Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!
Det naturliga steget

Motsatsen till utveckling är avveckling! Den som inte utvecklas avvecklas! Hårda ord men ack så riktiga. Visst finns det ett stadium, eller gråzon, mellan dessa ytterligheter och det är stagnation. Vi som följer våra barns segling gläds åt barnens utveckling, från första början är vi bara glada över att barnen sitter i jollen. Sedan går det i rask takt, allt från den första turen på havet tills kvalifikationstävlingar som leder till större uppgifter. På samma sätt bekymrar vi oss för barnens stagnation och gradvisa ”försämring” som seglare. Det händer hela tiden, efter kanske 6 år i optimistjollen börjar det plötsligt gå sämre. Det blir svårare att placera sig. Man försöker hitta olika lösningar – trimmet, seglet, träningsdosen – ja man söker förklaring överallt, gud vet vad som rör sig i den unga seglarens skalle. Helt plötsligt börjar småsyskonen med 2 år i klassen segla förbi! Tänk er en sport där man blir sämre och sämre – hur påverkar det individen? Eftersom jag vet att vissa inte accepterar en diskussion om viktens betydelse undviker jag den, någon hävdar, något förenklat, att allt sitter i huvudet!

Omseglad av ”småkidsen”

 Det är inte kul att vara 13 år och se sig omseglad av ”småkidsen”. Det finns heller inte så mycket att lära om optimisten efter 6 år i klassen. Kanske man kan förbättra sin teknik med öskaret, knyta litslinorna bättre, använda spri bättre eller hitta på onaturliga rörelser som driver fram båten bättre! På min tid i optimistklassen fanns det ett alternativ till den som blev lite för stor, Jolly Scott! Kommer ni ihåg den? Den hade nästan en riktig rigg och den gick lite fortare än optimisten! Efter några år i den klassen gick man in för Europa jollen (ja den hette så då) eller direkt till OK-jollen!

Från stjärnstatus till seglingens bakgård

 Det fanns alltså alternativ som utvecklade seglaren, varje steg var lika spännande då man alltid lärde sig något nytt som man hade nytta av vid nästa steg! Jag har saknat detta steg under många år. Jag ser allt för många storväxta seglare i optimistklassen som uppenbarligen lider av sin ofrivilliga avveckling, och jag ser också många småväxta 16 åringar som lider av sitt tillkortakommande i större jollar. Tänk er själva hur det måste kännas att gå från stjärnstatus till ”seglingens bakgård”! Är det seglaren det är fel på? Självklart inte! Oavsett om man seglar för det höga nöjet att bara segla, eller för att nå toppen så känns det mindre bra om man utvecklas negativt.

Behålla seglarna i sporten

Sammantaget finns det en stor kunskap om segling hos dessa unga seglare, oavsett om man är stor eller liten! Den kunskapsbanken måste få utrymme att utvecklas. Jag tror att det är dags att lyfta blicken och se möjligheterna istället för svårigheterna. Målsättningen måste väl ändå vara att behålla seglarna i sporten, oavsett vilken klass de väljer. Det finns bara en klass som är åldersbegränsad och det är optimisten, kom ihåg att det är maxålder, ingen säger något om att man måste vara kvar i optimisten tills man är 16 år!

E-jolle i ett skruvstäd

Jag har under knappt ett år, med intresse, följt utvecklingen av Zoom jollen. Mitt första intryck var att här har någon tryckt ihop en E-jolle i ett skruvstäd och tryckt ned en förminskad Laser rigg! Jag tyckte mig se en hel del saker som verkade märkliga. Bland annat så verkade den onödigt bred, förklaringen var att en liten seglare skulle kunna kränga ned båten då bredden ger en större hävarm. Akterspegeln verkade väldigt bred och hög! Förklaringen var att den på så vis ej tar in vatten i sittbrunnen då den kapsejsar, och den planar lättare med en bred akter! Att riggen var som Laser var naturligt – det skall vara enkelt. Och man lär sig samtidigt hur den riggen fungerar! Alltså, layouten påminner om E-jollen med skotskena. Sammantaget blir det en bra förberedelse för både Laser och E-jolle. Jag fick också lära att detta var en av få jollar som faktiskt är CE märkt!

Plötsligt blir det svårt att röra sig rätt

Nu ser jag det logiska sammanhanget, optimistjollen är den perfekta nybörjarbåten som är stabil och enkel. Den lär våra seglare grunderna och den skall samla stora fält för att utveckla taktiken. Men när man gått igenom den skolan är det dags att gå vidare. Kroppen förändras snabbt i puberteten, helt plötsligt blir det svårt att röra sig rätt. Kunskaper om litslinor och östeknik är visserligen nödvändiga i optimisten, men totalt meningslösa senare i livet. Att sätta spristaken rätt är jätteviktigt i optimisten, men dessa kunskaper är meningslösa senare i livet, (om man inte väljer att segla någon äldre båt med barkade segel). Det som är viktigt att kunna i E-jollen är bl.a. hur man skall kränga, hur man använder storskotstravare, cunningham, uthal och kick. Dessa vitala grundkunskaper får man något förenklat i Zoomjollen. Man lär sig undanvindsteknik som är snarlik E-jollen och Laserns. Man lär sig hur ett relativt instabilt skrov beter sig, kunskaper som är vitala i den framtida seglingskarriären. Det som fortfarande är en nackdel med Zoomjollen är att det just nu är en liten klass, men intresset är rekordstort så det blir nog en lösning på det problemet tids nog. När skall man då börja segla Zoom? Det är givetvis individen själv som avgör det. Tycker man att optimisten ger en allt, så skall man fortsätta med den så länge som möjligt, och kanske börja med E-jolle direkt, men var då inte förvånad om jämnåriga f.d. Zoomseglare seglar i cirklar runt dig! En seglare som väger 40 kg har inga större problem att hantera en Zoomjolle. Men man bör nog inte väga över 65 kg, då är E-jollen, Splash eller Lasern ett bättre alternativ! Lämplig ålder för Zoomjollen torde vara 13 – 17 år, men den lite mindre seglaren kan givetvis fortsätta längre än så - Zoomjollen har inte någon övre åldersgräns!

Var vidsynta

Vi vet från statistiken att många slutar segla efter en väldigt kort period i E-jolle, några börjar inte ens. Orsakerna är många. Tänk om detta steg mellan den självklara optimisten och de större jollarna kan bidraga till att vi får se fler seglare längre upp i åldrarna – då har vi kommit en lång väg. Så jag ber er, var vidsynta, se inte Zoomjollen som ett hot mot optimistjollen, utan som en synnerlig bra övergång. Trots allt, vi måste väl se till våra barns utvecklingsmöjligheter i första hand, och på så vis blir vi en bättre seglingsnation! Vågar du missa framgångståget?

 

Martin Abenius

Optimist och numera även Zoompappa