I dagens samhälle ser vi mest Jehovas vittnen på stan eller när de kommer dörrknackande för att dela ut reklamblad och försöka värva medlemmar. En del är lite rädda för Jehovas vittnen och undviker dem gärna. Ofta går de omkring på de mest isolerade ställen, som Munsö och Adelsö. Varför? Tror de att folk är mer öppna där, eller dumma? Om man söker på Jehovas vittnen på internet så kommer det upp många sökrubriker om hur man ska bli av med Jehovas vittnen, hur man går ur och vad som är så dåligt med dem. Finns det ingenting positivt med den här sekten? Om det inte finns det så varför är det så pass många som går med i den? Jag ska försöka besvara en del av dessa frågor och se vad som skiljer Jehovas vittnen mot vanliga svenska kyrkan.

Charles Taze Russel, mer känd som pastor Russel, föddes i Pittsburgh i USA 1852. Hans föräldrar var av skotsk-irländskt härkomst och tillhörde den presbyteranska kyrkan. Russel själv blev aktiv där i unga år. När han var 17 år genomgick han en religiös kris. Han började då hysa en del tvivel mot en del saker i den presbyteranska läran. Främst det om att Gud har förutbestämt en del till himmelen och en del till helvetet. En annan sak som han vände sig mot var det om evig pina för de ogudaktiga i ett brinnande helvete.

Ett kort tag efter att han börjat tvivla på dessa saker, kom Russel i kontakt med de sk. Adventisterna. Med dem upplevde han den starkaste gemenskap, främst genom det att adventisterna förnekade de eviga helvetesstraffen. Han blev även imponerad av deras flitiga forskande i bibelns profetior, speciellt de som handlar om den yttersta tiden och Jesus återkomst. Adventisterna var sedan länge kända för detta, men hade många gånger räknat fel. Det hade i många fall lett till djup förtvivlan bland deras anhängare. P.g.a. att adventilisterna hade misslyckats några gånger, började Russel flitigt forska i bibeln för att försöka hitta den definitiva sanningen och slutet och om i vilken skepnad Herren skulle återkomma. Enligt den adventilisktiska tron skulle Jesus komma tillbaka fullt synlig, men Russel kom fram till att Jesus skulle komma osynlig. Han menade att det grekiska ordet Parousia inte skall översättas till "tillkommelse", som adventilisterna hade fått det till, utan till "närvaro".

Genom att Russel kom fram till detta, blev det en brytning mellan honom och adventilisterna. Han ansåg att det var en så revolutionerande upptäckt att han slutade med sitt yrke som affärsman och i stället ägnade sin tid åt att resa runt och predika. Han började jobbet med att värva medlemmar och reste runt tusentals mil och höll en massa predikningar. Han författade även ett stort antal skrifter. I dem var hela tiden Guds rikes snara återkomst huvudtemat. 1879 började han även ge ut Jehovas vittnens egna tidning, Vakttornet. Det kom att få den största betydelsen för hans lärors utbredning. Russels rörelse tog en mera fast form då man grundade "Watch tower Bible and Tract Society (Vakttornets Bibel och Traktatsällskap). Den utformades så att den fick en president. Den första presidenten blev pastor Russel. Sedan det startade har det blivit Jehovas vittnens juridiska och kommersiella redskap.

Under 1879-1880 bildades de första församlingarna. Det var främst de som prenumererade på Vakttornet som var med och bildade dem. När man hade fått igång de första församlingarna i USA började man missionera utomlands också. Det skedde runt 1890.

En av de saker som Russel försökte ta reda på via bibeln var datumet för Jesus återkomst. Det första han kom fram till var att det skulle ske 1914. Antalet medlemmar i Jehovas vittnen, ökade mycket året innan, men när profetian inte slog in lämnade många sällskapet. Idag menar man att 1914 startade en övergångsperiod från hedningarnas tid till det tusenåriga riket. En tolkning är "Det tusenåriga riket kommer att få sin början i striden vid Harmageddon". Där kommer de ogudaktiga att utplånas. De utvalda kommer till himlen medan resten av de troende får leva i ett paradis på jorden.

När Russel dog efterträddes han på presidentposten av Joseph Rutherford, som var en fredsdomare. De flesta anser att det är Rutherford som har gett Jehovas vittnen den utformning som den har idag. Han startade ett antal radiostationer, han började använda grammofonskivor med information, och det var även under hans tid som rörelsen fick namnet Jehovas vittnen. Namnet Jehovas vittnen har man tagit från Jesaja 43:10-12, där det står: "I ären mina vittnen säger Herren." Jehova skrivs i hebreiskan med tre konsonanter J H V för Jahve. Vokalerna i Jehova hör till det ord för "Herren" som ersatte det heligt-farliga gudsnamnet. Under Rutherfords tid, och senare, har det skett en del förändringar i själva tron. Vittnen själva säger att det är så därför att Gud uppenbarar sanningen gradvis, beroende på mottagarens andliga mognad och utveckling.

Vittnena säger sig vilja efterlikna organisationen i Apostlagärningarna, vilket innebär att det inte finns någon prästklass. I stället har man som styrande och övervakande i ordning: Jehova (Gud), Presidenten, de äldste, tillsynsmän och sedan resten. Presidenten har den absoluta makten och sista ordet i hur organisationen ska skötas och de äldste och tillsynsmän kontrollerar så att vittnena sköter sig.

Vad är det då de ska sköta sig med? Vad ingår i Jehovas vittnes tro? Jehovas vittnen grundar först och främst, som jag nämnt, sin tro på bibeln. De tror att Gud har skapat himlen och jorden. De tror att Jesus Kristus är Guds son, men de tror inte att han är jämnställd med sin fader, Gud. Där skiljer de sig från kristendomens treenighetslära. Jehovas vittnen anser i stället att Jesus är underordnad Gud och att den heliga anden är den kraft med vilken Gud påverkar livet på jorden. Man har dopet i Jehovas vittnen, och den som döper sig lovar att under hela sitt liv tjäna Gud. Jehovas vittnen anser inte att människan har en inneboende odödlig själ utan att odödlighet endast ges till de trogna. De anser att de som har lyssnat till sanningen och inte tagit emot den aldrig kommer att uppstå. Bland Jehovas vittnen finns inga kors eftersom man anser att de är av hedniskt ursprung, troligen från Egypten. Man tror att Jehovas tro är den enda riktiga sanningen och att på dagen då det tusenåriga riket uppstår, kommer alla andra felaktiga religiösa samfund och deras ledare att försvinna. När det tusenåriga riket kommer ska Djävulens trefaldiga maktsystem "Finans, politik och falsk religion" att krossas för alltid. De anser också att det endast finns ett begränsat antal platser i himmelen, nämligen 144 000. Alla andra som varit Gud lydiga och trott på det rätta kommer att få bo kvar på jorden som, när det tusenåriga riket kommer, kommer att vara ett paradis.

Jehovas vittnen anser att de har den enda riktiga tron och att alla andra samfund har fel. Det innebär emellertid inte att de dömer de enskilda individerna i dessa samfund. Det är mycket därför som de knackar dörr, delar ut flygblad och försöker värva medlemmar. De säger att de bara följer de första appostlarnas exempel, dvs att leda människor till den rätta tron. Om de måste göra det genom att dela ut reklam och knacka dörr så får det bli så.

Några sociala kännetecken för Jehovas vittnen är att medlemmarna vägrar all sorts värnplikt, därför att de anser att man inte ska tjäna statsmakten eftersom den är av denna världen och alltså styrs av satan, och de vägrar att ta emot blodtransfusion, eftersom blodet är heligt och även innehåller människans själ. Blodet får därför inte flyttas från en människa till en annan. Jehovas vittnen firar heller inte några högtider, ex jul, påsk eller födelsedagar. De anser att även dessa saker har hedniskt urspung och därför inte ska brukas av en som tror på sanningen. Den enda högtid som Jehovas vittnen firar är "åminnelsen av Kristi död". Då får även de som känner sig säkra och utvalda till att antingen få komma upp till himmelen eller att få vara kvar i paradiset på jorden, ta nattvarden. Det sker alltså bara en gång om året och heller inte för alla. Att ta in en hednisk symbol i sitt hem är mot Jehovas vittnens lagar.

Om man ska bli ett Jehovas vittne så måste man vara beredd att offra ganska många timmar av dygnet till att gå runt och knacka dörr och att predika. Det är varje vittnes uppgift att försöka värva så många medlemmar så möjligt innan det tusenåriga rikets början. Alla som man har varit hos registrerar man och man skriver upp hur personen reagerade. Om man hade en positiv reaktion så kan det vara värt ett återbesök. Om du därför är helt emot Jehovas vittnen och inte vill veta av dem så, ska du visa din illvilja redan första gången du stöter på dem.

Om man ska beskriva hur ett Jehovas vittne möte går till så kan man först börja med att säga att det inte alls liknar kristendomens gudstjänster. Lokalen är inte i någon kyrka eller så och den är inte dekorerad med några religiösa föremål eller bilder. Kort sagt, skulle man kunna säga att det ser ut ungefär som en föreläsningssal. Det är även mest det som förekommer där. De har inga gudstjänster som den vanliga svenska kyrkan har. Våra gudstjänster är ofta ett skådespel som det redan finns en mall för i någon skrift eller bok. Om man går till den vanliga kyrkan, i alla fall på Ekerö, så är gudstjänsten ungefär som ett skådespel. Prästen sjunger, talar, resiterar texter och ber. Det är nästan bara prästen som talar och de enda gångerna församlingen är med och säger något är när man ska sjunga en psalm eller be en bön. Det finns självklart finesser i många gudstjänster och prästen väljer ofta själv vilket tema de ska ha för gudstjänsten, men om man går på en vanlig mässa (ex den i Ekebyhovskyrkan på ondagar kl 1900), så är det ungefär samma sak varje gång. Kanske man finner trygghet i det, men för mig känns det i alla fall som om jag går på samma mässa varje gång. Det kan i och för sig vara rätt rogivande och upplysande, men lite tråkigt. I Jehovas vittnen har man inte den sortens gudstjänst. Man har inga präster och man har inga förhandsmallar. Det är mer som en föreläsning om hur man ska tolka bibeln, vad som är rätt och fel och sedan sång ur deras egen sångbok. De har ofta väldigt långa möten, vilket jag främst märkte när jag ringde till Jehovas vittnen. Klockan var runt tre och jag blev ombedd att ringa efter det att deras möte var slut, dvs halv åtta. Jag skulle nog aldrig orka med ett så långt möte. I och för sig får man också prata och diskutera bibeln, men ändå.

Eftersom Jehovas vittnen inte tror på treenigheten och den eviga själen och det att deras cermonier och gudstjänster är så olika mot den vanliga kristendomen, har lett till att man ibland inte velat kalla Jehovas vittnen för en inriktning på kristendomen. Idag räknas den emellertid till det, så har i alla fall jag tolkat det. Jehovas vittnen räknas inte som en destruktiv sekt, eftersom det inte rör sig om några pengaförluster och p.g.a att man får gå ur när man vill. Allt arbete, inom Jehovas vittnen, sker ideellt och de finansieras m h a bidrag från medlemmar. Man tar emellertid inte upp kollekt, utan det är bara varje enskild medlem som vet hur stort bidrag man ger.

Även fast Jehovas vittnen inte tar några pengar av sina medlemmar och att det är så att man får gå ur när man vill, tycker jag ändå att de inte verkar så bra för individen. Jehovas styr ditt tankesätt och man får inte göra vissa saker, som en vanlig person bara hade skrattat åt. Om man gör dessa saker kan man ställas inför rådet av de äldste som då ifrågasätter din handling. Det är självklart en förudmjukelse och de, om jag inte har missuppfattat det, kan även ge dig ett straff. Jag har en tidningsartikel här som handlar om en rättegång mot en medlem i Göteborg. Man har fått rapporter om att det hänger julpynt i hans fönster och de äldste undrar varför han har dessa hedniska symboler i sitt hem. Lasse förklarar att han hyr ut ett rum och inte kan förbjuda sin gäst att julpynta. Frågan faller och i stället frågar rådet om Lasse lever i ett samboförhållande, vilket Jehovas vittnen inte anser ska förekomma innan äktenskap. Lasse vägrar att svara på den frågan eftersom han tidigare har haft problem med en liknande fråga. Då var hans fru och barn och han tvugna att gå ur församlingen, men Lasse har sedan kommit tillbaka, skild. Rådet försöker förklara för Lasse att de bara frågar dessa saker eftersom det står i bibeln att "det som stred mot det som hade lärts ut skulle spridas som kallbrand och snabbt avlägsnas eftersom det annars skulle förgifta hela kroppen". Den tredje och sista frågan dominerar resten av förhöret. Saken är den att rådet har fått indikationer på att Lasse har lånat en bok som är sk. avfällingslitteratur. Det är litteratur som man inte ska läsa om man är med i Jehovas vittnen. Rådet undrar om Lasse hade lånat den för eget bruk och han svarar att han hade gjort det därför att han var nyfiken. Rådet undrar om han ville testa sin tro och Lasse medger att det var så. Rådet säger att det kommit upp att Lasse inte längre tror på Jehovas lära. Lasse säger att de har rätt och att han inte längre kan se Jehovas vittnen som Guds organisation. Hela förhöret ledde till att Lasse lämnade Jehovas vittnen. Han ansåg att han ville kunna välja själv vad han skulle och inte skulle läsa och göra.

De som oftast blir medlemmar i sekter som Jehovas vittnen är sådana som är nyinflyttade eller är på resa. De söker efter nya kontakter och finner trygghet och gemenskap i rörelsen. Därför är det även vanligt att invandrare går med i sekter. De känner inga när de kommer till landet och vill hitta sin plats i samhället.

Jehovas vittnen ser på jämställdheten mellan män och kvinnor på ett ganska gammeldags sätt, tycker jag. De anser att både kvinnor och män är lika mycket värda, men att de har sina speciella uppgifter i hemmet. Kvinnor ska ha huvudansvaret för hemmet och mannen ska vara den som har mest hand om ekonomin. Helst ska kvinnan vara hemma, men i dagens samhälle är det svårt att klara sig på en lön, så många kvinnor jobbar ändå.

Om man ska jämföra Jehovas lära med den svenska protestantismen så är en av de största skillnaderna det att man inte tror på treenigheten. Jesus är Guds son, men han är inte jämställd med sin fader. Jesus och Gud är inte ett. Man tror heller inte att den heliga anden är ett med Gud, utan det är den kraft som Gud använder för att påverka saker på jorden. Man tror inte på helvetet eller på att själen är odödlig. Man tror i stället att själen är i blodet och att man bara försvinner när man dör. Man hamnar ingen annanstans, utan man helt dör. Det är därför man är emot blodtransfusioner, att äta blod och allt som har med förflyttning av blodet att göra. Många läkare har problem med detta, ex om ett Jehovas vittne blir skadat eller av någon anledning behöver blod. Idag är det så i Sverige att läkaren har rätt att ge barnen blod utan föräldrarnas tillstånd, i alla fall om det rör sig om liv och död. Trots att Jehovas tror att man dör helt, tror de också på återuppståndelse för de som har levt i sanningen, dvs Jehovas vittnen. Den uppståndelsen ska ske när det tusenåriga riket, även kallad Harmageddon, kommer. Då ska allt ont och alla felaktiga religioner och dess ledare dö och försvinna. De som har varit rätttrogna ska få leva på jorden som då är ett paradis. De som levde på en tid då man inte insett sanningen, dvs innan Jehovas vittnen grundades, ska få återuppstå och se om de klarar provet att inse sanningen. Gör de det så får de leva kvar på jorden. Om de inte klarar det så dör de igen. Man anser även att ett visst antal utvalda personer får komma upp till himmelen och förenas med Gud, närmare bestämt 144 000 personer. De ska tillsammans med Gud och Jesus fungera som en regering över jorden.

Jehovas vittnen har inga symboler som kors eller Jesukorsfästelse. De anser att det bara är gamla hedniska symboler som smälte in i den nya religionen och att de egentligen inte har någonting med kristendomen att göra. Jehovas vittnen firar heller inte jul, påsk, födelsedagar eller andra högtidsdagar. Den enda högtid de firar är åminnelsen av Kristi död. De försöker emellertid inte få andra att sluta fira heller. De anser att alla andra samfund och religioner har fel i sin tro, men de dömer inte den enskilda individen för att de tror på fel sak. I stället försöker de "värva" dem till Jehovas vittnen och få dem att tro på det rätta. Jehovas vittnen har inte nattvard som vi. De har endast nattvard en gång om året, på åminnelsen av Kristi död, och det är endast de som är nästan säkra på att ska få återuppstå som får ta. Man har inte gudstjänst på samma sätt som vi har utan det är mer som en föreläsning. Det skrev jag mer om förut.

Om man har börjat fundera på att gå med i någon sekt tycker jag att det är bättre om man väntar och försöker ta reda på så mycket som möjligt om sekten innan man går med. Det finns massor av sekter som bara är dåliga för dig och man hör ofta talas om sekter som tar gruppsjälvmord, ofta för att de tror att jorden ska gå under inom de närmsta dagarna. Jag säger inte att man inte ska gå med i en sekt, men jag tror man ska tänka efter två gånger innan.

Jag tog mod till mig och ringde till Jehovas vittnen i Stockholm för en intervju. Efter ca 6 misslyckade gånger, dvs ingen svarade, svarade de äntligen på Söndagen. Jag blev väldigt förvånad och hade, p.g.a. att de aldrig hade svarat tidigare, inte förberett några frågor. Som tur var var de mitt i ett möte och jag blev ombedd att ringa tillbaka kl. 19.30 samma kväll. Jag ringde och hon som svarade verkade trevlig och hon svarade på mina frågor. Jag var lite rädd och nervös inför samtalet men det gick bra. Den enda gången jag blev riktigt nervös var när hon undrade vad jag hette. Jag vågade inte säga mitt eget namn, så jag sa mitt andranamn. Tänk om de skulle komma knackandes här! Nu kommer sammanfattninigen av min intervju med Lotta Danielsson, ett Jehovas vittne:

Lotta: Jag pratar mer med andra människor och går ut och predikar mycket. Försöker lära människor om bibeln och hur man ska tolka den. Jag försöker leva efter vad bibeln säger och lär mig tolka olika saker.

Fråga: Hur har ditt liv förändrats sedan du gick med i Jehovas vittnen?

Lotta: Jag har mer hopp för framtiden, lättare för att prata med främmande folk, jag tror på en bättre framtid och att jorden kommer att bli ett paradis.

Fråga: Vad är skillnaden mellan Jehovas vittnen och svenska kyrkan?

Lotta: Man har ingen direkt gudstjänst och ceremonier utan det är bara föreläsningar och undervisning. Man får ställa frågor till de äldste och de lär en saker om bibeln. Jag gick med i Jehovas vittnen när jag var 14 år och har aldrig varit aktiv inom svenska kyrkan och har därför inte någon direkt erfarenhet av svenska kyrkan.

Lotta: Inte inom familjen. De var lite rädda först men sedan förstod de att det bara var positivt. Jehovas tror mycket på familjeliv och anser att det är viktigt. En del med fördomar bemöter mig annorlunda nu, men när man väl lärt känna personen är det inga problem.

Lotta: Det är inte kristet. Jul är egentligen en hednisk högtid som hos Romarna firade solens födelse och vikingarna midvinterblot. Det var först på 300-talet som dagen gjordes om till kristus födelsedag. Det står i ganska många uppslagsverk (Hmm! Ska kontrolleras). Det står inget om kristus födelse den dagen i bibeln.

Lotta: En del har bemött mig annorlunda, folk med fördomar. Det kompenseras emellertid av de i församlingen. Där har man en trygghet. Jag har även blivit modigare av min tro.

Fråga: Är det vanligt att man går ur Jehovas vittnen?

Lotta: Nej, inte så vanligt.

Fråga: Kan man bli utesluten?

Lotta: På sätt och vis. Om man ex gör äktenskapsbrott, mot bibeln, så blir det ifrågasatt av de äldre. Du kan emellertid inte uteslutas utan i så fall går du ut frivilligt

Fråga: Finns det någon form av ledare och i så fall hur fungerar det?

Lotta: Bara i juridiskt och kommersiellt syfte. De har inte betalt därför att vår enda riktiga ledare är Jehova (Gud).

Lotta: Helst bara om någon begår äktenskapsbrott eller det förekommer fysiskt våld. Mannen ska älska sin hustru och hustrun älska mannen.

Fråga: Skulle du kunna ge mig en anledning till att gå med i Jehovas vittnen?

Lotta: Du får svar på dina frågor om bibeln och om livet.