår alltjämt efter 50 år, vilket vi är mycket glada över, då de leveranser vi haft till Svedala under årens lopp varit av betydande omfattning och därför också gett oss många arbetstimmar.

gotemin.jpg
Göte Björklund talar i samband med utdelning av förtjänsttecken 1953. Till höger sitter hans syster Maj-Inger Palmaer och Matilda Hansson, hustru till framlidne medgrundaren Anders Hansson.

fortjansttecken1min.jpg
De som hedrats med förtjänsttecken 1953, flankerade av Göte och Bertil.
Produktionen var i övrigt mycket blandad fram till början av 1950-talet. Det var många olika slags produkter som då framställdes här på verkstaden. För att Ni skall få en liten uppfattning om detta kan jag nämna, att här tillverkades bl.a. fruktpressar, frukt- och bärkvarnar, saftpumpar, skruvtransportörer, skorpkrossar, urvattnartrummor för jäst, sandblästring och contrasyrbehandling av lagringstankar för livsmedelsindustrin etc.

1939 dog August Björklund, varvid sonen Carl Björklund övertog ledningen av företaget, som han ledde fram till sin bortgång i april 1953.

I slutet av 1940-talet började vi tillverka fristående högtrycksångpannor, Till en början var det endast mindre enheter på ca 50 - 150 kg ånga i timmen, men gick utvecklingen mycket snabbt på detta område de följande åren. Och till att från början endast ha varit en blygsam del av vår produktion har ångpannetillverkningen nu vuxit till att omfatta mer än 2/3 av vår totala omsättning som är drygt 3 milj. kronor.

Det bör vidare nämnas att vi tillverkar enheter upp till 10 ton ånga i tim. och framdeles kommer även större enheter att kunna framställas här. Vårt tillverkningsprogram har utökats och omfattar även lågtrycks-, hetvatten- och avgasångpannor.

fortjansttecken2min.jpg
Vid desserten i samband med medaljutdelningen 1953: Fr v Sven Bengtsson, Folke Blixberg, Göte Björklunds maka Ingrid. I bakgrunden musikerna, som utgjordes av pianist och violinist.

carlbnilsamin.jpg
Carl Björklund, ägare till Långebro Mekaniska Verkstad, tillsammans med Nils Andersson, tidigare aktieägare o bolaget. Bilden tagen framför filareverkstaden någon gång på 1940-talet.
De flesta leveranserna har gått till kunder inom vårt eget land, men vi har också ett flertal ånganläggningar placerade i Danmark, Finland, Burma, Israel, Chile, Uruguay, Theheran, Liberia och Grönland. Vår ökade försäljning av ångpannor de sista 6 - 7 åren har medfört, att en utbyggnad av fabrikslokalerna var nödvändig. I november 1963 påbörjades byggnadsarbetet och efter 1 år var byggnaderna färdiga att helt tagas i bruk. Min bror och jag äro mycket glada över, att de nya lokalerna nu äro färdiga, och vi äro övertygade om, att våra anställda delar vår glädje. För genom denna tillbyggnad ha vi fått möjligheter till en rationell uppläggning av vår produktion, bra lyftanordningar och annan maskinell utrustning, som ökar trivseln och därmed skapar bättre förutsättningar att vi lättare skall kunna hävda oss i en alltmer hårdnad konkurrens.

Vi den tredje generationen Björklund är glada och tacksamma för att det gått bra för vårt företag under de nära 12 år som förflutit sedan vi övertog ledningen efter vår fader. Anledningen till det goda resultatet och framgångarna under dessa år äro många, men främst är väl, att vi haft den stora förmånen ha duktigt anställt folk - tjänstemän och

arbetare - med känsla för sitt företag och det arbete de fått i uppdrag att utföra,Vi har haft bra kunder och leverantörer, en bank som en lång följd av år hjälpt oss med råd och dåd och en skicklig revisor. Allt detta är viktiga faktorer som påverkat resultatet, och utan dessa skulle vi haft mycket svårt att klara oss. Med bibehållande av nu rådande konjukturläge tror jag, att vi med tillförsikt kan se framtiden an. Vi skall nu i första hand inrikta oss på att förstärka vår personal på såväl tekniker- som planeringssidan, och hoppas vi att sedan successivt bygga ut vår försäljningsorganisation såväl inom som utom landet. Det är till sist min förhoppning, att vi ytterligare skall expandera och därigenom skapa flera arbetstillfällen till gagn för företaget och de anställda samt för den stad i vilken vi verkar. utstallningmin.jpg Skåneutställning omkr 1960


Nedläggelse 1972

Snabbt nog vände konjunkturen och verksamheten blev allt mindre lönsam. Nedläggelsen av Långebro Verkstad blev ett faktum. I ett tidningsreportage från 2005 berättar en tidigare anställd om sin tid vid företaget.




rolfbrink.jpg
ingress.jpg rolfbrink2.jpg
    Långebroandan lever
langebroandan1.jpg Respekten för dessa kunniga män var stor. Med tiden fick han egna arbetsuppgifter och kunde lämna lärlingslivet. Dagarna passerade i gemenskap och glädje. Långebro tillverkade ångpannor till industrier och företag. Det gick som på räls, trodde verkstadsarbetarna i alla fall.

Därför kom det som en chock, när de fick reda på att Långebro höll på att gå omkull.

- Det slog ned som en bomb, säger Rolf Brink.

Företaget hade haft ett svagt ekonomiskt läge under en tid och hamnade plötsligt i svåra bekymmer. En person anställdes för att rationalisera företaget, vilket innebar, att vartenda arbetsmoment klockades, för att man skulle kunna avgöra, om det kunde göras snabbare. Det kokade i folket på verkstadsgolvet, och alla uppmanade varandra att hålla nere takten för att undvika ackord.

- Stämningen var inte rolig, säger Rolf Brink.

Idag tänker han annorlunda, att de i stället skulle ha försökt jobba snabbare. Då kanske företaget hade kunnat räddas. AB Långebro Mekaniska Verkstad lades ned, men Rolf Brink hade redan hittat ett nytt arbete. För att få papper på sin kunskap sökte han till Finspång och företaget STAL-LAVAL. Där arbetade han i verkstaden på dagarna och läste teori och svetsning på eftermiddagarna.

Efter genomgången yrkesskola flyttade han tillbaka till Skåne och arbetade på Ekström & Son i Kristianstad i 10 år. Tills gamle vännen Viking Thorsén från Långebro-tiden frågade, om han var intresserad av att arbeta som yrkeslärare. Det var han.

nedlagdlokal.jpg
Rolf Brink är mycket medveten om att både arbetsmarknaden och tempot är mycket hårdare idag, än det var under hans tid på Långebro, och han försöker hjälpa sina elever, så gott det går.

- Om en elev inte ligger på topp, så är dörren halvstängd, säger han.

Rolf Brink säger, att försöker att inte jaga ihjäl sina elever, utan förmedla trevlig stämning och gemyt.

Än lever något av AB Långebro Mekaniska Verkstad kvar.

Sara Frostberg
Kristianstadsbladet