Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Björn Borg

Född: 6 juni, 1956
Tennisklubbar: Södertälje TK, SALK, Stockholm
Bor: Monte Carlo och Stockholm.
Främsta meriter:
Seger i Wimbledon (1976–1980)
- 41 segermatcher i rad
Världens - Seger i Franska Öppna 1974–1975, 1978–1981
Världens bäste tennisspelare 1978, 1979, 1980
Svenska Dagbladets bragdguld 1974 och 1978.

Ny sida 1

 

Uppväxt

Björn Borg föddes den 6 juni 1956. Han växte upp i Södertälje i en familj som stöttade honom i allt han gjorde.
Idrotten stod Björn varmt om hjärtat men tennisen var inte den sporten han sysslade mest med.
Hans far var en duktig pingisspelare och Björn tyckte också om att spela det med kompisar, även hockey spelade han.
Hans kompisar tjatade på honom att han skulle börja spela tennis, så när han väl fick sitt tennisracket av sin far fastnade han direkt för sporten.
Björn berättar i en intervju i Tidningen Svensk idrott att han inte fick mycket gratis när han började med tennisen.
Hans slag var inte de bästa men han hade bra bollkänsla och kondition. Björn Borg var unik för sin tid i tennisen.
Han styrke- och löptränade otroligt mycket. Han kunde då försäkra sig om att om någon skulle slå honom skulle han få arbeta hårt för det.
I dagens tennis där alla ligger på en hög och stabil nivå är det kanske inte lika lätt att gör som Björn gjorde på sin tid.
Det är det övertaget man får när man är pionjär på ett område.

Skola och tennis

För Björn gick det sådär med att kombinera skolarbetet med tennisen.
Betygen var mycket bra (4,3) när han gick i åttonde klass,
men när tennisen tog mer tid, i nian, sjönk betygen (3,9).
Efter grundskolan satsade han helt på tennisen och hoppade av skolan helt, ett val som han inte ångrar en sekund.
- Jag fick en chans och jag tog den!¹

Egen vilja

Borg ser receptet till framgång att man tycker det man håller på med är kul och intresserar en.
Att tvinga sin barn till att börja eller fortsätta i en idrott kommer aldrig få något lyckat resultat, menar Björn på.
Den tiden och kraften som man måste lägga ner för att bli lovande i en idrott klarar man inte av att fullborda om man inte har ett intresse av det.
Björns egna ord på det här ämnet är:
- Ska man offra så mycket tid på en idrott – och därmed välja bort så mycket annat – ska ”offrandet” inte kännas som ett ”offer” utan vara ett utslag av den egna viljan.¹
Björn är tacksam över vad hans föräldrar gjorde för honom när han var ung. För att han skulle kunna få bättre träning skjutsade de honom till Stockholm.
Men även att de aldrig tvingade honom, utan bara tröstade, uppmuntrade och berömde skattar han högt.
Drivkraften för att träna hade han helt och hållet själv.

Tennisspelaren

Strax innan Björn Borg skulle fylla 16, gjorde han debut i den stora tennisvärlden.
Davis Cup var den första kraftmätningen där han kunde testa sin kapacitet. Han var naturligtvis den yngsta deltagaren genom tiderna som ställt upp.
Hade han något att sätta emot, när han mötte 1971 års kvartsfinalist i Wimbledon?
Det såg tufft ut för honom med under läge 0-2 i sätt och även underläge i det setet. Men Björn visade då ett smakprov av vad som komma skulle och han vände sensationellt matchen till seger.
Hans vilja och glöd för tennisen och att han hatade att förlora gjorde att han fullkomligt dominerade sporten i 15 år.
Björn tog ensamrätt på Wimbledonguldet i fem år i rad!! (1976-1980).
I finalen 1981 mötte han John McEnroe, ärkerivalen, som vann och bröt då Björns fantastiska 41 seger i rad svit.
En finalförlust som han fortfarande kan gräma sig över, eftersom han tyckte att han borde tagit hem den. Samma år hade han även förlorat finalen i US Open.
Detta var början på slutet av Borgs tenniskarriär, inte för att han tyckte att han gjort ett dåligt år, för han tyckte att 1981 var det bästa året han hade gjort.
Utan det var pressen av att ständigt prestera som gjorde att han tappade den viktiga glöden för tennisen.
Många tyckte att 1981 bara var ett hyfsat år för Borg trots stora vinster och finalplatser. I stället för att sluta som en förlorare klev han av som en vinnare.
Utmärkelser
Björn Borg har fått pris många gånger. Några är större än andra
1978 och 1980 kom han två, efter Muhammad Ali, i Årets Idrottsman alla kategorier i världen.
På Idrottsgalan år 2000, blev han vald till Århundradets svenska idrottare!
Närmast följande var Ingemar Stenmark och Ingemar Johansson

Affärsmannen

Med ett eget klädmärke gäller det att ligga i. Det är inte som många kanske tror att Björn bara använder sitt namn för att sälja och
själv sitter bara och njuter i en hängmatta. Nej, för märket Björn Borg är det faktiskt Björn själv som åker runt i världen med reklamkampanjer.
Han har full makt över vad som får säljas. Till sin hjälp har han naturligtvis toppdesigners, men Björn måste godkänna det för att det ska få säljas.
Han är mycket noggrann över att hans märke ska ha den kvalitetsstämpeln den idag har. Att han själv testar sportartiklarna ser han som en självklarhet.

Idrottsligt avdankad?

Nej tvärtom! Tennisen håller fortfarande Björn kär, han spelar fem gånger i veckan.
– Det går tyngre och tyngre ju äldre man blir.¹
Han har dock inga problem med knän och leder som många andra får vid äldre dar.
Vinnarinstinkten finns kvar men han kan ta en förlust bättre nu, det spelar inte så stor roll om man förlorar.
Han håller fortfarande på men den gamla ishockeyn, som han hade älskade när han var liten. Med sina vänner brukar han spela ungefär två gånger i månaden.

¹,

Citaten kommer från en Björn Borg intervju gjord av Sten Feldreich från Tidningen Svensk Idrott Nummer 5-2003

Svensk Idrotts Tidning, artikel Björn Borg