En gång för tusentals år sedan på Farao Nebkas tid, bodde det en trollkarl och
cherhebpräst i Egypten som hete Uba-oner. Han hade fått reda på att hans fru bedrog honom med en annan man. Då Uba-oner skulle ut på en längre resa lät han tillverka en krokodil i vax, sju tum lång. Han gav vaxkrokodilen en magisk själ genom att uttala en besvärjelse över den: "Vem som helst som kommer för att bada i min bassäng med vatten, skall du gripa". Därefter instruerade han sin tjänare att kasta vaxkrokodilen i bassängen så fort hustruns älskare kom för att ta sig ett bad. Då trollkarlen gett sig av kom hustruns älskare för att träffa henne i den paradisiska trädgård som hörde till Uba-oners palats. Älskaren beslöt sig för att ta ett bad i den förtrollande bassängen med sitt svalkande vatten. Tjänaren
som såg älskaren stiga ner i vattnet lydde sin herres instruktioner och kastade
vaxkrokodilen i bassängen. Den förvandlades omedelbart till en riktig levande krokodil av gigantiska proportioner, grep älskaren i sin stora käft och simmade med honom till bottnen av bassängen där den höll kvar honom i sju hela år. Då magikern återvände hem tillsammans med Farao Nebka vars vänskap han hade, önskade han visa sin Herre ett stort under. Han beordrade krokodilen att åter bringa älskaren tillbaka från bassängens djup.
Då Farao Nebka fick se krokodilen förskräcktes han över dess monstruösa storlek, men Uba-oner krympte den åter till den lilla vaxkrokodilen. Uba-oner lät Farao Nebka avgöra vad som skulle ske med älskaren och den otrogna hustrun och Farao sa: "Ge till krokodilen vad den tillhör". Varpå krokodilen åter blev stor och grep älskaren och försvann ned i vattendjupet med honom för att aldrig återvända. Hustrun lät Farao bränna levande.
Detta är en av många legender om de egyptiska magikernas underbara konster. Den finns att läsa på papyrus Westcar från ca. 1700 f.Kr. Det finns många fler. Just den om vaxkrokodilen är intressant med tanke på att bruket av vaxfigurer i magiska sammanhang förmedlades via greker och romare från egyptierna till den västerländska kulturen. Under medeltiden var bruket av vaxfigurer utbrett bland dem som praktiserade "De Svarta Konsterna" i Europa. De använde dem för att skada sina fiender och rivaler med. En nutida parallell är bruket av voododockor i vax på de Karibiska öarna.
De forntida egyptierna tillskrevs av både romare och greker stora magiska kunskaper. Ja, man talade till och med om Egypten som magins vagga. Ett är säkert, hela det fornegyptiska samhället genomstyrdes av magiska föreställningar, någon gräns mellan magi religion fanns ej. Magin användes främst som ett försvarssystem, och utövades på alla nivåer i samhället. Farao och staten skulle genom magiska ritualer skyddas från angrepp utifrån. I templen genomfördes dagliga magiska ritualer av prästerna. Genom att vidröra
statyer och målningar med magiska redskap trodde man att man magiskt kunde aktivera dessa.
Det område som var omgivet av flest magiska ritualer var begravningen av de döda. För att man skulle få fortsatt liv efter döden trodde de att man var tvungen att bevara kroppen efter den döde. Detta skedde genom balsamering med hjälp av natron, en sorts salt fanns naturligt i riklig mängd på saltslätten väster om Fajum. För att riktigt förstå de föreställningar som omgav döden och livet därefter bör man känna till följande begrepp vilka är fundamentala i den egyptiska religionen:
* Tron på själens odödlighet och att man efter döden skulle återförenas med anhöriga och vänner.
*Tron på återuppståndelse av den andliga kroppen i vilken själen levde vidare efter döden.
* Tron på den fortsatta existensen av BA (hjärtsjälen), KA (dubbelgångaren) och
CHEUET (skuggan)
*Tron på transmutationen, omvandlingen, av offer och verkningsförmågan av
gravoffer och gåvor.
*Tron på verkan av kraftord, inkluderande namn, magiska och religiösa formler etc.
* Tron på Domen, den gode blir belönad med evigt liv och lycka. Den onde utplånas
*Själva själsbegreppet hos egyptierna var mycket komplicerat. Man räknade med att människan hade inte mindre än 7 olika själar eller själsbegrepp:
1. REN - namnet,
2. SECHEM - kraften,
3. ACH - anden,
4. BA - hjärtat,
5. KA - dubbelgångaren,
6. CHEUET - skuggan
7. CHAT - kvarlevorna.
Det viktigaste av dessa begrepp borde vara BA - hjärtsjälen, man avlägsnade alla inre organ ur den döda kroppen utom hjärtat. De övriga organen, lungor, lever, tarmar och magen balsamerades var för sig och lades i fyra s.k. kanoptkärl som stod under beskydd av de fyra Horussönerna - Hapi, Mestha, Qebhsennuf och Tuamautef.
För att den döde skulle kunna tala, höra och se efter döden genomförde prästerna en ceremoni som kallades "öppnandet av munnen". Den gick till så att prästen vidrörde den dödes mun, öron och ögon med ett magiskt instrument, en s.k. Ur-Hekau, under det han uttalade de magiska formler som skulle tillförsäkra den döde förmågan att använda sina sinnen i dödsriket. Själva ordet Ur-Hekau betyder stor magi.
Dödsriket föreställde sig egyptierna som en paradisisk plats där allt var mycket vackrare, bättre och större än på jorden. Man var dock tvungen att utföra arbete där, vilket man undvek genom att ta med sig små figurer kallade uchebti i graven. Varje gång man blev kallad till arbete sände man sina uchebtifigurer i sitt ställe. Figurerna var i form av en mumie och tillverkade i lergods. De var försedda med magisk text som talade om att de skulle utföra den dödes arbete varje gång han blev kallad. Arkeologerna har hittat gravar med hundratals sådana uchebtifigurer.
Många av de magiska riter och formler forskarna känner till i dag har sitt ursprung i de föreställningar som omgav själva begravningsritualen. De flesta går tillbaka till Gamla Riket dvs 2780-2260 f.Kr. många av dem återfinns i Pyramid- och Kist-texterna, magiska texter som prydde insidan av de mindre begravningspyramiderna samt själva mumiekistan.
Dåtidens egyptier Egyptologerna känner även till sentida magiska texter. En av de mer kända är den s.k. Leydenpapyrusen som daterar sig till de första århundradena efter Kristus, denna torde dock vara baserad på äldre texter. Leydenpapyrusen innehåller magiska formler till hjälp för de flesta situationer i en människas liv. Där finns formler för att vinna en kvinnas kärlek, olika sätt att bota sjukdom på, formler att på magisk väg tillskansa sig rikedom, m.m.bevarade textmaterial genom att ständigt kopiera gamla texter på nya papyrusrullar.
Historier och legender om trollkarlar är många i den egyptiska litteraturen, den mest namnkunnige torde vara Imhotep. Farao Djosers chefsarkitekt och hovmagiker. Han var konstruktören bakom Djosers berömda trappstegspyramid i Sakkara som byggdes omkring 2700 f.Kr. I senare tid kom det att bildas en kult kring Imhoteps person, i Nya Riket 1557-1080 f.Kr. hällde skrivarna lite vatten på marken innan de började skriva, som en tribut till sin mästare Imhotep. Grekerna kom att identifiera honom som Askleipos - läkekonstsguden - flera århundraden efter hans död.
Blod och andra kroppsvätskor hade stor betydelse inom den egyptiska magin. Man trodde att blodet från gudinnan Isis skyddade magikern från alla odskefulla attacker och hindrade envar från att utsätta honom för ondska. Vissa träd och plantor tillskrevs gudomliga egenskaper, så förknippade man t.ex. sykomoren med gudinnan Isis, magins beskyddarinna. Även papyrusväxten, lotusblomman och linet tillmättes magiska egenskaper. Man vördade även den psykodeliskt verksamma alrunan, i Leydenpapyrusen finns ett recept på en dekokt innehållande alruna, bolmört samt murgröna. Dekokten sades få en man att sova i två hela dagar, frågan är väl om han överhuvudtaget vaknade. Vitlök trodde man hade förmågan att stänga munnen på ormar och skorpioner, varför man gärna hade ett knippe vitlök inne i sina hus.
Förutom den redan nämnda gudinnan Isis var skrivkonstens gud Thoth intimt förknippad med magin. Egyptierna menade att alla magiska böcker var författade av Thoth, herren över de heliga ordet. Thoth som framställdes som en människa med ibisfågelhuvud kom inom denvästerländska magin att identifieras som Hermes Trismegistus, Hermes den trefaldigt store. Thoths egenskaper som magiker och trollkarl uppenbaras bl.a. när han återskapar falkguden Horus öga som den onde guden Seth har skadat. Thoth är även mångud och uppträder då i form av en babian med månskivan på sitt huvud. Gudinnan Isis magiska förmågor går igen i många gudamyter, ett exempel är när hon sammanfogar Osiris sönderhuggna kropp och väcker honom åter till liv med hjälp av magi. fallna för spekulativ eller abstrakt forskning. Magi betraktades i Egypten som en exakt vetenskap i sin högsta form, hemligheten om dess utövande avslöjades bara för det högsta prästerskapet. Prästerna var i det forntida Egypten både trollkarlar och präster, de hade att tillse att de dagliga magiska ritualerna utfördes vid templen samt att gravoffer utfördes till de dödas ära och fortlevnad i dödsriket. Än i dag kan vi se storheten i en kultur som existerade i över 3000 år i nästan oförändrad form. De mäktiga stentemplen i Luxor och pyramiderna vid Gize lär stå kvar i ytterligare några tusen år som en påminnelse om ett otroligt religiöst och gudsfruktigt folk.
