Foto där inget annat anges: Tommy Feldth

Personerna på bilderna har inget med texten att göra!

Jag vill inleda denna spalt med ett känt citat ”men det måste du väl ändå medge, att du alltid har haft sån himlarns tur”. Sammanfattning av citatet: Segling är en tursport. Det som den personen, som yttrar sig, inte vet om segling är antagligen inte värt att veta. 

Hur bra måste man vara för att få höra att man är duktig? Man kan ställa sig frågan om det i huvudtaget går att bli det i segling. Vissa verkar vara av den uppfattningen att det går att köpa sig till seger, andra inte.

Foto: Jonas Kjellberg, LESS

Det viktigaste som utövare är att inse varför man håller på med seglingssporten? För att pappa vill det är ingen vidare anledning. Helst skall man ha helt klart för sig vilka anledningar man har. Det är de som skall plockas fram och motivera en att fortsätta satsa då det är tungt eller när det blåser 10 m/s och haglar. Allt kan inte alltid vara kul, men att blicka framåt mot ev. mästerskap utomlands väger upp rätt mycket, för så kul som man har på dessa mästerskap *arrgh*. Att det är så många som håller på med seglingssporten är förståeligt, den har verkligen sin tjusning.

Hur är den perfekte eleven i tränarens synvinkel?

Det är den som alltid är klar vid utsatt tid, ställer frågor, är trevlig, bjuder på sig själv och respekterar de andra i träningsgruppen. För att man som tränare ska ge hundra procent på varje person så krävs det att individen ger något tillbaka, oftast räcker det med att vara trevlig och öppen. Det är kanske inte så det borde vara, men så är det. Ju öppnare personen är gentemot tränaren desto lättare är det för tränaren att ge kritik och bemöta personen på det sätt som personen förväntar sig. Om eleverna är trevliga och positiva så blir det roligare för tränaren att komma ner till träningspasset och satsa till 110 %.

Hur är den perfekte tränaren i elevens synvinkel?

En bra tränare är den som man vet kan mycket och är en duktig seglare själv (finns undantag av de som hållit på länge t.ex. Tomas Kjellstrand). Det inger respekt på ett visst plan och det i sin tur resulterar i att eleverna lyssnar mer och tar åt sig vad tränaren säger. Hur skall tränaren jobba då? Han skall komma med nya idéer och förslag och säga mycket –Gör så här istället, det tror jag är bättre! Han skall hålla ett visst tempo på träningspasset där han påpekar allt som är felaktigt och allt som är bra. Det felaktiga skall han påpeka lite i smyg samtidigt som det positiva skall ropas så att så många som möjligt hör det. Det som går skall klaras av på vattnet och så lite som möjligt efteråt. Det är viktigt att han försöker lägga sig på elevernas nivå och bli en utav dem. Han skall kunna ha kul åt samma saker som dem. Samtidigt måste han ändå styra upp träningen emellanåt. Detta gör att eleverna har lättare att ge tränaren sitt förtroende

Dubbeltrötta coacher...

Foto: Jonas Kjellberg, LESS

Blanda dessa två personligheter och du har kommit långt! För att utvecklas som seglare så mycket som möjligt så gäller det att hela tiden vara sin egen tränare. Man skall tänka; varför gjorde jag så? Vad kan jag lära mig utav detta? Vad gjorde han som vann som inte jag gjorde? Vad behöver jag träna mer på? Hur kan jag göra för att bli bättre på detta? Att man strävar mot att utvecklas och att inte ge sig när man är bäst i t.ex. klubben utan att hela tiden fortsätta sin egenträning. Tränaren är bara ett redskap det är du själv som gör träningen!!

Klubbträning, regionläger och riksläger

Jag skulle vilja säga att klubbträningen är den bästa utav träningssätt. Det är här man kan jobba med detaljerna och på sikt bygga upp en bra seglare. Det kräver förstås att man har en tränare som både är duktig och orkar lägga ner den energi som behövs. Men utan regionläger och riksläger finns det allt för lite att sträva efter för seglarna. Det är där man träffar kompisar och ligger vaken halva nätterna och snackar tills tränaren stormar in och är arg upp över öronen. Men en stor tjusning är den dag då man får beskedet att man skall få vara med på ett landslagsläger. Det är så fruktansvärt kul och det peppar en så oerhört mycket. På dessa läger tillför inte tränaren eleverna särskilt mycket utan det är de själva som gör träningen genom att bara träna mot varandra.

Hur skall den perfekte föräldern vara?

Alltid stöttande, gratulera när det går bra, trösta när det går dåligt, motivera när det behövs, inte lägga sig i träning eller tävling, inte ställa några som helst seglingsresultats krav, inte prata om hur mycket det kostar, alltid ställa upp med ett leende, hålla en ganska låg profil på bryggan, inte ”kunna” för mycket (så som det ofta är hos föräldrar idag).Ofta när det går dåligt vill man inte prata om det, för man har redan själv gått igenom allt i huvudet gång på gång och man kommer att fortsätta att göra det en tid för att klura ut vad som gick fel. Då är det jobbigt om en förälder kommer fram och frågar en massa. Det är inte konstigt om en förälder undrar men det är slitsamt för personen. Istället krama om och trösta.

Att titta på andra är bättre än man tror. Går det för snabbt så får man väl fråga. Jag kan personligen inte minnas att jag svarat ”nej” när någon frågat mig om någonting.

Man skall försöka ha så kul som möjligt så länge som möjligt, men att veta vart gränsen går.

Det är väldigt svårt för en tränare att lära ut vägval och båtkänsla, så det enda som hjälper antal bra timmar i båten. Vissa behöver lägga mer än andra, men så är det ju med allt.

   Många snackar ingen vet. Ibland hör man folk som säger att det inte går att bli bra i optimist. ”-Han tränade ju aldrig och inte hon heller…” Det är bara att inse att övning ger färdighet och så är det även i optimistsporten. Jag kan hålla med på ett plan och det är att trimning och material inte spelar in så mycket som det gör i andra båttyper.

Tävling och träning är densamma. Man tränar bara olika moment. När kommer man till den nivån där tävling är tävling då? Kanske vid de olympiska spelen eller rent utav aldrig.

   Det finns inga genvägar, bara mer eller mindre långa vägar. Ta lärdom av andra, fråga och vill, det är mina tips.

Tränarn