Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!
Buddhismen

Systrarna Grym presenterar:

Buddha
Buddha, Dhamma, Sangha
Grundtankar
Tio råd från Buddha
Den ädla åttafaldiga vägen (Dharma)
Karma
Reflektioner
Dalai Lama
Medkänsla
Att sprida kärlek (Sangha)
Reinkarnation
Religionsfrihet
Att bli buddhist
Quan Yin


Buddha

Buddha betyder "den Upplyste", och Upplysning är något som alla kan uppnå. Alla kan bli Buddha. Var och en som vill bli Upplyst och lever enligt Dhamma kan kalla sig buddhist. Buddhist betyder alltså "den som vill leva som Buddha".
      Den traditionella Buddha-statyn föreställer prins Siddharta Gautama, som också är känd som Sakyamuni. Han föddes år 563 före vår tideräkning i närheten av staden Benares i Indien. Hans far lät en spåman sia om Siddhartas framtid, och spåmannen sa att Siddharta antingen skulle bli en stor kung eller en stor religiös ledare. Kungen ville att hans son skulle bli en mäktig kung, och därför fick inte Siddharta lämna palatsgården eftersom verkligheten där utanför var så grym. När prins Siddharta var 19 år gifte han sig med prinsessan Yasodhara, och efter några år fick de sonen Rahula. Siddharta levde sitt liv i lyx, men småningom blev han nyfiken på världen utanför.
      En dag när Siddharta var 29 år smet han ut från palatsgården. Då mötte han en gammal man som var klädd i trasor.
     "Varför har du trasiga kläder?" frågade Siddharta den gamla mannen.
     "Jag har inga andra kläder", svarade mannen. "Jag lever i fattigdom."
      Siddharta undrade vad fattigdom var.
     "Varför har du så skrynkligt ansikte?" frågade Siddharta.
     "Jag är gammal", svarade mannen. "Rynkor hör ålderdomen till."
     Siddharta undrade var ålderdom var.
     Sedan mötte han en man som låg på marken. Hans ansikte var plågat.
     "Varför ligger du här?" frågade Siddharta. "Och varför grimaserar du?"
     "Jag är sjuk", svarade mannen.
     Siddharta undrade vad sjukdom var.
     Då gick en grupp människor som gråtande gick förbi honom.
     "Varför gråter ni?" frågade Siddharta.
     "Vår vän är död", svarade människorna. "Vi är på väg till hans begravning."
     Siddharta undrade vad döden var.
     Prinsen återvände till palatset fylld av rädsla och avsky, och han funderade på de sorger han hade sett: fattigdom, ålderdom, sjukdom och död. Han undrade varför livet var så fyllt av lidande. En annan dag när Siddharta smet ut från palatset mötte han en man som var klädd i en gul kåpa. Han satt stilla under ett träd med slutna ögon.
     "Varför sitter du här?" frågade Siddharta.
     "Jag mediterar över livets mening", svarade mannen.
      Siddharta bestämde sig för att prova på att meditera. Natten efter att hans son hade fyllt fyra övergav Siddharta sina rikedomar och sin framtid som kung. Han lämnade palatset och tänkte inte återvända förrän han hade kommit på vad som var livets och lidandets mening. I sex år provade han många sätt att leva och meditera, och en kväll när han satt under ett fikonträd kände han att han inte hade långt kvar till visdom. Då lovade han sig själv att han inte skulle resa sig upp förrän han fått veta meningen med livet. Orkaner och störtregn härjade men Siddharta lät sig inte störas. I 49 dagar mediterade Siddhartas under fikonträdet och sedan var hans sökande slut. Siddharta hade blivit Buddha - den Upplyste, och gav sig ut för att berätta för alla om sina insikter.
      Resten av sitt liv reste han runt i Indien och spred sin lära, Dhamma. Han vill hjälpa alla människor att minska lidandet och nå samma upplysta tillstånd som han själv hade nått. När Buddha var 80 år gammal dog han efter att ha ätit en giftig svamp, och eftersom han var Upplyst inträdde han i Nirvana från vilket man inte återföds.
      Siddharta var en vanlig man, och ska inte dyrkas som en gud. Däremot kan han inspirera andra till självinsikt, och genom hans lära kan vem som helst nå Upplysning. Grundtanken i buddhismen är att varje människa kan nå Upplysning precis som hon är. Man måste inte överge sina vanliga levnadsförhållanden, dra sig tillbaka från omvärlden eller utföra någon extrem praktik.

upp


Buddha, Dhamma, Sangha

Buddha - Den Upplyste
Dhamma (Dharma) - Lagen om befrielsen som bringats i dagen, förverkligats och förkunnats av Buddha Siddharta Gautama (Sakyamuni Buddha)
Sangha - Församlingen av efterföljare som lever med Dhamma

De tre tillflykterna (tisarana):

Buddham saranam gacchâmi
Dhammam saranam gacchâmi
Sangham saranam gacchâmi

Jag tar min tillflykt till Buddha
Jag tar min tillflykt till Dhamma
Jag tar min tillflykt till Sangha

upp


Grundtankar

Alla levande varelser är lika mycket värda, och varje enskilt liv är mycket värdefullt. Alla levande varelser kan känna lidande, och alla har rätt att känna samma lycka. Genom att handla ansvarsfullt och medvetet kan vi minska lidandet för oss själva och för andra. Genom empatin, den djupaste medkänslan, kan vi hjälpa till i alla varelsers utveckling och därmed också vår egen.
      Alla materiella ting och allt levande i världen förändras. Det gör även våra kroppar, våra tankar och våra känslor. Allt förändras. Det enda som är beständigt är våra sinnen. De fortsätter sin aktivitet oavbrutet när vi är vakna, sover eller är medvetslösa, och till och med efter döden. Så länge vi inte har nått Upplysning, upplever vi ständigt växlande stämningar - obeständiga tillstånd av lycka, olycka eller likgiltighet.
      Genom meditation kan vi lära känna sinnet och bli medvetna om Karma, sambandet mellan orsak och verkan. Om vi handlar ont så får vi ont tillbaka, men om vi handlar gott så får vi gott tillbaka.
      Det krävs ansträngning för att frigöra sitt sinne. Genom att handla etiskt, genom att meditera och genom att alltid ha ett kärleksfullt sinnelag kan vi befria oss från fördomar, från hat och från begär, så att vi kan känna kärlek och medkänsla med alla levande varelser, och så att vi når visdom.
      Det högsta målet är Upplysning (Nirvana, Nibbana), som innebär att människans yttersta förmågor förverkligas. Den Upplyste (Buddha) bemästrar sitt sinne och använder sin visdom till alla varelsers gagn.

upp


Tio råd från Buddha

Acceptera inte något bara för att:
- andra säger det
- det är sägner
- det är tradition
- det uttrycks i skrifter
- det är antaganden som bygger på logiska iakttaganden
- det är en slutledning
- det sammanfaller med förutfattade meningar
- det stämmer överens med dina åsikter
- det ser ut som en sanning
- läraren säger det

upp


Den ädla åttafaldiga vägen (Dharma)


1. Rätt uppfattning (samma ditthi)
Kunskap om de Fyra Ädla Sanningarna:
- sanningen om lidandet (dukkha) - lidande existerar
- sanningen om lidandets uppkomst - lidande uppstår av begär
- sanningen om lidandets upphörande - lidande upphör när bindning till begär upphör
- sanningen om vägen som leder till lidandets upphörande - frihet från lidande är
möjligt genom den ädla åttafaldiga vägen

2. Rätt förståelse (samma sankappa)
Förståelse om frihet från:
- begär
- hat
- ondska
- okunnighet (fördomar)

3. Rätt tal (samma vaca)
Avstå från att:
- ljuga
- sprida rykten
- svära
- pladdra tanklöst

4. Rätt handlande (samma kammanta)
Avhålla sig från att:
- döda
- stjäla
- missbruka sexualiteten
- missbruka droger och alkohol

5. Rätt livsföring (samma ajiva)
Avhålla sig från att tjäna pengar på:
- vapen
- människor (slaveri, prostitution etc)
- kött (föda upp djur för slakt)
- berusningsmedel
- gifter

6. Rätt strävan (samma vayama)
Att avbryta och motverka:
- det onda som redan har uppstått
- det onda som ännu inte har uppstått
Att utveckla och gynna:
- det goda som redan har uppstått
- det goda som ännu inte har uppstått

7. Rätt uppmärksamhet (samma sati)
Att uppmärksamma och förstå:
- signalerna från sin kropp
- sina känslor
- sin andlighet
- sina idéer, tankar, uppfattningar och företeelser

8. Rätt koncentration (samma samadhi)
Klar uppmärksamhet på sinnet:
- under meditation
- i vardagslivet
- i mötet med andra människor

upp


Karma

Tio skadliga handlingar:
- Att döda en varelse
- Att stjäla
- Att utnyttja någon sexuellt, att vara otrogen eller att få någon annan att vara det
- Att ljuga
- Att skapa osämja mellan andra
- Att förolämpa någon eller att sprida rykten
- Att sprida negativ energi
- Att vara avundsjuk på andras saker, pengar eller partner
- Att hata
- Att tvivla på Karma

Tio goda handlingar:
- Att värna om alla liv
- Att vara generös
- Att respektera sin partners känslor, att vara trogen och uppmana andra att vara det
- Att tala sanning
- Att förhindra bråk mellan andra
- Att uppmärksamma de goda sidorna hos andra, och tala väl om dem
- Att sprida positiv energi
- Att unna andra framgång
- Att älska
- Att förstå och acceptera Karma


Var rädd om dina tankar,
för dina tankar blir dina ord
Var rädd om dina ord,
för dina ord blir dina handlingar
Var rädd om dina handlingar,
för dina handlingar blir dina vanor
Var rädd om dina vanor,
för dina vanor blir din personlighet
Var rädd om din personlighet,
för din personlighet blir ditt öde
John Law


En buddhistisk legend berättar:
"Det var en gång en hund som hörde talas om ett tempel där det fanns 1000 speglar. Hunden blev nyfiken och bestämde sig för att uppsöka templet. Så han gav sig iväg. En dag var han framme. Han öppnade sakta dörren till templet och klev in. Men vad fick han se? En massa andra hundar: Alla tittade de på honom, nyfiket och vänligt. Ja, de började till och med vifta på sina svansar. Hunden gick därifrån, lycklig. Han bestämde sig för att återvända till templet många gånger.

Det var en gång en hund som hörde talas om ett tempel där det fanns 1000 speglar. Hunden blev nyfiken och bestämde sig för att uppsöka templet. Så han gav sig iväg. En dag var han framme. Han öppnade sakta dörren till templet och klev in. Men vad fick han se? En massa andra hundar hade kommit dit. Alla tittade de på honom, misstänksamt. Ja, de såg rent av farliga ut. Alla stod med svansen mellan benen. Hunden skyndade sig ut ur templet och bestämde sig för att aldrig mer gå dit."

upp


« Reflektioner »



Det ligger i min varelses natur att förfalla.
Jag står inte över förfall.
Det ligger i min varelses natur att bli sjuk.
Jag står inte över sjukdom.
Det ligger i min varelses natur att dö.
Jag står inte över döden.
Allt som är mitt och står mig kärt kommer att förändras, försvinna.

(Ödsla inte din energi på att försöka förändra naturens gång,
acceptera det och fokusera istället på det som du kan förändra.)



Jag är ägaren till mitt Karma.
Jag är arvtagaren till mitt Karma.
Jag är född ur mitt Karma.
Jag står i relation till mitt Karma.
Jag lever stödd av mitt Karma.
Vilket Karma jag än gör, vare sig gott eller ont, till det blir jag arvtagare.
Detta skall vi om och om igen erinra oss.







« Reflektioner »



Må alla varelser känna glädje och se
varifrån glädjen härstammar
Må alla bli fria från lidande och
orsakerna till lidande
Må ingen någonsin avskiljas från den
heliga lyckan som är fri från allt lidande
Må alla få leva i sinnesro utan omåttligt
fasthakande och omåttlig aversion,
och i tron på att allt levande är likvärdigt.
(De fyra gränslösa bönerna)



Som stjärnor, dimmor och ljuslågor,
hägringar, daggdroppar och vattenbubblor.
Som drömmar, blixtar och moln.
Så skall jag betrakta allt jag möter i livet.
(Kagyu önskebön)





upp


Dalai Lama

Lhamo Dhondrub föddes den 6 juli 1935 i den lilla byn Takster i nordöstra Tibet, två år efter att den trettonde inkarnationen av Hans Helighet Dalai Lama hade avlidit. Efter en rad tester var alla övertygade om att Lhamo Dhondrub var den fjortonde Dalai Lama, och att han frivilligt hade återfötts för att tjäna mänskligheten. Pojken fick det nya namnet Jetsun Jamphel Ngawang Lobsang Yeshe Tenzin Gyatso, som betyder Helig Härskare, Mild Härlighet, Medlidsam, Trons Försvarare, Vishetens Ocean. Tibetanerna brukar kalla honom Yeshe Norbu - "den önskeuppfyllande ädelstenen", eller Kundun - "Närvaron". Hans tronupphöjning ägde rum 1940 i Tibets huvudstad Lhasa.
      Vid sex års ålder påbörjade Dalai Lama sin utbildning i meditation, metafysik, religion och logik. I oktober 1950, när Dalai Lama var 15 år gammal, invaderades Tibet av Kina. Dalai Lama menade att samtal och diplomati var den enda möjliga utvägen för att få kineserna att dra sig tillbaka, och han gjorde allt för att motverka kriget. Han reste till Peking 1954 och deltog i fredssamtal med Mao Tse-Tung och andra kinesiska ledare. 25 år gammal hade han tagit examina vid fyra universitet, och var därmed doktor i Buddhistisk filosofi.
      1959 tvingades Dalai Lama fly från Tibet, efter att de kinesiska trupperna hade tryckt ned det tibetanska upproret. Sedan dess har han bott i Dharamsala i Indien. Dalai Lama har flera gånger vädjat till FN om hjälp i syfte att uppnå fred mellan Tibet och Kina. FN uppmanade Kina varje gång att respektera tibetanernas mänskliga rättigheter och deras önskan om självbestämmande. Dalai Lama vill göra Tibet till en helig fristad där alla varelser kan leva i harmoni. 1989 fick Dalai Lama Nobels fredspris för sin icke-våldskamp.
      Hans Helighet beskriver sig själv som "en enkel buddhistmunk, varken mer eller mindre". Hans budskap är vikten av kärlek, medkänsla och förlåtelse. Detta är kärnan i alla religioner, menar han - att uppnå en sann känsla av gemenskap, ett gott hjärta och respekt för andra. Alla kan utveckla medkänsla och välvilja, oavsett religion och ideologi, säger Dalai Lama. Människan är i grunden god. Alla strävar efter att uppnå lycka och vill undvika lidande. Den verkliga fienden finns i oss själva, säger den buddhistiska filosofin. När hat och själviskhet får råda skapar vi problem och olycka för oss själva och andra. Dalai Lamas råd är enkelt - att ha ett sant, uppriktigt hjärta. Vi når inte dit utan hårt arbete med oss själva. Det finns inte några genvägar. Självdisciplinen har två sidor - dels bör vi arbeta på att motverka skadliga känslor som ilska, avund och bitterhet, dels bör vi inta en positiv hållning och ha ett tankesätt som minskar negativa tankar.

upp


Medkänsla

Dalai Lama säger:
"För att öka din medkänsla skall du först föreställa dig dig själv som en neutral person. Föreställ dig sedan, på din högra sida, ditt gamla jag som en person som är helt upptagen av att söka sin egen välgång och som inte alls bryr sig om sina medmänniskor alls, utan bara skulle utnyttja andra så fort chansen uppstod, och som aldrig får nog. Föreställ dig ditt gamla jag på det sättet till höger om dig.
      Föreställ dig sedan att det på den andra sidan om din neutrala person finns en grupp människor som lider mycket och som behöver hjälp. Alla människor har en naturlig önskan att få vara lyckliga och kunna undvika lidande; alla mänskliga varelser har samma rätt att vara lyckliga och bli befriande från lidande. Tänk dig nu - med vishet, inte själviskt - och även om lite själviskhet finns där, så tänk på ett utvidgat själviskt vis, inte på det trångsynta egocentriska sättet: `Alla vill ha lycka, ingen vill ha den själviska dårens missnöjda personlighet.´ Nu inser du att om du vill vara en god människa, en mer förstående och insiktsfull person, skall du inte vara som den trångsynta, självupptagna personen på din högra sida. Du vill inte förena dig med den ensamma, egoistiska, giriga, missnöjda personen på den högra sidan. Det blir nästan som att dra en gräns mellan den ensamma egoistiska personen och gruppen: du vill förena dig med gruppen.
      När du övar dig i denna visualiseringsmetod så vinner naturligtvis majoritetssidan ditt hjärta. Ju närmare du kommer den sidan desto mer avlägsnar du dig från själviskheten. Eftersom du själv är förbindelselänken så ökas din egen känsla av oegennytta hela tiden. Om du övar dig på detta sätt dagligen, så kommer det att hjälpa."

upp


Att sprida kärlek (Sangha=buddhismens familj)

Dalai Lama säger:
"De som är goda och hjälpsamma mot oss är som våra föräldrar. Vi kan sprida denna kärlek genom att betrakta oss som medlemmar i mänsklighetens familj i en ömsesidig beroende värld där vi behöver andra för vår välfärd och lycka. Om vi har ett omtänksamt och kärleksfullt sinne får vi dessutom fler vänner. Vi mår bättre. En sådan föresats kan vara självisk. Men om vi är själviska med vishet så inser vi nödvändigheten av att hysa kärlek mot andra, både våra nära och dem som är oss fjärran, t.o.m. våra fiender. Detta är ett sätt att sprida kärlek."

upp


Reinkarnation

Dalai Lama säger:
"Upplösningsprocessen sker i denna ordning: jord, vatten, eld och luft. Skapelseprocessen sker i ordningen : luft, eld, vatten och jord. Dessa fyra element förstås kanske bättre om de beskrivs som: fasthet (jord), vätskor (vatten), värme (eld) och engergi (luft). De fyra elementen skapas ur grunden av tomma partiklar, från den subtila nivån till den grova, och de försvinner från den grova nivån till den subtila och in i de tomma partiklarna. Rymd, eller de tomma partiklarna, är grunden för hela denna process. Teorin om `ursmällen´ för universums uppkomst har kanske något att göra med de tomma partiklarna. Dessutom verkar den subtila, allra minsta, partikeln som beskrivs inom modern fysik likna den tomma partikeln.
      Medvetandet indelas i tre stadier med utgångspunkt från olika nivåer av klarhet: det vakna tillståndet eller den grova medvetandenivån; drömstadiet, som är klarare; och stadiet av djup sömn, utan drömmar, som är ännu klarare. På samma sätt är de tre stadierna födelse, död och mellanstadiet också indelade allt efter medvetandets klarhetsnivå. I dödsprocessen erfar man den yttersta graden av klart medvetande; medvetandet blir dunklare då det återföds."

upp


Religionsfrihet

Dalai Lama säger:
"Religionens syfte är inte att argumentera. Letar vi efter skillnader så kan vi hitta många. Det tjänar inte mycket till att tala om dem. Buddha, Jesus Kristus och alla de andra stora mästarna formade sina egna tankar och läror med ett allvarligt syfte: kärlek, godhet gentemot medmänniskorna, och de delade med sig av dessa för hela mänsklighetens skull. Buddhisterna kan inte göra så att hela mänskligheten blir buddhistisk. Det är omöjligt. De kristna kan inte omvända hela mänskligheten… Vi har absolut ingen rätt att tvinga en religion på en icke-troende."

upp


Att bli buddhist

Dalai Lama säger:
"Det finns två sätt att bli buddhist: genom tro och genom logik. För närvarande - i detta århundrade, i denna värld, i vår tid - så är enbart tro inte tillräckligt för en buddhist. Logiskt resonemang är mycket viktigt. Därför skulle det vara bättre för de flesta att påbörja sin utbildning senare i livet. Men det spelar ändå en viss roll om ett barn har utsatts för buddhistiskt inflytande inom familjen vid späd ålder."

upp


Quan Yin

Quan Yin (Kina, Japan, Korea ), Kannon, Kwannon (Japan), Kanin (Bali), Quan Am Thi Kinh, Quan Am Bo Tat, Quan´am (Vietnamn). Även andra stavningar förekommer.

Quan Yin är medlidandets och barmhärtighetens boddhisattva och det sägs att hon föddes ur en lotusblomma. I det gamla Kina var det främst kvinnor med fertilitetsproblem och fiskare som dyrkade henne. En staty eller en bild av Quan Yin i hemmet bringar tur och beskyddar både hemmet och familjen. Hon avbildas ofta med upplysningens pärlor, och/eller med en vas i händerna som det helande "livets vatten" rinner ur. Hon bär ofta en skål eller ett knippe ris som en symbol för fertilitet, och drakar avbildas ibland tillsammans med henne. Om hon har händerna kupade mot varandra är det en symbol för Yoni Mudra, livmodern, som representerar porten in till livet genom den universellt kvinnliga principen.
      Enligt en vietnamesisk legend var Quan Yin gift med en rik man som hade ett missprydande hårigt födelsemärke i sitt ansikte. En natt när mannen sov tog Quan Yin en sax för att klippa bort håret från födelsemärket, men mannen vaknade och trodde att hon ville mörda honom. Quan Yin kastades ur huset, och fattig och ensam som hon var förklädde hon sig till en man och uppsökte en buddhistisk pagod. Där bad hon och arbetade i alla sina dagar, och blev därigenom ett buddhistiskt helgon.
      I en annan legend berättas det att Quan Yin var en prinsessa som valde att leva i ett buddhistiskt kloster istället för att gifta sig. Genom meditation nådde hon Upplysning och när hon dog var hon redo att träda in i Nirvana. Men då hörde hon hur någon grät på Jorden. Quan Yin bestämde sig för att återfödas och stanna på Jorden för att underlätta lidandet för alla levande varelser. Hon skulle inte inträda i Nirvana förrän alla kunde följa med henne dit.
      En järnstaty föreställande Quan Yin stod enligt en legend i ett slitet tempel i Kina. En bekymrad man brukade komma till det nedgångna templet. Han ville reparera templet men var för fattig, så han gjorde sitt bästa för att vårda templet genom att städa och bränna rökelse. En natt kom Quan Yin till honom i en dröm och sade åt honom att titta i en grotta som fanns bakom templet. Där skulle han hitta en skatt, sa hon, och den skulle han dela med sig av till andra. När mannen vaknade gick han till grottan och där hittade han ett litet teskott. Han tog med sig det lilla skottet hem, planterade det och skötte omsorgsfullt om det. Med tebladen från den busken kunde han sedan göra ett sällsynt fint och utsökt te. Det var järngudinneteet, Ti Kwan Yin (Tieguanyin). Mannen gav skott till sina grannar så att också de kunde odla tebuskar, och sedan kunde de sälja teet. Till slut hade de fått ihop så mycket pengar att de kunde reparera det gamla templet.

upp


Systrarna Gryms Gästbok

Tillbaka till första sidan