Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!
Krönikor


991129. Division II - fotbollen 1997

Skribent: MA


Skåpet drar sig till minnes...

1. Förutsättningarna


1.1. Favoriterna
Tränarna i division II Östra Svealand räknade med tre favoritlag: Sandviken, Visby Gute och nynedflyttade Sirius. Visby hade tappat en rad toppspelare och var därför inte lika högt skattat på förhand som de två andra lagen. Sirius hade emellertid också förlorat en rad kända namn så osäkerheten angående kapaciteten fanns i det BlåSvarta lägret.

1.2. Siriustruppen 1997
Sirius hade bland annat tappat Tom Nilsson (GAIS), Anders Hjelm (Arlanda), Jonny Blom (Hjulsbro), Daniel Lundeen (slutade), Einar Brekkan (VSK) och Lars Geschwind (som blev ettårsfall för att senare gå till ESK).
Således försvann tre toppbackar - Hjelm, Geschwind och Nilsson - och målskytten Brekkan. Att Blom på senare tid visat sina kvaliteter i Sylvia visat bara ytterligare att det var ett starkt brandskattat lag som IKS ställde på benen 1997.
Vilka nyförvärv kunde Studanpubliken förvänta sig att se?
Kom gjorde David Ljung från Gimo, Jonas Carls från Vesta och ingen mindre än Kjell Johansson - också han från Gimo.

Dessa spelade i IKS under 1997:
Namn
Matcher
Mål
Bengt Eriksson
22
1
Johan Lindhe
22
0
Magnus Nordelind
22
0
Fredrik Sundfors (mv)
22
0
Sami Hassan
21
2
Johan Mattsson
21
1
Henrik Eriksson
20
13
Martin Axelsson
20
9
David Ljung
20
3
Johan Tesséus
19
1
Magnus Svanfeldt
14
1
Thomas Eriksson
11
1
Kjell Johansson
10
3
Nicklas Lönnqvist
10
2
Joakim Bäcklund
9
1
Johan Hansson
8
1
Antoan Baghoomian
4
0

Ett ungt lag, minsann. Snittåldern i IKS 1997 var cirka 22 år. "Gamlingarna" i truppen var Kjelle på 31 och Johan Tesséus på 29 år.

1.3. Lagledningen
På tränarfronten var rektorn Dan Sundblad ny för året. Att Sirius fått en ny tränare var inget konstigt eftersom man under perioden 1990 - 1996 haft sex olika tränare. Dags alltså för den sjunde tränaren på 1990-talet. Johan Hansson (son till Perra H. – siriustränare under 1992) kommenterade inför säsongen de frekventa tränarbytena i UNT:
"Man får ingen trygghet. Alla tränare har sina idéer och det tar tid att jobba in dem."

1.4. Ekonomin
På den ekonomiska fronten var det misär. Under tiden mellan jul och nyår 1996 var det ytterst nära att spelarna gick i strejk på grund av uteblivna löner. IK Sirius FK blev också mitt under brinnande säsong, den 29:e maj, tvungna att ta ett lån från Uppsala Kommun på en miljon kronor att betalas tillbaka på tio år. Det positiva beslutet från kommunens sida var inte enhälligt. Moderaterna yrkade avslag. Gunnar Hedberg (m) menade att Sirius var för ensidigt inriktade på elitfotboll för att kvalificera sig för kommunala lån. Det argumentet var säkert illa redan då och det borde knappast kunna tas fram nu i dagarna då samma situation har uppstått. IK Sirius FK gör ett enormt jobb även på bredden - så vitt jag kan se.
Spelarnas lön frystes senare på året inne och byttes ut mot ett avtal där spelarna valde en resa till Rio istället för lön - om man vann serien. Det blev ett helvetes hallå till och med i rikspressen om det avtalet.
"Konkurshotad klubb skickar spelare till Rio". m.m. var rubrikerna. Café Sport och Aftonbladet var bara ett par av tidningarna som följde "Rio-affären". Emellertid var det inget att bråka om eftersom spelarna inte fick någon lön. Så fort pressen kom på det var det inte intressant att skriva om saken längre.

1.5. Motståndarna
Lagen som Sirius skulle tampas med var:
Café Opera – hårdsatsande lyxlirare som just inhandlat nuvarande (hur länge till?) siriusaren Andreas Brännström från BP. Caféet var nykomlingar.
Delsbo - också nykomlingar dock med mindre storslagna planer.
Sandvikens IF - med gamle allsvenske spelaren Stuart McManus som spelande tränare.
Gimo - med gamle BlåSvarte skyttekungen Lasse Pettersson vid tränarrodret och Mats Johansson (numera brunbränd favorit i Sirius) på backen.
Enebyberg - nykomlingar.
Visby - tippat topplag som dock tappat mycket folk till Assyriska och BP.
IFK Gävle - nykomlingar med mycket gamlingar i laget.
Älvsjö - stod då som nu i skuggan av sina damer.
IFK Österåker - tippat som ett av mitten/bottenlagen.
FC Plavi Team - med ofantligt mycket jugoslaver och ett av Sveriges fulaste klubbnamn.
Vallentuna - med sådana fantastiska namn i laget som Elevant, Brykht, de Amaral, Marions, Hyppel och inte att förglömma strikern Torben Thörnberg såg Vallentuna svårslagna ut. Det lät i alla fall bra.



2. Säsongen
Första omgången. Hattrick av Henke.
Älvsjö – Sirius 0-4 (0-1)
Sirius inledde borta mot Älvsjös damer herrar. Det blev ett styrkebesked. Efter en nervös inledning iklädda Älvsjös röda bortadress (domaren godkände inte Sirius blåvita, shadade, kräkfula tröjor eftersom Älvsjö spelar i blått) kom IKS igång. Henrik Eriksson målade innan paus. I andra gjorde Eriksson två till. Svanfeldt gjorde Sirius fjärde mål.



Andra omgången. Tidig seriefinal.
Sirius – Sandviken 1-1 (1-1)
De två storfavoriterna möttes redan i den andra omgången. Sirius fick en smakstart med mål efter 1 minut genom Henke Eriksson. SIF:s spelande tränare Stuart McManus kvitterade dock.
257 åskådare.



Tredje omgången. Serieledning för IKS.
Enebyberg – Sirius 0-2 (0-0)
Sirius gick upp i serieledning eftersom Sandviken förlorade. David Ljung (nu i AIK och Champions League) gjorde sitt första siriusmål efter 76 minuter med ett skott i krysset efter en hörna. I 86:e avgjorde Thomas ”Slätta” Eriksson efter ett misstänkt offsidemål.



Fjärde omgången. Tråkmatch gav första 1-0-segern.
Sirius – Vallentuna 1-0 (1-0)
Studanpubliken fick uppleva en typisk match för året. Lite gnetigt spel som dock resulterade i 1-0 och en trepoängare. Nicklas Lönnqvist gjorde sitt första siriusmål.
292 åskådare.



Femte omgången. Andra raka 1-0-vinsten.
Plavi Team – Sirius 0-1 (0-1)
Henrik Eriksson gjorde sitt femte mål.



Sjätte omgången. Tredje raka 1-0-vinsten.
Sirius – Gimo 1-0 (1-0)
TV4 nekades tillträde till Studan. Deras avtal gällde bara ettan och allsvenskan. Mycket lustigt. De var emellertid så tuffa att de "på egen risk” gick upp på Ackistaket och filmade matchen. Det var en hård match med en utvisning för vardera laget. Sami var den i IKS som fick duscha tidigt och minns jag rätt så var det ett mäkta orättvist beslut av domaren. Sirius fick ytterligare två gula kort och Henke fick sy fyra stygn i pausen. Han kom emellertid tillbaka i andra med ett sådant där mäktigt Terry Butcher-bandage – dock inte så blodigt. Det var också Henke som med en iskall lyftning avgjorde redan i första halvlek.
952 åskådare.



Sjunde omgången. Skåpet vägrar att vitsa till det om en ”femetta”.
Sirius – Delsbo 5-1 (2-1)
Skåpet drar sig till minnes en fyra-fem studenter från Delsbo som för första gången på cirka fem år skulle ha någon kontakt med hemorten. De gapade också ganska friskt i början av matchen men tystnade i takt med siriusmålen. Martin Axelsson gjorde två. Johan Hansson, Joakim Bäcklund och Bengt Eriksson strutade varsin gång. Bäst i laget var Axelsson, Ljung och Tesséus. Segern innebar att Sirius drog ifrån i toppen och nu ledde med fem poäng före Sandviken och Vallentuna som startat oväntat starkt.
267 åskådare.



Åttonde omgången. Obesegrade Gävle besegrat.
IFK Gävle – Sirius 0-1 (0-1)
Efter avstickaren med 5-1 mot Delsbo gick Sirius tillbaka i den gamla trallen. 1-0 mot tidigare obesegrade Gävle efter en lobb i 35:e minuten av Henrik Eriksson. Anmärkningsvärt är att Henke pratat med lagkamraterna innan matchen om att "lobbar borde nog gå hem". Man får tennisvibbar!



Nionde omgången. Caféet utan kondis.
Sirius – Café Opera 2-2 (0-0).
Hårdsatsande FC Café Opera Djursholm var mycket nära att tillfoga de BlåSvarta det första nederlaget för säsongen. Efter 1-0 i inledningen av andra halvlek så fortsatte motgångarna. I den 62:a minuten dribblade sig den senare siriusspelaren Andreas Brännström igenom och klackade fram bollen till en medspelare, 2-0 till Caféet. Sirius kom dock tillbaka i slutet av matchen. Efter en tveksam hörna kunde David Ljung kicka in Sirius första. Nicklas Lönnqvist var inhoppare och hade pigga ben då han kvitterade med bara fem minuter kvar att spela. Sirius försprång i tabellen var - trots poängförlusten - intakt eftersom Sandviken också spelade oavgjort.
232 åskådare.



Tionde omgången. Kjelle gör entré.
Österåker – Sirius 1-2 (0-1)
Sirius var bra mycket bättre och siffrorna var i underkant. 1-0 kom efter 38 minuter. Det var Martin Axelsson som sköt målet efter ett förspel av Sami Hassan som till och med speakern berömde. Ljung gjorde tvåan i början av andra halvlek. Österåkers reducering var inte rättvis och eftersom den kom i sista matchminuten så blev det aldrig någon rejäl fajt. Kjell Johansson var äntligen fri från skador och debuterade med 15 minuter kvar.



Elfte omgången. Viktig viktoria vs Visby.
Sirius – Visby Gute 1-0 (1-0)
I och med Sirius seger hängdes Visby av från toppen. Målet gjordes av Henke Eriksson (hans åttonde) efter 22 minuter. Fredrik Sundfors räddade en straff. Sirius till sommarvila med ledning med 8 poäng (SIF hade dock en match mindre spelad).
406 åskådare.



Tolfte omgången. Mållöst på Gutavallen.
Visby Gute – Sirius 0-0 (0-0)
Henrik Eriksson var bäst på plan men gick för ovanlighetens skull mållös från matchen – liksom resten av BlåSvart. Sandviken vann sin hängmatch från den elfte omgången och likaså sin tolfte match. Plötsligt var avståndet ned bara tre pinnar.



Trettonde omgången. Henke tvåmålsskytt.
Sirius – Österåker 2-0 (0-0)
I 55:e matchminuten slog Magnus Nordelind ett inlägg som Henrik Eriksson nickade in. Henke gjorde också tvåan. Naturligtvis kunde den inte komma under de första 90 minuterna utan först på övertid avgjordes matchen. Segern var viktig eftersom Sandviken bara fick oavgjort. Fem poängs ledning före SIF och dessutom otroliga tio poäng ned till Visby och Gävle.
416 åskådare.



Fjortonde omgången. Oavgjort mot Café Opera igen.
Café Opera – Sirius 1-1 (0-0)
Denna match var mycket jämn i 70 minuter. Sami Hassan kunde ge Sirius ledningen efter en tunnel på försvararen och skott i ena hörnet. Emellertid dominerade Per Håkansson och Andreas Brännström i Caféet mittfältet så Sirius krafter tröt. De sista tjugo minuterna var Operan överlägset och 1-1 kom i den 81:a. FC C/O D var också nära segern i slutminuterna.



Femtonde omgången. Bra spel mot Gävle.
Sirius – IFK Gävle 1-0 (1-0)
Detta var kanske årets bäst spelade hemmamatch. Resultatet var däremot högst vanligt. Målskytt var Henrik Eriksson på straff i 19:e minuten. Henke hann också missa en straff i första halvlek. Ett taktiskt byte hade Danne Sundblad gjort. Johan Tesséus gick upp på mittfältet och ersatte Jocke Mattsson som tog en yttermittfältsplats. Dessa två var bäst på banan tillsammans med anfallaren Martin Axelsson.
540 åskådare.



Sextonde omgången. Nervös Sundfors höll nollan.
Delsbo – Sirius 0-2 (0-0)
Bortamatchen mot Delsbo skulle egentligen ha ställts in. Planen var vattensjuk och ospelbar. Sirius spelarbuss hade dock hunnit för långt upp i landet och därför valde man att spela! Fredrik Sundfors var nervös då han hade släkt och vänner på läktaren (hans hemort Hudiksvall ligger bara tre mil bort). Delsbo gjorde sin bästa match på säsongen och Sirius hade svårt på det slumpgynnande underlaget. I 61:a fick emellertid Sami Hassan en passning från Johan Lindhe och petade in 1-0. Tvåan kom med en kvart kvar att spela. Bengt Eriksson sprang sig lös på högerkanten och slog ett inlägg som Axelsson kunde nicka in. Med sex omgångar kvar låg Gimo illa till i botten. Deras tränare, siriuslegenden Lasse Pettersson, började göra sig redo för comeback. Han spelade i Gimos B-lag denna vecka och gjorde så bra ifrån sig att spel i nästa match mot Sirius var en möjlighet. Bävan var stor. Lasse Pettersson MOT Sirius. Skulle vänstern tala igen?



Sjuttonde omgången. Lasseskräck hos Sirius?
Gimo – Sirius 2-2 (2-0)
Där var han. Den starke brandmannen som sprutat in mål för BlåSvart under så många säsonger. Men nu var han i fel lag. Tränare Pettersson valde emellertid att börja med sig själv på bänken. Förskräckelsen hos dels Sirius - som troligen ängsligt sneglade bort mot bänken - och dels Gimoanfallarna - som inte ville bli petade - gjorde att tillställningen stod 2-0 till Gimo i paus. Det var den anfallare som eventuellt Lasse Pettersson tänkt sig peta, Christian Rubbetoft, som målat två gånger. Tvåan var något så ovanligt som en tavla av den annars suveräne siriuskeepern Sundfors. I andra kom Sirius igen. Axelsson slog ett inlägg som Henke Eriksson direktsköt i nät. Bara två minuter senare, i minut 58, sköt Martin Axelsson själv in 2-2. Då fick Lasse Pettersson nog på bänken. Efter uppvärmning hoppade han in med 18 minuter kvar att spela. Efter matchen var han mycket missnöjd med resultatet som stod sig matchen ut och dessutom med sin egen insats. ”Jag kom inte direkt till några avslut.” Lasses sammanlagda comebackfacit – 3 matcher och ett mål – räddade inte kvar Gimo som slutligen hamnade 10 poäng från kvalstrecket. För Sirius del var resultatet naturligtvis en missräkning men SIF spelade också oavgjort – 2-2 hemma mot Visby Gute.



Artonde omgången. Allvaret gjorde sig gällande.
Sirius – Plavi Team 1-1 (0-0)
Sandviken hade innan denna match gått upp i serieledning på bättre målskillnad men med en match mer spelad. Detta var för mycket för ett nervöst Sirius. Trots ängsligt spel lyckades Sirius ta ledningen genom Martin Axelssons skott i krysset i den 86:e minuten . Tre minuter senare kvitterade Dejan Stankovic (inte att förväxla med sin sex år yngre namne i Lazio). Sirius återtog i och för sig serieledningen men nu med bara en poäng. Danne Sundblad spekulerade efter matchen om bristande rutin. Om han hade rätt så bådade det inte gott. Sandviken hade gott om spelare med rutin detta år. Sirius fick i den frågan nästan enbart luta sig mot Tesséus som också var bäst i matchen mot Plavi Team.
425 åskådare.



Nittonde omgången. Tredje raka oavgjorda.
Vallentuna – Sirius 0-0 (0-0)
Sandviken fick i denna omgång stryk av Café Opera med hela 4-1 hemma. Detta gjorde att Sirius vid seger mot Vallentuna skulle ta fyra poängs försprång. Spelet såg bättre ut än mot Gimo och Plavi men resultatet blev lika illa – oavgjort för tredje gången i följd. Sami Hassan var bäst i BlåSvart.



Tjugonde omgången. Hattrick av Kjelledine!
Sirius – Enebyberg 4-0 (2-0)
Efter tre oavgjorda i serien och förlust mot IFK Stockholm (mittenlag i division III) i svenska cupen tvivlade man på formen. Men allt var plötsligt som förbytt.
1-0 gjordes på straff av Henrik Eriksson efter att David Ljung blivit knuffad efter en hörna. Sedan presenterade sig Kjell Johansson inför publiken på Studenternas. Skador i baklåret och i ena hälsenan hade förstört säsongen men nu kunde siriusfavoriten göra sig själv rättvisa. Skåpet drar sig till minnes den förvåning som präglade publikens ansikten vid 2-0-målet. Kjelle sköt från långt håll en smekande lyra i bortre krysset. Ingen på läktaren hade väl anat att Kjelle kunde göra sådant. Den pinsamma nollan i målprotokollet var borta. Nollan kan emellertid bortförklaras av skadorna. Kjelle Johansson hade tidigare bara spelat en hel match under säsongen. Sirius tredje slog Kjelle in på retur efter skott från Henrik Eriksson. Kjelle fullbordade sitt hattrick efter passning från Henke. Kjelledine hörde under matchen följande kommentar från en stackars Enebybergsspelare:
”Blås av nu! Så här utspelade har vi aldrig blivit.”
Kjell Johanssons spel i Sirius har ofta hämmats av skador och det vore tragiskt om han skulle varva ner nu. Han har nog en del kvar att ge.
Avståndet till Sandviken var efter omgång 20 oförändrat. Sirius ledde med två poäng och två måls bättre målskillnad.
463 åskådare.



Tjugoförsta omgången. Seriefinal.
Sandviken – Sirius 3-3 (3-3)
Förutsättningarna var följande: Om Sirius vann var serien avgjord. Om Sandviken vann skulle de leda med en pinne med bara en omgång kvar att spela. Vid oavgjort fortsatt ledning för Sirius med två poäng.
Med detta i åtanke borde väl matchen ha blivit tillknäppt? Det blev den inte. I alla fall inte första halvlek. Sirius spelade utan skyttekungen Henke Eriksson som var gipsad. Kjelle jagade på topp och sköt i första minuten ett bra skott som Jocke Mattsson kunde raka in returen på. Glädjen blev kortvarig. Efter nio minuter ledde SIF med 2-1. Sirius andre anfallare Martin Axelsson kvitterade i 19:e minuten efter eget genombrott. Sandviken tog återigen ledningen efter 29 minuter men i den 34:e bröstade Kjelle ned bollen till Axelsson som blev tvåmålsskytt. 3-3 i paus. Och NU blev det tillknäppt. I andra blev det långbollsfotboll. Sirius blev alltmer defensiva och SIF:s lyror var lätta byten för David Ljung som tillsammans med Sundfors och Eriksson var årets giganter i BlåSvart. Med 20 minuter kvar tog Sirius ut Kjelle och plockade in Joakim Bäcklund som extra back. Resultatet stod sig och avgörandet sköts upp till den sista omgången.



Tjugoandra och sista omgången. Nervigt avgörande.
Sirius – Älvsjö 2-1 (1-0)
Sandviken mötte avhängda Gimo på bortaplan. SIF tog en snabb ledning efter två straffmål. I det läget var Sirius tvåa i serien på färre gjorda mål och allt kändes meningslöst. Som om det inte var nog med det så spelade Älvsjö tufft och hårt. De slet som djur trots att de inte hade något att spela för. Tränaren i Älvsjö, Tomas Turesson (den gamle storspelaren), var så eggad att han blev utvisad redan i första halvlek. Jag minns det mycket väl för han satte sig på läktaren - inte alls långt ifrån mig. Hade jag sagt något till honom då så hade jag dött. Någon mer upprörd människa har sällan skådats. Inte ens på Studenternas.
Nåväl, Sirius inledde starkt men spelarna blev alltmer nervösa. I 35:e minuten kom det förlösande målet. Johan Tesséus slog ett inlägg som studsade snett på en Älvsjöback och in i målet. Tessan såg aldrig ut att lida av pressen. Rutinerad som få, han debuterade i Sirius A-trupp 1986 som 17-åring, gjorde han en toppmatch. Redan på förhand hade han annonserat att han skulle sluta i BlåSvart och han gjorde det med stil. Förutom två säsonger (1989-1990) i Gefle spelade han i Sirius hela tiden mellan 1986 och 1997. Det kändes som om Tessan alltid spelat i BlåSvart men han hade faktiskt inte fyllt 29 ens. Det gjorde han emellertid dagen efter matchen mot Älvsjö. I den 49:e minuten kom ligans skyttekung Jonas Andersson (23 mål på 22 matcher) fri med Sundfors. Fredrik reflexräddade och hans retur ledde till en kontring. Sami sprintade iväg och med sig hade han Martin Axelsson. Passningen kom lite för sent och jag var säker på att målet var underkänt. Det var klar offside! Till och med Martin Axelsson erkände efteråt att det var solklar offside. Linjedomaren var emellertid benhård. 2-0 med 41 futtiga minuter kvar att spela.
Nervositeten var dock fortfarande påtaglig. SIF ledde omväxlande med två eller tre mål borta mot Gimo så de verkade göra sitt jobb. Sirius var unga och orutinerade. Älvsjö hade inte gett upp utan fortsatte att jaga. I den 64:e minuten var Ljung ouppmärksam och Älvsjö kunde reducera. De sista 26 minuterna var fruktansvärda. Nerverna låg utanpå siriusspelarnas och åskådarnas tröjor. Gimo - Sandviken slutade 3-5 vilket inte de BlåSvarta kände till men väl publiken som hade radioapparater och telefoner som aldrig förr. Det innebar att ett enda ynka Älvsjömål till skulle förpassa Sirius till andraplatsen på färre gjorda mål (lagen skulle alltså få samma målskillnad och samma poäng). Jag mindes med bävan 1990 då Sirius släppt in en strut i slutminuterna bara för att se IFK Sundsvall passera med ett mål i målskillnad. Detta skulle kunna bli ännu mer smärtsamt. Det blev det inte. Matchen blåstes av vid ställningen 2-1 efter troligen den längsta halvtimmen i världshistorien. Sirius var klara för ettan! Glädjescenerna på planen var rörande. Det var en stor dag i Sirius historia.
1014 åskådare.

IK Sirius
22
14
8
0
39-13
50
Sandvikens IF
22
14
6
2
55-30
48
Visby IF Gute
22
11
9
2
50-24
42
FC Café Opera
22
10
6
6
38-24
36
IFK Gävle
22
10
5
7
35-24
35
Älvsjö AIK
22
10
3
9
45-41
33
Vallentuna BK
22
8
8
6
36-35
32
FC Plavi Team
22
7
4
11
34-36
25
Enebybergs FF
22
6
6
10
26-32
24
IFK Österåker
22
5
7
10
30-35
22
Gimo IF
22
3
3
16
27-61
12
Delsbo IF
22
1
1
20
18-78
4





IK Sirius FK 1997
Övre raden fr.v. Ulf Wahlquist, Gunnar Grynner, Börje Carlsson, Åke Hammarström, Royne Modéen, Lennart Karlberg och Joakim Larsson.
Andra raden fr.v. Hans Eriksson, Anders Björkman, Kjell Johansson, David Ljung, Jonas Carls, Thomas Eriksson, Johan Lindhe, Gunnar Byström och Christer Cederholm (lagl.).
Tredje raden fr.v. Berndt Eriksson, Roger Jansson, Henrik Eriksson, Johan Mattsson, Magnus Svanfeldt, Martin Axelsson, Magnus Nordelind, Dan Sundblad (trän.) och Ramin Kiani (ass trän.)
Nedre raden fr.v. Antoan Baghoomian, Sami Hassan, Johan Tesséus, Jonas Bylund, Fredrik Sundfors, Joakim Bäcklund, Erland Rönnerdahl och Nicklas Lönnqvist.




3. Analys
Varför vann Sirius division II Östra Svealand 1997?

Man förlorade inte en enda match! I många matcher som såg oavgjorda ut på plan lyckades Sirius peta in en boll. I andra lyckades man hämta in underlägen och få oavgjort.

Sirius lyckades ersätta spelarförlusterna. Backlinjen var värst skadad inför säsongen. Ljung var en succévärvning. Tesséus gick ned med rutin och spelade ofta ytterback. Svanfeldt, Lindhe och Nordelind gjorde också en bra säsong. När man ser de namnen kan man inte förstå att Sirius inför säsongen faktiskt förlorat nästan en hel riktigt bra backlinje. Brekkan ersattes som skyttekung med den i division II mycket pålitlige Henrik Eriksson. Hans inledning av året slår det mesta - tio mål på tretton matcher. Martin Axelsson kom igång strålande under andra halvan av säsongen när Eriksson började slita med skador. Dessutom behövde inte Sirius spruta in mål då försvaret var så tätt.

Sirius hade ligans bästa målvakt. Fredrik Sundfors var helt enastående och blev också vald till bästa spelare i Sirius 1997 på denna sajt. Nästa år får vi se vad Sundfors duger till i Allsvenskan.

Tajtheten i baken. Skillnaden mellan gjorda och insläppta mål i snitt per match är marginell mellan Sirius, SIF och Visby Gute. Sirius och Visby gjorde i snitt 1,18 mål per match mer än motståndaren. SIF:s motsvarande siffra var 1,14. Sirius fick ändå fler poäng än motståndarna. Detta berodde på förmågan att hålla tätt bakåt. Sirius släppte in i snitt 0,59 mål per match. Då räcker det allt som oftast med ett mål framåt. SIF släppte in 1,36 mål per match och Visby 1,09. Då måste man göra två för seger. Enkel matematik! Sirius hade under året sex 1-0-segrar, Sandviken tre och Visby Gute två. Sirius släppte in mer än ett mål i tre matcher. SIF och Visby gjorde likaledes i tio respektive nio matcher. Det är självklart att det blir svårare att vinna om man envisas med att släppa in mål hela tiden.



4. Bonusinformation om Sirius årgång 1997
Under detta år (den 20:e augusti) spelades också en av de matcher jag helst minns. Det var cupmatch mot Spårvägen som dittills spelat mycket bra i norrettan (de rasade dock igenom och åkte till slut ur). Frågan var om Sirius skulle visa sig duga för division ett. Inför fantastiska 32 betalande (det var någon fånig VM-kvalmatch på TV) spelades en otroligt spännande kamp på Studan. 0-0 vid full tid och förlängning med Golden Goal. I första förlängningskvarten sköt Henke Eriksson i ribbans undersida och de 32 förbannade himlen. Men rättvisa skipades, i den 108:e minuten (den tredje i andra förlängningskvarten) fick Jocke Mattsson en långboll från Nordelind. Han skarvade vidare med huvudet och Henke kunde skjuta in det avgörande målet.

I juni detta år hade Upplands distriktslag för 15-åringar tagits ut för ett läger i Halmstad. Fyra pojkar var från IKS: Saleh Saadoo, Gustav Segerström, Magnus Fohlman och Thomas Arnesson. Känns namnen igen? Ja, just det. De fyra var med och tog Sirius till silver i Junior-SM för bara någon månad sedan. Kanske får vi se dem i A-truppen år 2000.